Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Protein i klimakteriet – varför det är viktigt & hur du får i dig mer

Protein i klimakteriet – varför det är viktigt & hur du får i dig mer

02 mars 2026 | Av

Protein är ett näringsämne som ofta förknippas med träning, men faktum är att det är minst lika viktigt att ha koll på proteinintaget när du närmar dig klimakteriet. Här får du veta mer om proteines roll i klimakteriet och hur du enkelt kan öka ditt intag.


Varför är protein extra viktigt i klimakteriet?

Under klimakteriet sker naturliga förändringar i kvinnors kroppssammansättning. För vissa märks de knappt, för andra desto tydligare. Muskelmassan tenderar att minska samtidigt som andelen fettmassa ökar, ofta med mer fett runt magen. Dessa förändringar hänger samman med sjunkande nivåer av östrogen, progesteron och testosteron, hormoner som alla påverkar hur kroppen lagrar fett och bygger muskelmassa.

Protein spelar en central roll för kroppen, särskilt under klimakteriet när hormonella förändringar påverkar både ämnesomsättning och kroppssammansättning. Ett tillräckligt proteinintag kan bidra till att stabilisera blodsockret, vilket i sin tur minskar risken för energidippar och sötsug under dagen. Protein ger också en mer långvarig mättnadskänsla jämfört med många andra näringsämnen, vilket kan göra det lättare att äta regelbundet och undvika småätande.

En av proteinets viktigaste funktioner i denna livsfas är dess betydelse för muskelmassan. När östrogennivåerna sjunker ökar risken för att tappa muskelmassa, något som kan påverka både styrka och ämnesomsättning. Genom att tillföra tillräckligt med protein skapar du bättre förutsättningar för att bevara och bygga muskler, särskilt när proteinintaget kombineras med styrketräning.

4 enkla sätt att höja proteinintaget varje dag

  • Koka upp din morgongröt med 1 ägg

  • Byt ut riset till quinoa – för högre proteinmängd per portion

  • Ät protein till mellanmål, exempelvis kvarg med skivad frukt. Bara frukt ger visserligen vitaminer och fibrer men innehåller väldigt lite protein och kan göra att du snabbt blir hungrig igen

  • Toppa mer: addera rostade linser och fröer på sallader, lasagne, pasta – dessutom gott och mer crunch!

Oväntade proteinkällor att hålla koll på:

Utöver de mer klassiska proteinkällorna från animalier finns det flera livsmedel som kan bidra mer än man kanske tror:

  • Chiafrön: Dessa små frön är nästintill smakneutrala men består till cirka 20 % av protein. De innehåller dessutom gott om omega-3, ytterligare ett näringsämne som är värdefullt under klimakteriet.

  • Havrekli: Ett underskattat livsmedel som är utmärkt att ha i skafferiet. Havrekli innehåller mer än dubbelt så mycket protein som havregryn – cirka 17 %. Perfekt att använda i bakning, pannkakor eller som topping på yoghurt eller gröt.

  • Jordnötssmör: Jordnötssmör består, som namnet antyder, främst av jordnötter. Nötter är inte bara en bra fettkälla utan även en förvånansvärt bra proteinkälla. Välj gärna en variant med så få ingredienser som möjligt – helst bara jordnötter och eventuellt lite salt.

Övningar online – klimakteriet

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: x8s67e

Yogobe Video: 2uc3

Yogobe Video: t27k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Ny onlinekurs stärker din hälsa i klimakteriet

Ny onlinekurs stärker din hälsa i klimakteriet

04 december 2025 | Av

Klimakteriet innebär stora förändringar, både kroppsligt och mentalt, vilket ofta påverkar livskvaliteten. Nu har Yogobe och Womni skapat onlinekursen Kraft i klimakteriet som väver samman medicinsk kunskap med klasser inom träning, yoga och stresshantering – så att du ska kunna må bättre här och nu. Läs mer här! 

Kraft i klimakteriet – kurs för ökat välmående i klimakteriet

Klimakteriet är en av livets största omställningar. Många beskriver att de upplever allt från sömnsvårigheter, muskel- och ledbesvär, oro och trötthet till kroppsliga förändringar som påverkar både vardagen och arbetsförmågan. Samtidigt saknar många tydlig vägledning och kunskap om vad som faktiskt hjälper.

