Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

blog post thumbnail

Upplev kroppen inifrån med somatisk yoga

30 juni 2026 | Av
Inna Mannert

Vill du lära dig att lyssna på kroppens signaler? I somatisk yoga ligger fokus på hur kroppen känns, snarare än hur positionerna ser ut. I intervjun här berättar Yogobes yogalärare Inna Mannert mer om vad som kännetecknar en somatisk praktik, om kärleken till yinyogan och hur vi kan använda kroppen som kompass för att kunna lyssna till vår inre guide.


Hur hittade du till yogan och vad fick dig att fastna?

– Min väg in i yogans värld gick som för så många andra genom en riktigt svår period. Jag var på min första yogaklass när jag var 18 år, och det var inte i närheten av kärlek vid första ögonkastet. Men några år senare, när jag fann mig själv i en stor kris och fylld av sorg, så mindes jag ändå att yoga kanske kunde vara ett verktyg som gav mig stöd. Jag började med āsana och meditation och hittade snart efter det en lärare som jag spenderade flera år med. Yoga handlade främst om att hitta en plats där jag fick vara, och bara sitta med mina egna känslor, men också röra ut dem genom kroppen. När jag tillät hjärnan ta ett steg bak och lät kroppen ta första rummet, öppnades en helt ny dörr till ett inre flöde och en intuition som jag inte visste fanns där. Jag började lära mig att lyssna, på riktigt.

Hur ser din morgon- och kvällsrutin ut?

– Mina rutiner är inte särskilt strikta, utan snarare mjuka ramar som får anpassas efter vad jag behöver just den dagen.

På morgonen är det viktigt för mig att checka in med mig själv innan skärmar och världen runtomkring kommer in. Det brukar bli en stunds rörelse, andningsövningar, journaling och meditation. Att skriva av sig på morgonen är som att rensa utrymmet så att dagen kan få veckla ut sig med mer närvaro. Jag älskar verkligen morgnar när jag sedan har tid att sätta mig med en kopp te och läsa en bok.

Kvällen handlar helt om att skifta från aktivitet till vila, och att få rekalibrera efter dagen som varit. Ett mörklagt rum, ett tänt ljus, en stunds meditation eller några minuter där jag bara låter kroppen mjukna mot underlaget hjälper mig att signalera till mitt system att det är tryggt att släppa taget och förbereda sig för sömn.

Du undervisar bland annat i somatisk yoga – kan du berätta mer om den yogastilen?

– Somatisk yoga är en yogaform som är inkännande och upplevelsebaserad. Ordet soma betyder just den levande kroppen upplevd inifrån. Här släpper vi helt idén om hur en position "borde" se ut utifrån, och fokuserar i stället helt på hur den känns. Vi lägger mycket fokus på inre sensationer och medvetenhet, för en ökad kontakt med kroppen och därigenom en möjlighet till bredare och djupare närvaro, där alla delar av oss får plats. Den inre upplevelsen går före linjering och yttre form, som är viktiga inom många traditionella yogaformer.

I mina nya klasser på Yogobe – såsom Somatic Flow – mjukna i höfterna och Somatic Flow – lätta på hjärtat – jobbar vi med långsamma, intuitiva rörelser med nyfikenhet. Det handlar om att känna in vävnaderna, att skapa utrymme kring bröstkorgen och att bjuda in mer mjukhet där vi bär på spänningar. Det är en djupt helande praktik där du får chansen att bli din egen främsta guide.

Yinyoga ligger dig varmt om hjärtat – vad uppskattar du mest med den?

– Det jag älskar mest med yinyoga är hur den bjuder in till en radikal acceptans och den feminina, mjuka energin. I yinyogan stannar vi i positionerna under en längre tid, vilket ger oss en unik möjlighet att komma ikapp och möta oss själva precis som vi är i just det ögonblicket. Många tror att yinyoga har en ingrediens av passivitet, men det är en praktik där vi ska vara högst deltagande – genom att känna, möta, lyssna till och röra oss mot den inre upplevelsen. När vi vilar i oss själva genom positionerna, bjuder vi in ett mentalt och känslomässigt utrymme där vi kan bearbeta, släppa taget och landa i tacksamhet.

Vilka är dina bästa tips för att hitta tillbaka till kroppen och återhämtning i perioder med mycket stress eller intryck?

När allt snurrar för fort har vi ofta en tendens att hamna helt uppe i huvudet. Mina bästa, mest prestationsfria tips för att landa igen är:

  • Släpp på locket med penna och papper. Ta fem minuter till att bara skriva ner precis allt som rör sig i huvudet. Om det står helt still, skriv "det står helt still". Att tömma hjärnan på papper gör att du kan lämna tankarna där, och förhoppningsvis gå vidare lite mer ren och fri inombords.

