Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

blog post thumbnail

Träning & yoga som stöd under cancerbehandling – intervju med Sara Aryal

08 januari 2026 | Av

Rörelse kan göra stor skillnad under och efter en cancerbehandling – både fysiskt och mentalt. I Yogobes cancerrehabprojekt leder instruktören och yogaläraren Sara Aryal träning, yoga och lymfmassage för personer som genomgår eller har genomgått behandling. I intervjun här berättar hon mer!

Vad väckte ditt engagemang för att arbeta med träning för personer som genomgår cancerbehandling?

År 2015 var jag mitt i min utbildning i terapeutisk yoga i New York där vi fick lära oss att jobba med allt från yoga för någon som har knäproblem till personer som ex har Parkinson, är rörelsehindrad och sitter i rullstol eller har genomgått cancerbehandling. Samtidigt blev min dåvarande sambo diagnostiserad med cancer, som han sedan även blev förlamad av. Jag använde mig mycket av det jag lärt mig för att hjälpa honom (och mig själv), allt från rörelser och övningar för hans fysiska kropp till guidad avslappning och visualiseringar för all stress, oro och ångest som vi båda upplevde.

I en väldigt maktlös situation kände jag att jag i alla fall kunde göra något genom att få honom att må lite bättre och hantera det han genomgick. Jag kände väldigt starkt att jag ville använda de kunskaper och erfarenheter jag fått, genom utbildningen och att ha levt som närstående, till att hjälpa andra i liknande situation. Jag gick en vidareutbildning i Yoga for cancer och har jobbat med yoga för cancerpatienter och anhöriga sedan år 2018. Därifrån kom det sedan naturligt att även lägga fokus på träning då det tillför ytterligare en dimension av fördelar.

Jag utbildade mig dessutom till lymfmassör/lymfterapeut vilket är min huvudsyssla idag. Många av mina behandlingskunder har haft cancer där jag hjälper dem med biverkningar som svullnad, stelhet och begränsad rörlighet, smärta osv.

Vilken roll kan rörelse spela under och efter en cancerbehandling, både fysiskt och mentalt?

Rörelse och fysisk aktivitet är en av de bästa sakerna du kan göra för dig själv efter en cancerdiagnos! Man har vetat länge att träning under cancerbehandling förbättrar patienternas livskvalitet och lindrar biverkningar som illamående, fatigue och smärta - och bara det är fantastiskt! I år kom den första globala studien som visar att träning faktiskt förbättrar överlevnad och minskar risken för återfall vid cancer avsevärt. Författarna till studien, som varat under 17 år för tjocktarmscancerpatienter, menar att träning inte bara bör ses som något som ökar livskvaliteten utan som en behandlingsmetod – som dessutom inte har en massa biverkningar!

Jag ser också så fina effekter av rörelse på patienters mentala mående. Många känner sig gladare och mer kapabla. Mindre oro, eller bättre på att hantera sin oro. De känner sig mer delaktiga i sin behandlingsprocess, att de bidrar till sitt tillfrisknande och sitt välmående. Saker som att lära känna sin kropp igen, att få känna att man blir starkare, att känna sig hemma och trygg i sin kropp är också viktiga upplevelser som rörelse bidrar med.

Snart startar den fjärde omgången av projektet – vilka lärdomar bär du med dig från tidigare omgångar?

Främst att ha några äss i rockärmen och vara beredd att ändra övningar vid behov. Deltagarna har olika diagnoser och biverkningar och är olika långt i sina behandlingar så att det är viktigt att göra pass som fungerar för alla. Jag vill skapa en stämning där alla deltagare känner att de kan vara med och få ut något av passen oavsett om man är full av energi eller om man känner sig som en urvriden disktrasa eller har restriktioner efter någon behandling. Därför gör jag mitt bästa för att erbjuda olika sätt att variera träningen så att deltagaren kan göra den personlig även om jag leder en grupp.

Sedan brukar jag lite skämtsamt säga att man får lov att ha mer än ett problem samtidigt. Ibland är det inget som har med cancern att göra som kräver ett annat alternativ, det kan vara ett ont knä eller artros som ställer till det. Så jag ser alltid till att ha varianter och alternativ att ta till om någon uttrycker att en övning inte fungerar för dem.

En nyhet för i år är att träningsklasserna varvas med klasser i yoga och lymfmassage. Berätta mer!

Åh, det ska bli så kul! Jag har tidigare vävt in andningsövningar och avslappning i uppvärmingen och nedvarvningen i träningsklasserna för att jag tycker att det är viktigt. Det känns fint att få dela med mig av mer kring detta och även kunna ge djupare fokus på kroppskännedom och rörlighet som kan hjälpa enormt efter att man genomgått operation och strålning. Och så förstås kunskap och övningar för lymfsystemet som är viktiga att känna till som cancerpatient och som ligger mig så varmt om hjärtat.

Finns det något särskilt man behöver ta hänsyn till när man tränar under pågående behandling? Vad är viktigt att tänka på?

Om man har fått restriktioner av sin läkare eller fysioterapeut ska man självklart följa dem, t ex om man nyligen blivit opererad. Om man har en piccline eller subkutan venport/port-a-cath behöver man läka enligt rekommendationerna efter insättning innan man tränar. Utöver det kan man träna efter dagsform. Man får komma ihåg att känna in kroppen och vara ödmjuk för att träningen kan behöva anpassas vecka till vecka beroende på var i behandlingen man är. Är du osäker på något så fråga gärna mig, och om det är något jag inte kan svara på så fråga din läkare eller fysioterapeut så att du känner dig trygg när du tränar.

