Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Fred börjar med frid inombords. Yogobe och yogis över hela världen samlas därför och yogar för fred på Internationella Fredsdagen den 21:e september varje år. Internationella Fredsdagen är stiftad av FN och vi är glada att återigen kunna hålla yoga för fred i Nordstan, Göteborg samt online via Yogobe LIVE. Läs mer här!

---

Gratis yoga för att uppmärksamma den internationella fredsdagen 2023

Fredsdagen instiftades av FN 1981 i syfte att vädja till världens länder om ett 24 timmar långt eldupphör åtminstonde en gång om året. Människor över hela världen uppmuntras även att delta i en tyst minut mitt på dagen. Yogavärlden tar del i detta fina evenemang genom att organisera klasser och aktiviteter som alla uppmuntras att delta i, vare sig du är nybörjare eller erfaren yogi.

Vi på Yogobe kommer att uppmärksamma fredsdagen med en yogaklass som är öppen för alla.

Allt du behöver veta för att delta:

• När: Torsdagen 21 september kl. 16-17.00
• Var: Nordstan, Göteborg & Online via Yogobe LIVE
• Eventet är gratis och öppet för alla.
• Sandra Adrian, Milla Floryd och Johanna Alvin från Team Yogobe undervisar yogaklassen tillsammans.
• Ta med egen yogamatta om du har, det kommer finnas några att låna men antalet är begränsat.

Delta online via Yogobe LIVE

Om du inte har möjlighet att vara på med plats i Göteborg så kan du delta online via Yogobe LIVE. Läs mer och anmäl dig här!

Varmt välkomna!

Övningar online – yoga, meditation & andning för frid inuti

Yogobe Video: 2ke9 Yogobe Video: e6u5 Yogobe Video: c2r9 Yogobe Video: 3r4k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

När du väl kommit igång med träningsrutiner som du behöver och mår bra av – pang boom så kommer livet emellan och du tappar ditt sköna flow. Ack så vanligt. Här kommer tips och inspiration för att försöka hålla kvar rutinerna även när du kommer till uppförsbackarna. 

Få till vardagsträning med disciplin utan hets

Du har kört en utmaning påhejad av andra eller bara kommit igång på egen hand. Du har fått till den där regelbundenheten, prioriterat rutinerna genom att lägga mer fokus där än på annat. Det känns bra i kropp och själ. Så knackar plötsligt vardagen på dörren. Tvätthögen når oanade höjder, förkylningen hälsar på, köket behöver renoveras, belastningen på jobbet skjuter i höjden, barnen sover dåligt. Andra saker behöver lite mer av ditt fokus ett tag – livet händer liksom. Och vips är de där rutinerna plötsligt pust väck. Igenkänning?

Så hur kommer du vidare, när smekmånaden är över och nyhetens behag har lagt sig? När vardagen börjar pocka på uppmärksamheten, när orken inte är densamma?

I blogginlägget Utan disciplin inget flow skriver yogaläraren Marie Romani:  "Ändå väcks en nyfikenhet. Varför kommer gråten i halsen? Vad är det för fysiska knutar som vidrör de emotionella – det som är undanstoppat, det jag inte ens vet om att jag har samlat på mig!? Hur många lager finns det egentligen? För att stilla den nyfikenheten och komma ner till det undre lagret i asken krävs disciplin och hängivenhet som jag nu påminns om. Att inte alltid falla in i det som är kul och lätt."

Och där har vi det, nyckeln – disciplin. En del av oss har redan massor av disciplin, så mycket att vi kanske behöver lugna oss lite och släppa kontrollen. En del av oss vill bara lägga benen på ryggen när de hör ordet. För det låter ju kanske inte superkul; Disciplin. Nej, faktiskt inte. Men om vi försöker få till den, den där så många gånger hopplösa disciplinen, utan att den övergår till en osund hets som kan ge obalans åt andra hållet, så är den en grym kompis. 

Vi behöver göra sådant vi tycker är kul, och som vi har lätt för. Det är lite så vi klarar att påbörja nya vanor, hitta sådant som ger energi och glädje. Det är även så vi bibehåller rutinerna. För skittråkiga saker gör det knappast lättare att fortsätta.

Förändring kräver jobb och disciplin före belöning

Men efter hand behöver vi, för att låta rutinerna bli permanenta, utmana oss själva, gräva lite djupare – utvecklas! Och att utvecklas innebär förändring, och det där med förändring, som låter så bra, det är då inte så himla kul alla gånger. Det är jobbigt och kräver mycket av oss. Inte minst just disciplin. Men i slutändan, om vi tar oss igenom det jobbiga, så kommer belöningen. Oavsett om det är starkare muskler, en smidigare och friskare kropp, bättre flås och ork i både träning och vardag, ett lugnare sinne, bättre sömn, mindre smärta eller nåt helt annat.

Ibland gör gör vi det krångligare än vi behöver att hålla igång med det vi mår bra av. Utgår lite för mycket från när, hur och vad vi "borde" yoga och träna. Istället för att göra det som funkar för just dig – din kropp, ditt sinne samt din vardag, just nu.

