Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Den 6–8 november går Allt för Hälsan av stapeln och i år är Yogobe stolt innehållspartner! Det innebär att vi fyller mässans aktivitetsprogram med dagliga klasser inom yoga, träning och återhämtning ledda av våra experter, tillsammans med inspirerande föreläsningar och samtal i Speakers Corner. Här hittar du hela Yogobes schema, rabattkod och allt du behöver veta inför höstens härligaste hälsohelg!

Schema – Fredag 6/11

Studion (klasser)

• 15.15 Afterwork Yinyasa – lugna nervsystemet med Jennie Liljefors
  Ett flödande, kreativt yogapass som tar dig från rörelse till djup vila. Genom andning och flöde frigör vi spänningar, stress och stagnerad energi. Öppen för alla nivåer. Perfekt för att släppa veckan bakom dig och välkomna helgen med öppet hjärta.

• 16.05 Somatic Yin – tillåt dig att mjukna med Inna Mannert
  För dig som längtar efter djup återhämtning, mjuk release och en stund att bara landa i dig själv. Inna guidar dig igenom inkännande rörelser och jordande positioner som hjälper dig att lyssna till din kropps visdom, stötta din återhämtning, frigöra energi och balansera nervsystemet. Kom som du är och låt din kropp visa dig vägen.

• 16.45 Svettas ur veckan, helkroppspass utan vikter med Jovanna Stolt
  En 20-minuters träningsklass där vi utgår från Compassions tre cirkel-modell. För dig som pressar dig hårt, undviker träning eller upplever rörelse som en prestation snarare än något som stödjer dig. Här tränar vi med kroppen som utgångspunkt och anpassar efter vad du faktiskt behöver idag, inte vad du borde klara av.

Speakers Corner (korta föreläsningar)

• 14.00 Klimakteriet: Myter och sanningar med Naomi Flamholc / Womni + YOGOBE
  Klimakteriet omges fortfarande av myter, motstridiga råd och hälsotrender som gör det svårt att veta vad man ska tro på. Många kvinnor går med symptom i onödan eftersom de tror att besvären är något de bara måste acceptera, eller för att de känner osäkerhet kring behandlingar baserat på föråldrad information. I den här sessionen pratar vi om elefanten i rummet, reder ut vanliga missförstånd och skiljer fakta från hittepå.

• 16.00 Smart träning i förklimakteriet med Jovanna Stolt
  När motståndet till träning känns stort kan självmedkänsla vara nyckeln till mer hållbara vanor. Den här föreläsningen riktar sig till dig som ofta pressar dig hårt, fastnar i självkritik eller undviker träning helt. Under 20 minuter får du lära dig hur Compassions tre cirkel-modell kan hjälpa dig att förstå ditt eget mönster – och hur en mer medkännande inre röst faktiskt skapar bättre förutsättningar för rörelse i längden. Du lämnar med konkreta insikter och ett nytt sätt att tänka kring träning och prestation.

  

Schema – Lördag 7/11

Studion (klasser)

• 10.55 Release & Rise – breathwork + shaking med Greta Gröndahl
  Släpp stress, spänningar och mentalt brus genom rörelse, rytm och medveten andning. Vi landar i kroppen, väcker livsenergin och får möjlighet att få pysa ut lite av det där som vi burit på alldeles för länge. En lekfull klass som höjer volymen på livet! Sessionen passar ALLA, inga förkunskaper behövs.

• 11.45 Restorative Flow – nervsystemreglering med Milla Floryd
  Restorative Flow är bryggan mellan restorative, yin och vinyasa och passar dig som som vill röra på dig, utmana muskelstabiliteten, men samtidigt vara mjuk och avslappnad. Här får du utmana ditt tänk om hur rörelseträning kan vara, öva ledrörlighet, andningsutrymme och intereoception – samtidigt som både fascia och lymfsystem får en boost.

• 13.45 Sittande Yoga med Jenny Ström
  En mjuk yogaklass där vi utgår från stolen. Genom enkla rörelser, andning och närvaro skapar vi bättre rörlighet, balans och lugn i kroppen. Klassen är anpassad för alla, oavsett förutsättningar, och fokus ligger på att hitta glädje i det lilla och påminna oss om kroppens kraft.

• 16.35 Meditation för återhämtning och närvaro med Ulrica Norberg
  Välkommen till en lugn och guidad meditation där du får möjlighet att landa i kroppen, stilla sinnet och fylla på med ny energi. Klassen passar både nybörjare och vana utövare och hjälper dig att släppa spänningar, minska stress och stärka kontakten med dig själv. Du lämnar klassen med en känsla av lugn, klarhet och förankring – och med verktyg du kan ta med dig in i vardagen.

Speakers Corner (korta föreläsningar)

• 13.00 Nervsystemsreglering, vad är det? med Milla Floryd
  Hur påverkar nervsystemet vår energi, stressnivå och vårt välmående? Härfår du en introduktion till nervsystemets roll i kroppen och hur det kan komma till uttryck. Vi tittar närmare på vagusnerven – dess anatomi, funktion och betydelse för återhämtning och trygghet. Vi berör också känslornas roll som kroppens informationssystem, vad en känsla kan betyda, hur den hjälper oss att uppmärksamma vad vi behöver och hur vi kan självreglera nervsystemet genom att tillgodose det behovet. Enkelt, men inte lätt.

• 15.00 Hormonell fothälsa med Isabella Habijan
  Har dina fötter börjat kännas mer ömma, stela eller trötta än tidigare? Många kvinnor upplever fotproblem i klimakteriet trots att de aldrig haft besvär tidigare. När östrogennivåerna sjunker påverkas bindväv, kollagen och skelett i kroppen – något som också märks i fötterna. Tillsammans dyker vi ner i hur hormonförändringar påverkar fötterna och vad du kan göra för att återfå funktion, styrka och balans med hjälp av The Happy Feet Method: Du går härifrån med en ny förståelse för dina fötter – oavsett ålder.

• 16.00 Meditation för ett lugnare och starkare liv med Ulrica Norberg
  I en tid där många upplever stress, splittrat fokus och ständig aktivitet erbjuder meditation en väg tillbaka till närvaro, lugn och mental klarhet. Under denna inspirerande föreläsning får du förstå hur meditation påverkar hjärnan, nervsystemet och vår förmåga att hantera vardagens utmaningar. Du får konkreta verktyg och insikter som gör meditation tillgängligt oavsett tidigare erfarenhet. Du lämnar föreläsningen med ökad förståelse, inspiration och motivation att skapa små stunder av återhämtning i vardagen.