Träning, yoga & lymfhälsa för dig med cancerdiagnos

Nästa gruppstart för Yogobes tränings-& yogaklasser för personer som har genomgått eller genomgår en cancerbehandling är preliminärt i april 2026.

Detta ingår:

💪🏼 LIVE-online med instruktören & yogaläraren Sara Aryal på veckobasis under 8 veckor – varannan vecka träning – varannan vecka yoga & lymfmassage
💦 Förinspelade klasser med muskelstärkande och pulshöjande träning
🧘🏾 Klasser som syftar till att stötta det mentala måendet under och efter en cancerrehabiliteringsresa
🩵 Tillgång till hela Yogobe Play under 8 veckor

Låter det som något för dig eller någon du känner?
Kontakta då Elin Karnstedt, projektledare, på [email protected] för att veta mer.

Läs mer här! 

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Så påverkas magen av stress – tips för bättre maghälsa

28 september 2025 | Av

När vi stressar påverkas matsmältningssystemet – vilket kan leda till besvär som uppblåsthet, smärta eller orolig mage. Här svarar näringsterapeuten Anette Lüning från Holistic på frågor kring stress och magen, och delar med sig av tips på hur du kan stötta din maghälsa. 

Vad händer i magen när vi är stressade?

Stress aktiverar kroppens sympatiska nervsystem (”fight or flight”). Det gör att matsmältningen prioriteras ner – mindre blodflöde till tarmen, minskad saliv- och magsaftproduktion, och förändrad tarmmotorik. Det kan påverka aptiten åt båda håll – vissa tappar hungern, andra äter mer.

Stress kan även ändra våra matvanor – mer småätande, mer snabba kolhydrater, koffein eller alkohol, vilket i sin tur påverkar maghälsan. På längre sikt kan stress bidra till obalans i tarmfloran, eftersom stresshormoner påverkar både immunförsvaret och bakteriernas miljö.

Stress kan också påverka vår maghälsa genom att:

  • Det produceras mindre saltsyra vilket medför att maten inte bryts ner som den ska.

  • pH-balansen i magen rubbas och då skickas sämre signaler till bukspottkörtelns enzymproduktio, vilket medför gaser, uppblåsthet, näringsbrister och överväxt av bakterier i tunntarmen.

  • Gallflödet blir trögare vilket medför att det blir svårare med fettupptag av de näringsämnen som kräver fett, såsom fettsyror som omega 3, vitamin B12, vitamin A, vitamin D och vitamin E minskar upptaget.

  • Tarmrörelserna rubbas vilket kan leda till både förstoppning och diarré.

Hur fungerar kopplingen mellan vagusnerven och tarmen?

Vagusnerven är som en  supernerv mellan hjärna och tarm. Tarmbakterier ”pratar” med hjärnan via vagusnerven. Den står för ”rest & digest”-signaler: stimulerar saltsyraproduktion, enzymfrisättning, gallflöde och tarmrörelser (peristaltik). När vagustonen är hög medför att magen arbetar lugnt, rytmiskt och effektivt.

Hur påverkar stress vagusnerven och tarmen?

Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet (”fight or flight”). Då hämmas vagusnerven vilket medför mindre saltsyra, mindre enzymer, trögare gallflöde och rubbad peristaltik. Det kan led till förstoppning (tarmen stannar av) eller diarré (stresshormoner ökar hastigheten för snabbt).

Kan man själv påverka vagusnerven för att tarmen ska må och fungera bättre?

Ja, det fina är att man kan ”träna upp” vagusnerven och stimulera parasympatiska nervsystemet, genom exempelvis:

  • Andningsövningar – långsam, djup diafragmaandning.

  • Sång, hummande, gurgla – vibrationer i struphuvudet stimulerar vagus.

  • Kallvattenstimulering (ansiktet eller dusch) – aktiverar vagusreflexer.

  • Yoga & meditation – lugnar nervsystemet.

  • Tugga långsamt och medvetet – matsmältningen börjar i hjärnan.

Påverkas tarmfloran av stress?

Ja, stress kan faktiskt också påverka tarmfloran. Stresshormonerna kortisol och adrenalin förändrar tarmmiljön då de direkt kan öka tillväxten av ”stressbakterier” (Proteobakterier), E. coli, Enterobacter, Klebsiella. De finns normalt i små mängder, men kan öka vid stress och obalans.

Obalans i tarmfloran kan bidra till gaser och uppblåsthet. Det kan också öka tillväxten av endotoxinet LPS (Lipopolysackarid) i cellerna. Om man har en läckande tarm kommer LPS då ut i blodet och då uppstår låggradig inflammation i kroppen som kan påverka både hjärnan och nervsystemet.

Vad innebär läckande tarm?

Tänk dig ett rör som är din tunntarm. Det ska finnas hål i det här röret, men inte alltför stora hål. Tänk dig två celler och emellan dessa ska det här mellanrummet finnas för att kunna ha kontakt mellan tarmen och blodet. Det ska här komma ut näringsämnen till blodet men om det är för stora mellanrum läcker toxiner ut som egentligen skulle gå vidare ner till tjocktarmen. 

Vilka är symptomen om LPS läcker ut från tarmen till blodet?

  • Trötthet och hjärndimma.

  • Ledvärk och värk i kroppen.

  • Depression och ångest (inflammation i hjärnan).

  • Metabola problem (insulinresistens, viktuppgång).

  • Stress förvärrar detta, eftersom stress både gynnar bakterier som producerar LPS och ökar tarmens genomsläpplighet.