Det är utifrån dessa behov som Yogobe tillsammans med vårdgivaren Womni, har skapat Kraft i klimakteriet – en fem veckor lång onlinekurs som erbjuder varmt och lättillgängligt stöd för kvinnor i förklimakteriet och klimakteriet, oavsett var du bor.

Genom föreläsningar med läkaren och Womni's grundare Naomi Flamholc, träningsklasser anpassade för klimakteriet med sjukgymnasten Jovanna Stolt, samt klasser i yoga och stresshantering, får du förståelse för vad som händer i kroppen och verktyg för att lindra och förebygga symtom. Fokus ligger på det du kan göra själv för att må bättre här och nu.

Här svarar Naomi på fem frågor om hälsa i klimakteriet:

Vad önskar du att fler visste om klimakteriet?

Som läkare önskar jag att fler kvinnor hade en ökad kunskap om klimakteriet. Klimakteriet är en naturlig biologisk händelse som vi alla går igenom. Vi går från vår tid i livet när vi kan få barn och är fertila, till den tiden i livet när vi inte kan få barn. Jag önskar också att kvinnor visste att klimakteriet faktiskt börjar tidigare än vad man tror. Redan i 40-45-årsåldern kan man märka av hormonella förändringar som påverkar livskvaliteten negativt.

Går det att hitta balans i klimakteriet?

För att hitta balans i klimakteriet är det viktigt att man ser över sin livsstil. Det är viktigt att man prioriterar sig själv, sin återhämtning, sin sömn, sin kost och sin träning. Det är viktigt att man tar bort överdriven stress i livet. Det är en tid när saker förändras i kroppen, hormonerna förändras och det är inte säkert att man klarar ett lika intensivt liv som man gör när man är yngre. Därför måste man se över sin livsstil för att kunna må bra.

Vad kan man göra själv för att stötta sin hormonhälsa, även utan östrogenbehandling?

Det man kan göra själv är att prioritera en balanserad livsstil. Det betyder prioritera sömn, prioritera återhämtning, prioritera bra kost och framförallt träning.

Med träning så är det viktigt med både träning som gynnar stelhet och flexibilitet, till exempel yoga, då man blir stelare och har en tendens till att få värk när man blir äldre. Men även fysisk aktivitet där man höjer pulsen och styrketränar är väldigt positivt för den hormonella balansen.

Vilken myt om klimakteriet skulle du vilja slå hål på, en gång för alla?

En myt om klimakteriet som jag vill slå hål på är att man behöver inte ha vallningar och svettningar när man är i klimakteriet. Det är vanligt att ha vallningar och svettningar, men många kvinnor har andra klimakteriesymtom. Till exempel psykiska förändringar, viktuppgång, stelhet, led- och muskelvärk och sömnproblem. Även om de inte har vallningar och svettningar.

Vilken enkel vana gör störst skillnad i klimakteriet?

En enkel vana som gör störst skillnad är fysisk aktivitet. Att få in fysisk aktivitet i sin vardag kan göra att man får mindre klimakteriesymtom. Men också att man förbättrar sin hälsa på sikt. Om man ska prioritera något så är styrketräning att rekommendera. Det stärker skelettet, bygger muskelmassa och gör att man kan få mindre vallningar och svettningar.

Vad hoppas du att kvinnor tar med sig från kursen?

Jag hoppas att kvinnor tar med sig att klimakteriet är en lång period i livet, där både symtom och intensitet förändras över tid och är individuellt från kvinna till kvinna. Jag hoppas också att man tar med sig att det finns hjälp att få. Det finns behandling, både hormonell och icke-hormonell. Jag hoppas att man tar med sig att livsstilen påverkar ens mående, ens klimakteriesymtom, men också ens hälsa i stort.

Köp online kursen Kraft i klimakteriet här! 

