Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Emotional regulation is often misunderstood as a way to control or suppress what we feel. Here, Eleonora Ramsby Herrera shares her perspective on emotions as meaningful responses that help us orient ourselves in the world and serve as a compass for self-understanding, relationship and conscious choice – and how practices like meditation and breath can support this process.

Emotions can help us orient to the world

The way I understand emotional regulation is closely aligned with an existential view, where emotions serve as an orientation to where we stand in the world. Emotions can tell us something about what is happening to us and how it affects us in a particular moment. In this sense, emotions are not merely internal states to be managed but meaningful responses to our lived situation.

Emotional regulation is sometimes misunderstood as a means of controlling our emotions by trying to remain calm and detached amid chaos. This can border on spiritual bypassing, a term introduced by late Buddhist and psychologist John Welwood to describe how a spiritual practice can become a way to avoid, rather than engage with, the realities of our life. Consequently, it can create distance from experience, severing our connection with the world and our relationships within it. We are not separate individuals moving through the world unaffected by what happens around us; rather, we are always in relationship with it. We cannot touch something without being touched ourselves.

Emotional regulation as awareness rather than control

Instead, emotional regulation can be understood as the capacity to be aware of our emotions and to acknowledge that we never encounter the world in a neutral way. Our interactions are always coloured by our assumptions, histories, and perspectives. While we cannot remove this lens, we can become more attuned to how strongly it shapes us and how we allow it to influence our way of being in the world.

We can either be reactive to our emotions, controlled or overwhelmed by them, or suppress them because we do not like how they feel. Alternatively, as existential philosopher and psychotherapist Emmy van Deurzen suggests, we can learn to relate to emotions as a compass for orienting our lives and to approach them as moments of learning through self-enquiry. This can be done by reflecting on questions such as: What happened for me to feel this way? What did I or didn't do in that moment? How can I take charge and control the situation as it is now? Can I do something different about it that will shift how I am in the world and with people, in such a way that I am happy to go by my emotions rather than being run over by them?

Meditation and breath as tools for emotional regulation

A central aspect of this work is learning how to be with our emotions as they arise in present-moment experience. Meditation can be a supportive practice here, as it allows us to feel emotions fully and directly within a space of stillness and contemplative compassion. Here too, the breath can be our companion, helping us remain grounded and steady amidst the inner turbulence that may arise.

A full and meaningful life is not one that avoids difficult emotions, but one that embraces the full range – from joy and laughter to rage and sorrow. This is part of what it means to be human. From this perspective, learning to live with our emotions and to use them as guidance for conscious choice allows us to inhabit our lives with greater clarity, depth and wakefulness.

Online Course: Emotional Regulation with Eleonora Ramsby Herrera

Interested in exploring practices to navigate your emotions? In the online course Emotional Regulation, Eleonora Ramsby Herrera guides you through simple ways to regulate your nervous system and support your emotional wellbeing using meditation and pranayama.

Read more here!

Practice Online – Meditation & Breathwork

Yogobe Video: 6a8w4e Yogobe Video: 27ucw4 Yogobe Video: zt9x23 Yogobe Video: 6rs2

To watch a full video, you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven’t tried Yogobe before? Try it free for 14 days – get started here!

Further reading

• Exploring the breath, by Eleonora Ramsby Herrera
• Creating a space for the wild birds to settle down, by Eleonora Ramsby Herrera
• Meditation as a tool for improving mental health, by Anna-Mari Pentikäinen

Att bli utsatt för sexuella övergrepp som barn lämnar djupa spår som ofta följer med långt upp i vuxenlivet. Rise är en organisation som stöttar vuxna som utsatts som barn, och Yogobe är stolta över att bidra till deras viktiga arbete. I denna intervju berättar Rise generalsekreterare Hermine Holm om organisationens insatser, betydelsen av traumaanpassad yoga och hur vi alla kan vara med och stötta.

Vad är Rise?

Rise är en organisation som ger stöd till vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Vi bildades 1981 då en grupp kvinnor som utsatts sexuellt som barn fann hur läkande det var att som vuxna möta andra med liknande erfarenheter. Sedan dess har tiotusentals personer fått stöd i olika former av föreningen, där utgångspunkten för vårt stöd är att det sker från en utsatt till en annan.

VI har idag runt 800 medlemmar runtom i Sverige som alla har utsatts sexuellt som barn och vi genomför många fler stödkontakter än så eftersom vi också ger stöd till den som ännu inte valt att bli medlem. Under 2024 genomförde vi runt 14 000 stödkontakter.

Hur vanligt är det med sexuella övergrepp i barndomen?

Svensk forskning har visat att minst 1 av 4 kvinnor och 1 av 10 män har utsatts för någon typ av sexuellt övergrepp som barn.