Vad kan man göra själv vid en låggradig inflammation?

  • Fokusera på antiinflammatorisk, näringstät kost: mycket färggranna grönsaker, omega-3, fermenterat.

  • Undvika det som triggar immunförsvaret: t.ex. gluten, processad mat, för mycket alkohol/socker.

  • Stärka tarmbarriären med näringsämnen som L-glutamin, zink, D-vitamin, omega-3.

  • Probiotika och prebiotika i rätt form – gärna efter testning.

  • Stresshantering är lika viktig som kosten, eftersom nervsystemet styr tarmslemhinnan.

Vilka livsmedel kan vara lugnande för magen vid stress?

Långkok, varma soppor, ångkokade grönsaker, örter lugnar magen. Men det är också viktigt att tugga maten ordentligt och att äta i lugn och ro. Regelbundna måltider och rutiner är lika viktiga som själva maten.

Vilka livsmedel bör man minska eller undvika vid stress eller känslig mage?

  • Gluten

  • Mjölk

  • Socker

  • Alkohol

  • Ultraprocessad mat

Vad kan man göra utöver den faktiska maten på tallriken, för att stötta magens mående?

  • Aktivera parasympatiska nervsystemet genom till exempel andning, yoga, meditation och  naturvistelse.

  • Prioritera sömnen då den har avgörande betydelse för maghälsan.

  • Rörelse och cirkulation ger bättre tarmmotorik och gallflöde.

  • Försöka minska stressen i vardagen.

  • Utgå från ett helhetsperspektiv – mage, hjärna, hormoner och immunförsvar hänger ihop.

Anette Lüning, Cert. Näringsterapeut

Övningar online – för din mage

Yogobe Video: tf78Yogobe Video: x8c7Yogobe Video: 4dg2Yogobe Video: 3sx2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Om Anette Lüning

Anette Lüning är certifierad näringsterapeut med medicinsk bakgrund och specialisering inom funktionsmedicin. Hon driver Lüning Näringsklinik, är medgrundare till Lüning Academy och utbildare på Holistic. Med över 15 års erfarenhet hjälper Anette människor till bättre hälsa genom ett helhetsperspektiv, med fokus på hormoner, signalsubstanser samt mage och tarm. Hon förenar vetenskaplig fördjupning med ett varmt, humanistiskt bemötande – både som terapeut och pedagog.

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Sex enkla tips för att stötta lymfsystemet

04 mars 2025 | Av
Yogobe

Visste du att vi blir mer mottagliga för sjukdomar om lymfsystemet fungerar dåligt? Här kan du läsa mer om lymfan och få tips på hur du själv kan hjälpa ditt viktiga lymfsystem!

Vad är lymfsystemet?

Lymfsystemet har viktiga funktioner för att hela kroppen ska fungera och må bra. Det är en del av immunförsvaret och dessutom reglerar det vätskebalansen i kroppen genom att transportera bort överflödsvätska och slaggämnen.

Ditt lymfsystem består av lymfkärl som går från kroppens olika delar in mot hjärtat. Lymfkärlen går via lymfnoder (lymfkörtlar) där lymfvätskan, lymfan, analyseras. Om det finns tecken på infektion här aktiveras ditt immunförsvar. Det bildas 2-4 liter lymfvätska per dygn i kroppen och all lymfvätska behöver föras bort för att undvika svullnad. Lymfan töms vid nyckelbensgropen, där lymfvätskan återförs till cirkulationssystemet.

Till skillnad från cirkulationssystemet, där hjärtat pumpar runt blodet, har lymfsystemet ingen egen pump. I de större kärlen i lymfsystemet finns istället små lymfhjärtan som kramar ihop sig så att vätskan skjuts uppåt, i riktning mot hjärtat. Dessa lymfhjärtan är känsliga för tryckväxlingar i vävnaderna vilket betyder att de får en högre aktivitet till exempel av att dina muskler rör sig.

– Lymfvätskan transporteras genom muskulär aktivitet, att vi går eller på annat sätt rör på oss, genom yttre stimuli och genom att vi andas, säger Milla Floryd, expert inom lymfyoga på Yogobe.

Tecken på att lymfsystemet fungerar dåligt 

När flödet i lymfsystemet är trögt och överbelastat kan vi känna oss tunga, trötta och slöa. Om lymfsystemet fungerar dåligt kan det även resultera i:

  • Ökad volym (ödem) i vissa kroppsdelar.
  • Irritation av vävnaderna, en inflammatorisk reaktion kan uppstå som i sin tur kan orsaka värk.
  • Försvagat immunförsvar och du blir mer mottaglig för sjukdomar.
  • Risk för rosfeber. Tillståndet måste snabbt behandlas med antibiotika.