  • Mjukna genom rörelse. Du behöver inte rulla ut mattan för ett långt pass. Lägg dig på golvet, lägg händerna på magen och känn kontakten med underlaget. Låt ryggraden få röra sig fritt när du står på alla fyra. Fokusera på att mjukna där du kan. Låt andetaget få ta mer och mer plats.

  • Möt dig själv med omtanke. Ta bort alla måsten kring hur din återhämtning eller sādhanā (yogiska praktik) ska se ut. Ibland är den bästa praktiken att bara tillåta sig själv att göra absolut ingenting, eller att inse att livets berg-och-dalbana är lika mycket sādhanā som tiden du spenderar på yogamattan.

Övningar online – somatisk yoga med Inna Mannert

Yogobe Video: 34xz9g

Yogobe Video: z6p54t

Yogobe Video: ft956r

Yogobe Video: 25z6gu

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Stärk din självmedkänsla – övningar & tips

23 juni 2026 | Av

Forskningen visar att självmedkänsla har många positiva fördelar för vår hälsa och livskvalitet. Här ger jag tips på hur den här färdigheten kan tränas upp.

Compassionträning – hur kan jag träna på självmedkänsla? 

Ta gärna del av mitt första inlägg om vad self-compassion/självmedkänsla är för att lära dig mer.

Hur gör vi då för att få in mer av den här upplevelsen och förmågan i vårt liv? Det ska vi titta på här.

Precis som alla andra färdigheter är compassion något vi både kan och behöver träna på. Praktiken kan se ut på många olika sätt men det centrala är att uppmärksamma våra tankar, känslor och beteenden. Genom att uppmärksamma när vi är självkritiska kan vi öva på att trygga oss själva genom bland annat medvetandegörande träning, lugnande andning och beröring samt visualiseringstekniker.

Compassionträningens grundkomponenter

Compassion består av tre grundkomponenter som hjälper oss att hantera svåra känslor:

  • Medveten närvaro. Vi bekräftar det vi känner utan att svepas med i det. På det sättet möter vi det som är och tillåter oss att ha den upplevelsen vi har.

  • Allmänmänsklighet. De känslor vi har, upplever de allra flesta, om inte alla, någon gång eller många gånger i livet. Genom att se att vi inte är ensamma kan vi känna oss mindre dömande mot oss själva och mindre små. Kanske kan vi till och med lättare känna empati för oss själva.

  • Kärleksfull vänlighet. Istället för att kritisera oss för våra upplevelser kan vi möta oss själva med acceptans och värme. Vi gör så gott vi kan. Ibland tror vi att vi inte kan förändras om vi inte är hårda mot oss själva, men förändring kommer lättare från trygghet och vänlighet än dömande.

Upplev medkänsla via kroppen

Att utforska ett kroppsligt perspektiv på sin compassionpraktik tycker jag som sjukgymnast är extra spännande. Det är ju genom vår kropp vi möter vår omvärld. Var någonstans i kroppen förnimmer jag de svåra känslor som uppstår vid självkritik? Vad behöver jag ge mig själv just nu (mjuk andning, långsamma rörelser, beröring, stillhet) för att ta mig till min gröna cirkel – mitt trygghetssystem?

Om vi kan öva på att sluta se oss själva som ständiga förbättringsobjekt (jag vet – skitsvårt!) och istället hänföras av vår subjektiva komplexitet, så kanske självkritikern kan få mötas med ömhet. Med vårt självmedkännande-jag ökar modet att våga följa våra värderingar och ge kroppen det den ber om. Genom att våga möta vårt lidande och omfamna hela vår existens så kan vi leva våra liv mer autentiskt.

Självmedkänslopaus – övning när livet känns kravfyllt och svårt

  • Sucka ut. Låt kroppen få mjukna lite om möjligt.

  • Känn kontakten mellan kroppen och underlaget. Kanske dina fotsulor mot golvet eller sätet mot stolen.

  • Låt dig bli vaggad av ditt andetag en liten stund (medveten närvaro).

  • Prova att sätta ord på det svåra: “Just nu känns det jobbigt för mig.” “Det här gör mig stressad.” Testa dig fram kring vilka ord som hjälper dig.

  • Prova sedan att säga till dig själv: “Lidande (eller stress) är en del av livet. Det är en del av att vara människa. Jag är inte ensam om att känna så här” (Allmänmänsklighet).

  • Låt dina händer få röra din kropp. Stryk lite över benen, din egen hand eller kanske över din kind. Utforska var din kropp behöver beröring just nu.