Schema – Söndag 8/11

Studion (klasser)

• 10.55 Lymfyoga för ansikte & kropp med Milla Floryd
  Genom andning, enkla rörelser och strykningar över huden stimulerar vi lymfflödet, minskar svullnad och spänningar samt främjar återhämtning och välbefinnande. Under klassen kommer du få lära dig en liten rutin som du kan göra dagligen. Bi-effekten av övningarna kan bli en känsla av lätthet, ökad cirkulation och naturlig lyster. Klassen passar alla nivåer och kräver inga förkunskaper.

• 14.15 BREATHFLOW – Andning och rörelse för lugn, energi och fokus med Ulrica Norberg
  Upplev hur medveten andning och yogarörelser kan hjälpa dig att reglera stress, öka energin och skapa större närvaro i kroppen. Vi utforskar enkla men effektiva andningstekniker som stärker nervsystemets balans. Klassen passar alla nivåer och kräver inga förkunskaper. Du lämnar med en känsla av lugn, vitalitet och konkreta tekniker att använda i din vardag.

• 15.05 Yin Yoga för fötterna + grunderna i fotmassage med Isabella Habijan
  Vår stillasittande vardag bidrar till svaga och stela höftböjare och fötter. Ju mer vi sitter, desto stelare och mindre funktionella blir vi. Under denna klass får du prova på the Happy Feet Method - 7 steg till smärtfria & naturligt starka fötter. Tillsammans utforskar vi återhämtande Fot Yoga övningar och fotmassage, där vi skapar plats i kroppen att mjukna och öppnar upp bindväven i fötter och underkropp.

Speakers Corner (korta föreläsningar)

• 12.00 Lymfsystemet och fascian – kroppens osjugna hjältar med Milla Floryd
  Här får du en introduktion till lymfsystemet och fascian och hur de samverkar i kroppen. Du får en förklaring till hur lymfflödet påverkas av rörelse, andning och spänningar i bindväven, samt hur fascia fungerar som kroppens sammanhängande nätverk. Föreläsningens syfte är att ge dig en förståelse för hur dessa system påverkar cirkulation, återhämtning, svullnad och känslan av energi i kroppen. Inslag av övningar ger praktiska insikter och enkla verktyg för att stödja kroppens naturliga flöde i vardagen.

• 13.00 Andningens kraft – nyckeln till energi, hälsa och balans med Ulrica Norberg
  Andningen är kroppens mest kraftfulla verktyg för att påverka stressnivåer, energi, återhämtning och fokus – men få använder dess fulla potential. Här får du lära dig hur andningen påverkar nervsystemet, hjärnan och vårt välbefinnande samt hur små förändringar kan skapa stora effekter i vardagen. Föreläsningen riktar sig till alla som vill minska stress, förbättra sin hälsa och stärka sin mentala kapacitet. Du lämnar med konkreta verktyg och en ny förståelse för något du gör över 20 000 gånger varje dag.

Det händer på Allt för Hälsan

På Allt för Hälsan står träning, yoga, återhämtning, kost, skönhet och personlig utveckling i fokus – en mötesplats för att inspireras till ett hälsosamt och energirikt liv. Utöver Yogobes klasser och föreläsningar finns det massor att uppleva under mässhelgen:

• Träna & yoga i Studion: Kom gärna omklädd! Här kan du testa olika former av yoga och träning under ledning av några av Sveriges främsta instruktörer.

• Föreläsningar & inspiration: Lyssna på experter, forskare och hälsoprofiler på Stora scenen och i Speakers Corner.

• Mässa & inspiration: Botanisera bland fantastiska utställare med unika mässerbjudanden inom träning, hälsa och välmående. Här hittar du alla årets utställare

• Beauty Area: Unna dig lite extra egentid! I mässans Beauty Area kan du upptäcka spännande varumärken, få manikyr och bli stylad.

Möt oss på Yogobe under helgen

Vi älskar att träffa er i verkligheten! Kom förbi vår monter B04:21 och säg hej, ställ frågor, hälsa på experterna och ta del av fina mässerbjudanden och tävlingar med fantastiska priser!

Biljetter och rabattkod till Allt för hälsan 2026

Har du ingen biljett ännu? Med koden Yogobe20 får du 20 procent rabatt på en ordinarie dagsbiljett för vuxna!

• Dagsbiljett: 160 kr med Yogobes rabattkod (ord. pris 200 kr)

• Helgbiljett: 480 kr

Du anger rabattkoden i kassan när du bokar.

👉 Köp din biljett hos Allt för Hälsan här!

Känner du till menscykelns olika faser? Genom att lära känna din cykel kan du få mer förståelse för hur ditt mående kan påverkas och hitta vilken typ av rörelse som funkar för dig under de olika faserna. Läs mer och ta del av tips för träning under menscykelns faser här!

Menstruationscykeln – en viktig del i kvinnans liv 

Som kvinna får du din första mens i sen barndom/tidig tonår och din sista när menopausen infaller. I cirka 40 år lever vi våra liv i menstruationscykeln (med pauser under eventuella graviditeter), som med sitt komplexa samspel mellan olika hormoner påverkar hur vi mår. En genomsnittlig menscykel varar 28 dagar, men det varierar från person till person och kan vara allt från 25 till 35 dagar. Även hur vi upplever de olika faserna och vilka symtom vi får varierar, och dessutom kan cyklerna skilja sig åt, månad för månad.

Genom att lära sig mer om sin egen cykel kan vi skapa förutsättningar för att leva med den, inte emot den.

Menscykelns faser

Follikulärfasen

Follikulärfasen inleds på mensens första dag och tar slut innan ägglossningen. Under denna period händer det en hel del med hormonerna då både östrogennivåerna och nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) gradvis ökar. De ökande hormonnivåerna under den follikulära fasen gör att ditt mående kan variera – från att känna dig tröttare än vanligt till att känna dig piggare och mer driven mot slutet av fasen.

→ Så kan ditt mående påverkas i follikulärfasen:

• Under mensens första dagar kan du känna dig tröttare och ha en molande mensvärk.