Sex tips för att boosta ditt lymfsystem

  • Djupandas. När du djupandas aktiveras lymfsystemet eftersom diafragman rör på sig och hjälper till att cirkulera lymfvätskan. Andas in genom näsan och låt andetaget gå ända ner i magen så att magen putar ut och slappnar av. Andas ut och låt magen sjunka in och låt bröstkorgen sänkas till sist.
  • Skaka och studsa. Det är bra för lymfsystemet att både skaka och studsa med kroppen. Du kan till exempel studsa på en studsmatta, stå på en vibrationsplatta eller testa den aktiva meditationen shaking – med shaking lugnar du också ned nervsystemet och sinnet.
  • Vila och prioritera sömnen. Ta tid för nedvarvning efter träning. Ta vilopauser under dagen, gärna med benen upphöjda för att ge lymfan en skjuts på vägen. Yoga nidra, restorative yoga och yinyoga är perfekt för en skön och återhämtande paus. Lymfsystemet arbetar som mest på natten, så se till att få en god natts sömn!
  • Självmassage och torrborstning. Dessa metoder ger ett stimulerande tryck på lymfsystemet om de utförs på rätt sätt. Börja med armarna och fortsätt sedan från fötter och ben och arbeta dig uppåt. Borsta/massera alltid mot hjärtat, armhålor och groparna vid nyckelbenen. Massagen utförs med strykningar och pumpande rörelser.
  • Koppning. Att använda koppar och låta kopporna glida över huden stimulerar också lymfcirkulationen. Det undertryck som skapas med hjälp av kopparna lyfter huden och bindväven, vilket ökar flödet av blod och lymfa.
  • Aktivera musklerna. Lymfsystemet aktiveras genom att du använder dina muskler och det räcker med lågintensiv rörelse – hård konditions- och styrketräning kan istället hämma flödet. Tips på rörelseövningar som är bra för att öka lymfflödet:
    • Promenader och stavgång
    • Yoga
    • Qigong
    • Simning och vattengymnastik
    • Dans

När flödet i lymfsystemet är igång kan det uppelvas som rysningar i kroppen (som en forsande känsla). Huden blir knottrig och på händerna blir huden "skrynklig".


Lär dig mer om lymfan i onlinekursen Ta hand om lymfsystemet 

Vill du lära dig fler egenvårdstekniker för lymfan? I onlinekursen Ta hand om lymfsystemet guidar Milla Floryd dig till en fördjupad relation med ditt lymfsystem genom föreläsningar och övningar som hjälper dig att öka ditt lymfflöde – för en optimal och välmående lymfhälsa. Det är en av våra mest populära onlinekurser och har precis uppdaterats med två sprillans nya klasser i lymfyoga och en morgonrutin i ansiktsyoga.

Övningar online – yoga & rörelse för lymfan

Playlist: Boosta lymfystemet

Yogobe Video: g2c5 Yogobe Video: 3ea4 Yogobe Video: b8h5 Yogobe Video: gh32

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips om lymfsystemet, yoga & andning

Källor:

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Återhämta dig med yinyoga – ett perfekt komplement till träning 

17 november 2024 | Av
Julia Glutz & Yogobe

För dig som tränar eller idrottar är yinyoga en perfekt återhämtningsform som hjälper dig att mjuka upp stela muskler och leder. Yinyogans stillsamma positioner bearbetar bindväven på djupet och hjälper dig att minska spänningar, stelhet och smärta. Läs mer här!

Yinyoga bearbetar kroppens bindväv och minskar stelhet och smärta

Yinyoga är en lugn och återhämtande yogastil, där positionerna hålls i 2-5 minuter. Genom att stanna i positionerna en längre tid stretchar man och ökar elasticiteten i kroppens bindväv.

Bindväven, som även kallas fascia, är den vävnad som omsluter muskler och kroppens organ och  är rik på sensoriska nerver, smärtreceptorer och vissa smärtreglerande signal­substanser. En bindväv som är välmående är flexibel, avslappnad och töjer sig vid rörelse. En bindväv som inte mår bra är ”torr” och drar ihop sig runt till exempel muskler, vilket kan orsaka smärta. 

– Yinyoga är en bra återhämtningsform för alla som styrketränar, löper, idrottar eller utövar mer fysiskt ansträngande yogaformer. Det är också mitt absolut bästa sätt att nå fullständig avslappning, säger Julia Glutz, personlig tränare och expert på Yogobe.

5 fördelar med yinyoga för dig som tränar:

  • Bidrar till ökad cirkulation, flexibilitet och rörlighet.
  • Effektiv återhämtning som ger en djupgående release.
  • Ökar elasticiteten i bindväven vilket kan minska stelhet, smärta och risken för skador.
  • Hjälper dig att sova bättre – perfekt att göra om du har tränat hårt på kvällen eller bara är uppe i varv.
  • Ett sätt att lyssna på kroppen och släppa krav på prestation för en stund.


Återhämtande yoga för både kropp och sinne

Gnom att inkludera yinyoga i sin träningsrutin får man inte bara fysiska fördelar utan även mentala och emotionella. I yinyogan får du tid för reflektion och att känna in kroppen – en välbehövlig paus i en ofta prestationsinriktad vardag. På många sätt är yinyogan en yogaform som är enkel att utföra och som passar de allra flesta. Men det lugna tempot och stillheten i positionerna kan vara utmanande. 

– Att bara ligga still kan kännas svårt i början. Jag som är en träningstjej dras alltid till en mer fysisk yogaform, men det jag egentligen behöver är ju att låta kroppen få vila och återhämta sig. På Yogobe finns kortare yinyogaklasser på 15-20 minuter som är perfekta att börja med om du upplever motstånd och det kliar lite i kroppen, säger Julia Glutz.

Testa yinyoga hemma – två enkla yinyogapositioner

En annan fördel med yinyoga är att det enkelt att göra hemma. Till vissa positioner används olika redskap som bolster och block, men de går att ersätta med kuddar och tjocka böcker. Här är två yinyogapositioner och två yinyogaklasser som du kan prova på hemma.