  • Prova att säga: Må jag vara vänlig mot mig själv. Må jag ge mig själv vad jag behöver. Må jag börja acceptera mig själv som jag är. Testa vilka meningar som funkar för dig i den situation du befinner dig i (Kärleksfull vänlighet).

  • Om det är svårt att hitta ord och fraser så prova att tänka på vad du skulle säga till en vän som har det svårt på samma sätt.

  • Låt det mjukna lite i kanterna av kraven/stressen/det som gör ont. Bädda in det med ditt andetag och din lugnande beröring.

Självmedkänslopaus hjälper oss att lugna och trygga oss själva och kan vara till hjälp för att minska vårt inre motstånd.

Övningar online – självmedkänsla & compassion

Yogobe Video: 8ex6

Yogobe Video: ax92

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Referenser och mer om compassion: 
centerformsc.orgself-compassion.orgcompassionportalen.secompassionatemind.secompassionlifestyle.se

Öppna inlägget
blog post thumbnail

5 tips till dig som har svårt att vila & slappna av 

16 juni 2026 | Av

Du är jättetrött och vill bara vila men när du lägger dig för att vila, meditera eller sova så slutar tankarna inte att snurra. Kroppen kliar och det känns helt omöjligt att slappna av. Känner du igen dig? Här kommer några tips från yogaläraren Johanna Alvin om hur du kan minska motståndet till vila och återhämtning. 

Varför kan vila kännas svårt?

Att återhämtning är viktigt, det vet vi allihopa. Även om längtan och viljan till det finns, så är vi många som förr eller senare, eller mer eller mindre, känner motstånd till det. Motståndet till att vila. Motståndet till återhämtning blir större och större även om vi vet att vi behöver det. Så hur gör man när motståndet blir för stort?


Att motståndet kommer är inte konstigt. Vi utsätts för stimuli på ett eller annat sätt från att vi öppnar ögonen på morgonen till att vi sluter dem på kvällen. De allra flesta bearbetar också den mesta stimuli från dagen under natten, vilket gör att sömnen kanske heller inte blir den allra bästa. Hjärnan vilar aldrig. Det vi gör under dagen spelar jättestor roll för hur vi sover, och om vi är konstant uppe i varv när vi är vakna är det svårt att komma till ro.

Ju mer vi gör, desto svårare blir det också att slappna av och komma till ro. Att ta sig från aktivitet till vila är en resa och behöver ses som en sådan. Tålamodet till transportsträckan är oftast den utmanande biten och där motståndet sitter. Kroppen är inte redo att vila och slappna av, vilket inte stämmer överens med våra föreställningar och förväntningar på vila. Att det alltid ska vara skönt och att vi borde kunna slappna av direkt. Men det finns knep för att ta dig igenom och förbi motståndet, som du kan läsa om här nedan.

Tips för att varva ner och få till återhämtning

  • Vad det är som stressar dig i vardagen? Är det saker runt omkring dig såsom arbetsuppgifter, ekonomi, ta hand om barn, hjälpa närstående som tar mycket av din tid? Är det inre stress såsom oro och ältande, rädsla att inte räcka till eller liknande? Utforska det lite nyfiket och se om du kan ta hjälp med något eller göra en förändring där det är möjligt.

  • Varför vill du återhämta dig? Vad önskar du att det ska ge dig? Att veta vad det är som stressar dig och vad som är det önskade läget kan göra att det blir tydligare för dig vad du behöver och vilken strategi som passar just dig just nu. Ett förankrat varför kan också öka din motivation.

  • Rör på dig innan vila. Vägen till vila går väldigt ofta genom den fysiska kroppen. Att få ta sig från huvudet och ner i kroppen hjälper de allra flesta att slappna av. Närvaron i kroppen hjälper dig att släppa tankar och bli mer närvarande i upplevelsen. Kroppen är inte alltid redo att vila. Rör på dig först.

  • Återhämtning kan vara flera saker. Återhämtning behöver inte bara vara meditation eller avslappningsövningar. Det kan också ske när du är i andra aktiviteter, kanske kan du ta med stickningen till träningen med barnen, eller ta en promenad i naturen under tiden. Att skriva, dansa, trädgårdsarbete och att använda händerna är avkopplande för många. Men kom ihåg att den aktiva vilan som sker exempelvis vid meditation, yoga nidra eller guidade avslappningsövningar ger en djupare återhämtning. Men all återhämtning är värdefull.

  • Börja med en sak. Välj en återhämtande aktivitet som går i linje med ditt vad och varför och börja implementera den. Korta pauser under dagen som en morgonpromenad, skriva tacksamhetsdagbok eller att meditera. Att börja med flera saker samtidigt kan vara överväldigande men när något börjar fungera brukar längtan efter mer infinna sig. Ju mer du besöker återhämtningen desto mer nyfikenhet och lust väcks till annat.

