Det pratas mer om klimakteriet än någonsin, men det cirkulerar fortfarande motstridiga råd och påståenden som skapar mer förvirring än klarhet – vilket kan leda till att kvinnor går runt med besvär helt i onödan. Här hjälper allmänläkaren Naomi Flamholc från Womni till att reda ut oklarheter och skilja på myt och sanning.
Myt eller sanning: Förvärras PMS och PMDS med åldern?
Svar: Sanning
PMS, och den svårare formen PMDS, blir ofta värre ju äldre vi blir. Det beror inte på hur många barn man har fött, utan handlar om hur kroppen reagerar på de naturliga hormonförändringarna under menscykeln. Med åren tenderar vi att bli mer och mer känsliga för våra egna hormoner – och vid PMS och PMDS är det framför allt progesteronet (gulkroppshormonet) vi reagerar på. Vissa kvinnor har dessutom en grundläggande ökad hormonkänslighet, till exempel vid adhd, vilket gör att besvären kan bli extra påtagliga och förvärras över tid.
Myt eller sanning: Klimakteriet inträffar oftast runt 50-årsåldern
Svar: Myt
Många tror att klimakteriet startar runt 50, men för de allra flesta börjar den första fasen redan kring 45-årsåldern. Det är väldigt individuellt, men i genomsnitt pågår klimakteriet i sju och ett halvt år – ett tidsspann på mellan fem och tio år är helt normalt, och vissa har symptom längre än så.
När man faktiskt når klimakteriet och slutligen når menopaus (den sista mensen) påverkas av flera faktorer:
Ärftlighet: Om din mamma eller syster kom tidigt in i klimakteriet är sannolikheten stor att även du gör det.
Rökning: Rökare når i snitt menopaus två år tidigare.
Vikt och träning: Både undervikt och hård elitträning kan leda till att klimakteriet startar tidigare.
Myt eller sanning: Förklimakteriet är tiden innan klimakteriet startar
Svar: Myt
Förklimakteriet är ett hett samtalsämne idag. Inom vården använder vi sällan själva ordet – vi talar hellre om premenopaus eller perimenopaus – men begreppet syftar på en mycket verklig fas.
Missuppfattningen är att förklimakteriet skulle vara en period före klimakteriet. I själva verket är det den allra första, och ofta en stor och intensiv, del av klimakteriet. Det är tiden innan menstruationen upphör helt, då mensen ofta förändras, blir rikligare eller mer oregelbunden. För många kvinnor är detta en av de jobbigaste perioderna i klimakteriet.
Myt eller sanning: Du kan inte vara i klimakteriet om du fortfarande har mens
Svar: Myt
Du kan absolut befinna dig mitt i klimakteriet och fortfarande menstruera! Det är just detta som kännetecknar förklimakteriet. Under den perioden kan blödningarna komma tätare, glesare eller bli kraftigare, för att med tiden hoppa över cykler helt. Först när mensen har varit borta i tolv månader har du passerat menopaus. Att mensen fortfarande dyker upp utesluter alltså inte på något sätt att kroppen genomgår klimakteriet.
Myt eller sanning: Man får bara ta hormonbehandling (MHT) i max fem år
Svar: Myt
Tidigare fanns en generell rekommendation om att hormonbehandling (MHT) enbart borde pågå i högst fem år, men den fasta tidsgränsen togs bort för många år sedan.
Idag görs alltid en individuell bedömning tillsammans med behandlande vårdgivare. Man väger eventuella risker mot hur mycket behandlingen hjälper, ser över vilken typ av preparat och dos som är mest skonsam och säker, och utgår framför allt från vad kvinnan själv önskar och behöver för att må bra. Det finns alltså ingen femårsgräns idag.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Den 6–8 november går Allt för Hälsan av stapeln och i år är Yogobe stolt innehållspartner! Det innebär att vi fyller mässans aktivitetsprogram med dagliga klasser inom yoga, träning och återhämtning ledda av våra experter, tillsammans med inspirerande föreläsningar och samtal i Speakers Corner. Här hittar du hela Yogobes schema, rabattkod och allt du behöver veta inför höstens härligaste hälsohelg!
Schema – Fredag 6/11
Studion (klasser)
15.15 Afterwork Yinyasa – lugna nervsystemet medJennie Liljefors Ett flödande, kreativt yogapass som tar dig från rörelse till djup vila. Genom andning och flöde frigör vi spänningar, stress och stagnerad energi. Öppen för alla nivåer. Perfekt för att släppa veckan bakom dig och välkomna helgen med öppet hjärta.
16.05 Somatic Yin – tillåt dig att mjukna med Inna Mannert För dig som längtar efter djup återhämtning, mjuk release och en stund att bara landa i dig själv. Inna guidar dig igenom inkännande rörelser och jordande positioner som hjälper dig att lyssna till din kropps visdom, stötta din återhämtning, frigöra energi och balansera nervsystemet. Kom som du är och låt din kropp visa dig vägen.
16.45 Svettas ur veckan, helkroppspass utan vikter med Jovanna Stolt En 20-minuters träningsklass där vi utgår från Compassions tre cirkel-modell. För dig som pressar dig hårt, undviker träning eller upplever rörelse som en prestation snarare än något som stödjer dig. Här tränar vi med kroppen som utgångspunkt och anpassar efter vad du faktiskt behöver idag, inte vad du borde klara av.
Speakers Corner (korta föreläsningar)
14.00 Klimakteriet: Myter och sanningar medNaomi Flamholc / Womni + YOGOBE Klimakteriet omges fortfarande av myter, motstridiga råd och hälsotrender som gör det svårt att veta vad man ska tro på. Många kvinnor går med symptom i onödan eftersom de tror att besvären är något de bara måste acceptera, eller för att de känner osäkerhet kring behandlingar baserat på föråldrad information. I den här sessionen pratar vi om elefanten i rummet, reder ut vanliga missförstånd och skiljer fakta från hittepå.