Vilket stöd erbjuder ni för vuxna som utsatts sexuellt som barn?

Vi erbjuder dels stöd som du kan ta del av anonymt, där vi har en nationell stödlinje bestående av telefon, chatt och mail. Vi har också en egen podd och en digital stödportal där vi erbjuder olika typer av stöd som går att ta del av på egen hand när som helst under dygnet. För den som blir medlem i Rise finns ytterligare stöd att ta del av såsom stödsamtal, stödgrupper, kurser, sociala aktiviteter, retreats och det kroppsbaserade stödet som idag framför allt innefattar traumaanpassad yoga, men även naturvistelser.

Ni erbjuder Yogobes program Traumaanpassad yoga till era medlemmar. Vilka fördelar ser ni med just traumaanpassad yoga?

Vi ser mer och mer hur viktigt det är att inkludera kroppen i läkningsprocessen eftersom trauma ofta påverkar oss även fysiskt, då är traumaanpassad yoga ett värdefullt verktyg. Oerhört många som vi möter är stressade, har svårt att slappna av eller vara närvarande i kroppen och har ibland också svårt att känna kontakt med vissa kroppsdelar. Att stanna upp eller bara göra medvetna kroppsrörelser kan vara oerhört svårt och triggande.

Att då få närma sig och vara i kroppen i sin egen takt och på ett skonsamt sätt, beskriver många som läkande.

Hur kan man stötta er i ert viktiga arbete?

Vi behöver all hjälp vi kan få för att kunna fortsätta finnas här och erbjuda livsviktigt stöd. Samtidigt som vi arbetar för att bryta stigmatiseringen genom att lyfta denna fråga i samhället. En fråga som påverkar så många!

Alla som fyllt 18 år och utsatts sexuellt som barn kan bli medlem hos oss. Medlemskapet är värdefullt för dig som själv är i behov av stöd eller för dig som vill bidra till att synliggöra hur många vi faktiskt är och på så vis stärka vår röst kring detta utmanande samhällsproblem.

Har du själv inte varit utsatt men vill stötta vårt arbete kan du bli stödmedlem och få tillgång till exempelvis föreläsningar, stödgrupper för närstående och vår tidning Spegeln. Ditt stödmedlemskap gör skillnad för alla som en gång var barn, för dagens barn och kommande generationer. Alla förtjänar stöd och en möjlighet att må bättre.

Statistiken visar att det handlar om någon i din närhet. Bli stödmedlem eller swisha en valfri gåva till nummer 1230 555 508. Är du företag eller organisation kan du bidra genom gåvor, samarbete eller tjänster som minskar våra kostnader.

Om programmet: Traumaanpassad yoga

Traumaanpassad yoga är ett program på 9-veckor som kan hjälpa dig att landa in i kroppen och stunden och förhoppningsvis lindra några av de negativa symptom som uppstår när nervsystemet hamnar i obalans, såsom vid PTSD (Post Traumatiskt Stress Syndrom). Josefin Wikström, licensierad yogaterapeut med specialinriktning mental ohälsa och PTSD, och Eleonora Ramsby Herrera, yogalärare med fokus på traumaanpassad yoga och meditation, vägleder dig i övningar som fungerar som ett stöd i din vardag. 

Programmet finns även i en engelsk version Trauma-informed yoga program, med Heather Mason och Josefin Wikström.

Lästips

• Traumaanpassad yoga – lindring på vägen, av Josefin Wikström
• Möta & hantera överväldigande känslor: Trauma & PTSD

Att finnas där för andra är en fantastisk gåva, men vad händer när det börjar tära på din egen energi och välmående? Empatisk stress är ett fenomen som drabbar många, där vi ger och ger – men sällan hinner fylla på med det vi behöver för att rå om oss själva. Här berättar Yogobes expert leg. psykolog Mona Drar mer!

Vad är empatisk stress?

– Begreppet kännetecknas av den känslomässiga, tankemässiga och kroppsliga trötthet som kan uppstå hos personer vars yrke är att ta hand om människor på olika sätt. Empatisk stress beskrivs som ett successivt och tilltagande slitage på förmågan att engagera, känna med och bry sig om dem man arbetar med till följd av långvarig exponering för andras lidande.

Vad kan göras för att undvika empatisk stress?

– För att undvika empatisk stress behöver vi vara i kontakt med våra egna känslor och behov. Vi behöver hitta sätt att kontinuerligt fylla på oss själva så att vi inte blir dränerade i kontakten med andra som är behövande. En god självmedkänsla hjälper oss att balansera egna och andras behov.

Vad innebär god självmedkänsla?

– En god självmedkänsla innebär att vi lever nära vår sårbarhet. Vi möter medvetet våra känslor och upplevelser utan att varken förringa eller förstora dem. För att kunna leva nära vår sårbarhet behöver vi också vara lyhörda inför våra behov.