Motstånd kommer att finnas. Det är okej, och det finns vägar att ta sig igenom och förbi. Det finns hopp och steget från en kliande kropp och snurrande tankar till en lugnare och mer stillsam tillvaro behöver inte alltid vara så stort. Du behöver bara finna din egen väg.

Vill du få mer förståelse för återhämtning och hur du kan få in det i din vardag efter dina förutsättningar? Lyssna på min föreläsning Återhämtning för en piggare vardag.

Övningar online – återhämtning i olika former

Yogobe Video: 8a46xk

Yogobe Video: 3s7c

Yogobe Video: 6d32pg

Yogobe Video: pg547u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Enkla tips för self-care i vardagen

02 juni 2026 | Av
Yogobe

Self-care behöver inte vara dyrt eller komplicerat – det enklaste kan ibland vara det som ger allra mest. Här får du tips på enkla sätt att ta hand om dig själv i vardagen!

Kärnan i self-care är viljan att ta hand om sig själv

Self-care, eller egenvård, har de senaste åren blivit ett populärt begrepp. I sociala medier förknippas det ofta med ansiktsbehandlingar, spahelger och dyra produkter. Men i själva verket är kärnan i self-care något helt annat. Det handlar inte om vad du köper, utan om hur du väljer att ta hand om dig själv – inifrån och ut.

I grunden är self-care en vilja att lyssna på sina behov och skapa utrymme för det som får en att må bra i vardagen. Self-care behöver inte alls vara dyrt, det kan vara så enkelt som att ta en lugn promenad, läsa en bra bok eller ta några djupa andetag efter en lång, hektisk dag. Det handlar om att skapa enkla vanor som är meningsfulla för just dig och som hjälper dig att må lite bättre, speciellt i stunder då livet känns tungt eller överväldigande.

5 enkla tips på self-care som lyfter din vardag

  • Daglig rörelse. Genom att röra på oss regelbundet, även om det bara är en kort stund varje dag, stärker vi både vår fysiska hälsa och vårt psykiska välmående. Rörelse ur ett self-care-perspektiv handlar om att röra på sig för att må bra och för att det känns bra i kroppen, snarare än något som "måste göras" för att hålla oss i form eller uppnå ett specifikt resultat. Ibland kanske det är ett svettigt träningspass, men det kan också vara en promenad, ett lugnt yogapass eller en stunds dans i vardagsrummet. All rörelse räknas och det viktigaste är att det är njutbart just för dig!

  • Vila med gott samvete. I en tid där produktivitet ofta glorifieras, kan det kännas svårt att ge sig själv tillåtelse att vila. Men vila är inte ett tecken på svaghet – det är ett grundläggande behov som faktiskt gör att vi kan prestera bättre och dessutom känna oss piggare och gladare. När vi stannar upp, lyssnar vi också lättare på oss själva och vad vi faktiskt behöver. Så värdesätt vilan och ge dig själv dagligen pauser för stillhet och tystnad.

  • Naturen som läkande kraft. Att vistas i naturen har visat sig ha starkt positiva effekter på både stressnivåer, immunförsvar och det mentala välbefinnandet. Self-care kan vara att gå en stund i skogen, lyssna på fågelsång, ta av skorna och känna gräset under fötterna eller bara sitta på en bänk i solen. Naturen hjälper oss att landa – den kräver inget, jämför inte och påminner oss om att vi redan är en del av något större.

  • Njut av näringsrik mat. Vad vi äter påverkar hur vi mår – både fysiskt och mentalt. Self-care i köket kan vara så enkelt som att välja att laga näringsrik mat från grunden, att sitta ner i lugn och ro med sin måltid eller att laga något som ger en känsla av värme och omtanke. Bara att dricka ett glas vatten kan i rätt stund vara precis det kroppen behöver.

  • En god natts sömn. Att prioritera sin sömn är kanske en av de viktigaste formerna av self-care. När vi sover tillräckligt får kroppen och hjärnan möjlighet att återhämta sig, bearbeta intryck och stärka immunförsvaret. Att skapa en trygg och lugn kvällsrutin kan göra stor skillnad för att komma till ro och somna gott. Det kan vara att varva ner med en kopp örtte, läsa en bok i stället för att scrolla på telefonen eller göra en yoga nidra innan läggdags.

Self-care behöver alltså inte kosta pengar. Det behöver inte ens ta särskilt mycket tid. Men det kräver något annat – att vi prioriterar oss själva, vågar lyssna inåt och väljer att möta oss själva med kärlek och vänlighet, varje dag. Kanske är det just i det lilla som den största omsorgen bor.