Övningar online – för dig i klimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk Yogobe Video: u45w2g Yogobe Video: 2uc3 Yogobe Video: ec28

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Bli starkare med pilates i klimakteriet

Bli starkare med pilates i klimakteriet

21 september 2025 | Av
Micol Mantini & Yogobe

Det finns många fördelar med styrketräning för kvinnor – särskilt i samband med klimakteriet. Genom pilatesträning med vikter kan du bygga styrka, stärka skelett och förebygga klimakteriebesvär på ett skonsamt sätt. Läs mer i intervjun med Yogobes nya expert Micol Mantini här!

Träna pilates med vikter tillsammans med Yogobes nya expert Micol Mantini

Micol är född i Italien, professionell dansare och certifierad Merrithew Stott Pilates-instruktör. Efter en 28 år lång karriär på scener i Italien, Tyskland och de senaste 18 åren på Göteborgs Operans Danskompani, undervisar hon idag på Pilates Complete där hon leder klasser i matwork, reformer och barre.

Vägen till pilates gick genom pandemin. Micol började med några PT-pass och fastnade direkt.

– Jag kände snabbt att det var ett fantastiskt komplement till dansen. Min kropp blev starkare och jag fick en helt ny känsla av kontroll. Jag älskade också detaljfokuset – det gjorde att jag ville utbilda mig vidare. 

Det som driver Micol allra mest i undervisningen är att se sina klienters framsteg.

– Att få vara med och guida någon till att känna sig starkare, må bättre fysiskt och kanske även mentalt – det betyder mycket för mig.

Vilka är fördelarna med att träna pilates med vikter, särskilt för kvinnor i klimakteriet?

– I pilates används vikter och andra redskap både för att stötta och utmana kroppen. De kan bidra till bättre teknik, variation i träningen och möjlighet att anpassa övningar efter individuella behov. Resultatet blir en träning som stärker både muskler och ger ökad kroppsmedvetenhet.

– Att träna pilates med vikter kan bidra till att minska vallningar, öka bentätheten och förebygga osteoporos. Det hjälper också till att bygga och bevara muskelmassa, förbättra balansen och koordinationen samt stödja viktbalans. Dessutom kan det minska ångest och bidra till en mer stabil sömncykel.

Vad skulle du ge för tips för kvinnor i klimakteriet som vill börja med Pilates?

– Starta med nybörjarklasser för att lära dig grunderna och skapa en trygg bas. Pilates är skonsamt och med låg belastning, vilket gör det perfekt för lederna. Tränar du regelbundet kan du öka rörlighet och flexibilitet, samtidigt som du stärker kroppen på ett hållbart sätt långt in i framtiden.

Micols tips för kvinnor som vill bli starkare:

  • Var konsekvent i din träning (minst 2–3 helkroppspass i veckan)
  • Introducera vikter gradvis
  • Ge kroppen näring genom en balanserad kost
  • Glöm inte att prioritera återhämtning

Du hittar alla Pilates-klasser med Micol här! 

Övningar online – pilates för dig i klimakteriet

Yogobe Video: fk32u9 Yogobe Video: 9h8w6s Yogobe Video: 5t6r3f Yogobe Video: 27hke6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Frågor & svar om träning i klimakteriet

Frågor & svar om träning i klimakteriet

Med träning och återhämtning kan du må bättre under klimakteriet! Nu släpper vi nya, härliga träningsklassser on-demand för dig i klimakteriet med våra experter Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson. Här svarar de på frågor kring träning och klimakteriet!

Varför är det viktigt att träna i klimakteriet?

Mary-Lou: – Du ska träna styrketräning för att bibehålla din muskelmassa. Allt du gör i din vardag kräver ju en viss styrka och med åldern så tappar vi muskelmassa och det bästa sättet att förebygga det, det är att styrketräna.

Katarina: – Och likväl med styrketräning så är det alltid konditionsträning som går parallellt. Och konditionsträningen och pulshöjande träning, det är för hjärta-kärl och även mentala aspekter och kognitionen. Det är ju ganska trevliga saker att ha med sig framåt i livet. Så ha verkligen att kombinationen är det som är det viktigaste att ha med, även här.

Varför drabbas vissa kvinnor mer av sina klimakteriebesvär än andra?

Katarina: – Ja, det vet man egentligen inte med säkerhet vad det är. Men en faktor kan definitivt vara hur stressad och pressad man är i livet i stort. Kan man dämpa stressen, kan man många gånger lindra symptomen.