Och det där förändras ju hela tiden. Det förändras med livets skiftningar, med nuvarande jobb, familjesituation samt fysiska och psykiska status. Och det förändras med årstidernas skiftningar, vi behöver olika saker under olika delar av året.

Tips för att hålla igång rutinerna i längden

Testa dig fram för att se vad som funkar för dig. Det kanske är något helt annat. Men här får du några tips på vägen:

• Checka in med dig själv varje kvartal, eller varje årstidsskiftning.
  Vad har varit bra med mina rutiner? Vad kan jag behöva förändra? Hur känns kroppen nu? Hur känns det mentalt? Är det dags för mer fokus på att varva ner sinnet kommande period, eller dags att kicka igång pulsen lite?

• Skriv ner mål och delmål.
  Genom att faktiskt planera vad du behöver och planera din träning samt yoga- och meditationspraktik, långsiktigt såväl som kortsiktigt, blir det lättare att behålla rutinerna. Fundera på året som helhet och när du sedan checkar in med dig själv, sätt delmål. Lär dig mer om att sätta mål, och att faktiskt uppnå dem:
  • Öka chansen att nå dina mål, av psykologerna Maria Johansson och Frida Hylander
  • Gör det enkelt för dig själv att nå dina mål

• Var flexibel och lyssna in dagsformen! 
  Planerat in ett träningspass, men både kropp och knopp skriker efter återhämtning? Lyssna då! Skit i träningspasset rent ut sagt, om det verkligen är nåt annat du behöver. Gör ett lugnt yinyogapass eller en guidad djupavslappning istället.

• Variation för att hålla.
  Låt inte skador eller stress sätta käppar i hjulen. Precis som vi behöver en mix av olika näringsämnen i vår kost för att må bra, behöver vi en mix av olika former av träning. Vi behöver styrketräning och pulshöjande träning för den fysiska kroppen såväl som fokusträning och närvaroträning för sinnet, samt återhämtning för både och.

• Få till det när du kan. 
  När tiden inte räcker till så går det alltid att få in en kvart om dagen, garanterat. Det handlar om prioriteringar, och en nypa fantasi. Här hittar du tips för få in träning där det går.

• Rör dig där du är. 
  Tar det emot att rulla ut yogamattan? Tja, varför inte ligga kvar i sängen och praktisera andning, meditation och yoga?! Befinner du dig på annan ort? Det går att ta med sig yogan och träningen dit du ska.
  • Här får du fem övningar att göra i sängen!
  • Tips på hur du enkelt får med yogan och träningen på resan.

Ge dig själv lite extra livskvalité genom att fortsätta med det du mår bra av. Det kommer hjälpa dig på alla plan, i alla delar av livet. 

Övningar online – kom igång med träning och rörelse i vardagen

• Program:
  • Yoga & träning för nybörjare
  • Kom tillbaka till träningen
  • 21 dagar träningsglöd
• Playlists:
  • Enkel basträning för alla
  • Gympa för mer rörelseglädje
  • SynEnergy - crossfit möter yoga
  • Träna med motståndsband
  • 15 minuter – effektiv träning
  • CORE
  • Dansa loss

Yogobe Video: 32ct Yogobe Video: z3r6 Yogobe Video: 8b3e Yogobe Video: h9r6 Yogobe Video: gh37 Yogobe Video: z45c

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Så får du till en kvart om dagen med yoga & träning
• Styrketräning för dig som yogar, av Julia Glutz
• Träning för ett långsiktigt välmående – så kommer du igång, av Tanja Djelevic

Hur känner du när du ska göra något nytt? Hoppar du på direkt utan problem? Eller blir du nervös och tänker att det kanske inte går? Här ger jag tips på hur du kan känna dig trygg innan du ger dig på en ny uppgift. Gå från otrygg till tryggt utforskande!

Hjärnan varnar för fara när vi ska göra något nytt

Att prova nya saker, utforska sig själv, resa till okända platser och allt annat som är nytt, kan vara otryggt och läskigt. Det är helt naturligt att vi människor reagerar med en viss tvekan och oro när vi ska göra nya saker, vi är ju inte vana vid det och vet inte om det innebär en fara. Beroende på vad det är vi ska göra kan den känslan vara mindre eller större.

Vår hjärna är skapt så att den ger oss snabba belöningar när vi gör sådant vi är vana vid, sådant vi känner till och den varnar för fara när vi gör något nytt. Ska vi göra nya saker, vara utforskande, gäller det att vi först känner oss grundtrygga och att vårt utforskande inte är för utmanande. Allt detta, var gränserna går, är självklart väldigt individuellt. Vissa människor kan kasta sig in i elden, eller ut för ett berg som ingenting medan andra tycker det är utmanande att prova en ny maträtt. Men i grunden gäller samma sak – att trygga sig innan man går in i utforskandet.