Övningar online – self-care för hela dig

Yogobe Video: u9ck72

Yogobe Video: a2ep49

Yogobe Video: 2e8w

Yogobe Video: ft956r

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Kom igång med löpning – med guidning direkt i hörlurarna

29 maj 2026 | Av

Hur kommer man egentligen igång med löpning – utan att fastna i prestation, jämförelse eller för höga krav? I den här intervjun delar Yogobes nya löpcoach Dorothea Schander med sig av sina bästa tips för dig som vill börja springa på ett hållbart och lustfyllt sätt.


Löpning med fokus på känsla och närvaro

För Dorothea Schander har rörelse alltid varit mer än bara träning – det har varit ett sätt att få energi, känna gemenskap och utmana sig själv. Efter många år inom kickboxning på elitnivå har hon hittat hem i löpningen och sprungit allt från maraton och ultralopp till En svensk klassiker. För henne handlar löpning lika mycket om känslan och upplevelsen som om själva prestationen. I sina audioguider på Yogobe vill hon hjälpa fler att hitta glädjen i löpning – med närvaro, rörelseglädje och pepp direkt i hörlurarna.

Hur hittade du till löpningen, och vad fick dig att fastna för den?

– Från början var löpning inte kärlek vid första ögonkastet. Det var först när jag la boxningshandskarna på hyllan 2020 som kärleken till löpningen började växa fram. Dels för det mental, att få springa och rensa tankarna, men också för rörelsen, värmen i kroppen och känslan efteråt. En mumsig kombo!

I takt med att go-känslan växte och jag blev tryggare i min löpning vågade jag också utmana mig själv mer och mer. Fler lopp, längre distanser, trail och asfalt. Jag började prova mig fram och se vad kroppen faktiskt klarade av. Ibland har det varit lite läskigt och pirrigt – men också väldigt kul. Och ja, stundtals med en hel del träningsvärk.

Det fina är att det inte bara påverkat mig i löpspåret. När jag vågat utmana mig själv i löpningen har det också spillt över på andra delar av livet. Klarade jag det där loppet eller löppasset, varför skulle jag då inte klara av den där jobbuppgiften som jag varit nervös inför?

Många är nyfikna på löpning men vet inte riktigt hur de ska komma igång. Vilka är dina bästa tips till den som vill börja springa som nybörjare?

– En svår fråga att svara på med ett enkelt svar, det beror mycket på vad som hindrar personen från att börja.

Är det prestationsångest eller jämförelse med andra som sprungit längre? Då handlar det ofta om att försöka släppa kraven, även om det såklart är lättare sagt än gjort. Fundera på vad som skulle göra det första steget lite enklare för dig. Kanske börja springa i skogen där det är lugnare? Eller ta hjälp av en vän som kan följa med första gången? Att stanna upp och fundera över sitt nuläge kan göra tröskeln mindre hög.

Är det en tidigare skada eller rädsla för att skada sig? Då är det viktigt att lyssna på kroppen och ta hjälp om det behövs. En fysioterapeut eller personlig tränare kan vara ett värdefullt stöd för att hitta ett hållbart sätt att komma igång.

Och handlar det om motivation vill jag säga detta: motivation kommer och går, men rutiner håller ofta längre. Försök hitta en nivå som känns hållbar för dig. Kanske är ett kort löppass i veckan en perfekt start. Fokuset behöver inte ligga på prestation, utan på känslan av att du faktiskt gjorde det. Hann du inte så långt eller behövde springa långsammare än tänkt? Det är helt okej.

En vän sa något fint till mig under en period när min träning kändes tung: ”Hur mycket tid lägger du på att älta det som inte blev? Vad skulle hända om du istället la lika mycket energi på att fira det du faktiskt gjort?”

Vilka är de vanligaste misstagen du ser hos personer som börjar med löpträning?

– I min erfarenhet är ett av de vanligaste misstagen faktiskt att man tycker att det är för roligt!

När vi springer frigör kroppen flera ämnen som får oss att må bra, bland annat endorfiner, dopamin och serotonin. Det kan ge både energi, motivation och den där härliga känslan som ibland kallas löparrus. Och när något känns bra vill vi gärna göra mer av det. Problemet är att kroppen kanske inte alltid hinner med i samma takt som motivationen. Om man ökar för snabbt utan tillräcklig återhämtning finns risken att man drar på sig skador.

Därför är mitt bästa tips att börja mjukt och tänka långsiktigt. Försök lyssna på kroppen och fundera över vad som hjälper den, och vad som kanske blir för mycket. Och framför allt: var snäll mot dig själv!

I dina audioguider på Yogobe ligger fokus inte bara på prestation, utan också på närvaro och upplevelse. Hur kan löpning bli mer av en stund för återhämtning och kontakt med sig själv?