  • Svanen: Ger en djup stretch av höftböjaren och kan lindra spänningar i ländryggen.
    • Från ståendes på alla fyra, skjutsa fram högerbenet och placera ditt högra knä nära mattkanten på höger sida. Placera sedan höger fot mot mattkanten på vänstersida i höjd med din vänstra höft. Placera benet i ett läge där du inte upplever någon smärta i knät.
    • Sträck ut ditt vänstra ben bakåt längst med mattan.
    • Du kan vara upprätt med överkroppen med händerna i mattan eller på två block, eller testa att luta dig framåt över ett bolster eller en kudde.
    • Stanna i 2-5 minuter och upprepa sedan på andra sidan.
    • Kika på videon för mer tips och råd för hur du kommer in i positionen.
Yogobe Video: fa49
  • Stöttad brygga: Öppnar upp över bröstet och motverkar spänningar i axlar och nacke.
    • Ligg på rygg med böjda knän och fotsulorna i mattan. Lyft upp höfterna och placera ett yogablock eller ett bolster under korsbenet, något längre ned än ländryggen.
    • Placera armarna på ett sätt som känns skönt för dig – längs kroppens sidor, ut mot sidorna eller över huvudet.
    • Stanna i 2-5 minuter.
    • Kika på videon för mer tips och råd för hur du kommer in i positionen.
Yogobe Video: 2af8


Övningar online – yinyoga

Yogobe Video: h93u Yogobe Video: c4t5 Yogobe Video: e9u3 Yogobe Video: c47h

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

6 tips på skön rörlighets- och återhämtningsträning 

17 september 2024 | Av
Yogobe

Tar du tid för återhämtning och rörlighet mellan träningspassen? Det får ofta stå tillbaka i vår jakt efter en mer vältränad kropp och när tiden är knapp. Men att variera träningen är superviktigt för att hålla kroppen stark och skadefri. Ta del av tips på hur du kan mjuka upp trötta muskler och bjuda in mer rörlighet här!

Mjukna mellan träningspassen – för en långsiktigt stark och skadefri kropp

När vardagen rullar på är det lätthänt att prioritera tyngre träning. Vi vill bli starkare, känna oss effektiva och produktiva med tiden vi har till förfogande. Men hållbarhet kräver balans och att vi varierar styrketräning och högintensiv träning med stunder där kroppen får mjukna, sträckas ut och få chans att återhämta sig. Bara för att hjärtat inte pumpar på max och att svetten inte lackar så betyder det inte att rörelserna inte är värdefulla för oss. Att variera tyngre träning med rörlighets- och återhämtningsövningar minskar risken för överbelastning och skador och hjälper oss att bygga en långsiktigt stark och hållbar kropp.

Här ger vi tips på aktiviteter som mjukar upp trötta muskler, smörjer lederna, ökar din kroppskännedom och lugnar sinnet.

Tips på rörlighets- och återhämtningsträning

  • Myofascial release (MFR)
  • Slow flow
  • Restorative Flow
  • Qi gong
  • Soma Move
  • Yinyoga

Skrolla vidare för att läsa mer om de olika stilarna.


Myofascial release (MFR) – självmassage som mjukar upp

Myofascial relase är en teknik för sjävmassage där man använder redskap som bollar och foamroller för att bearbeta bindväven och komma åt spänningar och triggerpunkter i musklerna. Det är enkla övningar som är mumma för stela och trötta muskler, även om det kan göra något ont till en början.

Se alla våra klasser i Myofascial release
Läs mer om Myofascial release här!


Slow flow – lugn och skön yoga för ökad rörlighet och sinnesro

Slow flow är yoga som utförs i ett långsammare tempo och i ett mjukt flöde mellan positionerna. Det är en lugn, lågintensiv och meditativ yogaform som är avkopplande samtidigt som den mjukt hjälper till att stärka upp och sträcka ut kroppen.

Se alla våra klasser i Slow flow
Läs mer om Slow Flow här!


Restorative Flow – återhämtande yoga som utförs liggande och sittande

Restorative Flow utförs sittande eller liggande genom repetitiva och meditativa flöden, där du långsamt får röra på hela kroppen i mjuka och effektiva rörelser som smörjer lederna och bearbetar fascian. En återhämtande yogastil som till och med kan utföras i sängen.

Se alla våra klasser i Restorative Flow
Läs mer om Restorative Flow här!


Qi gong – ökar cirkulationen och mjukar upp stela leder

Qi gong beskrivs ibland som meditation i rörelse och är perfekt att göra om du känner att du behöver sakta ner tempot. I qigong ligger ligger fokus på avslappning, andning och koncentration i övningarna som oftast består av lugna rörelser. Övningarna sägs stimulera energiflödet i kroppen och bidrar till att hjälpa kroppen att släppa spänningar, öka cirkulationen och mjuka upp stela leder.

Se alla våra klasser i Qi gong
Läs mer om Qi gong här!


Soma Move – holistisk träning där kroppen jobbar som en enhet

Soma Move är en holistisk träningsform som både är atletisk och mjuk och där du får kombinera rytm, andning, närvaro, intensitet, gymnastiska övningar och barfotaträning. En bra träningsform att variera din styrketräning eller konditionsträning med, där du samtidigt får lära känna dig själv och din kropp mer samt förbättra din kondition, styrka, explosivitet, stabilitet, rörlighet och koordination.

Se alla våra klasser i Soma Move
Läs mer om Soma Move här!


Yinyoga – stillsam yoga som hjälper dig att slappna av och mjukna 

Yinyoga är en stillsam yogaform där du får mjuka upp musklerna och fascian/bindväven, träna på att slappna av och hitta närvaro. Generellt utövas positionerna liggande eller sittande och hålls i 3-5 minuter. Målet är att hitta en varsam stretch, utan att gå till ytterlägen, vilket ger kroppen möjlighet att slappna av och hjälpa fascian/bindväven att mjukna.