16.00 Smart träning i förklimakteriet med Jovanna Stolt När motståndet till träning känns stort kan självmedkänsla vara nyckeln till mer hållbara vanor. Den här föreläsningen riktar sig till dig som ofta pressar dig hårt, fastnar i självkritik eller undviker träning helt. Under 20 minuter får du lära dig hur Compassions tre cirkel-modell kan hjälpa dig att förstå ditt eget mönster – och hur en mer medkännande inre röst faktiskt skapar bättre förutsättningar för rörelse i längden. Du lämnar med konkreta insikter och ett nytt sätt att tänka kring träning och prestation.
Schema – Lördag 7/11
Studion (klasser)
10.55 Release & Rise – breathwork + shaking med Greta Gröndahl Släpp stress, spänningar och mentalt brus genom rörelse, rytm och medveten andning. Vi landar i kroppen, väcker livsenergin och får möjlighet att få pysa ut lite av det där som vi burit på alldeles för länge. En lekfull klass som höjer volymen på livet! Sessionen passar ALLA, inga förkunskaper behövs.
11.45 Restorative Flow – nervsystemreglering med Milla Floryd Restorative Flow är bryggan mellan restorative, yin och vinyasa och passar dig som som vill röra på dig, utmana muskelstabiliteten, men samtidigt vara mjuk och avslappnad. Här får du utmana ditt tänk om hur rörelseträning kan vara, öva ledrörlighet, andningsutrymme och intereoception – samtidigt som både fascia och lymfsystem får en boost.
13.45 Sittande Yoga med Jenny Ström En mjuk yogaklass där vi utgår från stolen. Genom enkla rörelser, andning och närvaro skapar vi bättre rörlighet, balans och lugn i kroppen. Klassen är anpassad för alla, oavsett förutsättningar, och fokus ligger på att hitta glädje i det lilla och påminna oss om kroppens kraft.
16.35 Meditation för återhämtning och närvaro med Ulrica Norberg Välkommen till en lugn och guidad meditation där du får möjlighet att landa i kroppen, stilla sinnet och fylla på med ny energi. Klassen passar både nybörjare och vana utövare och hjälper dig att släppa spänningar, minska stress och stärka kontakten med dig själv. Du lämnar klassen med en känsla av lugn, klarhet och förankring – och med verktyg du kan ta med dig in i vardagen.
Speakers Corner (korta föreläsningar)
13.00 Nervsystemsreglering, vad är det? med Milla Floryd Hur påverkar nervsystemet vår energi, stressnivå och vårt välmående? Härfår du en introduktion till nervsystemets roll i kroppen och hur det kan komma till uttryck. Vi tittar närmare på vagusnerven – dess anatomi, funktion och betydelse för återhämtning och trygghet. Vi berör också känslornas roll som kroppens informationssystem, vad en känsla kan betyda, hur den hjälper oss att uppmärksamma vad vi behöver och hur vi kan självreglera nervsystemet genom att tillgodose det behovet. Enkelt, men inte lätt.
15.00 Hormonell fothälsa med Isabella Habijan Har dina fötter börjat kännas mer ömma, stela eller trötta än tidigare? Många kvinnor upplever fotproblem i klimakteriet trots att de aldrig haft besvär tidigare. När östrogennivåerna sjunker påverkas bindväv, kollagen och skelett i kroppen – något som också märks i fötterna. Tillsammans dyker vi ner i hur hormonförändringar påverkar fötterna och vad du kan göra för att återfå funktion, styrka och balans med hjälp av The Happy Feet Method: Du går härifrån med en ny förståelse för dina fötter – oavsett ålder.
16.00 Meditation för ett lugnare och starkare liv med Ulrica Norberg I en tid där många upplever stress, splittrat fokus och ständig aktivitet erbjuder meditation en väg tillbaka till närvaro, lugn och mental klarhet. Under denna inspirerande föreläsning får du förstå hur meditation påverkar hjärnan, nervsystemet och vår förmåga att hantera vardagens utmaningar. Du får konkreta verktyg och insikter som gör meditation tillgängligt oavsett tidigare erfarenhet. Du lämnar föreläsningen med ökad förståelse, inspiration och motivation att skapa små stunder av återhämtning i vardagen.
Schema – Söndag 8/11
Studion (klasser)
10.55 Lymfyoga för ansikte & kropp med Milla Floryd Genom andning, enkla rörelser och strykningar över huden stimulerar vi lymfflödet, minskar svullnad och spänningar samt främjar återhämtning och välbefinnande. Under klassen kommer du få lära dig en liten rutin som du kan göra dagligen. Bi-effekten av övningarna kan bli en känsla av lätthet, ökad cirkulation och naturlig lyster. Klassen passar alla nivåer och kräver inga förkunskaper.
14.15 BREATHFLOW – Andning och rörelse för lugn, energi och fokus med Ulrica Norberg Upplev hur medveten andning och yogarörelser kan hjälpa dig att reglera stress, öka energin och skapa större närvaro i kroppen. Vi utforskar enkla men effektiva andningstekniker som stärker nervsystemets balans. Klassen passar alla nivåer och kräver inga förkunskaper. Du lämnar med en känsla av lugn, vitalitet och konkreta tekniker att använda i din vardag.
15.05 Yin Yoga för fötterna + grunderna i fotmassage med Isabella Habijan Vår stillasittande vardag bidrar till svaga och stela höftböjare och fötter. Ju mer vi sitter, desto stelare och mindre funktionella blir vi. Under denna klass får du prova på the Happy Feet Method - 7 steg till smärtfria & naturligt starka fötter. Tillsammans utforskar vi återhämtande Fot Yoga övningar och fotmassage, där vi skapar plats i kroppen att mjukna och öppnar upp bindväven i fötter och underkropp.