– Genom att försöka släppa prestationsfokuset och istället landa mer i kroppen. Du behöver inte springa en viss sträcka eller i ett visst tempo bara för att andra gör det. Försök istället känna efter vad som känns bra för dig, både i kropp och knopp.

Det är trots allt känslan som ofta får oss att vilja fortsätta. Därför fokuserar vi i de här audiopassen på att förstärka den där go-känslan genom närvaro, andning, rörelseglädje och gemenskap. Och så smyger jag såklart in några tekniktips längs vägen också.

Vad hoppas du att deltagarna ska känna efter att ha gjort de här audioguiderna?

– Ett ord: Stolthet. Kom ihåg att fira dina framgångar. Heja heja heja!!

Övningar online – guidad löpning

Yogobe Video: 8rxd23

Yogobe Video: 62rcb3

Yogobe Video: 35cps9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Sex enkla tips för att stötta lymfsystemet

19 maj 2026 | Av
Yogobe

Visste du att vi blir mer mottagliga för sjukdomar om lymfsystemet fungerar dåligt? Här kan du läsa mer om lymfan och få tips på hur du själv kan hjälpa ditt viktiga lymfsystem!

Vad är lymfsystemet?

Lymfsystemet har viktiga funktioner för att hela kroppen ska fungera och må bra. Det är en del av immunförsvaret och dessutom reglerar det vätskebalansen i kroppen genom att transportera bort överflödsvätska och slaggämnen.

Ditt lymfsystem består av lymfkärl som går från kroppens olika delar in mot hjärtat. Lymfkärlen går via lymfnoder (lymfkörtlar) där lymfvätskan, lymfan, analyseras. Om det finns tecken på infektion här aktiveras ditt immunförsvar. Det bildas 2-4 liter lymfvätska per dygn i kroppen och all lymfvätska behöver föras bort för att undvika svullnad. Lymfan töms vid nyckelbensgropen, där lymfvätskan återförs till cirkulationssystemet.

Till skillnad från cirkulationssystemet, där hjärtat pumpar runt blodet, har lymfsystemet ingen egen pump. I de större kärlen i lymfsystemet finns istället små lymfhjärtan som kramar ihop sig så att vätskan skjuts uppåt, i riktning mot hjärtat. Dessa lymfhjärtan är känsliga för tryckväxlingar i vävnaderna vilket betyder att de får en högre aktivitet till exempel av att dina muskler rör sig.

– Lymfvätskan transporteras genom muskulär aktivitet, att vi går eller på annat sätt rör på oss, genom yttre stimuli och genom att vi andas, säger Milla Floryd, expert inom lymfyoga på Yogobe.

Tecken på att lymfsystemet fungerar dåligt 

När flödet i lymfsystemet är trögt och överbelastat kan vi känna oss tunga, trötta och slöa. Om lymfsystemet fungerar dåligt kan det även resultera i:

  • Ökad volym (ödem) i vissa kroppsdelar.

  • Irritation av vävnaderna, en inflammatorisk reaktion kan uppstå som i sin tur kan orsaka värk.

  • Försvagat immunförsvar och du blir mer mottaglig för sjukdomar.

  • Risk för rosfeber. Tillståndet måste snabbt behandlas med antibiotika.


Sex tips för att boosta ditt lymfsystem

  • Djupandas. När du djupandas aktiveras lymfsystemet eftersom diafragman rör på sig och hjälper till att cirkulera lymfvätskan. Andas in genom näsan och låt andetaget gå ända ner i magen så att magen putar ut och slappnar av. Andas ut och låt magen sjunka in och låt bröstkorgen sänkas till sist.

  • Skaka och studsa. Det är bra för lymfsystemet att både skaka och studsa med kroppen. Du kan till exempel studsa på en studsmatta, stå på en vibrationsplatta eller testa den aktiva meditationen shaking – med shaking lugnar du också ned nervsystemet och sinnet.

  • Vila och prioritera sömnen. Ta tid för nedvarvning efter träning. Ta vilopauser under dagen, gärna med benen upphöjda för att ge lymfan en skjuts på vägen. Yoga nidra, restorative yoga och yinyoga är perfekt för en skön och återhämtande paus. Lymfsystemet arbetar som mest på natten, så se till att få en god natts sömn!

  • Självmassage och torrborstning. Dessa metoder ger ett stimulerande tryck på lymfsystemet om de utförs på rätt sätt. Börja med armarna och fortsätt sedan från fötter och ben och arbeta dig uppåt. Borsta/massera alltid mot hjärtat, armhålor och groparna vid nyckelbenen. Massagen utförs med strykningar och pumpande rörelser.