Se alla våra klasser i Yinyoga
Läs mer om Yinyoga här!

Övningar online – rörlighet & återhämtning för en mjukare kropp 

Yogobe Video: 8g2r Yogobe Video: 49dw Yogobe Video: 7f6c Yogobe Video: x82p Yogobe Video: p84z Yogobe Video: 7s3d

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Sjukt frisk – om yoga, återhämtning & träning vid MS

27 maj 2024 | Av

Den 30:e maj uppmärksammar vi den internationella MS-dagen och därför vill jag dela med mig av mina tips och erfarenheter kring diagnosen. Läs mer om hur träning, yoga och återhämtning kan lindra symtomen vid MS här!

Min resa med MS – från sjuk till sjukt frisk

När vi får MS så är det som en fullskalig stressattack mot hela vår kropp. Min erfarenhet är så stark hur jag var helt slut i kroppen och mentalt, hjärntrött, värk, stelhet och andra symtom som dålig balans. Jag hade totalt tappat mig själv och min identitet. Vägen tillbaka var lång men det gick. Idag lever jag ett kraftfullt liv i balans. MS:en är där som en god vän och påminner mig om vikten att ta hand om mig lite extra.

Min vilja att hjälpa andra känns så självklar. Kan jag kan du tänker jag. MS i sig går inte att bota men det finns idag fantastiska bromsmediciner som gör att vi ändå kan leva någorlunda normalt. Vi kan också påverka hur vi mår genom hur vi lever och hur vi tänker. I min nya onlinekurs Sjukt Frisk kan du ta del av föreläsningar och övningar som kan hjälpa dig som lever med MS eller en annan neurologisk diagnos att få mer energi och känna dig stark inifrån och ut.


Träning och yoga hjälper för olika symtom av Multipel Skleros

Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid MS och är jobbigt att leva med. Tröttheten kan göra det väldigt svårt att träna, komma igång med aktiviteter och ha en aktiv livsstil. Men trots det finns det många studier som visar värdet i att röra på sig för de olika symtom som en MS-diagnos kan innebära: 

  • Det finns flera studier som visar positiva effekter av träning och just aerob träning, konditionsträning, är evidensbevisat den bästa ”medicinen” mot fatigue.
  • Vi behöver också belasta våra muskler och det finns även studier som visar att styrketräning är bra vid MS. Det finns en studie på Karolinska institutet av Marie Kierkegaard där 71 personer fick vara med och göra högintensiv styrketräning en till två gånger i veckan under 12 veckor. Studien visade minskad trötthet, förbättrat funktionstillstånd, bättre hälsorelaterad livskvalitet och en inflammationsdämpande effekt.
  • Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet. En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.
  • Yoga kan ge positiva effekter på vår hälsa som stresshantering, sömn, balans och psykisk hälsa. Det finns studier som visar att yoga som annan fysisk aktivitet kan sänka hjärtfrekvensen, andningshastigheten och blodtrycket. Dessutom kan det hjälpa till att minska oro och depression.


Tips – träning och återhämtning vid MS

  • Börja att göra något. Skapa utrymme och våga göra en förändring för att ge dig tid för att ta hand om dig själv. Sänk dina krav och prestationer.
  • Kroppen behöver rörelse varje dag. Kom ihåg vikten av vardagsmotion och hur mycket det lilla gör för hållbar hälsa.
  • Den bästa träningen är den som blir av. Gör en sak och utvärdera hur det känns.
  • Ge kroppen tid för återhämtning. Den har en otrolig förmåga att läka och återhämta sig om vi ger den möjlighet och rätt förutsättningar.
  • Träningen behöver inte vara en timme varje gång, utan gör hellre flera korta pass.
  • När du är ute och går, öka hastigheten lite då och då så att du får upp pulsen.
  • När du känner dig trött och inte alls sugen på att träna – sätt dig ned och andas och börja röra kroppen för att skapa energi. Långa djupa andetag, sittandes rotation, katten/ko, barnets position, duvan och universalställningen är övningar som du kan landa i och som stärker, sträcker ut och lugnar ett laddat nervsystem. Stanna gärna 3 minuter i varje position.

Du ansvarar för din egen lycka!

Kram Jenny

Onlinekurs – Sjukt frisk med Jenny Ström

Lever du med MS, en annan neurologisk diagnos eller känner att du tappat din identitet och är lite vilsen i livet? I Yogobes onlinekurs Sjukt frisk guidar Jenny Ström genom bland annat inspirerande föreläsningar, yoga och andningsövningar – verktyg som stärker dig inifrån och ut. Sjukt frisk är för dig som söker mer energi, vill få inspiration och verktyg till en långsiktigt och hållbar förändring och vill leva livet fullt ut, starkt och kraftfullt.

Övningar online – träning, yoga och meditation med Jenny Ström

Yogobe Video: 5h3e Yogobe Video: x9s4 Yogobe Video: k23z Yogobe Video: 8ur3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Foglossning – orsaker, tips och råd

16 maj 2024 | Av
Yogobe

Cirka 30 procent av alla gravida kvinnor drabbas av foglossning, även kallad bäckensmärta, bäckenuppluckring och symfysiolys. Läs mer om vad som orsakar smärtan och få tips och råd för hur du kan hantera den här! 


Varför kan man få fogsmärta som gravid?

Någon gång under de första tre månaderna i graviditeten börjar hormonet relaxin att skjutsas ut i din kropp, och fortsätter sedan att göra det under resten av graviditeten. Hormonet gör att lederna och framförallt bäckenet blir mer rörligt för att kunna vidga sig under förlossningen, så att bebisen enklare ska komma ut.