Speakers Corner (korta föreläsningar)
12.00 Lymfsystemet och fascian – kroppens osjugna hjältar med Milla Floryd Här får du en introduktion till lymfsystemet och fascian och hur de samverkar i kroppen. Du får en förklaring till hur lymfflödet påverkas av rörelse, andning och spänningar i bindväven, samt hur fascia fungerar som kroppens sammanhängande nätverk. Föreläsningens syfte är att ge dig en förståelse för hur dessa system påverkar cirkulation, återhämtning, svullnad och känslan av energi i kroppen. Inslag av övningar ger praktiska insikter och enkla verktyg för att stödja kroppens naturliga flöde i vardagen.
13.00 Andningens kraft – nyckeln till energi, hälsa och balans med Ulrica Norberg Andningen är kroppens mest kraftfulla verktyg för att påverka stressnivåer, energi, återhämtning och fokus – men få använder dess fulla potential. Här får du lära dig hur andningen påverkar nervsystemet, hjärnan och vårt välbefinnande samt hur små förändringar kan skapa stora effekter i vardagen. Föreläsningen riktar sig till alla som vill minska stress, förbättra sin hälsa och stärka sin mentala kapacitet. Du lämnar med konkreta verktyg och en ny förståelse för något du gör över 20 000 gånger varje dag.
Det händer på Allt för Hälsan
På Allt för Hälsan står träning, yoga, återhämtning, kost, skönhet och personlig utveckling i fokus – en mötesplats för att inspireras till ett hälsosamt och energirikt liv. Utöver Yogobes klasser och föreläsningar finns det massor att uppleva under mässhelgen:
Träna & yoga i Studion: Kom gärna omklädd! Här kan du testa olika former av yoga och träning under ledning av några av Sveriges främsta instruktörer.
Föreläsningar & inspiration: Lyssna på experter, forskare och hälsoprofiler på Stora scenen och i Speakers Corner.
Mässa & inspiration: Botanisera bland fantastiska utställare med unika mässerbjudanden inom träning, hälsa och välmående. Här hittar du alla årets utställare
Beauty Area: Unna dig lite extra egentid! I mässans Beauty Area kan du upptäcka spännande varumärken, få manikyr och bli stylad.
Möt oss på Yogobe under helgen
Vi älskar att träffa er i verkligheten! Kom förbi vår monter B04:21 och säg hej, ställ frågor, hälsa på experterna och ta del av fina mässerbjudanden och tävlingar med fantastiska priser!
Biljetter och rabattkod till Allt för hälsan 2026
Har du ingen biljett ännu? Med koden Yogobe20 får du 20 procent rabatt på en ordinarie dagsbiljett för vuxna!
Dagsbiljett: 160 kr med Yogobes rabattkod (ord. pris 200 kr)
Hur vet du om du befinner dig i förklimakteriet och vad kan du göra själv för att må bättre? I denna intervju delar Jenny Koos, Justisse Holistic Reproductive Health Practitioner och författare till "Fertilitetsförståelse" (2022), med sig av sin kunskap och ger konkreta råd kring hur du kan stötta dig själv genom denna fas i livet.
Vad är förklimakteriet egentligen – och hur skiljer det sig från klimakteriet?
Klimakteriet är en process som varar i flera år, det är en långsam avveckling av äggstocksverksamheten. Det är alltså övergångsåldern mellan vår fertila del av livet till menopausen, då äggstockarna inte längre "cyklar" och det är finito med ägglossningar och mens.
Det som populärt kallas "förklimakteriet" är klimakteriets startgropar, de sista reproduktiva åren. Under klimakterieprocessen (som kan vara mellan 5-10 år) blir kommunikationen mellan äggstockar och hjärna (även kallad HPO-axeln) långsamt sämre, och till slut svarar inte äggstockarna längre.
Vilka är de vanligaste tidiga tecknen på att man är i förklimakteriet?
Hur mycket man märker av att klimakterieprocessen är igång beror till viss del på hur ens menscykler har betett sig tidigare. Kanske har man aldrig haft särskilt regelbundna cykler och märker det därför inte så mycket på just parametrarna inuti cykeln, utan mer på hormonella symptom som till exempel torra slemhinnor eller humörsvängningar.
Tidigare ägglossningar och därmed kortare cykler är ett vanligt tecken i början, och även om man inte kartlägger noggrant så märker man ju om mensen dyker upp efter tre veckor istället för fyra. Även andra märkliga blödningar och mer PMS är vanligt, i och med att hormonmängderna och relationen hormonerna emellan förändras.
Hur vet man att “något är på gång” – finns det tydliga kroppsliga signaler att lyssna efter?
Här hjälper det att kartlägga sina menscykler, eftersom man då får översikt på hur lång follikulär- respektive lutealfasen är. Det betyder hur lång tid det tar från mensen till ägglossningen, och från ägglossningen till nästa mens.
När ägglossningen börjar bete sig udda och/eller svika helt, så förändras också hormonmönstret i cykeln, vilket man kan märka både genom olika fysiska symptom, såsom mängden cervixsekret, sexlust, psykiskt mående, koncentrationsförmåga och svullnad. Med andra ord: är du kring 40 år och märker att menscykeln spårar ur "utan anledning" (som svår stress eller annan ohälsa), så kan det vara så att de åldrande äggstockarna kämpar lite med att kommunicera med hjärnan.
Vad händer hormonellt i kroppen under förklimakteriet?
Progesteronet sviker först. Sämre genomförda ägglossningar ger sämre gulkroppar och därmed sämre progesteronproduktion, vilket märks på allehanda PMS-symptom, både fysiska och psykiska. Nivårna av östrogen börjar också pendla mycket mer, med höga toppar och allt djupare och längre dalar. Topparna kommer ofta med mer cervixsekret och lust, men ibland även nervositet och sömnproblem. Och dalarna kan ge t.ex. svettningar, koncentrationssvårigheter och rejäla humördippar.
Vad kan man själv göra för att stötta kroppen under den här förändringen?