Så blir det lättare att utforska som nybörjare

Exempel: Låt oss säga att Kajsa ska prova yoga för första gången. Hon har aldrig gjort det och har tankar om att hon är för ovig och dåligt tränad så hon kommer säkert inte klara av det. Med andra ord är hon otrygg inför att prova yoga. I det här läget finns det en risk att hon kommer bli ännu mer otrygg om hon direkt hoppar till utforskandefasen. Säg att hon tar med sin otrygghet, nervositet och tankar om att hon inte kommer kunna yoga in på en avancerad klass eller en klass där läraren enbart pratar sanskrit och inte förklarar något om vad som ska göras. I det läget kan den utforskandefasen leda till ett ”trauma” som kastar in Kajsa i en djupare otrygghet än hon var i innan.

Om hon istället hade gått till yogastudion och berättat att hon var ny, nervös och behövde hjälp hade hon blivit guidad och rekommenderad en nybörjarklass där läraren förklarade allt metodiskt och lugnt. Dessutom hade de som jobbade på studion redan innan klassen pratat med Kajsa och sagt att de skulle finnas där som stöd och berätta för läraren att hon var ny och nervös. Här hade Kajsa gått från det otrygga läget till att bli mer trygg och då lättare kunna utforska det nya.

Vad är det då som gör att det är så här? Enkelt sagt är det så att när vi är otrygga är vi i vårt stressystem och det systemet har tre olika reaktionsplan – fight, flight or freeze. I detta läge tänker vi inte rationellt och klart, vi reagerar istället för att agera. Det vi gör när vi tryggar oss är att vi lugnar ner stressen och förflyttar oss till den del av hjärnan där vi blir mer rationella och börjar analysera om det verkligen är en fara eller inte. Vi börjar kunna agera istället för att reagera.

Börja med att lugna nervsystemet

Hur tar jag mig från otrygg till trygg? Det är självklart individuellt och beroende på hur otrygg du är. Men att lugna nervsystemet är ett första steg – ta några djupa andetag, stanna upp en stund och fundera på vad du tycker är obehagligt. Vad skulle du behöva för att känna dig lite tryggare i situationen? När jag jobbar, både som terapeut och som tränare, har jag detta med mig i bakhuvudet hela tiden.

Har jag en person som är helt ny på styrketräning behöver jag börja med enklare rörelser som ger personen självförtroende och trygghet innan vi gör mer avancerade. Har jag en person på terapi behöver jag skapa en trygghet och relation mellan oss innan vi går in i djupare, känsligare och mer utmanande processer. I bägge fall blir jag en del av personens trygghet. Jag finns där, som ett stöd, som någon att hålla i handen när det blir jobbigt. Detta gör att de vågar utmana sig själva lite mer än de annars hade gjort själva.

Jag tycker att det är viktigt att vi har förståelse för detta och att gränserna är olika hos olika människor. Trygghet är viktigt för oss människor, i vissa fall kan vi skapa denna trygghet själva, i andra fall behöver vi hjälp med det. Så innan du kastar in dig själv, eller en annan person, i utforskande se till att du eller den personen är trygga först!

Kom igång med yoga & träning– testa vårt nybörjarprogram online

Är du sugen på att komma igång och röra på dig i vardagen? Då kan mitt och Veronica Vevve Löwenboks (f.d. Jäderlund) nybörjarprogram på 12 veckor vara vägledningen för dig. Vi går igenom grunderna i yoga och träning och bygger vidare för att du ska hitta en yoga- och rörelserutin som passar dig. Rör på dig i ditt eget tempo, utifrån dina egna förutsättningar och ha kul!

Testa något nytt – utforska Yogobes utbud 

Är du sugen på att prova något nytt? Eller är det dags att komma igång med hälsosamma rutiner? Här kommer tips på vad du kan utforska hos Yogobe:

• Audio- och videobiblioteket – här hittar du alla våra över 2000 video- och ljudfiler med allt från nybörjarpass till mer avancerade klasser. Vad är du nyfiken på? Klicka på kategorierna nedan för att utforska hela vårt utbud inom:
  • Yoga
  • Träning
  • Meditation
  • Andning
  • Personlig utveckling
• Kom igång – en kategori där du hittar videor som är riktade till nybörjare.
• Playlists – spellistor framtagna utifrån olika behov och teman.
• Program – program inom bland annat yoga, träning, stresshantering och personlig utveckling för att hjälpa dig båda komma och hålla igång.
• Kurser – specialframtagna kurser inom olika ämnen. (Dessa ingår inte i en prenumertation utan köps separat).

Övningar online – kom igång med yoga, träning och personlig utveckling

Yogobe Video: g9b2 Yogobe Video: 3sz4 Yogobe Video: 89rk Yogobe Video: 5kp4 Yogobe Video: x8c7 Yogobe Video: z45c

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Var en nybörjare – för alltid av Veronica Vevve Löwenbok (f.d. Jäderlund)
• Kom igång – men kom ihåg att leva lite av Sara Jakobsson
• Kliv utanför boxen & testa något nytt! av Yogobe

Lusten och förmågan att dansa finns inom oss alla, och har så gjort i alla tider. Ibland kan vi dock behöva leta lite för att hitta den under de begränsingar vi sätter upp för oss själva. Få tips på hur du kan bjuda in mer dans i ditt liv – koordination och taktkänsla eller ej!