  • Koppning. Att använda koppar och låta kopporna glida över huden stimulerar också lymfcirkulationen. Det undertryck som skapas med hjälp av kopparna lyfter huden och bindväven, vilket ökar flödet av blod och lymfa.

  • Aktivera musklerna. Lymfsystemet aktiveras genom att du använder dina muskler och det räcker med lågintensiv rörelse – hård konditions- och styrketräning kan istället hämma flödet. Tips på rörelseövningar som är bra för att öka lymfflödet:

När flödet i lymfsystemet är igång kan det uppelvas som rysningar i kroppen (som en forsande känsla). Huden blir knottrig och på händerna blir huden "skrynklig".


Lär dig mer om lymfan i onlinekursen Ta hand om lymfsystemet 

Vill du lära dig fler egenvårdstekniker för lymfan? I vår populära onlinekurs Ta hand om lymfsystemet guidar Milla Floryd dig till en fördjupad relation med ditt lymfsystem genom föreläsningar och övningar som hjälper dig att öka ditt lymfflöde – för en optimal och välmående lymfhälsa. 

Övningar online – för lymfsystemet

Playlist: Boosta lymfystemet

Yogobe Video: a2ep49

Yogobe Video: g2c5Yogobe Video: 3ea4Yogobe Video: gh32

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Källor:

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Styrketräning för dig som yogar

24 februari 2026 | Av
Julia Glutz

Vilken typ av kompletterande träning är bra när du yogar? Vi behöver belasta musklerna för att hjälpa kroppen att hålla i längden. Här får du tips på styrketräning som kompletterar din yoga!

Komplettera yogan med att belasta musklerna

Yoga är fantastiskt och världens gåva till kroppen – med en bredd av både andning, meditation, styrka och rörlighet är det en otroligt bra träningsform. Men vad vi också behöver är en viss sorts stress, eller kalla det belastning, på leder, skelett och muskler. Vi behöver få stötar som gör att benbalkarna blir fler och därmed stärker vårt skelett. Vidare behöver vi lyfta och belasta musklerna så att de kan hjälpa vår kropp att vara hållbar i vår vardag och yogapraktik.

Vi behöver hela paketet – vår kropp mår som bäst av en balans. I yogan jobbar vi bland annat mycket med att förlänga och med att känna in, medan under lite tuffare träning jobbar hjärta, lungor och muskler på ett helt annat sätt. Kombinationen av de båda ger dig en funktionell kropp som är hållbar.

Yoga- eller träningsmänniska?

Du kanske är en yogi i grunden som tycker det är tufft att få till träning? Då kan din praktik bestå mestadels av yoga men med vissa inslag av styrka/löpning/rask promenad. Om du yogar dagligen kan du se förslaget här som ett tillägg till din praktik.

Tips på veckoupplägg:

  • Måndag: Yoga.

  • Tisdag: Löpning. Är du ny inom löpning kanske kan du varva med en rask promenad.

  • Onsdag: Vila. Ta gärna en promenad utomhus.

  • Torsdag: Yoga

  • Fredag: Styrkeövningar för hela kroppen. Kan vara med vikter eller motståndsband.

  • Lördag: Vila. Ta gärna en promenad utomhus.

  • Söndag: Yoga.

Är du van vid att gymma kanske du kan lägga på ett extra pass i gymmet och eventuellt ta bort ett av yogapassen för att finna harmoni med livet i sin helhet. Det gäller också att hitta tid till träningen och det får inte bli ett måste som känns påtvingat. Beroende på tid och förutsättningar får du hitta din balans. Så länge din kropp mår bra finns det inga rätt eller fel!

Konkreta övningar för att komplettera din yoga

  • Att belasta skelettet är, som jag nämnde ovan, viktigt för att stärka och skapa fler benbalkar. Här är löpning eller rask promenad på ojämn mark riktigt bra träning. Tänk på att det inte handlar om hur fort du går/joggar/springer, utan att du gör det.

  • Stärk de stora muskelgrupperna och jobba gärna med hantlar/kettle bells/bollar etc. Basövningar är bra. Vad är då en basövning? Jo, en övning där du aktiverar ett stort antal muskelgrupper samtidigt, till skillnad från isolationsövningar som primärt isolerar och jobbar med en eller två muskelgrupper samtidigt.

Några exempel på övningar att göra:

  • Marklyft

  • Knäböj

  • Bänkpress (armhävningar)

  • Utfall

  • Militärpress

  • Rodd

Nu är du i hamn!

Lite yoga, lite löpning och lite styrka! Heja dig! Men kom ihåg att inte lägga för stor press på dig själv. Gräv där du står och jobba utefter dina förutsättningar. Kanske får du till lite marklyft någon eftermiddag tillsammans med några armhävningar. Ja, då var det toppen! Allt räknas och lite är bättre än ingenting. Jag brukar tänka att rörelse varje dag är mitt mål. Utan press och hets!