Man kan försöka främja regelbunden och lyckad ägglossning så länge som möjligt genom att se till sin näringsstatus, stabilisera sitt blodsocker och prioritera sömnen. Eftersom det är binjurarna som så småningom ska ta över könshormonproduktionen i menopausen, och de svajiga progesteronnivåerna plus åldern i sig gör oss känsligare för stress, blir det allt viktigare med metoder för stresshantering.
Äggstockarnas funktion främjas också av antioxidanter både via mat, tillskott och vanor som sömn/den egna melatoninproduktionen – så allt man kan göra för att minska på oxidativ stress är hjälpsamt.
Kan livsstilsfaktorer som sömn, kost och träning göra skillnad i hur man mår?
Absolut, i viss utsträckning. Man kan inte stanna tiden, och ett helt symptomfritt klimakterium är en orealistisk förväntning även om man tar hand om sig, men man kan definitivt göra det värre. Jag brukar säga att om du vill ha ett riktigt jävligt klimakterium så ser du till att sockerchocka dig till en riktig blodsocker-bergochdalbana, leva på kaffe och kolhydrater, scrolla dig genom nätterna, minska på mättat fett (kolesterol är byggmaterial för dina könshormoner) och låta levern vara överbelastad med alkohol så att den inte har tid över för att hantera din hormoner korrekt.
Vad är HRT (hormonersättning), och när kan det vara aktuellt?
Hormonersättning finns i många olika modeller, och kan mildra symptomen som uppstår när den egna hormonproduktionen av östradiol (det mest potenta östrogenet) och progesteron minskar.. Det finns underlag för att HRT kan hjälpa kvinnors mående och hälsa på en mängd olika sätt, men man måste vara medveten om vad man tar och hur man tar det, samt anpassa efter var i klimakteriet man faktiskt är.
Om du fortfarande har mer eller mindre fungerande cykler så kanske det räcker med lite extra bioidentiskt progesteron i lutealfasen. Eller så kanske lite bioidentiskt östrogen hjälper dig att inte dippa så djupt och till exempel få migrän i de delar av cykeln då östrogenet störtdyker. Men om du till exempel får svåra blödningsepisoder så kanske det är dags att titta på en kontinuerlig modell där du tar båda hormonerna, men då kan du å andra sidan räkna med att du samtidigt kommer att stänga ner cyklerna, kanske för gott.
Tyvärr finns det en stor okunskap kring allt detta inom vården idag, så man måste sätta sig in i det hela själv och ta informerade beslut i samråd med en förhoppningsvis lyhörd och påläst läkare, samt förstå var på klimakteriespektrumet en befinner sig och vad som är viktigt för en själv.
Finns det några vanliga missuppfattningar kring HRT som du vill slå hål på?
Många, men främst tycker jag att det är superviktigt att lära sig om skillnaden på artificiella hormonliknande ämnen (som de olika gestagenerna, även felaktigt kallade "gulkroppshormon") och bioidentiska hormoner som alltså har samma molekylära struktur som våra egna hormoner. Med det inte sagt att jag kategoriskt tycker man ska undvika det ena eller andra, det finns för- och nackdelar med båda, och som sagt olika modeller för intag som ger olika resultat i förhållande till den egna menscykeln.
Vilket råd ger du oftast till kvinnor som är i början av förklimakteriet?
Stötta dina binjurar, din sköldkörtel och sätt sömnen före allt. Detta är den sämsta möjliga tiden att ha dåliga vanor eller gå in i väggen! Och BYGG MUSKLER, för väldigt snart minskar förmågan att göra det radikalt, så muskelmassa är en väldigt god investering inför resten av ditt liv.
Vad önskar du att fler kvinnor visste om sin kropp i den här fasen?
Att det är en naturlig progression och en period där du faktiskt blir uppmanad av din kropp att hitta en annan livsstilsmodell. Precis som menscykeln, så är klimakteriets olika uttryck (en skala mellan tolerabelt och helt outhärdligt) en rapport från din kropp till dig, och hur du äter, tränar, sover etc HAR inverkan på hur jävligt det blir.
Hur kan man prata med sin vårdgivare för att få rätt stöd?
Först och främst – checka din vårdgivares grundkunskap. Om hen inte ens vill diskutera bioidentiska hormoner, inte är insatt i hur otroligt mycket i vårt mående som påverkas av hormonnivåer, eller inte känner till den nyaste forskningen kring östrogen och Alzheimers, byt läkare och klaga högljutt.
Vi kvinnliga patienter är konsumenterna, och nivån på vården kommer inte ändras förrän vi ställer krav. I övrigt – hitta kunskapskällor utomlands och kartlägg dina symptom, så att du kan ta informerade beslut och kommunicera med auktoritet när det gäller din egen vård.
Finns det tester eller undersökningar som kan hjälpa en att förstå var i klimakterieprocessen man befinner sig?
En tydlig markör som signalerar att man är i klimakteriet (även om cyklerna kanske fortfarande fungerar hyfsat) är ett förhöjt FSH. FSH betyder follikelstimulerande hormon och är hjärnans order till äggstockarna om att de ska mogna ägg. Ju äldre och tröttare äggstockarna blir, desto mer "avtrubbade" blir de inför hjärnans rop – vilket alltså utgör själva klimakterieprocessen. I och med att de inte är lika pigga, skriker hjärnan högre och FSH är således högre i blodprov.
Övningar online – träning & återhämtning för dig i förklimakteriet
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Sömnproblem är vanligt och kan påverka både hur vi mår och hur vi fungerar i vardagen. Men varför sover vi dåligt och vad kan vi göra åt det? Vi har listat sju vanliga orsaker till sömnproblem, hur sömnen påverkar kroppen och vad som kan hjälpa dig att sova bättre.
Sömnproblem är vanligare än du tror
Sömnproblem är vanligt, faktiskt betydligt vanligare än många tror. I Sverige uppger nästan varannan vuxen att de har någon form av sömnbesvär. Att inte få tillräckligt med sömn kan vara påfrestande och påverka oss i vardagen, få oss att känna oss trötta, ha svårare att koncentrera sig och prestera sämre. Om problemen blir långvariga kan de också skapa negativa konsekvenser för både vår fysiska och psykiska hälsa.
