När blir träning ett verktyg för osund viktnedgång? Hur mycket bör man träna för att det ska ge en sund effekt? Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer, och har kontakt med många unga tjejer vars träning inte längre är hälsosam. Här berättar de, tillsammans med med professorn i idrottsvetenskap Örjan Ekblom, mer om överdriven träning.
Träning blir osunt när det blir ett tvång
Hur vet man när träning har gått från något bra, till något ohälsosamt? Om du känner att du måste träna för att du annars får ångest, eller att du undviker aktiviteter med vänner för att du känner att du måste träna och för att du inte är nöjd med hur du ser ut. Du kanske planerar ditt liv runt träningen och har inte tid för spontanitet och vila. Du straffar dig själv genom att kompensera för utebliven träning.
När träningen blir synonymt med något du tvångsmässigt måste utföra och om du inte gör det så kommer inte bara ångesten, utan också tankarna om att du inte duger, att du inte är bra nog, att du inte har ett värde. Då finns risken att din träning blivit något osunt.
Träning ska inte vara något som begränsar ditt liv utan något som stärker dig. Ett givande tillägg till vardagen – inte uppta hela din vardag.
Enligt Örjan Ekblom behöver inte jättemycket träning vara det som ger upphov till psykisk ohälsa, utan han tror att bland de som redan mår dåligt tar några till fysisk aktivitet för att må bättre.
– Träning riskerar att bli osunt när det inte handlar om dig själv längre utan blir något annat, t.ex. om du jämför dig med andra alltför mycket eller tränar för att uppfylla något ideal du sett på nätet. Då kan fokus flyttas från den egna hälsan till utseende eller social status och prestation. Då finns risk att den stressen tar över och de goda effekterna av träningen minskar, vilket på sikt kan utvecklas till något som hindrar dig från att må bra, säger Örjan och tillägger:
– Lagom doser av fysisk aktivitet kanske inte syns på bild, men om du gör den ganska regelbundet och ungefär lika mycket varje gång är den ofta bra för din hälsa. Du måste inte öka. Du gör det för att må bra.
När blir träning en signal för ätstörningsproblematik?
En sund och tränad kropp behöver energi och i ett ätstört sinne ser man ofta inte det, utan tankarna fokuserar på helt andra saker. Man hjälper så att säga inte träningen, utan snarare stjälper den. Kroppen byggs inte upp, utan kanske kombineras med svält eller överdrivet fokus på ”hälsosam” mat, (hälsosam enligt individens tycke). Återigen handlar det om en överdrift och en svårighet att gå ifrån sina destruktiva beteenden.
I en hälsosam livsstil behövs det ofta en balans i olika beteenden och i ätstörda tankar finns det inget utrymme för den balansen, utan det är ett enda spår som gäller. Ofta för att det kanske är ångestdämpande, kontrollerande, ger de resultat de eftersträvar, eller på andra sätt är givande och logiskt för den ätstörda i sitt tankesätt, men som kanske inte ser lika hälsosamt och logiskt ut för dem som tittar på.
Många med psykisk ohälsa rekommenderas att vara fysiskt aktiva för att må bättre, dämpa ångest, minska oron och för att vi vet att fysisk aktivitet kan hjälpa för att börja må bättre. Men för någon som också har en ätstörning fungerar den fysiska aktiviteten precis tvärtom. De ska inte alls använda fysisk aktivitet för att må bättre, eller för att dämpa sin ångest eller oro utan måste hitta andra verktyg för detta. Den fysiska aktiviteten kan i många fall få en motsatt effekt för dessa personer.
Behöver du eller någon tjej (10-25 år) i din omgivning stöd?
Ta hjälp av Tjejzonen – de finns här för att lyssna! Du bestämer själv vad du vill prata om – inget är för stort eller litet. Tjejzonens stödpersoner består av tjejer som stöttar tjejer. Det är helt gratis och du kan vara helt anonym. Du kan antingen chatta i en av Tjejzonens stödchattar eller få ett långtidsstöd under en längre tid. Läs mer här, på Tjejzonens hemsida.
Hur mycket behöver man röra på sig för att må bra?
Enligt Örjan Ekblom har man bland annat använt psykisk hälsa som ankare när man satt rekommendationer för hur mycket ungdomar bör röra på sig för att må bra. För personer mellan 6 och 17 år rekommenderar man 60 minuters fysisk rörelse om dagen, (2024, Folkhälsomyndigheten).
– De 60 minuterna får man ofta till under dagen, genom att till exempel gå eller cykla dit man ska eller att ta en promenerad. Om man inte hinner eller orkar röra på sig någon dag så gör det inget. Det räcker med att det är ett snitt som är i närheten av en timme om dagen totalt. Men, två till tre gånger under de tillfällena uppmuntras till att röra på sig lite mer intensivt så att man blir lite andfådd, säger Örjan och fortsätter:
– Om man fortfarande går i skolan räcker det ofta med att man deltar på gympan eller rör på sig på något annat sätt som man tycker om. Det är inget som syns på vågen, eller ser supercoolt ut på insta, men det hänger ihop med att hjärnan fungerar bättre vilket hjälper oss att må bra och stöttar vår kognition, vår inlärningsförmåga.
Fem tips på hur du får till din vardagsträning när du mår dåligt
- Börja föra en dagbok över din träning och annat du gör, så som hur mycket du sover, chillar, umgås med folk. Ställ dig frågan ”Hur mår jag nu?” – för att medvetandegöra om det hänger ihop med att du mår bättre.
- Försök att inte sätta för mycket press på dig själv. 60 min träning om dagen är en snittid på hur mycket du är rekommenderad att röra på dig under en vecka. Det gör inget om du inte får till din träning någon eller några dagar.
- Det är inte viktigt att träna, det viktiga är att vara i rörelse. Rörelse kan vara att cykla eller gå dit man ska, promenera för att det är fint väder eller dansa för sig själv eller med andra. Den typ av aktivitet som kanske inte syns på utsidan men som hänger ihop med hur du mår på insidan.
- Gör något som du tycker är kul, träning bör vara något som är lustfyllt, något du mår bra av. Testa olika saker. Vissa vill vara aktiva för sig själva och få lite ”egen-tid” medan andra gärna blir peppade av att träffa folk och vara i en grupp.
- Om du känner att du mår dåligt och det inte går över, sök hjälp hos någon med utbildning inom psykisk hälsa, som en kurator, psykolog eller sköterska. Träningen kan få komma sen som ett tillägg till behandling.
LIVE–föreläsning: Hyperideal – Orimliga skönhetsideal, omöjliga att uppnå
Den 27 januari håller Tjejzonen en föreläsning om hyperideal via Yogobe LIVE. Föreläsningen riktar sig till dig som är tjej, närstående till en tjej eller vill veta mer om hur man kan bemöta tjejer 10-25 år. Vi ger inblick i ungas tankar om utseende, kropp och jämförelse med andra, och delar verktyg för att bemöta dessa känslor. Föreläsningen leds av Ida Olihl, sakkunnig inom ätstörning och ansvarig för Tjejzonens anhörigstöd och ätstörningsrelaterade stöd, och Anna-Maria Ahlgren, utbildningsansvarig på Tjejzonen.
Det är gratis att delta i föreläsningen – anmäl dig här!