Mary-Lou: – Och sen har vi alltid det här med genetiken som kan nog spela en viss roll också.

Katarina: – Ja, och såklart livsstilen i sin helhet.


Vad kan jag göra för att förebygga besvär i klimakteriet innan jag ens har hamnat där?

Mary-Lou: – Först och främst kanske tänka på Världshälsoorganisationens rekommendationer om fysisk aktivitet. Att man kommer upp till dem med både intensitets- och styrketräning.

Katarina: – Men sen även titta just på livsstilen. Att se över vad du kan träna, motionera, hur du sover, hur mycket stress och press du har och hur hela livssituationen ser ut. Ju starkare du möter det och ju mer balanserad du är, så blir det kanske en lättare resa.

Hur ska jag börja träna efter en längre period av inaktivitet, värk, stelhet eller inkontinens?

Katarina:– När du börjar träna så starta lätt. Starta i det lilla och verkligen anpassa och öka stegvis. Det finns ingen anledning att pressa och trycka på hårt.

Mary-Lou: – Ja, och kanske att man tänker på att inte lägga in för mycket övningar. Ibland så blir det att man gör så många övningar. Börja med några få. Sen tycker jag så här – ta hjälp så du får stöd i början. Och där du kan få anpassad träning och få hjälp med träningsupplägg.

Katarina: – Och det första är bara vardagsmotion för att sen komma igång lite stegvis med sådant som man gillar.


Vilken roll spelar rörlighet & avslappning för kvinnor i klimakteriet?

Katarina: – Rörlighet och avslappning är också viktigt under klimakterietiden. Med rörligheten är det så att man blir allt stummare och stramare i kroppen. Det man inte använder sig av, det tappar man ju. Då blir man ju allt stramare, så att hålla igång är toppen där.

Mary-Lou: –Och det är en del av balansen att vi behöver ha träning med konditionsträning, styrketräning, men vi behöver även ha återhämtning. Och då är ju rörlighet och avslappning perfekt som återhämtning. Återhämtning kan innebära yoga eller olika avslappningsformer, men det kan faktiskt även innebära en skogspromenad.

Katarina:– Eller att man träffar vänner, umgås och har det skönt där. Gå på bio. Att man går på en konstutställning, reser någonstans, gosar med något litet kramdjur, någon hund eller mysa under en filt. Så gör allting som du själv känner ger dig återhämtning och lugn i systemet. Det behöver inte vara stora, stora, stora grejer, utan små, små återhämtningsperioder under dagen. Det är jätteviktigt.  

Hur håller man igång tiden efter klimakteriet? Vad är det viktigaste att förvalta?

Katarina: – Det viktigaste att förvalta efter klimakteriet är att man fortsätter vara stark och fortsätter belasta kroppen. För sanningen är ju att vi inte blir yngre, utan vi blir ju allt äldre. Och då tappar man kapaciteter. Så fortsätt att vara stark och behåll det du vill ha framåt också.

Mary-Lou: – Och sen tänk där på återhämtningen, du kanske behöver ha lite längre tids återhämtning. Om du är van att vara aktiv så kanske du behöver ha någon dag extra för återhämtning. Men precis som Katarina sa, håll igång!

Nya träningsklasser i programmet Klimakteriet: Mentalt & kroppsligt välmående !

Nu är vårt omtyckta program Klimakteriet: Mentalt & kroppsligt välmående påfyllt med nya tränings- och rörlighetsklasser med våra experter Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards. I programmet varvas korta föreläsningar med träning och återhämtning – så att du kan må bra under klimakteriet! 

Läs mer om programmet här!

Övningar online – träning för dig i klimakteriet

Du hittar allt vårt innehåll om klimakteriet här!

Yogobe Video: t27k Yogobe Video: 73sh Yogobe Video: s2d4 Yogobe Video: 8d9k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Recept: Boostande smoothie för dig i  klimakteriet

Recept: Boostande smoothie för dig i  klimakteriet

26 maj 2024 | Av
Yogobe

En perfekt smoothie för dig i klimakteriet! Den är inte bara god, utan innehåller också näringsämnen som stöttar din kropps behov just nu. Ta del av receptet här! 