Övningar online – styrketräning

Yogobe Video: u45w2g

Yogobe Video: 9h8w6s

Yogobe Video: 42pg

Yogobe Video: 6ht8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Fem tips för att skapa hållbara förändringar i livet

17 februari 2026 | Av
Yogobe

Upplever du att du har svårt att hålla i de förändringar du önskar göra i livet? Läs mer om hur du kan skapa mer hållbar förändring, och om vårt program för förändringsarbete och personlig utveckling med legitimerade psykologen Mona Drar här!

Varför är det så svårt att lyckas med förändringar?

Vi kommer alla då och då till en plats i livet där vi önskar någon form av förändring kring vår hälsa och vårt välmående. Att komma igång med träning, äta bättre, lägga sig tidigare, vara snällare mot sig själv, bli bättre på att säga nej. Med goda ambitioner tar vi bestämda kliv mot nya rutiner som ska få oss att må bättre. Ibland lyckas vi, ibland tappar vi motivation längs vägen.

Varför kan det vara så svårt att lyckas med förändringar? I det lite kortare programmet Personlig utveckling: Förändringsarbete förklarar psykologen Mona Drar att vi ofta börjar i fel ände när vi vill göra en förändring i livet. Det kan vara att vi har blivit triggade eller är övertaggade på något som ligger bakom den förändring vi önskar göra, vilket gör att vi går ut för hårt. Till exempel att gå från att inte träna alls till att börja träna fyra gånger i veckan, eller att sätta totalstopp för mobilscrollande eller sockerintag – och det ska ske NU!

Mona menar att medvetenhet är grunden till all förändring och att vi genom att öka vår medvetna närvaro automatiskt kan bjuda in förändringar vi önskar i våra liv. Genom att istället börja med att iaktta och lära känna oss själva så kommer förändringen komma mer naturligt.

Tips för att göra bestående förändring i livet

  • Börja praktisera medveten närvaro. Observera hur du känner, agerar och reagerar i olika situationer, utan att döma det som dyker upp. Självmedvetenhet leder till en mer genuin grund för förändringsarbete, en djupare förståelse för det vi vill förändra och ökad motivation till att skapa en långsiktig förändring.

  • Låt förändringsarbete ta tid. Vi lever i ett prestationsbaserat samhälle, där vi vill ha snabba resultat. Men att implementera en förändring är ingen quick fix och processen brukar sällan gå spikrakt framåt, snarare några steg fram, några steg bak. Förändringsarbete är ofta svårare än vi tror, så ha tålamod.

  • Sätt intentioner istället för mål. Eftersom förändringsarbete sällan är linjärt – så kan mål vara lättare att misslyckas med och få oss att tappa motivationen när vi inte når hela vägen fram. Medan en intention – en avsikt eller ledstjärna, kan vara lättare att följa och hjälper oss att fokusera på det som går i rätt riktning, istället för det vi missat.

  • Se dina misslyckanden som en del av din utveckling, och något värdefullt istället för dåligt. När vi känner att vi stannat upp eller trillat tillbaka i gamla vanor är det lätt att tappa motivationen, ge upp och vara kritiska mot oss själva. Men bakslag är en naturlig del av förändringsprocessen och ofta finns det mycket att lära i de perioderna och kanske är det där de djupaste förändringarna sker. Var snäll mot dig själv och sänk ribban i dina svackor.

  • Träna på att uppmärksamma de små förändringarna. Utveckla ett förhållningssätt där du blir medveten om varje litet steg du tar i ditt förändringsarbete. De små förändringarna som är enkla att ta för givet, lägg märke till dem. Ju mer du uppmärksammar det du gör annorlunda, desto mer kommer du förstå och känna att du är på väg åt rätt håll.

Program: Förändringsarbete – personlig utveckling med Mona Drar

Behöver du hjälp med att skapa bestående förändringar? Eller är du intresserad av att växa mentalt och/eller själsligt? Spana in vårt kortare program Förändringsarbete – personlig utveckling med leg. psykolog Mona Drar – med föreläsningar, övningar och klasser inom meditation, yoga och träning som kan hjälpa dig att lära känna ditt eget beteende och dina mönster, och att hitta rätt typ av förändring och motivation som passar just dig. 

Alla våra program ingår i din prenumeration hos Yogobe – testa 14 dagar gratis här!

Övningar online – medveten närvaro & inkännande yoga

Yogobe Video: 364bde

Yogobe Video: gf23

Yogobe Video: 92geYogobe Video: 8ge7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget

Sok

Kategorier