• Hormonell migrän kopplas samman med de låga östrogennivåerna i början av denna fas, så det är ofta runt denna tid du kan uppleva symtom.

• När östrogennivårerna börjar öka kan du känna en ökad sexlust.

• Mot slutet av follikulärfasen kan brösten kännas fylligare.

Ägglossning

När den follikulära fasen avslutas tar ägglossningen vid. Nu produceras luteiniserande hormon (LH) vilket stimulerar ägget att frigöras från äggstocken och påbörja sin färd genom äggledaren. Ägget kan överleva i cirka 12-24 timmar och det är under denna period ägget kan bli befruktat och du kan bli gravid. Spermier kan överleva i upp till fem dagar så oskyddat samlag före ägglossningen kan leda till graviditet.

→ Mående och symptom vid ägglossning:

• Under ägglossningen höjs kroppstemperaturen med cirka en halv grad.

• Testosteronnivåerna ökar vilket kan leda till ökad sexlust.

• Blodflödet till livmodern når sin topp och livmoderhalsen öppnas och blir mjukare.

• Du kan få något vattnigare flytningar som påminner om äggvita.

Lutealfasen

Den luteala fasen börjar dagen efter ägglossningen och med den börjar hormonet progesteron produceras för att förbereda livmodern för en graviditet. Om ägget inte har befruktats mot slutet av denna fas så börjar progesteronnivåerna sjunka igen, och då kan du uppleva både fysiska och psykiska besvär.

→ Så kan måendet påverkas i lutealfasen:

• Cirka 80 procent av de som menstruerar drabbas av PMS under denna fas, där besvären kan skilja sig en hel del från månad till månad.

• Cirka 5 procent får PMDS, vilket innebär att humöret kan påverkas mycket, med liknande symptom som vid depression och ångest.

• Hormonell akne är också vanligt under lutealfasen, på grund av de minskande progesteronnivåerna.

Menstruation

Till slut blir nivåerna av progesteron och östrogen så låga att livmoderslemhinnan bryts ned och det är då menstruationen börjar, där livmoderslemhinnan tillsammans med det obefrukatade ägget och blod stöts ut. Hur länge mensen pågår kan variera mellan 3-7 dagar. Den första dagen på mensen är även den första dagen i follikulärfasen.

→ Mående och symtom under mensen:

• Du kan uppleva mensvärk, som kan göra ont i nedre delen av magen och ryggen, och även stråla ut i ljumskar och lår.

• Många känner sig också tröttare än vanligt under mensens första dagar.

Träning under menscykelns faser – så anpassar du din rörelse

När man kikar närmare på menscykelns faser, dess olika hormoner och hur de påverkar kroppen, kan det underlätta förståelsen för hur vårt mående kan påverkas under de olika faserna. Här kommer ett förslag på hur du kan anpassa rörelse och träning under de olika faserna:

• Follikulärfasen: I takt med att östrogennivåerna ökar och gör dig piggare, kan du öka intensiteten på din träning. Det här är en bra period för tuffare styrketräning.

• Ägglossningen: En period där många upplever en peak. Här funkar uthållighetsträning och högintensiv träning fint, men se såklart också till att du tar tid för återhämtning.

• Lutealfasen: Tänk tvärtom mot follikulärfasen, fortsätt hålla igång och ju närmare mensen du kommer, desto mer kan du känna in och röra på dig mjukare och lugnare om du behöver det. Yoga och lugnare konditionspass kan funka fint den sista veckan i lutealfasen. Endorfinerna som träningen ger kan ha positiv effekt på eventuella PMS-symtom.

• Menstruationen: Tillåt dig att få vara tröttare – det är helt naturligt. Här kan det funka med mjukare former av rörelser som yoga, dans eller bara skön vila. Om du känner för att träna på – gör det! Träning kan fungera smärtlindrande vid eventuell mensvärk.

Övningar online – yoga för din menscykel

• Program: Yoga under menscykeln – med Sheila Arnell

• Playlist: Lindra PMS & mensvärk

• Se alla klasser inom menscykel & PMS i videobiblioteket

Yogobe Video: u59x8g

Yogobe Video: 93kf7p

Yogobe Video: 8e7h2r

Yogobe Video: 27bex4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Utforska din inre visdom och kreativa flöde genom menstruationscykeln, av Inna Mannert

• Yoga eller inte vid mens?, av Veronica Löwenbok

• Yoga kan lindra mensvärk & PMS

Källor:

• kry.se

• mindoktor.se

• epassi.se

Snart är det dags att skicka in dina kvitton för friskvårdsbidraget till din arbetsgivare! Här besvarar vi några vanliga frågor kring friskvårdsbidraget och hur du kan använda det på Yogobe. 

1. Hur mycket är friskvårdsbidragets belopp år 2026?

Arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina medarbetare en skattefri förmån kopplat till motion och friskvård. Så länge friskvårdsbidraget är av ett mindre värde (upp till 5 000 kronor) och riktar sig till alla anställda, ska bidraget betraktas som en skattefri personalförmån. Många arbetsplatser erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag, men inte alla. Beloppet på friskvårdsbidraget varierar beroende på arbetsplats – kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

2. Vad får man använda sitt friskvårdsbidrag till, enligt Skatteverket?

Du får använda friskvårdsbidraget till enklare aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

En nyhet sedan 2020 är att friskvårdsbidraget även kan användas för hälsoappar för hemmaträning (som exempelvis Yogobe).

Här är ett urval av godkända friskvårdsaktiviteter som Yogobe erbjuder:

• Yoga

• Träning & rehab

• Stresshantering

• Mindfulness & meditation

• Gravid- & mammaträning

• Profylaxkurs

• Löpning

• Kom igång / Nybörjare

3. Vad kan du köpa på Yogobe med ditt friskvårdsbidrag?

Du kan använda ditt friskvårdsbidrag till alla våra digitala medlemskap, onlinekurser och paketerbjudanden. På vår friskvårdssida får du en snabb och enkel överblick av vad du kan använda ditt friskvårdsbidrag till! 

• Medlemskap (1, 3, 6 eller 12 månader): Få obegränsad tillgång till hela vårt videobibliotek med över 2 000 klasser i yoga, träning, meditation och återhämtning.

• Onlinekurser: Fördjupande onlineurser inom bland annat yoga, träning, meditation, lymfhälsa, graviditet, andning och nervsystemsreglering.