Orsaker till sömnproblem
Stress och oro – den vanligaste orsaken. När kroppen eller tankarna går på högvarv kan det vara svårt att varva ner och somna.
Sjukdom och smärta – värk, andningsbesvär, förkylning eller andra tillstånd kan störa sömnen.
Klimakteriet och hormonella förändringar – till exempel värmevallningar, nattliga svettningar och förändrad sömnkvalitet.
Barn – barn som sover dåligt/vaknar ofta kommer att påverka din sömn.
Koffein, nikotin och alkohol – kan försämra sömnkvaliteten och göra det svårare att somna eller sova djupt.
Skärmtid och intryck – ljus från skärmar och mycket stimuli sent på kvällen kan göra det svårare att komma till ro.
Oregelbundna rutiner – sena kvällar, skiftarbete eller varierande sovtider kan påverka dygnsrytmen.
Det finns många olika orsaker till sömnproblem, men dessa är några av de vanligare.
Så påverkas kroppen av sömnbrist
Sömnen är viktig för både kropp och hjärna. Under natten sker flera återhämtande processer – immunförsvaret stärks, kroppen repareras och hjärnan bearbetar intryck, minnen och känslor. Samtidigt får nervsystemet möjlighet att varva ner, och viktiga funktioner som hormoner och ämnesomsättning påverkas. När vi får tillräckligt med sömn ger det oss bättre förutsättningar att vakna och känna oss pigga och återhämtade.
När vi sover dåligt kan det påverka både vårt mående och hur vi fungerar i vardagen.
Sömnbrist kan till exempel:
Påverka immunförsvaret
Försämra uppmärksamhet, koncentration och problemlösningsförmåga
Påverka humör och stresskänslighet
Öka hungerkänslor och sug, eftersom hormoner som styr aptit påverkas
Långvariga sömnproblem kan öka risken för olika hälsobesvär, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa
Så kan du sova bättre
Det är inte bara det du gör på kvällen som påverkar sömnen, utan i stor utsträckning hur hela din vardag ser ut. Hur du rör dig, vad du gör under dagen och hur mycket återhämtning du får spelar stor roll. Ett första steg kan vara att börja bli mer medveten om vad som tar energi och skapar stress i din vardag. Samtidigt kan det vara hjälpsamt att hitta rutiner, särskilt på kvällen, som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner. Vill du ha guidning? Testa våra klasser för kvällsrutiner.
Nedan hittar du några tips som kan vara ett stöd på vägen till bättre sömn.
Tips för bättre sömn
Se över stress och återhämtning. Försök bli mer medveten om vad som tar energi i din vardag och vad som hjälper dig att varva ner. Yoga, andning, avslappning och mindfulness kan vara värdefulla verktyg över tid – utforska gärna vårt innehåll inom stresshantering. Vid behov kan samtalsstöd vara hjälpsamt.
Ge utrymme för reflektion. Att avsätta tid för reflektion eller nedvarvning kan minska risken för tankarna att sätta igång när du ska sova.
Få dagsljus varje dag. Dagsljus, särskilt på förmiddagen, hjälper till att reglera dygnsrytmen. Att vara utomhus är extra viktigt under årets mörkare månader.
Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan förbättra sömnen, oavsett om det är promenader, träning eller annan rörelse du tycker om. Undvik gärna intensiv träning precis innan läggdags.
Regelbundna sovtider. Försök att gå och lägga dig och vakna vid ungefär samma tid varje dag. Det hjälper kroppen att hitta en stabil dygnsrytm.
Minska skärmtid på kvällen. Skärmljus och intryck kan göra det svårare att varva ner. Försök att undvika stimulerande aktiviteter den sista timmen före läggdags.
Undvik koffein och alkohol. Koffein kan göra det svårare att somna och påverkar även sömnens djup, särskilt om du får i dig det sent på dagen. Alkohol kan göra att du somnar lättare, men försämrar ofta sömnkvaliteten och kan leda till att du vaknar under natten.
Lindra värmevallningar. Under klimakteriet kan värmevallningar och svettningar störa sömnen och göra att du vaknar under natten. Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, kan bidra till att lindra besvären. Att hålla sovrummet svalt och välja svala material kan också göra det lättare att sova.
Skapa en lugn kvällsrutin. Gör något återkommande som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner, till exempel läsa, ta en dusch eller dricka en kopp te. Djupavslappning som yoga nidra kan hjälpa kroppen att komma till ro inför natten.
Öva på acceptans och självmedkänsla. Att inte sova kan i sig skapa stress. Att möta sömnlöshet med mer lugn och mindre självkritik kan göra det lättare för kroppen att slappna av.
🌙 Vill du ha stöd för att sova bättre? Utforska vårt innehåll inom sömn på Yogobe – med klasser, övningar och program som hjälper dig att komma till ro.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, kom igång direkt!
Under klimakteriet sker många förändringar i kroppen – både fysiskt och mentalt. Det vi äter kan inte ta bort alla besvär, men kosten kan vara ett viktigt stöd för att lindra symtom, stärka kroppen och skapa bättre förutsättningar för att må bra genom den här livsfasen.
Kostens betydelse i klimakteriet
Maten vi äter spelar en betydande roll för vår hälsa, inte minst under klimakteriet. Klimakteriet innebär en rad fysiologiska förändringar, där sjunkande nivåer av östrogen påverkar bland annat skelett, muskelmassa, fettfördelning och metabolism.
Samtidigt florerar många kostråd som kan vara både motsägelsefulla och svåra att navigera. Vissa kvinnor behöver kosttillskott under klimakteriet, andra inte. En del går upp i vikt, andra märker ingen skillnad alls. Det vi däremot vet är att det inte finns några magiska livsmedel som botar klimakteriesymtom, och inte heller några enskilda livsmedel som du helt behöver undvika. Däremot finns det vissa näringsämnen som kan vara särskilt viktiga att ha extra koll på när du närmar dig, eller befinner dig mitt i, denna livsfas.
