För många kvinnor är det inte bara kroppen som påverkas i klimakteriet, utan även det psykiska måendet. Nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter och ökad stresskänslighet är vanligt när hormonerna förändras. Samtidigt kan det vara en tid som väcker nya frågor om relationer, identitet och riktning i livet. Psykologen Mona Drar delar fem sätt att stärka den psykiska hälsan genom klimakteriet nedan.
Psykiska besvär är vanligt i klimakteriet
Om du befinner dig i klimakteriet och mår sämre psykiskt, är du inte ensam. I Womnis klimakterierapport (2025) framkommer det att påverkan på den psykiska hälsan är det vanligaste upplevda klimakteriesymtomet bland de tillfrågade kvinnorna. Hela 77,7 procent uppgav att deras psykiska mående försämrats under klimakteriet.
Symtom som nedstämdhet, oro, humörsvängningar, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem är vanliga. Även energinivå och stresstålighet kan påverkas. De här symtomen kan delvis hänga samman med hormonella skiftningar i kroppen. Samtidigt sammanfaller klimakteriet ofta med en livsfas där många börjar reflektera mer över relationer, identitet och vad som känns viktigt framåt.
Hur kan du stärka din psykiska hälsa under klimakteriet? Vi bad psykologen Mona Drar dela med sig av sina råd.
Ta hand om kroppen & sömnen
– Att ta hand om kroppen är alltid viktigt för vår mentala hälsa. I klimakteriet blir det ännu viktigare. Regelbunden rörelse, näringsrik mat och tillräcklig sömn balanserar både humör och hormoner. Vallningar och nattliga svettningar kan påverka hur mycket vi får sova. Att skapa rutiner kring nedvarvning kan vara hjälpsamt. Ett varmt fotbad, en kopp kamomillte eller lugnande musik och dämpad belysning kan vara några sätt att berätta för kropp och knopp att det är sovdags. Att begränsa intryck och stimuli under kvällen hjälper hjärnan att varva ner.
Sänk tempot & ta tid för återhämtning
– Sömn, koncentration och ork påverkas ofta under klimakteriet. Att sänka tempot när det är möjligt är inget misslyckande utan en anpassning som kan lugna hela systemet och påverka humöret positivt. De hormonella förändringarna kan sänka vår stresstålighet och leda till ökad oro och ångest. Att skapa luft i kalendern kan vara ett sätt att ta hand om oss själva under en utmanande period. Andningsövningar, och mjuk och lugn rörelse såsom yoga och qi gong kan hjälpa oss att reglera nervsystemet och hitta till ökat lugn.
Våga dela hur du mår – relationer kan ge stöd
– Klimakteriet är både kemi och en livsfas. En existentiell övergång där identitet, prioriteringar och relationer kanske omvärderas. I det kan det finnas både sorg och möjlighet. Vad vill jag göra med min tid och vilka människor vill jag spendera den tillsammans med? Att försöka vara transparent och sårbar i våra nära relationer kan skapa en lättnad och trygghet för både kropp och själ. Att vara sårbar är sällan enkelt. Sårbarhet innebär alltid en risk. En risk att kanske bli avvisad. En risk att bli ifrågasatt. En risk att känna sig annorlunda. När vi vågar vara sårbara öppnar vi upp för verklig närhet. Och närhet är ofta det många av oss behöver när det känns som att marken under fötterna skakar.
Lyssna på dig själv & sätt tydligare gränser
– Många upplever att de får nedsatt stresstolerans och kortare stubin under klimakteriet. Detta kan hänga ihop med hormonella förändringar men kanske kan det också handla om att vi kommit till en fas i livet där vi börjar prioritera oss själva mer. Nedsatt stresstålighet är något vi vanligtvis betraktar som negativt och på många sätt innebär det utmaningar. Men kanske finns det något positivt med att vårt tålamod och tolerans minskar. Kanske vissa av oss varit alltför toleranta och anpassningsbara tidigare. Lyhördhet och respekt för egna gränser gör att vi kommer i kontakt med oss själva. Varje gång vi säger ett ”nej” som är förankrat i våra behov, säger vi ett ”ja” till ett mer autentiskt jag.
Självmedkänsla – möt dig själv med mer vänlighet
– Förändring är utmanande för de flesta av oss. Att acceptera åldrande betyder inte att man måste älska varje förändring. Självmedkänsla handlar om att möta sig själv med värme och omsorg oavsett vad man känner. Att försöka vara sin egen vän som stöttar istället för att kritisera. Som lyssnar och frågar, istället för att döma och värdera. Det är lätt att känna sig fel och ensam. Om vi kan vara förstående mot oss själva blir det lättare att öppna upp. Samtal med andra kvinnor i samma fas kan vara läkande. Skam minskar när den delas. Om nedstämdheten, ångesten eller ilskan blir stark och långvarig är det viktigt att söka stöd. Det finns hjälp att få, både medicinsk behandling och samtalsterapi. Och kom ihåg – ett avslut innebär också en ny början!
Sök stöd om du mår dåligt
Om dina symtom känns överväldigande eller håller i sig under en längre tid, är det viktigt att inte bära det ensam. Ta då kontakt med vårdcentral, psykolog eller annan vårdprofession. Det finns stöd och behandling som kan hjälpa.
Övningar online – meditation, träning & yoga för dig i klimakteriet
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Lästips
Mona Drar
Yogobe