• Yogobe Flex: Ett flexibelt alternativ där du anger ett valfritt belopp, från 50 kronor, och sedan fyller vi på din Yogobe-access med motsvarande antal dagar.

• Paketerbjudanden: Färdiga paket där vi har kombinerat ett medlemskap med en populär onlinekurs till ett riktigt förmånligt pris.

4. När är sista dagen för att använda friskvårdsbidraget?

• Om du lämnar kvitto: Skatteverkets regler kräver att ersättningen betalas ut under samma kalenderår. Därför har många arbetsgivare en sista dag för att lämna in friskvårdskvitton redan den 31 oktober (eller under november) för att hinna behandla kvittot inför decemberlönen. Stäm alltid av med din arbetsgivare vilken sista datum som gäller hos er!

• Via friskvårdsportal: Beställningar/köp som sker genom en friskvårdsportal kan ske till och med 31 december och räknas då in på innevarande års bidrag.

5. Kan jag dela upp friskvårdsbidraget?

Det är möjligt att dela upp bidraget på flera olika aktiviteter. Kanske använder du halva ditt friskvårdsbidrag till en onlinekurs för att lära dig meditera?

Det viktiga här är att hålla ordning på kvittona, eftersom det är dessa som sedan ska redovisas. Kvittona på aktiviteten (eller aktiviteterna) ska lämnas till arbetsgivaren. Ett tips är att höra med din arbetsgivare vilket sista datum för att lämna in kvitton som gäller, på vissa arbetsplatser är det senast 31 oktober.

6. Vilka friskvårdsportaler är Yogobe anslutna till?

Du kan enkelt använda ditt friskvårdsbidrag på Yogobe via de flesta större friskvårdsportaler. Sök bara på Yogobe direkt i din portal för att genomföra köpet:

• Benifex (tidigare Benify)

• Epassi

• Edenred

• Benefits (Söderberg & Partners)

7. Vad är skillnaden mellan naturaförmån och friskvårdsbidrag?

Det finns två olika förmåner för motion och friskvård. Naturaförmån, som innebär att arbetsgivaren betalar direkt och bestämmer vilken aktivitet som gäller, och friskvårdsbidrag, som innebär att den anställde betalar och får ersättning från arbetsgivaren, som också godkänner aktiviteten.

8. Varför är hemmaträning en smart investering av ditt friskvårdsbidrag?

• Du får allt på ett ställe: träning, återhämtning, kunskap och gemenskap.

• Du tränar hemma men ändå är en del av ett community. Gemenskapen i våra liveklasser och utmaningar är något alldeles särskilt!

• Du har över 100 experter i ditt vardagsrum. Ganska lyxigt, eller hur?

• Du tränar när det passar dig. Ingen restid och inga fasta tider. Rulla ut mattan, så är du igång.

• Du hittar alltid något nytt. Ett bibliotek med över 2000 klasser, och nya lanseringar av klasser, program och live – varje månad. Det håller motivationen uppe!

• Vi följer dig genom livet, med innehåll för sömn, stress, klimakteriet, relationer, självmedkänsla och rehab

Övningar online – yoga, träning & återhämtning

Yogobe Video: 68z9fd

Yogobe Video: ra94

Yogobe Video: ft956r

Yogobe Video: 3s7ec8

Yogobe Video: a2ep49

Yogobe Video: 7r82uk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Övningar för att lindra & förebygga ont i nacken

• Nybörjarens guide till yinyoga – så kommer du igång

• Rörelse som återhämtning – hanterar och förebygger stress

Upplever du att träningsmål lätt blir ytterligare ett kravmoment i en redan fylld vardag? Här delar sjukgymnasten och personliga tränaren Jovanna Stolt med sig av sin uppdaterade SMART-modell för en mer självmedkännande, motiverande och rolig träning – utifrån vad din kropp faktiskt behöver.

Måste vi ha mål med träningen?

När jag utbildade mig till sjukgymnast och tränare så fick vi lära oss att använda SMART-modellen i motivationsarbetet med patienten/klienten. Förkortningen stod för att målet skulle vara: Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt.

Som nyexad försökte jag applicera modellen i mitt arbete när vi skulle sätta mål. Ofta var målen kopplade till att bli mer fysiskt aktiv eller att genomföra ett visst träningsprogram. Men ofta fungerade det inte – det SMARTA målet förblev bara ett ytterligare krav i livet.

Jag har funderat mycket på det här med målsättning. Måste vi ens ha mål med vår träning? Vad grundar sig våra mål i? Är det andras förväntningar? Yttre krav? Inre självkritik?

Rörelse utifrån vad kroppen behöver och längtar efter 

När jag var yngre var jag mer måldriven. Hela livet var en plan, en veckoplan, en periodiseringsplan och ouppnåeliga mål med hur kroppen skulle se ut. Planen skulle utvärderas: i kilon, kilometertider, centimetrar och vikter. Och självkritiken bara växte.

Numera är planen att tillvaron ska innehålla rörelse utifrån vad jag behöver och efter vad kroppen längtar efter. Jag har inga specifika eller mätbara träningsmål längre. Vardagen kan upplevas full med krav, press och stress ändå. Träningen hjälper mig att få energi, göra problem mindre, sova bättre, få nya idéer, bli mindre förbannad, känna mig mer i kontakt med mig själv och lite mer levande. Och oftast tränar jag tillsammans med andra. Det tycker jag är fantastiskt! Att lägga titlar och livets måsten åt sidan och få svettas och skratta tillsammans.

Här kommer min nya SMART-modell:

• Självmedkännande. Ibland (eller kanske ofta) är motståndet till rörelse starkt. Din inre självkritiker kanske piskar dig med: “idag måste jag träna” eller hotar: “om jag inte tränar blir jag…”. Prova istället att utgå från frågan “Hur behöver jag röra mig idag för att hjälpa mig själv fysiskt och mentalt?”. Att utforska din inre medkännande röst kan vara ett sätt att sänka hinder och den mentala press som du känner. Och svaret blir kanske något annat än det du trott.