Må bättre med hjälp av dans

Att dansa är inte bara en bra fysisk aktivitet som ger kroppen härlig träning, det ger även sinnet träning och bjuder in till en skön känsla i hela dig. Flera studier visar på dansens positiva effekter på hälsan. Exempelvis har dansen visat sig ha positiva effekter på hjärnan på äldre personer och kan bidra till att bromsa in åldersrelaterade försämringar i hjärnan.

En studie vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län visade att unga tjejer i åldern 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa upplevde att deras hälsa förbätttrades och somatiska och emotionella symtom minskade av vägledd kravlös dans. Tjejerna fick under åtta månader dansa två gånger per vecka med fokus på rörelseglädje snarare än prestation. Läs mer om studien här!

Vill du släppa loss och hitta lite dansglädje? I vårt audio- och videobibliotek hittar du en mix av dansinspirerade klasser av olika slag – både där du följer en koreografi och där du kan röra dig mer fritt.

Fuldans, fridans, sällskapsdans – alla kan dansa!

“Men jag kan inte dansa, jag har ju ingen taktkänsla” – många är vi nog som känt oss malplacerade på dansgolvet, som gömt sig längst bak på aerobicpasset vi försökt oss på eller i andra dansanta sammanhang.

Men det är ju faktiskt så att man inte behöver “kunna” dansa för att släppa loss. Fuldans, fridans och att bara röra sig till musiken är lika mycket dans det, och ger oss samma fantastiska effekter. Att inte behöva röra sig inom några ramar och slippa följa koreografier och hålla takten kan öppna upp en helt ny värld – om vi vågar testa, vågar hänge oss och släppa alla tankar om hur det ser ut. Istället utgå från hur det känns. Lyssna in vad kroppen längtar efter när den hör en specifik låt för att sedan följa impulsen och försöka rida på tonerna av musiken.

Tips för att börja dansa

• Vad är det värsta som kan hända? Känns det pinsamt att dansa? Fundera på vad som är det värsta som kan hända om du börjar dansa. Var snäll mot dig själv!

• Städdansa: Ha på musik när du lagar mat eller städar och passa på att röra dig fritt in emellanåt.

• Testa när du är själv: Börja på egen hand om det känns jobbigt – sätt på en låt du tycker om och bara rör dig, kanske blir det lite yogainspirerade rörelser blandat med rörlighetsövningar och rörelser som inte har några mönster. Låt det bara komma.

• Kör en dansklass online: Det är oftast lättare att i lugn och ro, utan att känna att någon tittar på, få testa movsen och stegen hemma. I vårt bibliotek finns flera olika dansklasser, dansyoga samt klasser med dansinspirerade rörelser utan krav på koordination eller taktkänsla.

• You can do it: Tro på att du har förmågan att bara följa det som känns bra, du behöver inga instruktioner.

• Fuldansa: Sätt på en låt med riktigt tryck i och hoppa, studsa, vifta med armarna. Gör kanske en grej av att göra det så "fult" som möjligt.

• Bjud in familjen: Sätt på en låt ni alla gillar och bara dansa loss. Kanske kör ni en fuldanstävling för att skoja till det och göra det lättare.

• Dansa i grupp: Leta upp en klass med exempelvis frigörande dans eller med 5 rythms, som beskrivs som en dynamisk rörelsepraktik.

Vad är frigörande dans?

Frigörande dans är kravlösa rörelser som genom musik och känsla på naturlig väg får komma fram, utan att följa någon koreografi. Dansläraren ger under dansen stöd och guidning och kan uppmuntra dig till att exempelvis röra dig från specifika kroppsdelar eller på olika sätt såsom mer bestämda rörelser, mer flödande rörelser osv.

Det finns olika typer av dans som kan ses som frigörande men vanligtvis består frigörande dans av fria rörelser, andning och medveten närvaro. Frigörande dans passar verkligen alla, du anpassar alltid dina rörelser och din dans utifrån dina egna förutsättningar. Exempelvis kan dansen utföras sittande på en stol eller liggandes på golvet. Under en klass med frigörande dans varvar ofta deltagarna stående rörelser med liggande och sittande rörelser.

Dans online – dansyoga, dansklasser & frigörande rörelser

Playlists: 

• Frigörande rörelser & dans
• Dansmix – fyll på med energi & glädje
• Dansyoga
• Morgon- & pausdans – 7x7 minuter

Yogobe Video: ts59 Yogobe Video: 8sc5 Yogobe Video: 6c2x Yogobe Video: 83fp Yogobe Video: 9b2s Yogobe Video: zp56

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Läs mer om dans & att släppa loss

• Våga släppa kontrollen & hitta glädjen
• Dans kan lindra unga tjejers psykiska ohälsa
• Dansa från hjärtat – oavsett ambition eller nivå

Källor & inspiration:

• Må Bra
• Frigörande dans-föreningen
• Dans för hälsa
• Medical Xpress

Vad är nyfikenhet egentligen? Och varför är den viktig för oss människor? Eva Hamboldt, coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap, om hur nyfikenhet fungerar och hur den kan hjälpa oss att växa som människor. Läs mer här!