Det finns flera teorier om varför foglossning, eller bäckensmärta uppstår. En orsak kan vara att bäckenet blir mindre stabilt när gravidmagen växer och magmusklerna töjs ut. Eller att din hållning förändras när bäckenet tippas framåt, så att du svankar mer, vilket betyder att samspelet mellan mag- och ryggmusklerna förändras. Ytterligare en orsak kan vara att det är svårt att kompensera med musklerna när lederna blir mer rörliga, vilket ger smärta i ledbanden, ligamenten.


Symtom på foglossning

  • Foglossningsmärtan blir värre när man rör på sig, till exempel när man vänder sig från rygg till sida i sängen, eller när man går, en molande, huggande eller ilande smärta.
  • En molande, ilande eller huggande smärta i nedre delen av ryggen.
  • Det kan också göra ont i höfterna, runt blygdbenet eller över skinkorna.
  • Det onda kan också stråla ner mot ljumskarna eller baksidan av låren.
  • Du kan ha svårt att böja dig och vrida kroppen samt att lyfta saker.

Vill du få hjälp vid foglossning? Kontakta i första hand din barnmorska, en läkare eller fysioterapeut. I videobiblioteket här på Yogobe hittar du sedan klasser och övningar som kan hjälpa vid foglossning – stärk upp med gravidträning, och/eller slappna av med gravidyoga.

Vem kan få foglossning?

Alla gravida kan få ont av foglossning. Det spelar ingen roll om du är vältränad, otränad, gravid för första gången eller gravid för tredje gången. Men riskerna ökar om du ofta lyfter tungt, om du skadat bäckenet eller om du haft ont i ryggen eller bäckenet tidigare. För de allra flesta är smärtan obehaglig och jobbig, men går att hantera. För några få blir besvären så tuffa att de behöver ta hjälp av till exempel kryckor under tiden.

I slutet av graviditeten brukar bäckensmärtan avta, samtidigt som många blir lite rörligare. Det kan bero på att barnets huvud vi den här tiden har sjunkit ner och stabiliserar bäckenet. Besvären brukar för det mesta försvinna efter förlossningen men kan kvarstå för vissa.

Olika behandlingar för bäckensmärta

Om du känner av liknande smärta, prata med din barnmorska eller läkare som kan ge bra information och hjälp. Det är viktigt att så tidigt som möjligt ta reda på om det handlar om vanlig ryggsmärta eller bäckensmärta, för man behandlar dessa diagnoser på olika sätt. Vanliga ryggbesvär kan bli bättre av träning, medan bäckensmärta kan förvärras av träning och rörelse.

När det handlar om foglossning blir vissa hjälpta av ett brett bälte runt höfterna som stabiliserar bäckenet. Vissa använder sig av akupunktur. Men det finns saker du kan göra själv, för att undvika att belasta bäckenet. Vi är olika, så alla tips fungerar inte för alla. Testa vad som passar dig!


Tips vid foglossning

  • Träning kan hjälpa mot smärtan. Det är särskilt bra att stärka ryggmuskler och magmuskler som hjälper till att stödja och avlasta bäckenet.
  • Rör dig gärna, men långsamt, utan att det gör ont. Du behåller då styrkan i ryggen och runt bäckenet. Rörelse ökar även blodcirkulationen till ryggen, vilket kan lätta på smärtan.
  • Om du står upp, belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten.
  • Byt ställning ofta så att du inte belastar ryggen för mycket. Sitt en stund, stå en stund, rör dig en stund.
  • Gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång.
  • Använd bekväma skor – skippa klackarna!
  • Snäll massage och värme över det onda området kan få spända muskler att slappna av.
  • Ha bra stöd i svanken när du sitter länge – som en kudde bakom ryggen.
  • Om du sover på sidan, lägg en kudde mellan knäna för att belasta bäckenet så lite som möjligt. En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.
  • Håll ryggen så rak det bara går. Du kan sitta ner när du tar på dig byxor, strumpor och skor, så att du inte behöver böja ryggen så mycket.
  • Gå upp ur sängen från sidan, med benen tätt intill varandra, och skjut dig upp med armbågen och handen.
  • Ta helst hissen i stället för trappan. Gå i trappor som ett litet barn, med ett steg i taget och båda fötterna på samma trappsteg innan du tar nästa steg.

Att undvika vid foglossning

  • Att lyfta tunga saker.
  • Att dammsuga och köra tunga kundvagnar eller barnvagnar.
  • Att korsa benen när du sitter.

Fortfarande ont efter förlossningen?

Ont i ryggen efter förlossningen kan komma av andra orsaker. Du belastar fler muskler än vanligt när du bär barnet, kör en tung vagn eller matar barnet i ställningar som gör att du spänner dig.

Vårdguiden rekommenderar att ta besvären på allvar om du fortfarande har ont i nedre delen av ryggen tre månader efter förlossningen. Boka ett besök hos en fysioterapeut, helst en som är specialiserad på bäckensmärta, för att få råd och hjälp.

Övningar online – yoga & träning vid foglossning

Ta del av alla våra klasser inom gravidträning eller gravidyoga i videobiblioteket!

Yogobe Video: 8ds2 Yogobe Video: 7ka3 Yogobe Video: 9k8z Yogobe Video: vnc9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Källa: 1177 Vårdguiden

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Lär känna & må bättre genom din menscykel

14 maj 2024 | Av
Yogobe

Känner du till menscykelns olika faser? Genom att lära känna din cykel kan du få mer förståelse för hur ditt mående kan påverkas och hitta vilken typ av rörelse som funkar för dig under de olika faserna. Läs mer och ta del av tips för träning under menscykelns faser här!