• Motiverat. Vad motiverar dig till att röra på dig? Går det att skifta fokus från yttre krav och förväntningar på kroppen till att uppleva vad som sker i dig när du faktiskt rör dig. Varje gång vi rör oss sker det massa häftiga saker i oss som hjälper oss att må bättre och förbättra vår hälsa. All rörelse är en handling av att ta hand om hälsan vilket kan vara mer motiverande än högt satta mål som ligger i en avlägsen framtid. Varje träningspass är en present till kroppen!

• Accepterat. Denna fick vara kvar! Men kanske med en annan ingång till acceptansen. Vad behöver du acceptera med dig själv? Kanske att kroppen gör ont någonstans? Att du inte kan röra dig på samma sätt som förut? Att kroppen behöver mer återhämtning efter träning? Att den inte ser ut som den gjorde förut? Eller så kanske vi behöver acceptera att all träning vi gjort tidigare handlat om ytliga mål och att det är lätt att hamna där igen. Och det är okej – vi jobbar på att skifta fokus!

• Roligt. Nej, det kanske inte alltid är roligt att träna. Men är det aldrig roligt – då är det dags att leta nytt! Eller hitta tillbaka till det du älskade när du var barn. Var det inte kul med träning när du var liten? Låt din medkännande röst påminna dig om varför det kan skapa ett motstånd i dig till träning nu i vuxen ålder. Du kan skapa nya härliga rörelseminnen med din kropp nu istället!

• Tillsammans. Vem vill du träna med? Den där kompisen du aldrig hinner träffa? Med någon i familjen? Digitalt eller i grupp med andra som gillar samma grej som dig? Eller vill du bara vara tillsammans med dig själv?

Övningar online – träna med Jovanna Stolt

Yogobe Video: p7f5u4

Yogobe Video: r625te

Yogobe Video: 8fap49

Yogobe Video: x8s67e

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Hitta rätt träningsform för dig

• Vad är self-compassion?, av Jovanna Stolt

• Lustfylld disciplin för träning & yoga – tips & inspiration, av Linda Åslev

Vill du hålla igång träningen under semestern, men utan press och måsten? Här delar personliga tränaren Magnus Hagström med sig av sina bästa tips för en aktiv och glädjefylld sommar. Du får dessutom ett snabbt och enkelt styrkepass som du kan göra precis var som helst, helt utan redskap.

Byt prestationskrav mot rörelseglädje på semestern

Det händer något väldigt intressant och, enligt mig, fantastiskt med oss svenskar när sommaren och solen kommer. Vi blommar ut, kommer ut från vårt ide efter vintern. Vi blir gladare och tar alla chanser till några solstrålar. Under semestern vill vi inte missa solmöjligheter och tid med nära och kära. Det kan göra att vissa av oss har svårt att hålla igång träningen, vilket kan bidra till ökad stress.

Skulle det vara lättare att hålla igång under sommaren om vi valde att förändra våra tankar kring hur det ”ska” vara? Jag tror att det är så för många.

Hur skulle det vara om du valde att fokusera på rörelse, lek och glädje istället för enbart prestation. Att välja dina ”jag vill” istället för ”jag måste” att försöka minska den möjliga stressen för att få till allt du tänker att du borde. Se om du istället kan hitta det du vill göra och varför du vill göra det. Hittar du ditt ”vill” och ”varför” är det lättare att hålla fast vid det.

Spontan sommarträning – hitta naturliga tillfällen för rörelse

Ett annat sätt att hålla igång träningen under sommaren är att använda de naturliga tillfällena till fysisk aktivitet. Är du på stranden med familj eller vänner så rör på dig där! Träna styrka tillsammans på stranden eller varför inte spela strandfotboll eller liknande. Dessa avbrott från det normala kan även göra att du utvecklas fysiskt då du gör något du inte är van vid.

Har du barn så se till att leka med dem, var aktiva tillsammans, spontanträna. Men se till att göra det med glädje och lekfullhet. De flesta av oss har en hög stressnivå i vårt dagliga liv och vi behöver inte föra in den stressen i semestern också.

Testa att yoga utomhus

Många olika träningsformer kan vi göra utomhus med vissa justeringar. Att yoga utomhus tycker jag är en fantastisk upplevelse. Att få känna vinden och solens strålar mot huden samtidigt som du hör vinden, fåglarnas sång och kanske syrsan som spelar, alla dofter från gräs, träd och blommor gör att du kopplar in flera sinnen, vilket höjer upplevelsen.

Om du känner att du inte riktigt vet vad du ska göra för något så finns det väldigt mycket att hämta från internet, Yogobe är ju ett utmärkt förslag där du kan få hur mycket inspiration och träning som helst.

Träna utan gym – använd din egen kroppsvikt

Men hur ska jag styrketräna om jag inte har tillgång till gymmet? Ja, den frågan har jag fått många gånger. Och jag svarar samma här som jag gjort tidigare, du har en kropp och den räcker väldigt långt och vill du belasta kroppen med mer än kroppsvikten så kan du hitta saker att använda överallt. Det kan vara petflaskor fulla med vatten, stockar, gamla bildäck med mera, det är fantasin som sätter gränserna. Du kan också ta med dig ett gummiband på resan, dessa tar ingen större plats i väskan men kan göra träningen ordentligt tung.

Även när det gäller styrketräning kan du hitta mycket inspiration på nätet och här på Yogobe. Men du får även i slutet på den här artikeln ett program där du bara använder kroppen som belastning.

Njut av naturen

Att vandra och springa i naturen är fantastiskt för att återhämta sig, bara genom att vistas i naturen, vid vattnet, i skogen och på berget, minskar du stressen i kroppen. Ta med en vän och ge dig ut, umgås och prata på promenaden eller löprundan istället för på en fika. Ofta är samtalen faktiskt bättre när vi rör oss än när vi sitter still.

Du kan också ta med familj eller vänner på en löpning eller vandring med matsäck i ryggsäcken. Stanna vid något fint ställe och ha en picknick, det blir en härlig upplevelse för både kroppen och huvudet.

Trots fortsatt oroliga tider, försök göra resten av sommaren till en stressfri, lekfull, fysisk och glädjefull tid!