Självmedkänsla består av en varm, omhändertagande och öppen energi. Självmedkänsla inbegriper också kraftfullhet och mod. När jag kan räkna med mig själv går jag starkare genom livet.

Varför drabbas kvinnor i så stor utsträckning av empatisk stress?

– Empatisk stress är bl.a. vanligt förekommande inom vården som är en starkt kvinnodominerad bransch. Det är troligtvis den främsta anledningen till varför empatisk stress är vanligare bland kvinnor än bland män. Kanske kan även gamla könsstereotyper spela in, traditionellt sätt har kvinnan betraktats som mer vårdande och omhändertagande jämfört med mannen.

Övningar online – yoga och meditation för mindre stress

Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: 46wp Yogobe Video: p84r Yogobe Video: 5k2f

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Lär dig möta svåra känslor, av Mona Drar
• God självmedkänsla hjälper dig att hantera livets motgångar, av Mona Drar
• Tips och övningar vid stress, snurrande tankar och känslokaos

När blir träning ett verktyg för osund viktnedgång? Hur mycket bör man träna för att det ska ge en sund effekt? Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer, och har kontakt med många unga tjejer vars träning inte längre är hälsosam. Här berättar de, tillsammans med med professorn i idrottsvetenskap Örjan Ekblom, mer om överdriven träning. 

Träning blir osunt när det blir ett tvång

Hur vet man när träning har gått från något bra, till något ohälsosamt? Om du känner att du måste träna för att du annars får ångest, eller att du undviker aktiviteter med vänner för att du känner att du måste träna och för att du inte är nöjd med hur du ser ut. Du kanske planerar ditt liv runt träningen och har inte tid för spontanitet och vila. Du straffar dig själv genom att kompensera för utebliven träning.

När träningen blir synonymt med något du tvångsmässigt måste utföra och om du inte gör det så kommer inte bara ångesten, utan också tankarna om att du inte duger, att du inte är bra nog, att du inte har ett värde. Då finns risken att din träning blivit något osunt.

Träning ska inte vara något som begränsar ditt liv utan något som stärker dig. Ett givande tillägg till vardagen – inte uppta hela din vardag.

Enligt Örjan Ekblom behöver inte jättemycket träning vara det som ger upphov till psykisk ohälsa, utan han tror att bland de som redan mår dåligt tar några till fysisk aktivitet för att må bättre.

– Träning riskerar att bli osunt när det inte handlar om dig själv längre utan blir något annat, t.ex. om du jämför dig med andra alltför mycket eller tränar för att uppfylla något ideal du sett på nätet. Då kan fokus flyttas från den egna hälsan till utseende eller social status och prestation. Då finns risk att den stressen tar över och de goda effekterna av träningen minskar, vilket på sikt kan utvecklas till något som hindrar dig från att må bra, säger Örjan och tillägger: 

– Lagom doser av fysisk aktivitet kanske inte syns på bild, men om du gör den ganska regelbundet och ungefär lika mycket varje gång är den ofta bra för din hälsa. Du måste inte öka. Du gör det för att må bra.

När blir träning en signal för ätstörningsproblematik?

En sund och tränad kropp behöver energi och i ett ätstört sinne ser man ofta inte det, utan tankarna fokuserar på helt andra saker. Man hjälper så att säga inte träningen, utan snarare stjälper den. Kroppen byggs inte upp, utan kanske kombineras med svält eller överdrivet fokus på ”hälsosam” mat, (hälsosam enligt individens tycke). Återigen handlar det om en överdrift och en svårighet att gå ifrån sina destruktiva beteenden.

I en hälsosam livsstil behövs det ofta en balans i olika beteenden och i ätstörda tankar finns det inget utrymme för den balansen, utan det är ett enda spår som gäller. Ofta för att det kanske är ångestdämpande, kontrollerande, ger de resultat de eftersträvar, eller på andra sätt är givande och logiskt för den ätstörda i sitt tankesätt, men som kanske inte ser lika hälsosamt och logiskt ut för dem som tittar på.

Många med psykisk ohälsa rekommenderas att vara fysiskt aktiva för att må bättre, dämpa ångest, minska oron och för att vi vet att fysisk aktivitet kan hjälpa för att börja må bättre. Men för någon som också har en ätstörning fungerar den fysiska aktiviteten precis tvärtom. De ska inte alls använda fysisk aktivitet för att må bättre, eller för att dämpa sin ångest eller oro utan måste hitta andra verktyg för detta. Den fysiska aktiviteten kan i många fall få en motsatt effekt för dessa personer.

Behöver du eller någon tjej (10-25 år) i din omgivning stöd?