Menstruationscykeln – en viktig del i kvinnans liv 

Som kvinna får du din första mens i sen barndom/tidig tonår och din sista när menopausen infaller. I cirka 40 år lever vi våra liv i menstruationscykeln (med pauser under eventuella graviditeter), som med sitt komplexa samspel mellan olika hormoner påverkar hur vi mår. En genomsnittlig menscykel varar 28 dagar, men det varierar från person till person och kan vara allt från 25 till 35 dagar. Även hur vi upplever de olika faserna och vilka symtom vi får varierar och dessutom kan cyklerna skilja sig åt, månad för månad.

Genom att lära sig mer om sin egen cykel kan vi skapa förutsättningar för att leva med den, inte emot den.


Menscykelns faser

🩸 Follikulära fasen
Follikulärfasen inleds på mensens första dag och tar slut innan ägglossningen. Under denna period händer det en hel del med hormonerna då både östrogennivåerna och nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) gradvis ökar. De ökande hormonnivåerna under den follikulära fasen gör att ditt mående kan variera – från att känna dig tröttare än vanligt till att känna dig piggare och mer driven mot slutet av fasen.

→ Hur kan ditt mående påverkas under follikluärfasen?

  • Under mensens första dagar kan du känna sig tröttare och ha en molande mensvärk.
  • Hormonell migrän kopplas samman med de låga östrogennivåerna i början av denna fas, så det är ofta runt denna tid du kan uppleva symtom.
  • När östrogennivårerna börjar öka kan du känna en ökad sexlust.
  • Mot slutet av follikulärfasen kan brösten kännas fylligare.

🩸 Ägglossning
När den follikulära fasen avslutas tar ägglossningen vid. Nu produceras luteiniserande hormon (LH) vilket stimulerar ägget att frigöras från äggstocken och påbörja sin färd genom äggledaren. Ägget kan överleva i cirka 12-24 timmar och det är under denna period ägget kan bli befruktat och du kan bli gravid. Spermier kan överleva i upp till fem dagar så oskyddat samlag före ägglossningen kan leda till graviditet.

→ Hur kan ditt mående påverkas under ägglossningen?

  • Under ägglossningen höjs kroppstemperaturen med cirka en halv grad.
  • Testosteronnivåerna ökar vilket kan leda till ökad sexlust.
  • Blodflödet till livmodern når sin topp och livmoderhalsen öppnas och blir mjukare.
  • Du kan få något vattnigare flytningar som påminner om äggvita.

🩸 Luteala fasen
Den luteala fasen börjar dagen efter ägglossningen och med den börjar hormonet progesteron produceras för att förbereda livmodern för en graviditet. Om ägget inte har befruktats mot slutet av denna fas så börjar progesteronnivåerna sjunka igen, och då kan du uppleva både fysiska och psykiska besvär.

→ Hur kan ditt mående påverkas under lutealfasen?

  • Cirka 80 procent av de som menstruerar drabbas av PMS under denna fas, där besvären kan skilja sig en hel del från månad till månad. Cirka 5 procent får PMDS, vilket innebär att humöret kan påverkas mycket, med liknande symptom som vid depression och ångest.
  • Hormonell akne är också vanligt under lutealfasen, på grund av de minskande progesteronnivåerna.

🩸 Menstruation
Till slut blir nivåerna av progesteron och östrogen så låga att livmoderslemhinnan bryts ned och det är då menstruationen börjar, där livmoderslemhinnan tillsammans med det obefrukatade ägget och blod stöts ut. Hur länge mensen pågår kan variera mellan 3-7 dagar. Den första dagen på mensen är även den första dagen i follikulärfasen.

→ Hur kan ditt mående påverkas under mensen?

  • Du kan uppleva mensvärk, som kan göra ont i nedre delen av magen och ryggen, och även stråla ut i ljumskar och lår.
  • Många känner sig också tröttare än vanligt under mensens första dagar.


Träning och rörelse för de olika faserna i menscykeln

När man kikar närmare på menscykelns faser, dess olika hormoner och hur de påverkar kroppen, kan det underlätta förståelsen för hur vårt mående kan påverkas under de olika faserna. Här kommer ett förslag på hur du kan anpassa rörelse och träning under de olika faserna:

  • Follikulärfasen: I takt med att östrogennivåerna ökar och gör dig piggare, kan du öka intensiteten på din träning. Det här är en bra period för tuffare styrketräning.
  • Ägglossningen: En period där många upplever en peak. Här funkar uthållighetsträning och högintensiv träning fint, men se såklart också till att du tar tid för återhämtning.
  • Lutealfasen: Tänk tvärtom mot follikulärfasen, fortsätt hålla igång och ju närmare mensen du kommer, desto mer kan du känna in och röra på dig mjukare och lugnare om du behöver det. Yoga och lugnare konditionspass kan funka fint den sista veckan i lutealfasen. Endorfinerna som träningen ger kan ha positiv effekt på eventuella PMS-symtom.
  • Menstruation: Tillåt dig att få vara tröttare – det är helt naturligt. Här kan det funka med mjukare former av rörelser som yoga, dans eller bara skön vila. Om du känner för att träna på – gör det! Träning kan fungera smärtlindrande vid eventuell mensvärk.

Övningar online – träna med din menscykel

Yogobe Video: t59z Yogobe Video: h9r6 Yogobe Video: 57fx Yogobe Video: dp76

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Källor:

Öppna inlägget

Sok

Kategorier