Genom att göra hälsomedvetna val i vardagen och luta dig mot de generella livsmedelsrekommendationerna lägger du en stabil grund för din hälsa. Ett nästa steg kan vara att säkerställa att näringsämnen som kalcium, vitamin D, omega 3 och protein regelbundet finns med i din kost. På så vis kan du bland annat påverka din skeletthälsa, muskelmassa, ämnesomsättning – och i det långa loppet minska risken för eller lindra vissa klimakterierelaterade symtom.
Kalcium
När östrogennivåerna sjunker påverkas även skelettet och bentätheten. Därför blir kalcium extra viktigt under och efter klimakteriet. Ett tillräckligt intag kan bidra till att minska risken för benskörhet och benbrott, både nu och längre fram i livet.
Kalcium i mat: Kalcium finns framför allt i mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost, men även i tofu, sesamfrön samt berikade växtbaserade drycker (t.ex. havre- och sojadryck).
Vitamin D
Vitamin D spelar en central roll för skelettet genom att främja kroppens upptag av kalcium – en riktig ”kalciumkompis”. I Sverige är vitamin D särskilt viktigt från oktober till april, då solens strålar inte räcker för att kroppen ska kunna bilda vitamin D på egen hand.
Vitamin D i mat: Finns i ägg, fet fisk (som lax, sill och makrill), kantareller samt i berikade mejeriprodukter och växtbaserade drycker. Observera: Är du vegan kan tillskott vara nödvändigt för att täcka behovet.
Protein
Protein är viktigt för att bevara muskelmassa, något som blir extra relevant när östrogenet minskar och muskelförlusten ökar. Tillräckligt med protein hjälper också till att hålla ämnesomsättningen igång, bidrar till mättnad och stöttar återhämtning efter träning.
Att sprida proteinintaget över dagens måltider är särskilt gynnsamt, snarare än att samla allt till en måltid.
Protein i mat: Finns i fisk, kött, ägg, mejeriprodukter, baljväxter, tofu, tempeh, nötter och frön.
Omega 3
Omega 3-fettsyror är viktiga för flera funktioner i kroppen, bland annat hjärt- och kärlhälsa och hjärnans funktion. Under klimakteriet kan omega 3 även spela en roll för ledhälsa och allmänt välbefinnande.
Omega 3 i maten: Finns främst i fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner, men även i vegetabiliska källor som linfrön, chiafrön, valnötter och rapsolja.
3 fantastiska livsmedel att planera in i kosten under klimakteriet
Lax – innehåller goda nivåer av både protein och fett, men även vitamin D som är viktigt för benhälsan. Den innehåller också gott om omega 3 som är viktigt för bland annat hjärt- och kärlsystemet.
Baljväxter – utöver protein så innehåller baljväxter även fibrer. Vissa menar också att östrogenerna som finns i bland annat baljväxter kan ha en positiv inverkan under klimakteriet.
Broccoli – innehåller gott om kostfibrer men även bra näring i form av bland annat kalcium och folsyra.
Sammanfattningsvis, en näringsmässigt balanserad kost i klimakteriet handlar inte om restriktioner, utan om att säkerställa tillräckligt intag av nyckelnäringsämnen som stöttar:
Skelettets hälsa
Muskelmassa och funktion
Metabol balans
Långsiktig kardiovaskulär hälsa
Kosten är en viktig del av helheten under klimakteriet. Små förändringar i vardagen kan göra skillnad, särskilt i kombination med rörelse, sömn och återhämtning.
Har dina fötter börjat göra ont utan att du riktigt vet varför? Under klimakteriet förändras kroppens vävnader och fotens funktion kan påverkas. Här förklarar fotspecialisten Isabella Habijan vad som händer i kroppen – och hur du kan hjälpa dina fötter att bli starkare och mer rörliga igen.
Det är inte "bara" åldern – därför börjar fötterna göra ont
Många kvinnor jag möter under mina behandlingar säger samma sak: “Jag har aldrig haft problem med fötterna förut. Varför gör de ont nu?” Ofta sammanfaller det med klimakteriet, och det är inte en slump. Så, varför får man ont i fötterna i klimakteriet?
När östrogenproduktionen går ner påverkas hela kroppens vävnader. Östrogen är nämligen kopplat till kollagenproduktionen – och kollagen är en viktig byggsten i senor, ligament och fascia (bindväv).
När kollagenproduktionen minskar blir vävnaderna torrare, stelare och mindre elastiska. Plantarfascian under foten – den kraftiga bindvävsplattan som fungerar som en stötdämpande fjäder – blir mer spänd och mindre följsam. Samtidigt bidrar hormonförändringarna till att även skelettet blir mer skört. Många kvinnor upplever att fotvalvet “faller ner” under just klimakteriet.
Har du något av följande:
en stortå som pekar in mot de andra tårna (hallux valgus)
gått i trånga moderna skor eller klackar under många år (även vanliga träningsskor har klack)
haft inlägg som snedställt och begränsat fotens rörelse och stötdämpningsförmåga
suttit mycket still eller gått på symmetriska ytor inom- och utomhus.
lagt på dig vikt
Om en eller flera punkter på listan ovan stämmer in på dig, så har du tappat styrka och rörlighet i fotens små muskler, gjort foten skoformad och troligen börjat kompensera med andra delar av kroppen.
När stortån vinklas in förändras fotens biomekanik. Hävarmen blir längre, draget i plantarfascian ökar och risken för plantarfasciit (hälsporreproblematik) stiger. Kroppen kompenserar. Belastningen förändras. Smärtan smyger sig på inte bara i fötterna utan även ofta i knän, höfter och rygg. Och ofta pratas det om ålder. Men det handlar inte om ålder. Det handlar om funktion.
Moderna skor och inlägg – hjälp eller stjälp?