Smoothie med härlig energi och näring för klimakteriet 

En smoothie som passar perfekt för dig som befinner dig i den gyllene övergångsåldern – mitt i livet. Denna smoothie fyller dig med härlig energi och boostar dig med näring som stöttar dig och din kropps behov just nu: rena livsmedel, protein, järn, omega-3, kalcium och vitamin D är några av nutrienterna! En smoothie att snabbt och enkelt mixa till eftermiddagsfikat eller kanske frukostmålet. Bon appetit!


Ingredienser – 1- 2 portioner

  • 65 g färsk babyspenat
  • En näve frysta hallon (eller blåbär)
  • 1 banan
  • 1 dl havre-, mandeldryck eller vanlig mjölk
  • 2 dl naturell kvarg
  • 1 msk pumpafrön eller solrosfrön

Till servering:

  • 0,5 msk chiafrön

Gör så här:

  • Mixa alla ingredienser i en blender eller mixer.
  • Häll upp i glas och toppa med chiafrön!

Vill du lära dig mer om kost i klimakteriet? I blogginlägget Dietisten tipsar: Mat som stärker dig genom klimakteriet berättar Yogobes legitmerade dietist Elin Karnstedt mer!


I lurarna medan du gör din smoothie..

Yogobe Video: z5s8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Träna kondition i klimakteriet

Träna kondition i klimakteriet

23 maj 2024 | Av

Konditionsträning eller ej under klimakteriet? Ja! Fortsätt konditionsträna under klimakteriet, eller kom igång om det är ett tag sedan du pulstränade sist! Läs mer om hur och varför här, och få tips på hur du kommer igång!

Fördelar med konditionsträning för kvinnor

Att konditionsträna i 40-65 års åldern minskar risken för kvinnor att drabbas av Alzheimers sjukdom med upp till 30 procent! Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Det handlar om 30-45 min konditionsträning tre gånger per vecka.

Förutom att påverka hjärna, minne och kognition positivt så tränas även hjärtat och blodcirkulationen. Hjärt- och kärlsjukdomar är den största orsaken till ohälsa och alltför tidig död i världen, enligt WHO (Världshälsoorganisationen). Här har konditionsträning i alla olika former visat sig ha en positiv effekt, tillsammans med att se över andra livsstilsfaktorer som kosten, övervikt, rökning med mera.

Ska jag träna kondition när jag kommer i klimakteriet?

Ibland avråds kvinnor i klimakteriet att konditionsträna, framför allt vid högre intensitet, för att inte öka ”stresshormonet" kortisol i kroppen. Det här är tveksamma råd ur ett hälsoperspektiv då konditionsträning ger så många viktiga positiva hälsoeffekter, vilka överväger de kortvarigt förhöjda nivåerna av kortisol som träningspassen skapar.

Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna som svar på både fysisk och mental stress. Dess huvudsakliga funktion är att hjälpa kroppen att svara på stress genom att mobilisera energireserver, öka blodsockernivåerna, och verka antiinflammatoriskt.

Oavsett om stressen är fysisk (som ett intensivt träningspass) eller mental/emotionell (som att känna sig överväldigad på jobbet), kommer binjurarna att utsöndra kortisol som en del av kroppens anpassningsreaktion.


Långvarig stress påverkar kroppen mer negativt än konditionsträning

Fysisk aktivitet, särskilt av hög intensitet, kan öka kortisolnivåerna tillfälligt, men regelbunden måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa till att reglera kortisolnivåerna över tid. Att kortisolet höjs vid en hård fysisk ansträngning är en naturlig reaktion. Det är inte farligt utan nödvändigt för våra system. När den tuffa träningen är över normaliseras nivåerna igen inom några timmar. Det är förhöjda halter generellt dygnet runt man bör se upp med.

Att utsättas för långvarig stress och press, som exempelvis arbetsrelaterad stress, sjukdom i familjen eller en pågående skilsmässa, kan detta leda till förhöjda kortisolnivåer över längre tid. Den långvariga exponeringen för höga kortisolnivåer är inte hälsosam och kan leda till en rad negativa hälsoeffekter.