Ta hjälp av Tjejzonen – de finns här för att lyssna! Du bestämer själv vad du vill prata om – inget är för stort eller litet. Tjejzonens stödpersoner består av tjejer som stöttar tjejer. Det är helt gratis och du kan vara helt anonym. Du kan antingen chatta i en av Tjejzonens stödchattar eller få ett långtidsstöd under en längre tid. Läs mer här, på Tjejzonens hemsida.

Hur mycket behöver man röra på sig för att må bra?

Enligt Örjan Ekblom har man bland annat använt psykisk hälsa som ankare när man satt rekommendationer för hur mycket ungdomar bör röra på sig för att må bra. För personer mellan 6 och 17 år rekommenderar man 60 minuters fysisk rörelse om dagen, (2024, Folkhälsomyndigheten).

– De 60 minuterna får man ofta till under dagen, genom att till exempel gå eller cykla dit man ska eller att ta en promenerad. Om man inte hinner eller orkar röra på sig någon dag så gör det inget. Det räcker med att det är ett snitt som är i närheten av en timme om dagen totalt. Men, två till tre gånger under de tillfällena uppmuntras till att röra på sig lite mer intensivt så att man blir lite andfådd, säger Örjan och fortsätter:

– Om man fortfarande går i skolan räcker det ofta med att man deltar på gympan eller rör på sig på något annat sätt som man tycker om. Det är inget som syns på vågen, eller ser supercoolt ut på insta, men det hänger ihop med att hjärnan fungerar bättre vilket hjälper oss att må bra och stöttar vår kognition, vår inlärningsförmåga.

Fem tips på hur du får till din vardagsträning när du mår dåligt

• Börja föra en dagbok över din träning och annat du gör, så som hur mycket du sover, chillar, umgås med folk. Ställ dig frågan ”Hur mår jag nu?” – för att medvetandegöra om det hänger ihop med att du mår bättre.

• Försök att inte sätta för mycket press på dig själv. 60 min träning om dagen är en snittid på hur mycket du är rekommenderad att röra på dig under en vecka. Det gör inget om du inte får till din träning någon eller några dagar.

• Det är inte viktigt att träna, det viktiga är att vara i rörelse. Rörelse kan vara att cykla eller gå dit man ska, promenera för att det är fint väder eller dansa för sig själv eller med andra. Den typ av aktivitet som kanske inte syns på utsidan men som hänger ihop med hur du mår på insidan.

• Gör något som du tycker är kul, träning bör vara något som är lustfyllt, något du mår bra av. Testa olika saker. Vissa vill vara aktiva för sig själva och få lite ”egen-tid” medan andra gärna blir peppade av att träffa folk och vara i en grupp.

• Om du känner att du mår dåligt och det inte går över, sök hjälp hos någon med utbildning inom psykisk hälsa, som en kurator, psykolog eller sköterska. Träningen kan få komma sen som ett tillägg till behandling.

LIVE–föreläsning: Hyperideal – Orimliga skönhetsideal, omöjliga att uppnå

Den 27 januari håller Tjejzonen en föreläsning om hyperideal via Yogobe LIVE. Föreläsningen riktar sig till dig som är tjej, närstående till en tjej eller vill veta mer om hur man kan bemöta tjejer 10-25 år. Vi ger inblick i ungas tankar om utseende, kropp och jämförelse med andra, och delar verktyg för att bemöta dessa känslor. Föreläsningen leds av Ida Olihl, sakkunnig inom ätstörning och ansvarig för Tjejzonens anhörigstöd och ätstörningsrelaterade stöd, och Anna-Maria Ahlgren, utbildningsansvarig på Tjejzonen.

Det är gratis att delta i föreläsningen – anmäl dig här! 

En god balans mellan rörelse, vila, återhämtning och kost är det som förhoppningsvis skapar en bra helhetshälsa. Här kan du lära dig mer om just detta och få en rad konkreta tips och idéer.

Holistisk hälsa är ett synsätt

Att eftersträva och utforska en balans mellan de viktiga aspekterna sömn, vila, återhämtning, kost och rörelse, på ett sätt som är anpassat både efter livsstil och kroppens förutsättningar, kan ses som ett holistiskt sätt att närma sig sin hälsa.

Utifrån detta perspektiv väljer du att se på hälsa och mående utifrån en förståelse för att hela kroppen hänger samman och att det är helheten som är viktig, vilket inkluderar ditt mentala och själsliga tillstånd. Hälsa och välbefinnande är så mycket mera än att ha bra kondition, vara stark eller äta nyttigt. Det handlar också om ditt mentala tillstånd och hur du faktiskt mår på riktigt.

Vad är holistisk hälsa för dig?

Vi behöver alla olika saker när det kommer till hälsa och välmående. Vissa mår bra av att äta på ett visst sätt, andra på ett annat. Många mår bra av en typ av träning, andra en annan. För precis som vi är olika individer med olika personligheter så behöver vi olika saker för att må bra och nå vårt bästa potential.