Nyfikenhet är motorn bakom människans utveckling

Nyfikenhet är en av människans nio grundkänslor. Det är en positiv känsla som är motorn bakom människans utveckling, särskilt när vi är barn. Den inneboende nyfikenheten i alla barn låter dem upptäcka världen, likt ett äventyr.

En 3-åring ställer ungefär 300 frågor varje dag. Det gör inte en vuxen människa. När vi fyller 25 har de flesta av oss istället kommit till en punkt där vi har svårt att tänka utanför boxen. Förmågan minskar sedan över tid, om vi inte bestämmer oss för att fortsätta ge näring åt vår nyfikenhet.

Varför är nyfikenhet så viktigt för vår utveckling? Studier visar att de som lyckas att bejaka och behålla sin nyfikenhet genom livet också lever längre. Nyfikna personer har också lättare att knyta an till andra människor, vilket i hög grad påverkar vår förmåga att bygga relationer. Låt oss undersöka vad det kan bero på.

Jakten på dopamin – att stilla sin nyfikenhet

Att vara nyfiken har alltså flera fördelar. Nyfikenhet fungerar lite på samma sätt som en sockerkick: Känslan av att söka efter information är belönande för hjärnan. När vi utforskar världen producerar kroppen dopamin; en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet. Om vi dessutom upplever att vi hittar svaret eller löser en uppgift så ökar dopaminnivåerna ytterligare. Du blir så där förväntansfylld och upprymd – precis som när du var barn. Känslan triggar kroppens opioida system som påverkar ditt immunsystem och hur du upplever smärta. Din upptäcktsfärd kan alltså minska känslan av smärta och stärka ditt immunförsvar.

Men att söka efter svar kan också bli en jakt på dessa kroppsliga opiater som får oss att må så bra. Om jakten övergår i frustration hamnar vi lätt i ett beroende av att söka information – precis som vid andra former av substansberoenden. Vår drivkraft växlar från upptäckarlust till en stark önskan om att minska ovissheten och återta kontrollen.

Den lättsamma känslan har försvunnit och nu drivs du istället av frustration. När det händer förändras den hormonella balansen och kroppen ökar sin kortisolproduktion istället för att ge dig de önskvärda dopaminkickarna. Kortisol är ett stresshormon som ökar vår koncentrationsförmåga, men om den triggas ofta under lång tid kan det leda till kroppsliga besvär som värk och inre stress.

Så för att summera: Att vara nyfiken är bra, men att ständigt jaga svar riskerar att leda till en negativ spiral.

Att vara nyfiken ökar din sociala förmåga

Om vi övar oss på social nyfikenhet får vi också lättare att knyta an till andra människor. När vi intresserar oss för andras känslor, tankar och beteenden blir vi också mer intressanta för andra, vilket har visat ge oss ökat inflytande i gruppen.

Att bejaka sin nyfikenhet slipar alltså din sociala förmåga. Genom att vara nyfiken på andra människor blir du också bättre på att läsa av andras beteende, vilket i sig skapar en grundtrygghet i sociala sammanhang.

När vi är nyfikna är vi mer motiverade att förstå och lära oss av andras åsikter, istället för att agera dömande. Nyfikenhet öppnar upp för dialog och förståelse, och den amerikanske forskaren Todd Kashdan vid George Mason University menar att nyfikenhet är den hemliga ingredienser i alla relationer.

Nyfikenhet hjälper hjärnan att bygga nya nervbanor

Ju mer vi göder vår nyfikenhet, desto mer nyfikna blir vi. Vår hjärna är nämligen plastisk och när vi lär oss nya saker stärker det nervbanorna som är involverade i nyfikna beteenden. Det är samma regioner som kan kopplas till lärande och förmågan att fokusera. För att omvandla nyfikenhet till kunskap, måste vi sedan befästa vad vi lärt oss. Vårt arbetsminne hjälper oss med det genom att skapa och förstärka olika associationsbanor inuti hjärnan. När vi reflekterar kring vad vi har lärt oss flyttas information från arbetsminnet till långtidsminnet, där det kan omsättas till långsiktigt lärande.

Tidigare trodde man att vuxna hjärnor inte kunde skapa nya nervbanor, men idag vet vi att man både kan bygga nya och stärka befintliga kopplingar i hjärnan. Det fungerar lite som upptrampade stigar mellan olika delar av hjärnan; ju fler gånger du går samma stig, desto större blir den.

Genom att aktivt välja nyfikenhet skapar vi nya stigar. Det gör i sin tur att vi får det enklare att växla perspektiv.

Hur nyfiken är du som person?