Den akuta höjningen vid intensiv träning är övergående, medan den långvariga stressen kan leda till kroniskt förhöjda kortisolnivåer. Generellt ger ett enstaka högintensivt pass en kortvarig topp i kortisolproduktionen, medan konstant stress kan resultera i en generellt förhöjd nivå under hela dygnet.

För dig i klimakteriet – sänk stressen och håll igång konditionen 

Rådet kanske i stället bör vara att se över den långvariga stressen och pressen, och fortsätta konditionsträna för hälsans skull. Alternativt kan man tänka att variera konditionsträningen mer, att kanske dra ned lite på antalet långa pass och även inkludera snabbare intervaller en gång i veckan.

Det kan handla om allt från att åka längdskidor, cykla och springa till att simma eller dansa. Så länge som många stora muskelgrupper arbetar samtidigt och pulsen och andningen ökar till lätt ansträngande, eller ansträngande nivå, så är det konditionsträning.


Tips för att komma igång med konditionsträning i klimakteriet

  • Välj gärna en aktivitet som du redan är bekant med, då blir det oftast lättare att komma igång.
  • bland kanske man dock triggas av att lära sig något helt nytt, vilket ger hög motivation och träningsglädje.
  • Alternativt kan du välja en träningsform som du enkelt kan lära dig tekniskt, så att startsträckan inte blir alltför lång. Till exempel, om du aldrig har simtränat tidigare, kan det ta lite tid innan du behärskar tekniken tillräckligt för att få ut en effektiv konditionsträning.
  • Att gå eller springa är något de flesta är vana vid, vilket gör det lätt att komma igång.
  • Nästa frågan blir vad just din kropp "tål" i form av belastning. Kanske löpning inte fungerar för lederna just nu, men stavgång går fint. Eller så kanske kortare perioder av löpning i exempelvis gympapass kan fungera.
  • Många behärskar även cykling liksom att använda en crosstrainer. Frågan blir här vilken utrustning du har tillgång till.

Så välj en träningsform som passar dig bäst och sätt igång med din träning för att uppnå bättre hälsa och kondition.

Observera: Om du som kvinna är 50 år samt har någon bakomliggande sjukdom som exempelvis hjärtbesvär, eller har fått diagnosen osteoporos, bör du alltid konsultera din läkare för att få råd om vilka aktiviteter du kan och bör utföra.

Träning, yoga & stresshantering online – innan, under och efter klimakteriet

Yogobe Video: ar53 Yogobe Video: w27k Yogobe Video: 9p5g Yogobe Video: 4f2z

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt! Ta del av vad vi erbjuder här!

Stöd & behandlingar på Hela Kvinnans Klinik

På Hela Kvinnans Klinik, grundad av Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson, erbjuds behandlingar för kvinnor i livets olika faser, läs gärna mer på hemsidan för Hela Kvinnans Klinik!

Öppna inlägget
Dags för menopaus? Symptom vid klimakteriet

Dags för menopaus? Symptom vid klimakteriet

20 maj 2024 | Av
Yogobe

Klimakteriet, eller övergångsåldern, är en tid av stora förändringar och en naturlig del av att åldras. Vad innebär det och hur vet du när det är dags? Här går vi igenom några av de vanligaste symptomen för klimakteriet. 

Vad är klimakteriet och menopaus?

Klimakteriet, som även kallas övergångsåldern, inleds några år innan den sista mensen och tar slut en tid efter den sista menstruationen. Det sker när äggblåsorna i äggstockarna börjar ta slut och kroppens produktion av hormonet östrogen minskar.  Klimakteriet delas in i tre faser: 

  • Perimenopaus – kallas tiden kring den sista mensen. Perimenopausen inleds i genomsnitt fyra år innan menopaus, den sista mensen, och varar ett år efter menopausen. Hur länge denna fas varar skiljer sig från individ till individ, från något år upp till tio år, och hos de flesta börjar den i 45-50 årsåldern. Stora hormonförändringar och oregelbunden mens, där mensen först kommer oftare och sedan mer sällan, utmärker perimenopausen. Humörsvängningar och värmevallningar är vanliga klimakteriebesvär som kan förekomma under denna period.
  • Menopaus – är den sista menstruationen, som vanligen sker mellan 40 och 60 års ålder. I Sverige är genomsnittsåldern för menopaus 51 år. Efter cirka ett halvår från senaste mensen är det sannolikt att det var den sista menstruationen och när ett år har gått kan med säkerhet veta att mensen är slut.
  • Postmenopaus – kallas tiden efter sista mensen och resten av livet. Klimakteriebesvären kan fortsätta en tid efter menopausen, då äggblåsorna fortsätter att bilda östrogen några år efter sista mensen. Mängden östrogen minskar gradvis tills äggblåsorna är slut och efter det håller sig östrogennivån låg.