Tips på enkelt träningspass med kroppsvikt:

Gör 2-3 varv av följande:

• Benböj, 20 st

• Utfall med rotation, 10 st per sida

• Höftlyft, 10 st

• Armhävningar, 10 st

• Rygglyft, 10 st

• Diagonala fällknivar, 10 st per sida

Övningar online – skön träning & yoga

Yogobe Video: 456agp

Yogobe Video: 68z9fd

Yogobe Video: 62rcb3

Yogobe Video: 3s7ec8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Njut av löpning i terräng, av Magnus Hagström

• Utforska kroppen genom fri rörelse, av Olivia Berggren

• Kom ut i naturen – för bättre hälsa & mindre stress

Self-care behöver inte vara dyrt eller komplicerat – det enklaste kan ibland vara det som ger allra mest. Här får du tips på enkla sätt att ta hand om dig själv i vardagen!

Kärnan i self-care är viljan att ta hand om sig själv

Self-care, eller egenvård, har de senaste åren blivit ett populärt begrepp. I sociala medier förknippas det ofta med ansiktsbehandlingar, spahelger och dyra produkter. Men i själva verket är kärnan i self-care något helt annat. Det handlar inte om vad du köper, utan om hur du väljer att ta hand om dig själv – inifrån och ut.

I grunden är self-care en vilja att lyssna på sina behov och skapa utrymme för det som får en att må bra i vardagen. Self-care behöver inte alls vara dyrt, det kan vara så enkelt som att ta en lugn promenad, läsa en bra bok eller ta några djupa andetag efter en lång, hektisk dag. Det handlar om att skapa enkla vanor som är meningsfulla för just dig och som hjälper dig att må lite bättre, speciellt i stunder då livet känns tungt eller överväldigande.

5 enkla tips på self-care som lyfter din vardag

• Daglig rörelse. Genom att röra på oss regelbundet, även om det bara är en kort stund varje dag, stärker vi både vår fysiska hälsa och vårt psykiska välmående. Rörelse ur ett self-care-perspektiv handlar om att röra på sig för att må bra och för att det känns bra i kroppen, snarare än något som "måste göras" för att hålla oss i form eller uppnå ett specifikt resultat. Ibland kanske det är ett svettigt träningspass, men det kan också vara en promenad, ett lugnt yogapass eller en stunds dans i vardagsrummet. All rörelse räknas och det viktigaste är att det är njutbart just för dig!

• Vila med gott samvete. I en tid där produktivitet ofta glorifieras, kan det kännas svårt att ge sig själv tillåtelse att vila. Men vila är inte ett tecken på svaghet – det är ett grundläggande behov som faktiskt gör att vi kan prestera bättre och dessutom känna oss piggare och gladare. När vi stannar upp, lyssnar vi också lättare på oss själva och vad vi faktiskt behöver. Så värdesätt vilan och ge dig själv dagligen pauser för stillhet och tystnad.

• Naturen som läkande kraft. Att vistas i naturen har visat sig ha starkt positiva effekter på både stressnivåer, immunförsvar och det mentala välbefinnandet. Self-care kan vara att gå en stund i skogen, lyssna på fågelsång, ta av skorna och känna gräset under fötterna eller bara sitta på en bänk i solen. Naturen hjälper oss att landa – den kräver inget, jämför inte och påminner oss om att vi redan är en del av något större.

• Njut av näringsrik mat. Vad vi äter påverkar hur vi mår – både fysiskt och mentalt. Self-care i köket kan vara så enkelt som att välja att laga näringsrik mat från grunden, att sitta ner i lugn och ro med sin måltid eller att laga något som ger en känsla av värme och omtanke. Bara att dricka ett glas vatten kan i rätt stund vara precis det kroppen behöver.

• En god natts sömn. Att prioritera sin sömn är kanske en av de viktigaste formerna av self-care. När vi sover tillräckligt får kroppen och hjärnan möjlighet att återhämta sig, bearbeta intryck och stärka immunförsvaret. Att skapa en trygg och lugn kvällsrutin kan göra stor skillnad för att komma till ro och somna gott. Det kan vara att varva ner med en kopp örtte, läsa en bok i stället för att scrolla på telefonen eller göra en yoga nidra innan läggdags.

Self-care behöver alltså inte kosta pengar. Det behöver inte ens ta särskilt mycket tid. Men det kräver något annat – att vi prioriterar oss själva, vågar lyssna inåt och väljer att möta oss själva med kärlek och vänlighet, varje dag. Kanske är det just i det lilla som den största omsorgen bor.

Övningar online – self-care för hela dig

Yogobe Video: u9ck72

Yogobe Video: a2ep49

Yogobe Video: 2e8w

Yogobe Video: ft956r

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Vad är vagusnerven – och hur kan du påverka den?

• Sex enkla tips för att stötta lymfsystemet

• Kom ut i naturen – för bättre hälsa & mindre stress

Hur kommer man egentligen igång med löpning – utan att fastna i prestation, jämförelse eller för höga krav? I den här intervjun delar Yogobes nya löpcoach Dorothea Schander med sig av sina bästa tips för dig som vill börja springa på ett hållbart och lustfyllt sätt.

Löpning med fokus på känsla och närvaro

För Dorothea Schander har rörelse alltid varit mer än bara träning – det har varit ett sätt att få energi, känna gemenskap och utmana sig själv. Efter många år inom kickboxning på elitnivå har hon hittat hem i löpningen och sprungit allt från maraton och ultralopp till En svensk klassiker. För henne handlar löpning lika mycket om känslan och upplevelsen som om själva prestationen. I sina audioguider på Yogobe vill hon hjälpa fler att hitta glädjen i löpning – med närvaro, rörelseglädje och pepp direkt i hörlurarna.

Hur hittade du till löpningen, och vad fick dig att fastna för den?

– Från början var löpning inte kärlek vid första ögonkastet. Det var först när jag la boxningshandskarna på hyllan 2020 som kärleken till löpningen började växa fram. Dels för det mental, att få springa och rensa tankarna, men också för rörelsen, värmen i kroppen och känslan efteråt. En mumsig kombo!

I takt med att go-känslan växte och jag blev tryggare i min löpning vågade jag också utmana mig själv mer och mer. Fler lopp, längre distanser, trail och asfalt. Jag började prova mig fram och se vad kroppen faktiskt klarade av. Ibland har det varit lite läskigt och pirrigt – men också väldigt kul. Och ja, stundtals med en hel del träningsvärk.

Det fina är att det inte bara påverkat mig i löpspåret. När jag vågat utmana mig själv i löpningen har det också spillt över på andra delar av livet. Klarade jag det där loppet eller löppasset, varför skulle jag då inte klara av den där jobbuppgiften som jag varit nervös inför?