Frågor du behöver ställa sig själv för att :

• Vad längtar din kropp efter? Behöver du ösa på med kraft och höja tempot eller behöver du vila dig i form?
• Känner du dig rörlig och flexibel eller snarare stel med en del smärtor?
• Lyssnar du på din kropps signaler?

Steg för steg till en hållbar hälsa – tips & råd

• Kost: Grundläggande för att kroppen skall fungera optimalt. Vi behöver fylla på med bra energi för att kroppen skall orka och för att du skall ha kraft och styrka att röra på dig, vara positiv men också kraft till att sova och återhämta dig på ett fint sätt. När kroppen går på sparlåga mår varken du bra fysiskt eller psykiskt. Några riktlinjer att följa för en eventuellt piggare kropp:
  • Ät mer frukt och grönsaker
  • Ät ofta fisk och skaldjur
  • Byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris
  • Byt till nyttiga matfetter – välj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter
  • Byt till magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin
  • Ät mindre rött kött
  • Ät mindre salt och socker
  • Tänk att du skall bli glad av din tallrik och använda gärna råvaror med mycket färg

• Sömn: Kroppen och hjärnan behöver få vila ordentligt och detta sker genom att vi sover. Kroppen och sinnet får en chans att återhämta sig samt bearbeta känslor och upplevelser som gör oss redo för nästkommande dag. Tips för att ge dig själv bättre förutsättningar för sömn:
  • Dra ner på skärmtiden och sätt tidsgränser. Gå gärna inte direkt från en skärm till att försöka sova.
  • Lyssna på ljudbok innan läggning för att varva ner. Gör du det från din mobil se till att inte titta på skärmen.
  • Gör avslappningar eller lugna rörelser för att varva ner på kvällen
  • Gör ditt sovrum svalt. Kanske kan du vädra lite och eventuellt hänga ut sängkläderna för lite frisk luft.

• Vila/återhämtning: När det finns plats för vila, återhämtar vi oss bättre från en upplevelse och vardagen blir mer hanterbar. Några sätt att vila på kan vara:
  • Läsa en bok
  • Yoga nidra, restorative yoga eller yinyoga
  • En lugn promenad
  • Meditera
  • Ligga på soffan och bara vara

• Rörelse – styrka & kondition: För att du skall vara hållbar, stark och vara relativt skadefri gäller det att hitta strategier för din kropps utveckling. Du behöver byggstenar:
  • Belasta muskler och skelett genom exempelvis träning för styrrka
  • Utmana flås och din kondition
  • Rörlighet och prehab för att göra din stark inifrån och ut och därmed lättare att du håller dig skadefri

• Relationer – till andra men också till dig själv: Vi behöver många gånger få en större förståelse för oss själva för att kunna fylla på med den energi och motivation som vi behöver för att bli den bästa versionen av oss själva. Det kan också vara så att vi har människor i vår närhet som vi har relationer till som tar för mycket energi. Att det blir en ojämn balans och ett dränage. Fråga dig själv om du kanske skulle behöva en paus eller faktiskt helt bryta relationen för att fokusera mer på dig själv.

Lästips – holistisk hälsa

• Kost:
  • 10 holistiska tips för en bättre tarmhälsa
  • Balansera hormonerna med hjälp av maten du äter
• Sömn: Svårt att sova? Tips och tankar runt sömnproblem
• Återhämtning: Tips för återhämtning & vila
• Rörelse: Guide: Så skapar du en hållbar träningsrutin
• Relationer:
  • Forskning: Lycka skapas genom gemenskap
  • Självmedkänsla & relationen till oss själva

Klasser & övningar som boostar ditt yttre och ditt inre

• Playlists:
  • Aktiv återhämtning vid träning
  • Holistic training – frigörande träning
  • Andningsträning
  • Lugna nervsystemet & kom ner i varv
  • Träningsglöd för hela kroppen

Yogobe Video: xs35 Yogobe Video: 5rt2 Yogobe Video: 92su Yogobe Video: 2rf7

Källor:

• Livsmedelsverket
• Mind

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Visst kan det kännas enklare att tränga undan svåra känslor istället för att möta dem. Men det kan skada oss på sikt. Genom att träna oss i att möta alla känslor kan vi få ett färggladare liv. Läs mer här! 

Att tränga undan känslor kan skada både fysiskt och psykiskt

Vi lever i ett samhälle där välmående och framgång ses som det självklara och naturliga. När normen är att må bra och vara lycklig blir många av oss experter på att döva svåra känslor. Men det får oss att må sämre i längden. 