Hur klimakteriet upplevs och klimakteriebesvär varierar från person till person. Vissa påverkas mycket medan andra knappt märker av det. Nedan kan du läsa mer om vilka symptom som är vanliga vid klimakteriet.


Vanliga symptom under klimakteriet

  • Oregelbunden mens – mensen kan vara oregelbunden i tre till fyra år innan menopaus. Vissa får rikligare  och mer frekventa blödningar medan andra blöder mindre och mer sällan än vanligt. Mensen kan också hoppa över en månad för att sedan komma tillbaka. Vanligtvis brukar mensen minska i mängd och komma glesare när menopausen närmar sig.
  • Värmevallningar – är ett vanligt klimakteribesvär som orsakas av hormonella förändringar som skapar obalans i kroppens förmåga att reglera temperaturen och ger en plötslig våg av värme. Vallning börjar vanligtvis i brösthöjd och sprider sig sedan uppåt mot ansiktet och ut i armarna. Det är vanligt med svettnigar i samband med värmevallningarna.
  • Frossa – kroppens obalans i temperaturregleringen kan också orsaka frossa, så kallade kylvanllningar. De kommer oftast efter en värmevallning, men är inte lika vanligt förekommande som värmevallningarna.
  • Sömnproblem – det är också vanligt att få problem med sömnen under klimakteriet. Det kan vara svårare att somna, att man vaknar oftare eller vaknar tidigt och inte kan somna om.  Värmevallningar och svettningar under natten kan också försämra sömnen.
  • Humörsvängningar, nedstämdhet & depression– humöret påverkas under klimakteriet och det är vanligt att känna sig lättirriterad och ur balans samt att ha snabba svängningar i humöret. Psyiska besvär som nedstämdhet och depression förekommer också i samband med klimakteriet.
  • Torra slemhinnor – alla slemhinnor i kroppen påverkas under klimakteriet och gör att framför allt slidan men också ögon, näsa och mun blir torrare, vilket kan klia och svida. Torra slemhinnor i slidan kan göra ont vid sex och också ge minskad sexlust.
  • Förändrad fettfördelning i kroppen – under klimakteriet sker en förändring av hur kroppen lagrar fett. Från att det mesta fettet lagrats på lår, rumpa och höfter så lagras fettet istället inne bland organen och runt midjan, vilket kallas bukfetma.
  • Urinvägsbesvär – som orsakas av att musklerna i slidan och urinrör blir svagare. Det är vanligt att ofta känna sig kissnödig, att det läcker urin vid exempelvis hosta, nysningar, skratt och hopp. Det är också vanligt att få urinvägsinefketioner oftare än tidigare.

Övningar online – ta hand om dig under klimakteriet

Yogobe Video: 9p5g Yogobe Video: 3dz5 Yogobe Video: ec28 Yogobe Video: 6ur5

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

Källor: 1177.se & doktor.se

Öppna inlägget
Må bättre med träning under klimakteriet – så kommer du igång

Må bättre med träning under klimakteriet – så kommer du igång

18 oktober 2023 | Av

Idag uppmärksammar vi den Internationella Klimakteriedagen! Visste du att träning under klimakteriet kan lindra symptom så som vallningar? Läs mer och ta del av tips på hur du kommer igång här!

Forskning visar att styrketräning ger god effekt mot värmevallningar och svettningar

Visste du att fysisk aktivitet kan vara potent för dig med klimakteriesymptom? Tre fjärdedelar av alla kvinnor upplever värmevallningar och svettningar i klimakteriet. Vissa kvinnor har så svåra symptom att arbetet blir svårt att klara av och livet påverkas negativt. En studie gjord av Elin Berin (2019) visade att styrketräning hade god effekt på värmevallningar och svettningar. Dessa symptom minskade med 44% hos gruppen som styrketränade (Berin et al.).