1. Finns det saker eller personer du skulle kunna vara mer nyfiken på?
2. Hur nyfikna är de personer du har omkring dig, på jobbet eller privat?
3. Har du vid något tillfälle i ditt liv medvetet kunnat välja att bli nyfiken, när du egentligen kände dig arg, orolig eller frustrerad?
4. Kan du bli mer nyfiken på dig själv? På varför du känner som du gör, tänker som du gör, agerar som du gör? På vad du vill? På vad du har för behov?
5. Hur ofta ställer du öppna frågor till andra? Frågor som inte går att svara ja eller nej på? Frågor som till exempel börjar med: hur, vad, vem, när, vilka.

Frågorna är hämtade från boken Feedbackrevolutionen av Eva Hamboldt – köp den här.

Övningar & onlinekurs med Ulrica Norberg – bli mentalt stark genom nyfikenhet

Vill du träna upp din mentala styrka och balans med hjälp av nyfikenhet och utforska din inre potential för ökat välmående och innovationskraft? Ta då en titt på onlinekursen Mentalt stark genom nyfikenhet här på Yogobe, framtagen tillsammans med Ulrica Norberg. (Kursen köps separat och du behöver ingen prenumeration för att köpa den.)

I vårt audio- och videobibliotek hittar du ett lite urval av och några smakprov på klasser och övningar med Ulrica. Du kan även ta del av dem i denna playlist: Nyfikenhet ökad mental styrka. (Ingår i en prenumeration eller provperiod här på Yogobe). 

Yogobe Video: 86uw Yogobe Video: aw49 Yogobe Video: 5bw7 Yogobe Video: d25a

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, kom igång direkt!

Lästips

• Nyfikenhet och intelligens hänger ihop – träna dina förmågor med Ulrica Norberg, av Yogobe
• Nyfikenhet som mental träning – smarta upp dig och boosta din kreativitet, av Yogobe
• Rikta nyfikenheten inåt – utforska vad framgång är för dig, av Titti Pauler Reenstierna

Om Eva Hamboldt

Eva Hamboldt arbetar som coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap. Hon har en fil kand. i kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap och en Master i Neuroledarskap från Neuroleadership Institute i New York. Eva är även certifierad UGL-handledare via Försvarshögskolan och certifierad Klart Ledarskap-instruktör av Provins fem. Läs mer om Eva och hur hon arbetar på neuroledarskapipraktiken.se.

Går det att komma tillbaka till vardagen och komma igång med allt som hör till den utan att springa direkt in i ekorrhjulet? Hur kan vi göra motstånd mot det prestationssamhälle vi lever i och faktiskt se till att leva lite, inte bara göra? Läs mer här! 

Kom-igång-tiderna är här 

Sommar och semestrar börjar gå mot sitt slut, höstens svalare vindar börjar snart ta oss från sommareuforin tillbaka till verkligheten – vardagen. Det är dags att komma tillbaka till rutiner, jobb, skola, träning. Tillbaka till ekorrhjulet. På löpen läser vi snart om hur vi bäst kommer i form efter semestern och de bästa dieterna för att förlora sommarkilona. Kom-igång-tiderna är här! 

Den retoriken känns så förlegad men lever tyvärr kvar i vårt samhälle. Och det är enkelt att fastna i det där ekorrhjulet med måsten och borden som ledstjärnor i livet. Jag gör det i perioder. När jag spänner käkarna, när axlarna börjar närma sig öronen, när jag inte riktigt känner min kropp. När jag inte gillar min egen spegelbild. När jag inte har skrattat på länge. När allt börjar känns som hinder jag måste ta mig över. Då vet jag att jag är där.

Och när jag är där, i det där mekaniska, löpande-bandet-livet tenderar jag att prioritera bort det som får mig att må bra, det är ju så mycket annat som behövs göras först. "Hinner" inte träna eller yoga. Jag tappar all matinspiration och trycker socker för snabba kickar. Och någonstans inom mig vet jag att det är inte så jag vill leva, men bara tanken på att komma igång känns som en omöjlig ekvation. Avståndet till mattan känns så, så långt.

Vill du få stöd att komma igång, kroppsligt och/eller själsligt? Ta en titt på våra onlineprogram – här finns allt från program för personlig utveckling och yinyoga till att komma igång med träningen och träna på att stå på händer! 

Kroppen får mig att komma ihåg

Med de budskap som vi ständigt pumpas i är det lätt att tro att stenhård träning och dieter för att gå ner i vikt är det livet handlar om. Jag tror den vikt vi behöver bli av med är en emotionell tyngd, som blockerar oss från att vilja ta hand om oss själva. Att vi behöver börja i hjärtat för att hitta tillbaka hem till oss själva. Att hitta sitt varför? Jag ska göra det här för då passar min kropp in i samhällets norm hur en kropp ska se ut vs. jag gör det här för jag vill må bra och det gör mig glad.

För mig är vägen tillbaka genom kroppen. När jag väl kliver upp på yogamattan efter att gått vilse i prestationsträsket, rör på mig, känner in min kropp, fyller den med djupa andetag och känner livet i mig. Då känner jag mig nära mig själv. Sårbar och äkta. Och när jag hittar tillbaka dit, då vill jag fortsätta med det jag mår bra av. Vägen framåt känns enkel. Jag vill äta bra mat. Jag vill röra på mig. För att jag vill leva, länge och innerligt. Min kropp får mig att komma ihåg att ta hand om mig. Mitt varför.