Genom aktiviteter och ständiga distraktioner håller vi det jobbiga ifrån oss. Allt för att undvika att vara stilla och möta oss själva och våra känslor. Men de känslor som vi försöker göra oss av med försvinner inte, istället tar de sig andra former. De kan sätta sig i kroppen i form av huvudvärk, magont eller smärta eller så utvecklar vi panikångest, depression, ätstörningar eller andra former av självskadebeteende.

När vi på olika sätt försöker döva svåra känslor dövar vi alla slags känslor, för vi kan inte döva selektivt. Vi kan uppleva att vi blir avtrubbade eller att vi inte riktigt är närvarande i våra egna liv. Då kan tillvaron och livet te sig ganska grått och färglöst.

Bli närvarande i alla känslor – för ökat välmående

När vi vågar och orkar vara i kontakt med vår egen sårbarhet blir livet mer nyanserat. Plötsligt märker vi hur olika känslor hänger ihop. Efter gråt kommer ofta skratt och efter uppgivenhet infinner sig inte sällan hopp. Det kan kännas läskigt att ta en åktur i livets berg- och dalbana om vi inte är vana. Vi behöver vara omtänksamma och rimliga mot oss själva och kan börja med en liten berg- och dalbana, kanske den som är för barn för att sedan successivt, med tiden, våga prova de större. När vi åkt berg- och dalbana många gånger lär vi oss att efter en djup dal kommer ett härligt berg, precis som i livet.

Om vi vågar möta det svåra och jobbiga kommer det som tynger oss efter hand att lätta och släppa taget om oss. Fortsätter vi att undvika att möta det svåra finns det en risk att priset vi får betala är ett liv som känns mindre meningsfullt, färgglatt och äkta.

Olika strategier för att hantera känslor

• Undvika – att försöka tränga undan känslan genom att undvika den. Att intellektualisera känslan, prata om den och analysera den är också ett sätt att försöka komma undan känslan av känslan. Om vi undviker våra svåra känslor för mycket så kan det leda till ångest, nedstämdhet, sömnproblem, stress och psykosomatiska problem – för någonstans måste känslan ta vägen.

• Utagera – att istället för att möta känslan projicera ut den på något annat. Om man till exempel blir arg eller ledsen för något som hände på jobbet, så kanske man utagerar det i trafiken istället, att man blir vansinning för att någon inte anväder blinkers. En opropertionerlig reaktion, som kommer i ett annat sammanhang än där känslan egentligen uppstod. Om man använder utagerande som stragei ofta, kan det leda till att man blir mer lättriggad, får lättare att bli arg igen, och att känslan intensifieras i stunden.

• Uppleva – att bli medveten om känslan, att möta den på det sätt som man orkar eller klarar av, utan att förstora den, eller att identifiera sig med känslan. När vi möter känslor brukar det kännas i kroppen på något sätt, sen kan vi vara mer eller mindre tränade på att känna igen de kroppsliga förnimmelserna. Man kan uppleva känslan genom att till exempel lyssna på musik, ta en promenad i naturen, måla eller bara stanna upp – på något sätt blicka inåt och vara med mig själv i den känslan. När vi låter känslan få ta lite plats, utan att döma eller förringa den, så brukar den också klinga av.

Lär dig mer i programmet Hantera känslor – personlig utveckling med Mona Drar

Vill du lära dig mer om hur du kan möta dina känslor? I vårt program Hantera känslor – personlig utveckling delar Yogobes expert, legitimerade psykologen Mona Drar, med sig av sin kunskap, erfarenhet och nycklar till att vara med dina känslor och ge dem utrymme utan att varken döma eller förringa dem. Att hitta förmågan och nycklar att uppleva känslor istället för att undvika dem.

Är du intresserad av personlig utveckling kan vi också varmt rekommendera våra andra program med Mona Drar:

• Hitta mening i livet – personlig utveckling
• Förändringsarbete – personlig utveckling
• Framtidstro & positiv livssyn – personlig utveckling
• Ökad självmedkänsla – personlig utveckling
• Stressprogrammet för mental styrka & balans

Alla våra program ingår i din prenumeration hos Yogobe – testa 14 dagar gratis här!

Övningar online – möta och hantera känslor

Du hittar alla våra klasser inom att hantera känslor här!

Yogobe Video: 46wp Yogobe Video: 4f9w Yogobe Video: eg35 Yogobe Video: te54

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Förebygg utmattning och stress med återhämtning, av Mona Drar
• Möta & hantera överväldigande känslor: Förstå & ta hand om starka känslor
• Stilla tankarna & hitta mening i livet – råd vid känslor av likgiltighet

Nyfiken på att få verktyg för att hantera stress och starka känslor genom att lära känna och reglera ditt nervsystem? Yogobes expert Anja Bergh, yogalärare med inrikting mot rörelseutforskning och somatisk nervsystemsreglering, lär dig mer!