Viktuppgång och minskad muskelmassa är vanligt förekommande under klimakteriet (som kan pågå i flera år) och kan härledas till den hormonella förändringen men kan även kopplas till en minskad fysisk aktivitet. Minskad muskelmassa samt ökad bukfetma kan vara förknippad med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och metabola sjukdomar som diabetes typ 2.


Det som är fantastiskt är att fysisk aktivitet förebygger just hjärt- och kärlsjukdomar genom att stärka både hjärta och blodkärl. Hjärtat är en muskel och påverkas positivt av pulshöjande aktivitet.

Genom styrketräning kommer du kunna bibehålla, men även öka, muskelmassa och bli starkare. Ju starkare du är, desto lättare blir din vardag. När du blir starkare används inte maximala resurser för vardagsaktiviteter och din återhämtning kan bli bättre, vilket kan leda till mindre smärta och överansträngning av muskler och leder.

Här kommer lite tips på hur du kan komma i gång. Håll det enkelt, sätt upp rimliga mål för att i början räknas ALLT! Allt är bättre än inget. 


Tips – kom igång med träning under klimakteriet

  • Implementera fysisk aktivitet i din vardag. Sitt mindre och rör dig mera. Gör en liten förändring mot mer rörelse varje dag. Det kan vara att ta trapporna upp till nästa hissplan, röra på dig varannan timme på arbetet, gå till nästa busshållplats. Varje dag ska du bestämma dig att bryta mönstret av att vara stilla – EN liten förändring om dagen.

  • Sätt mål. Nu är det dags att bestämma att du ska gå upp två trappor varje dag eller att du ska göra exempelvis fem knäböj varje dag. Det kan kännas löjligt med så få men fem är bättre än noll. Här sätter du upp mer tydliga men små och realistiska mål med din fysiska aktivitet.

  • Höj blicken. Nu ska du börja sikta mot att nå WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet – 150-300 minuter av moderat intensitet samt två muskelstärkande pass per vecka.

  • Nu har du nått toppen ☺ Här börjar du med mer riktad träning som till exempel att gå på ett Zumba-pass en gång i veckan, yoga via Yogobe en gång i veckan och kanske även ett styrkepass en gång i veckan. GRATTIS! Här gör du mer organiserad och specifik träning. Detta tar tid! Börja med en förändring och håll dig till den i ca 2–4 veckor för då är det en rutin. Därefter kan du successivt ta dig uppför trappan/nivåerna.

Om du har besvär med smärta, inkontinens eller andra symptom som gör att du känner dig osäker på hur du ska träna, se till att kontakta en leg. fysioterapeut eller leg. naprapat med inriktning på kvinnohälsa som kan hjälpa dig och stötta dig i att vara fysisk aktiv. Vi på Hela Kvinnans Klinik hjälper dig gärna.

Fördelar med styrketräning och pulshöjande träning

  • Ökar och behåller muskelmassa

  • Minskar risken för depression

  • Stärker skelettet

  • Stärker hjärtat och blodkärl vilket främjar en god blodcirkulation

  • Ökar blodcirkulationen till hjärnan

  • Förbättrar minnet

  • Förbättrar sömnen

Så många fördelar får en att inse att fysisk aktivitet är medicin. Kom ihåg att återhämtning också är viktigt och att du oftast behöver 24-48 timmar av aktiv vila mellan passen. Återhämtning kan exempelvis vara rörlighetsträning, en promenad i skogen eller fika med vänner.

Ta hand om dig!

Mary-Lou Richards Nilsson,
Leg. naprapat med kvinnoinriktning på Hela Kvinnans Klinik

Föreläsningar & övningar online – må bättre under klimakteriet

Yogobe Video: 3dz5Yogobe Video: ca83Yogobe Video: d7x9Yogobe Video: 9b4e

Lästips

Källor:

  • Läkartidningen. 2023; 120:22 123

  • ”Fysisk aktivitet på recept” Anders Hansen och Carl-Johan Sundberg

  • Berin et al, 2019” Resistance training for hot flushes in postmenopausal women: A randomized control trial

Öppna inlägget