Många är nyfikna på löpning men vet inte riktigt hur de ska komma igång. Vilka är dina bästa tips till den som vill börja springa som nybörjare?

– En svår fråga att svara på med ett enkelt svar, det beror mycket på vad som hindrar personen från att börja.

Är det prestationsångest eller jämförelse med andra som sprungit längre? Då handlar det ofta om att försöka släppa kraven, även om det såklart är lättare sagt än gjort. Fundera på vad som skulle göra det första steget lite enklare för dig. Kanske börja springa i skogen där det är lugnare? Eller ta hjälp av en vän som kan följa med första gången? Att stanna upp och fundera över sitt nuläge kan göra tröskeln mindre hög.

Är det en tidigare skada eller rädsla för att skada sig? Då är det viktigt att lyssna på kroppen och ta hjälp om det behövs. En fysioterapeut eller personlig tränare kan vara ett värdefullt stöd för att hitta ett hållbart sätt att komma igång.

Och handlar det om motivation vill jag säga detta: motivation kommer och går, men rutiner håller ofta längre. Försök hitta en nivå som känns hållbar för dig. Kanske är ett kort löppass i veckan en perfekt start. Fokuset behöver inte ligga på prestation, utan på känslan av att du faktiskt gjorde det. Hann du inte så långt eller behövde springa långsammare än tänkt? Det är helt okej.

En vän sa något fint till mig under en period när min träning kändes tung: ”Hur mycket tid lägger du på att älta det som inte blev? Vad skulle hända om du istället la lika mycket energi på att fira det du faktiskt gjort?”

Vilka är de vanligaste misstagen du ser hos personer som börjar med löpträning?

– I min erfarenhet är ett av de vanligaste misstagen faktiskt att man tycker att det är för roligt!

När vi springer frigör kroppen flera ämnen som får oss att må bra, bland annat endorfiner, dopamin och serotonin. Det kan ge både energi, motivation och den där härliga känslan som ibland kallas löparrus. Och när något känns bra vill vi gärna göra mer av det. Problemet är att kroppen kanske inte alltid hinner med i samma takt som motivationen. Om man ökar för snabbt utan tillräcklig återhämtning finns risken att man drar på sig skador.

Därför är mitt bästa tips att börja mjukt och tänka långsiktigt. Försök lyssna på kroppen och fundera över vad som hjälper den, och vad som kanske blir för mycket. Och framför allt: var snäll mot dig själv!

I dina audioguider på Yogobe ligger fokus inte bara på prestation, utan också på närvaro och upplevelse. Hur kan löpning bli mer av en stund för återhämtning och kontakt med sig själv?

– Genom att försöka släppa prestationsfokuset och istället landa mer i kroppen. Du behöver inte springa en viss sträcka eller i ett visst tempo bara för att andra gör det. Försök istället känna efter vad som känns bra för dig, både i kropp och knopp.

Det är trots allt känslan som ofta får oss att vilja fortsätta. Därför fokuserar vi i de här audiopassen på att förstärka den där go-känslan genom närvaro, andning, rörelseglädje och gemenskap. Och så smyger jag såklart in några tekniktips längs vägen också.

Vad hoppas du att deltagarna ska känna efter att ha gjort de här audioguiderna?

– Ett ord: Stolthet. Kom ihåg att fira dina framgångar. Heja heja heja!!

Övningar online – guidad löpning

Yogobe Video: 8rxd23

Yogobe Video: 62rcb3

Yogobe Video: 35cps9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Njut av löpningen som nybörjare – tips & inspiration, av Monika Björn

• Njut av löpning i terräng, av Magnus Hagström

• Tre enkla andningsövningar i vardagen

Hur vet du om du befinner dig i förklimakteriet och vad kan du göra själv för att må bättre? I denna intervju delar Jenny Koos, Justisse Holistic Reproductive Health Practitioner och författare till "Fertilitetsförståelse" (2022), med sig av sin kunskap och ger konkreta råd kring hur du kan stötta dig själv genom denna fas i livet. 

Vad är förklimakteriet egentligen – och hur skiljer det sig från klimakteriet?

Klimakteriet är en process som varar i flera år, det är en långsam avveckling av äggstocksverksamheten. Det är alltså övergångsåldern mellan vår fertila del av livet till menopausen, då äggstockarna inte längre "cyklar" och det är finito med ägglossningar och mens.

Det som populärt kallas "förklimakteriet" är klimakteriets startgropar, de sista reproduktiva åren. Under klimakterieprocessen (som kan vara mellan 5-10 år) blir kommunikationen mellan äggstockar och hjärna (även kallad HPO-axeln) långsamt sämre, och till slut svarar inte äggstockarna längre.

Vilka är de vanligaste tidiga tecknen på att man är i förklimakteriet?

Hur mycket man märker av att klimakterieprocessen är igång beror till viss del på hur ens menscykler har betett sig tidigare. Kanske har man aldrig haft särskilt regelbundna cykler och märker det därför inte så mycket på just parametrarna inuti cykeln, utan mer på hormonella symptom som till exempel torra slemhinnor eller humörsvängningar.

Tidigare ägglossningar och därmed kortare cykler är ett vanligt tecken i början, och även om man inte kartlägger noggrant så märker man ju om mensen dyker upp efter tre veckor istället för fyra. Även andra märkliga blödningar och mer PMS är vanligt, i och med att hormonmängderna och relationen hormonerna emellan förändras.

Hur vet man att “något är på gång” – finns det tydliga kroppsliga signaler att lyssna efter?

Här hjälper det att kartlägga sina menscykler, eftersom man då får översikt på hur lång follikulär- respektive lutealfasen är. Det betyder hur lång tid det tar från mensen till ägglossningen, och från ägglossningen till nästa mens.

När ägglossningen börjar bete sig udda och/eller svika helt, så förändras också hormonmönstret i cykeln, vilket man kan märka både genom olika fysiska symptom, såsom mängden cervixsekret, sexlust, psykiskt mående, koncentrationsförmåga och svullnad. Med andra ord: är du kring 40 år och märker att menscykeln spårar ur "utan anledning" (som svår stress eller annan ohälsa), så kan det vara så att de åldrande äggstockarna kämpar lite med att kommunicera med hjärnan.