Vad gör nervsystemet?

– Nervsystemet (NS) är ett system som gör väldigt mycket*. Men väldigt förenklat så kommunicerar delarna i vår kropp med varandra genom nervsystemet, samt mellan dig och världen genom dina sinnen. Det reagerar på trygghet och hot för att få oss att överleva, säger Anja Bergh.

Det autonoma nervsystemet är den icke-viljestyrda, automatiska, delen av nervsystemet, som består av det sympatiska nervsystemet (som bland annat förbereder på kamp och flykt) och det parasympatiska nervsystemet (som bland annat står för trygghet och vila men kan också leda till frysreaktioner vid starkt stressade situationer).

Hur kan nervsystemet bli stressat och hur påverkar det oss?

– Det finns många olika saker som kan få oss att fastna i stressresponser (biokemiska, fysiska och emotionella reaktioner på stress, reds anm.), det kan visa sig som varierande grad av kamp-, flykt- eller frystillstånd. Stress i sig är inte farligt och inget vi vill bli av med, säger Anja och utvecklar:

– Det är korrekt att reagera på hotfulla situationer eller rycka till vid ett högt ljud, vi ska inte träna bort våra naturliga reaktioner. Det är också naturligt att slappna av och ta in världen och dig själv i trygghet, att kunna varva ner och vara bekväm med dig själv och världen. Men det vi upplever som negativ stress behöver vi hantera bättre eller ändra vår situation för att bli av med.

Många gånger reagerar vi exempelvis utifrån vad som har hänt i vårt förflutna.  Nervsystemet tar snabbaste rutt till överlevnad. Då kan vi behöva stötta oss för att "omkoda" den rutten över tid.

Vad menas med nervsystemsreglering?

– Jag kan bara svara på hur jag använder den termen; för mig är det ett sätt att lära oss hur vi medvetet kan påverka de reaktioner som är automatiska, säger Anja:

• Det är att stanna nära den egna upplevelsen och att öka vår kapacitet att ha intensiv energi i vårt system utan att gå till stressrespons.

• Det är ett sätt att börja märka vad som känns både i sensationer, emotioner och hur vårt beteende är och över tid koppla loss det från vårt förflutna för att istället ha reaktioner på det som faktiskt händer här och nu.

• Det är att tillåta energin av responsen att röra sig igenom dig; Ljudet, rörelsen, impulsen till något utifrån det upplevda hotet. När vi inte tillåter det sparas den energin i kroppen som obearbetad överlevnadsenergi.

Hon förklarar att det saknas omfattande forskning i området, i stället jobbar vi empiriskt.

– Ett reglerat nervsystem är alltså ett som har riktiga reaktioner på det som sker inuti kroppen och mellan dig och världen. Det är ett system med flöde och variation, inte ett statiskt tillstånd, säger Anja.

Hur kan vi reglera nervsystemet – hitta lugn i stunden?

• Rörelse. Till exempel genom att hålla fokus på två platser i kroppen samtidigt som du tränar, yogar, promenerar. Tex midjan och armhålan, eller bröstbenet och nyckelbenet.

• Ljud. Ofta håller vi inne ljud vi tycker är opassande, eller blir lite rädda för våra egna ljud. När du tillåter den sortens ljud hålls dess energi inte inombords.

• Ta in och möt sensationer och emotioner. Var ärlig mot dig själv i vad du upplever både genom sensationer och emotioner. Nervsystemet behöver tydlighet och trygghet genom att kunna lita på att information som skickas i nervsystemet inte blir "emotsagd".

• Fokusera på olika kroppsdelar eller objekt. Behåll din uppmärksamhet på exempelvis följande en stund:
  • Fäst uppmärksamheten till kroppens sensationer
  • Fäst uppmärksamheten till något i din närmiljö
  • Lokalisera två punkter av din kropp och stanna där en stund.

Hur kan vi öka kapaciteten att hantera livet och minska nervystemets  reaktioner?

– Eftersom det autonoma nervsystemet är automatiskt, så är det inte din personlighet som reagerar med att stänga ner och inte kunna kommunicera trots att det vore hjälpsamt, eller som blixtrar till med ilska. Jag vet att det tar en stund att landa, men så är det. Därför hjälper det inte att lägga ett beteende på den sortens reaktion. Vi har alla försökt förändra våra automatiska stressresponser och ibland lyckas vi trycka ner intensiteten inuti genom ett annat beteende, men det fungerar dåligt på lång sikt,

I stället kan du lära dig att känna igen vad som känns när du är på väg i den riktningen och göra ett medvetet avbrott genom att skifta din närvaro.