Många försöker lösa problemet med mer stöd. Stabilare skor som kanske också sitter hårt om ankeln. Hårdare och mer rigida sulor. Inlägg och fotbäddar. Problemet är att om foten inte används – då försvagas den. En smärtande fot behöver inte alltid mer stöd. Den behöver ofta mer funktion – mer cirkulation, rörlighet och styrka. Och mer kontakt.
Det betyder inte att du ska kasta skorna imorgon. Men det betyder att du behöver börja bygga upp foten inifrån och börja bli medveten om din fot verkligen får plats att göra sitt jobb inuti den sko som du har på dig.
Vad kan du göra?
Ta ut innersulan på din sko. Sätt foten på sulan och spreta med tårna. Får foten verkligen plats?
Titta på din stortås riktning. Kan den röra sig fritt?
Börja aktivera fotens små muskler dagligen.
Variera din belastning och underlag – undvik att gå i skor som snedställer din fot och gör jobbet åt foten.
Se över hur du faktiskt sätter ner foten när du går.
En effektiv övning att börja med
Ställ dig barfota.
Placera tyngden jämnt över hälen, basen av stortån och basen av lilltån, men lägg lite mer vikt på stortån.
Lyft långsamt upp tårna och bred ut dem. Sätt sedan ner dem långsamt igen – utan att knipa.
Känn om stortån kan trycka ner lätt i golvet utan att de andra tårna krullar sig.
Håll 5–6 andetag. Upprepa dagligen.
Så här börjar du återuppbygga kontakt, styrka och rörlighet med dina fötter – det är de första stegen i min metod, The Happy Feet Method.
Klimakteriet är en omställning, men det behöver inte vara början på begränsningar. Fötter är förändringsbara i alla åldrar. Och när vi börjar arbeta med dem istället för att kompensera för dem, händer något. Fötterna börjar bära hela din kropp igen!
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
För många kvinnor är det inte bara kroppen som påverkas i klimakteriet, utan även det psykiska måendet. Nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter och ökad stresskänslighet är vanligt när hormonerna förändras. Samtidigt kan det vara en tid som väcker nya frågor om relationer, identitet och riktning i livet. Psykologen Mona Drar delar fem sätt att stärka den psykiska hälsan genom klimakteriet nedan.
Psykiska besvär är vanligt i klimakteriet
Om du befinner dig i klimakteriet och mår sämre psykiskt, är du inte ensam. I Womnis klimakterierapport (2025) framkommer det att påverkan på den psykiska hälsan är det vanligaste upplevda klimakteriesymtomet bland de tillfrågade kvinnorna. Hela 77,7 procent uppgav att deras psykiska mående försämrats under klimakteriet.
Symtom som nedstämdhet, oro, humörsvängningar, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem är vanliga. Även energinivå och stresstålighet kan påverkas. De här symtomen kan delvis hänga samman med hormonella skiftningar i kroppen. Samtidigt sammanfaller klimakteriet ofta med en livsfas där många börjar reflektera mer över relationer, identitet och vad som känns viktigt framåt.
Hur kan du stärka din psykiska hälsa under klimakteriet? Vi bad psykologen Mona Drar dela med sig av sina råd.
Ta hand om kroppen & sömnen
– Att ta hand om kroppen är alltid viktigt för vår mentala hälsa. I klimakteriet blir det ännu viktigare. Regelbunden rörelse, näringsrik mat och tillräcklig sömn balanserar både humör och hormoner. Vallningar och nattliga svettningar kan påverka hur mycket vi får sova. Att skapa rutiner kring nedvarvning kan vara hjälpsamt. Ett varmt fotbad, en kopp kamomillte eller lugnande musik och dämpad belysning kan vara några sätt att berätta för kropp och knopp att det är sovdags. Att begränsa intryck och stimuli under kvällen hjälper hjärnan att varva ner.
Sänk tempot & ta tid för återhämtning
– Sömn, koncentration och ork påverkas ofta under klimakteriet. Att sänka tempot när det är möjligt är inget misslyckande utan en anpassning som kan lugna hela systemet och påverka humöret positivt. De hormonella förändringarna kan sänka vår stresstålighet och leda till ökad oro och ångest. Att skapa luft i kalendern kan vara ett sätt att ta hand om oss själva under en utmanande period. Andningsövningar, och mjuk och lugn rörelse såsom yoga och qi gong kan hjälpa oss att reglera nervsystemet och hitta till ökat lugn.
Våga dela hur du mår – relationer kan ge stöd
– Klimakteriet är både kemi och en livsfas. En existentiell övergång där identitet, prioriteringar och relationer kanske omvärderas. I det kan det finnas både sorg och möjlighet. Vad vill jag göra med min tid och vilka människor vill jag spendera den tillsammans med? Att försöka vara transparent och sårbar i våra nära relationer kan skapa en lättnad och trygghet för både kropp och själ. Att vara sårbar är sällan enkelt. Sårbarhet innebär alltid en risk. En risk att kanske bli avvisad. En risk att bli ifrågasatt. En risk att känna sig annorlunda. När vi vågar vara sårbara öppnar vi upp för verklig närhet. Och närhet är ofta det många av oss behöver när det känns som att marken under fötterna skakar.
Lyssna på dig själv & sätt tydligare gränser
– Många upplever att de får nedsatt stresstolerans och kortare stubin under klimakteriet. Detta kan hänga ihop med hormonella förändringar men kanske kan det också handla om att vi kommit till en fas i livet där vi börjar prioritera oss själva mer. Nedsatt stresstålighet är något vi vanligtvis betraktar som negativt och på många sätt innebär det utmaningar. Men kanske finns det något positivt med att vårt tålamod och tolerans minskar. Kanske vissa av oss varit alltför toleranta och anpassningsbara tidigare. Lyhördhet och respekt för egna gränser gör att vi kommer i kontakt med oss själva. Varje gång vi säger ett ”nej” som är förankrat i våra behov, säger vi ett ”ja” till ett mer autentiskt jag.