Våga vara en rebell – släpp alla borden och måsten för en stund

Mitt knep för att inte hamna i det där träsket igen? Vårt samhälle är så fokuserat på prestation och vi är sådana slavar för det. Göra, prestera, lösa problem – det är så lätt hänt att trilla tillbaka in i det tugget. Jag tycker om att tänka att jag är en liten rebell. Fuck the system. Vänta med disken, mejlet, städningen – alla borden och måsten. För att istället vila, ge mig ut i naturen, prata om livets stora frågor med en vän. Röra på kroppen utan att kolla på klockan. Krypa ner i sängen och läsa bok. Göra sådant som håller mig kvar i mig själv och ger mig njutning.

Så när vi nu ska tillbaka till vår vardag, låt oss ta fler stunder där vi släpper fokuset på prestation och istället känna in våra kroppar. Ta tid för att göra saker som får oss att må bra. Det som får oss att känna livet i oss. Glädjen. Låt oss bjuda in tillfällen i vardagen där vi gör det vi vill, inte det vi borde. Något som våra hjärtan längtar efter. Som fyller på.

Låt oss komma ihåg att leva lite. Det är ju faktiskt det livet är till för.

Övningar online – känn in dig själv med träning, yoga och meditation

Program för inre lugn & personlig utveckling:

• Förebygg & minska stress – 4 veckor återhämtning
• Mentalt & kroppsligt välmående under klimakteriet
• Personlig utveckling: Förändringsarbete
• Personlig utveckling: Hantera känslor
• Yinyogaprogram

Program för träning, rehab & att ta hand om kroppen:

• Kom tillbaka till träningen
• Yoga & träning för nybörjare
• Rehabyogaprogram – fysioterapi & yoga
• 21 dagar träningsglöd
• 12 veckor till milen

Yogobe Video: 3zd8 Yogobe Video: 89kb Yogobe Video: s74w Yogobe Video: 84ap Yogobe Video: 4sc3 Yogobe Video: k23z Yogobe Video: r53g Yogobe Video: 8h4d

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, kom igång direkt!

Lästips

• Fem tips för att lyckas med förändringar i livet, av Yogobe
• Mental träning för hållbar prestation & motivation, av Jenny Hagman
• Varför ska jag träna och röra på mig, och hur gör jag det kul?, av Yogobe

Vilka av dina sommarrutiner eller sköna känslor vill du ta med till den kommande hösten? Vad får dig att må bra här och nu och hur vill du att din höst ska bli? Sätt en intention och skapa en verktygslåda för att göra det verkligt med denna reflektionsövning.    

Blicka fram, tillbaka och mot nuet – skapa din höstrutin

Ta gärna fram ett block, gör det mysigt omkring dig, slut ögonen en stund. Känn in och skriv sedan ner följande:

• Hur vill du må? Vad hjälper dig dit?
  Vad kan du göra mer (eller mindre) varje dag eller kväll, eller någon dag i veckan, för att må så som du önskar? Det behöver inte vara något gigantiskt, tänk gärna max 15-30 minuter, något som kan vara hållbart även i höst.

• Vad har du uppskattat den här sommaren? 
  Vad vill och kan du ta med dig in i hösten? Något som inte har med sol eller semester att göra, utan en vana eller ett inre tillstånd? Kan du lägga till några saker veckovis eller någon gång i månaden?
  • Kanske var du med i Vakna med Yogobe och fick fina morgonstunder som satte god start på dagen?
  • Hade du långa samtal med vänner i sommarkvällen, som du kan fortsätta med fast det inte längre är solstolshäng?
  • Kanske var du mycket i naturen?
  • Om du älskar att bada, kanske fortsätta bada in på hösten och testa kallbad?

• Vad vill du inte fortsätta med eller minska ner på?
  Om inte om fanns – vad skulle du vilja välja bort? Låt dig först tänka helt hämningslöst.
  • Fundera på de sysslor som du just nu väljer eller behöver ha kvar, men som du inte mår bra av – hur kan du ändra förhållningssättet till det och minska tankefokuset på det?

.

• Hur kan du ta hand om dig vid fallgropar?
  När livet får dig ur balans och som lätt ruckar på de härliga rutinerna. (Kanske kyla, mörker, högt tempo, krav eller sjukdom). Gör gärna en lista så att du är förberedd när det sker, eller för att förhindra att fallen blir lika ofta och många. Vad kan du förebygga, och vad kan du göra med det oundvikliga?
  • Kanske har du möjlighet att säga nej, eller prioritera din tid för att hinna med det du vill – eller så har du en andningsövning redo för att ta dig igenom det som skaver.

• Vad skulle du vilja ha mer av i livet?
  Skriv ner det du längtar efter och drömmer om. Kan du planera in – antingen någonting som går nu, eller förbereda för att det ska bli möjligt? Smått som stort. Se det framför dig, se att du är på väg!