– När hjärnan är omprogrammerad (neuroplasticitetens gåva) upplever vi att något inte får oss triggade på samma sätt som förut. Däremot försvinner inte möjligheten till kamp, flykt eller frys, men det behövs mer av det gamla eller något annat som faktiskt är ett riktigt hot för att försätta oss i det tillståndet, säger Anja.

Exempel – en mer kroppsbaserad teknik:
Utgå från något du upplever intensivt – det spelar ingen roll om det är 'bra' intensitet som till exempel kärlek, eller 'dålig' intensitet som exempelvis ett svårt samtal – och försök vara med det.

Uppmärksamma vad du känner i kroppen och tillåt rörelse, ljud eller annat att bara hända med dig, istället för att begrava det. Följ med i det som kommer till dig – rör dig, eller låt ljud komma ut, utan att tänka, låt det bara få komma, från din intensiva känsla. 

Onlinekurs i nervsystemsreglering med Anja Bergh

Är du nyfiken på att lära dig mer om nervsystemsreglering? I kursen Nära – onlinekurs i nervsystemsreglering får du lära dig grunderna i nervsystemsreglering och ta del av övningar för att använda kroppen för hantering av oro, stress och trauma. 

Övningar online – för nervsystemet 

Ta del av klasser med Anja i biblioteket.

Yogobe Video: 52hs Yogobe Video: 7b2e Yogobe Video: s74d Yogobe Video: b7w8

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Bron mellan meditation och rörelse, av Anja Bergh
• Påverka nervsystemet genom andning, av Emma Öberg
• Vad är vagusnerven och hur stärker jag den?

*Källa: 1177

I samband med Dagens Nyheters granskning av vård och omsorg gör vi ett upprop för att sätta kvinnohälsa i fokus och förbättra förutsättningarna för en mer jämställd och jämlik vård, där digitala verktyg kan spela en stor och viktig roll. 

Kvinnohälsa idag är inte tillräckligt prioriterad

Bilden ovan är en bild på den svenska snittkvinnan. Bilden är framtagen med AI och utgår från samtliga kvinnor i Sverige. Alla kommer inte känna igen sig i hennes hårfärg, vikt eller blick. Dock kan de flesta kvinnor känna igen sig i att hennes hälsa inte är tillräckligt prioriterad. För vården är ännu inte jämlik och jämställd.

Hon är 41 år, är ca 1,68 lång, väger ca 65 kg och har här en hår-, hud- och ögonfärg baserad på en uppskattning av snittet. På AI-bilden ser hon aningen bestämd ut, vilket är en slump – men en passande sådan med tanke på att långt ifrån alla kvinnor från rätt vård. 

Varje kvinna har rätt till hjälp – men får inte alltid det

Många kvinnor som upplever stress-, eller klimakterierelaterade problem, för att nämna ett par exempel, har behov av rätt vård och stöd men får inte alltid det. Varje kvinna har rätt till god, säker, individanpassad, kunskapsbaserad, jämlik, tillgänglig, effektiv vård och stöd. Men där är vi inte idag. Tills forskning och kunskap finns tillgänglig i alla regioner behövs det andra lösningar och samverkan mellan företag, organisationer och vården.

Digitala verktyg och förebyggande insatser är en viktig lösning

Digitalt stöd ökar tillgänglighet, kan möjliggöra jämlikhet och underlätta hållbara, hälsofrämjande livsstilsförändringar. Genom prevention finns goda hälsomässiga vinster för individen, men det blir också en avlastning för vården och dess resurser.

Digitalt FaR – ett verktyg som möjliggör stöd oavsett plats

Fysisk aktivitet och återhämtning är två viktiga nycklar för ökat välmående och hållbar hälsa över tid. Fysisk aktivitet på recept är en metod som syftar till att stötta inom såväl fysisk som psykisk hälsa för personer som av olika anledningar inte kan vistas i grupp eller ta sig någonstans, t ex vid utmattning, cancerbehandling eller nedsatt immunförsvar. Yogobe är FaR-certifierade och har validerat innehåll och erbjuder idag 12 regionen möjlighet att förskriva digitalt FaR. Dessutom arbetar med riktat digitalt FaR inom cancerrehabiliteringen i Region Skåne.

En brygga mellan frisk- och sjukvård kan göra vården mer hållbar

Yogobe är en digital plattform, med både program och videovägledning utifrån de behov som finns bland de över tvåhundratusen kvinnor som sökt stöd hos Yogobe de senaste tio åren. Plattformen är utvecklad för att vara den brygga som saknats mellan friskvård och sjukvård.

Läs mer på yogobe.com/kvinnohalsa

Arbetar du inom vård och omsorg, läs mer om egenvårdsprogram på yogobe.com/healthcare

Lästips

• Läs mer om Yogobe Health & Care
• Varför är kvinnor mer stressade?
• Forskning: Fler studier behövs på kvinnohälsa