Vad händer hormonellt i kroppen under förklimakteriet?

Progesteronet sviker först. Sämre genomförda ägglossningar ger sämre gulkroppar och därmed sämre progesteronproduktion, vilket märks på allehanda PMS-symptom, både fysiska och psykiska. Nivårna av östrogen börjar också pendla mycket mer, med höga toppar och allt djupare och längre dalar. Topparna kommer ofta med mer cervixsekret och lust, men ibland även nervositet och sömnproblem.  Och dalarna kan ge t.ex. svettningar, koncentrationssvårigheter och rejäla humördippar.

Vad kan man själv göra för att stötta kroppen under den här förändringen?

Man kan försöka främja regelbunden och lyckad ägglossning så länge som möjligt genom att se till sin näringsstatus, stabilisera sitt blodsocker och prioritera sömnen. Eftersom det är binjurarna som så småningom ska ta över könshormonproduktionen i menopausen, och de svajiga progesteronnivåerna plus åldern i sig gör oss känsligare för stress, blir det allt viktigare med metoder för stresshantering.

Äggstockarnas funktion främjas också av antioxidanter både via mat, tillskott och vanor som sömn/den egna melatoninproduktionen – så allt man kan göra för att minska på oxidativ stress är hjälpsamt.

Kan livsstilsfaktorer som sömn, kost och träning göra skillnad i hur man mår?

Absolut, i viss utsträckning. Man kan inte stanna tiden, och ett helt symptomfritt klimakterium är en orealistisk förväntning även om man tar hand om sig, men man kan definitivt göra det värre. Jag brukar säga att om du vill ha ett riktigt jävligt klimakterium så ser du till att sockerchocka dig till en riktig blodsocker-bergochdalbana, leva på kaffe och kolhydrater, scrolla dig genom nätterna, minska på mättat fett (kolesterol är byggmaterial för dina könshormoner) och låta levern vara överbelastad med alkohol så att den inte har tid över för att hantera din hormoner korrekt.

Vad är HRT (hormonersättning), och när kan det vara aktuellt?

Hormonersättning finns i många olika modeller, och kan mildra symptomen som uppstår när den egna hormonproduktionen av östradiol (det mest potenta östrogenet) och progesteron minskar.. Det finns underlag för att HRT kan hjälpa kvinnors mående och hälsa på en mängd olika sätt, men man måste vara medveten om vad man tar och hur man tar det, samt anpassa efter var i klimakteriet man faktiskt är.

Om du fortfarande har mer eller mindre fungerande cykler så kanske det räcker med lite extra bioidentiskt progesteron i lutealfasen. Eller så kanske lite bioidentiskt östrogen hjälper dig att inte dippa så djupt och till exempel få migrän i de delar av cykeln då östrogenet störtdyker. Men om du till exempel får svåra blödningsepisoder så kanske det är dags att titta på en kontinuerlig modell där du tar båda hormonerna, men då kan du å andra sidan räkna med att du samtidigt kommer att stänga ner cyklerna, kanske för gott.

Tyvärr finns det en stor okunskap kring allt detta inom vården idag, så man måste sätta sig in i det hela själv och ta informerade beslut i samråd med en förhoppningsvis lyhörd och påläst läkare, samt förstå var på klimakteriespektrumet en befinner sig och vad som är viktigt för en själv.

Finns det några vanliga missuppfattningar kring HRT som du vill slå hål på?

Många, men främst tycker jag att det är superviktigt att lära sig om skillnaden på artificiella hormonliknande ämnen (som de olika gestagenerna, även felaktigt kallade "gulkroppshormon") och bioidentiska hormoner som alltså har samma molekylära struktur som våra egna hormoner. Med det inte sagt att jag kategoriskt tycker man ska undvika det ena eller andra, det finns för- och nackdelar med båda, och som sagt olika modeller för intag som ger olika resultat i förhållande till den egna menscykeln.

Vilket råd ger du oftast till kvinnor som är i början av förklimakteriet?

Stötta dina binjurar, din sköldkörtel och sätt sömnen före allt. Detta är den sämsta möjliga tiden att ha dåliga vanor eller gå in i väggen! Och BYGG MUSKLER, för väldigt snart minskar förmågan att göra det radikalt, så muskelmassa är en väldigt god investering inför resten av ditt liv.

Vad önskar du att fler kvinnor visste om sin kropp i den här fasen?

Att det är en naturlig progression och en period där du faktiskt blir uppmanad av din kropp att hitta en annan livsstilsmodell. Precis som menscykeln, så är klimakteriets olika uttryck (en skala mellan tolerabelt och helt outhärdligt) en rapport från din kropp till dig, och hur du äter, tränar, sover etc HAR inverkan på hur jävligt det blir.

Hur kan man prata med sin vårdgivare för att få rätt stöd?

Först och främst – checka din vårdgivares grundkunskap. Om hen inte ens vill diskutera bioidentiska hormoner, inte är insatt i hur otroligt mycket i vårt mående som påverkas av hormonnivåer, eller inte känner till den nyaste forskningen kring östrogen och Alzheimers, byt läkare och klaga högljutt.

Vi kvinnliga patienter är konsumenterna, och nivån på vården kommer inte ändras förrän vi ställer krav. I övrigt – hitta kunskapskällor utomlands och kartlägg dina symptom, så att du kan ta informerade beslut och kommunicera med auktoritet när det gäller din egen vård.

Finns det tester eller undersökningar som kan hjälpa en att förstå var i klimakterieprocessen man befinner sig? 

En tydlig markör som signalerar att man är i klimakteriet (även om cyklerna kanske fortfarande fungerar hyfsat) är ett förhöjt FSH. FSH betyder follikelstimulerande hormon och är hjärnans order till äggstockarna om att de ska mogna ägg. Ju äldre och tröttare äggstockarna blir, desto mer "avtrubbade" blir de inför hjärnans rop – vilket alltså utgör själva klimakterieprocessen. I och med att de inte är lika pigga, skriker hjärnan högre och FSH är således högre i blodprov.

Övningar online – träning & återhämtning för dig i förklimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: 8a46xk

Yogobe Video: dp629b

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Hormonhälsa för kvinnor – intervju med Naomi Flamholc från Womni

• Tips och övningar vid stress, snurrande tankar och känslokaos

• 3 enkla övningar för att boosta lymfsystemet