• Glöm inte att fortsätta blicka in och reflektera
  Även efter den här övningen, ta dig gärna en stund varje vecka för att återknyta till frågorna och reflektera om du håller med eller vill justera något. Börja gärna med en stunds yoga eller meditation för att därefter reflektera och kanske fortsätta skriva ner. Så lite som 5-15 minuter per dag räcker långt, bättre lite varje dag än länge någon gång ibland.

Övningar online – reflektion, journaling och yoga

Playlists:

• Reflektera & vänd blicken inåt
• Journaling – skriv av dig

Program:

• Personlig utveckling: Förändringsarbete
• Personlig utveckling: Ökad självmedkänsla

Yogobe Video: k24w Yogobe Video: r79p Yogobe Video: b43k Yogobe Video: 4wu2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Så kan du använda journaling för självreflektion, av Inna Smirnoff Mannert
• Guide: Så skapar du en hållbar träningsrutin, av Julia Glutz
• Fem tips för att lyckas med förändringar i livet, av Yogobe

Experterna inom kvinnohälsa Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson från Hela Kvinnans Klinik svarar på frågor om träning och hormoner under klimakteriet. Läs mer här!

Frågor och svar från föreläsningen Klimakteriet, träning och hormoner

Yogobes experter på kvinnohälsa Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilssons föreläsning Klimakteriet, träning och hormoner som de höll på Yogobe LIVE var både välbesökt och mycket uppskattad. Här har vi samlat frågorna som deltagarna ställde under föreläsningen frågestund samt Katarina och Mary-Lous svar.

Fråga: Vid vilken ålder börjar man tappa muskelmassa som kvinna?

Svar: Vid ca 40-45 års ålder brukar man säga att muskelmassan börjar minska och att man generellt kan räkna med 5-10 % muskelförlust var 10:e år, om man inte underhåller musklerna och bibehåller muskelmassa med hjälp av belastning såsom träning.

Fråga: Hur kommer man igång att träna om jag idag är inaktiv?

Svar: Förstå och främst – bra jobbat som har tagit det första steget, att vilja komma igång! Vår rekommendation är att börja i det lilla, börja i vardagsmotionen. Kan du gå eller cykla till och från jobbet? Kan du dansa i köket när maten kokar?

Fråga: Hur ofta borde jag planera in styrketräning?

Svar: Svaret på detta är helt beroende på din utgångspunkt. Är du inte van vid att träna är en dag per vecka toppen till att börja med. Är du mer träningsvan kan du tre pass per vecka vara lagom beroende på intensitetsnivå på träningspassen.

Fråga: Hur många vilodagar ska man ha efter styrketräning (efter ett tungt styrkepass)?

Svar: Efter ett tyngre styrketräningspass rekommenderas 48-72 timmars vila, beroende på andra livsstilsfaktorer såsom sömn, nutrition där och då. Har det varit lättare träning och kroppen är pigg så är det helt OK att träna varje dag.

Fråga: Hur långa bör konditionspassen vara?

Svar: Till att börja med, de pass som blir av är de allra bästa, oavsett 10 minuter eller 45 minuter! Allmänna rekommendationer avseende träning är 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, och 75 minuter ansträngande träning, dessa rekommendationer kan du utgå från när du börjar få rutiner på din träning och vill börja planera veckans träningspass.

Ett konditionspass kan innebära att du varvar gång med att springa, att du joggar i behagligt tempo, eller att du intervalltränar, exempelvis med kortare intervaller à 20-30 sek. För dig som är löpvan kan rekommenderad längd på ett löppass vara mellan 30-60 min.

Fråga: Kan muskel- och ledvärk också komma av till exempel östrogenbrist?

Svar: Ja, absolut kan muskel- och ledvärk komma från östrogenbrist. Genom rörelse kan du dock öka cirkulationen i kroppen och minska på värken.

Fråga: Jag har anlag för blodpropp. Finns det någon medicinsk hjälp/hormontillskott för mig att få om jag kommer till en punkt att jag behöver det?

Svar: För medicinska frågor och funderingar rekommenderar vi att du tar kontakt med din läkare eller gynekolog för individuell bedömning och bästa svar.

Livet med klimakteriet – ny bok av Katarina Woxnerud

Vill du ta del av fler råd om träning och kost så att du på bästa sätt kan ta hand om dig själv under klimaktieriet? Då kan vi varmt tipsa om Katarinas bok Livet med klimakteriet som ger nya perspektiv och sprider ljus över vad som händer i kroppen – både mentalt och fysiskt – under klimakteriet. Du hittar den i Yogobe Store!

Övningar online – träning och återhämtning vid klimakteriet

Yogobe Video: w27k Yogobe Video: ca83 Yogobe Video: d7x9 Yogobe Video: 2uc3

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Stötta dig själv genom klimakteriet med yoga och träning, av Rebecca Carlowitz
• Hur mycket bör man träna?, av Julia Glutz
• Forskning: Fler studier behövs på kvinnohälsa, av Bianca Barck