Självmedkänsla – möt dig själv med mer vänlighet
– Förändring är utmanande för de flesta av oss. Att acceptera åldrande betyder inte att man måste älska varje förändring. Självmedkänsla handlar om att möta sig själv med värme och omsorg oavsett vad man känner. Att försöka vara sin egen vän som stöttar istället för att kritisera. Som lyssnar och frågar, istället för att döma och värdera. Det är lätt att känna sig fel och ensam. Om vi kan vara förstående mot oss själva blir det lättare att öppna upp. Samtal med andra kvinnor i samma fas kan vara läkande. Skam minskar när den delas. Om nedstämdheten, ångesten eller ilskan blir stark och långvarig är det viktigt att söka stöd. Det finns hjälp att få, både medicinsk behandling och samtalsterapi. Och kom ihåg – ett avslut innebär också en ny början!
Sök stöd om du mår dåligt
Om dina symtom känns överväldigande eller håller i sig under en längre tid, är det viktigt att inte bära det ensam. Ta då kontakt med vårdcentral, psykolog eller annan vårdprofession. Det finns stöd och behandling som kan hjälpa.
Övningar online – meditation, träning & yoga för dig i klimakteriet
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Under klimakteriet kan hormonella förändringar påverka muskulatur och bindväv i bäckenbotten – vilket kan visa sig som urinläckage, en känsla av tyngd eller minskad kontroll. Här får du veta mer och ta del av tips på vad du själv kan göra för att både stärka och slappna av i bäckenbotten.
Vad händer med bäckenbotten i klimakteriet?
När östrogennivåerna sjunker påverkas kroppens vävnader. Östrogen är ett hormon som bidrar till vävnadernas elasticitet, god cirkulation och slemhinnornas kvalitet. När dess nivåer minskar påverkas även bäckenbotten.
Musklerna kan tappa lite av sin styrka, bindväven blir mindre elastisk och slemhinnorna kan kännas torrare och mer känsliga. Även stödjevävnaden runt urinrör och blåsa förändras, vilket kan göra att kroppen inte riktigt svarar som den brukar.
Det kan visa sig som urinläckage, plötsliga trängningar eller en känsla av tyngd nedåt – ibland även hos dig som aldrig tidigare haft besvär.
Även om det känns ovant eller oroande är det viktigt att veta: det här är vanligt och med rätt träning kan du lindra besvären.
Varför är det viktigt att träna bäckenbotten i klimakteriet?
Bäckenbottenträning är förstahandsbehandling vid ansträngningsinkontinens och rekommenderas brett inom vården. Men bortom riktlinjer och rekommendationer handlar det egentligen om något ännu viktigare – att ge kroppen rätt förutsättningar att fortsätta bära dig.
Regelbunden träning kan:
Öka muskelstyrkan och uthålligheten i bäckenbotten
Förbättra stödet för blåsa och livmoder
Minska urinläckage
Stärka känslan av kroppskontroll och stabilitet
Efter menopaus kan det ta lite längre tid att bygga upp muskelstyrka än tidigare i livet. Det betyder inte att träningen inte fungerar, bara att kroppen behöver lite mer tålamod och omsorg.
Du kan tänka på bäckenbotten som vilken annan muskel som helst i kroppen. Den svarar på belastning, på medveten aktivering och på träning. När du använder den, stärker du den.
Tre olika knip
För en välfungerande bäckenbotten behöver vi träna både styrka, uthållighet och snabbhet. Tillsammans ger de tre knipen en balanserad och funktionell bäckenbotten.
Identifieringsknip Här tränar du på att känna hur det ska kännas när du aktiverar bäckenbotten korrekt – som ett lyft uppåt och inåt kring urinrör, vagina och ändtarm, utan att spänna rumpa eller hålla andan. Detta är korta, snabba knip där du snabbt aktiverar och släpper.
Styrkeknip Även kallat maxknip, där du stärker upp bäckenbottenmusklerna genom att aktivera musklerna maximalt i cirka 5 sekunder, för att sedan slappna av lika länge.
Uthållighetsknip Här tränar du på att hålla ett knip på medelintensiv nivå under en längre stund, upp mot en minut och sedan slappna av lika länge. Detta stärker bäckenbottens förmåga att ge stöd under längre belastning, som promenader och träning.
Tips för din bäckenbottenträning
Finslipa din teknik. Ta dig tid för att lära dig rätt teknik för knipen – det är inte hur hårt du kniper som avgör effekten, utan att du hittar rätt muskler och aktiverar dem på ett medvetet sätt.
Gör det till en rutin. Som med all träning behöver vi göra övningar regelbundet för att se resultat. Några minuter om dagen, en till två gånger om dagen räcker långt.
Kom ihåg att slappna av. Se till att du verkligen slappnar av helt mellan knipen. Muskler som aldrig får vila riskerar att bli spända och trötta.
Avslappning är viktigt för att undvika överspänd bäckenbotten
Alla bäckenbottenbesvär beror inte på svaghet. Ibland är det tvärtom – musklerna arbetar för mycket och har svårt att släppa taget. En överspänd bäckenbotten behöver återfå sin förmåga att växla mellan aktivitet och avslappning.
När bäckenbotten är överspänd kan det visa sig som smärta i underlivet eller bäckenet. Det kan kännas svårt att komma igång när du ska kissa, eller som att blåsan aldrig riktigt töms helt. En del upplever smärta vid samlag, andra får problem med förstoppning.
Vad kan hjälpa?
Medveten avslappning mellan knipen
Djupandning där bäckenbotten får följa med i andningens rörelse
Om du misstänker att din bäckenbotten är överspänd kan det vara värdefullt att träffa en fysioterapeut med kompetens inom bäckenbotten för en individuell bedömning.
När bör du söka vård?
Om du har smärta, blod i urinen, tydlig tyngdkänsla, svårigheter att tömma blåsan eller om dina besvär förvärras är det klokt att kontakta vårdpersonal.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!