Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Mindfulness kan hjälpa dig att att fokusera bättre, att känna dig gladare och att minska din oro. Men vad säger forskningen om mindfulness för barn? Och vad händer när skolor har mindfulness på schemat? Läs mer om hur meditationstekniken kan hjälpa barn och unga – medan deras hjärnor växer. 

Mindfulness för barn och ungdomar kan sätta grunden för goda vanor

Mindfulness är en meditationsteknik som handlar om att lära sig medveten närvaro, vilket ökar känslan av lugn i både kropp och sinne. Mindfulness används idag inom vård och psykoterapi för att behandla olika stressymptom och tillstånd av nedstämdhet, ångest och oro. Forskare har även visat att utövandet av mindfulness och meditation kan förbättra immunförsvaret, sänka blodtrycket och till och med förändra hjärnans struktur och funktion.

Utvecklingsneurologen Hilary A. Marusak vid Wayne State University, USA, har intresserat sig för hur mindfulness påverkar hjärnan hos barn och tonåringar medan den fortfarande utvecklas.

– Jag tror att mindfulness och meditation kan vara särskilt fördelaktigt för barn och tonåringar eftersom dessa färdigheter kan stärka hjärnans förmåga att fokusera och koncentrera sig och att reglera känslor – som mognar under denna period i livet. Att etablera dessa vanor tidigt kan också sätta grunden för goda vanor senare i livet, säger Hilary A. Marusak.

Hur funkar mindfulness?

När du tränar mindfulness tar du hjälp av alla fem sinnen: känseln, hörseln, synen, lukten och smaken, för att rikta uppmärksamheten på nuet. Ett av de vanligaste sätten att träna mindfulness på är att fokusera på det egna andetaget. 

Tendensen för sinnet att vandra, eller förlora fokus på nuet, verkar vara ett standardläge för hjärnans funktion – och kan faktiskt vara till nytta. De vandrande tankarna kan bland annat utlösa kreativitet. Men det vandrande sinnet kan också gå fel och leda till överdriven oro, fokus på negativa saker eller ältande av det förflutna. Forskning visar också att vi människor är mindre glada när tankarna och sinnet drar iväg, än när vi uppmärksammar nuet.

Mindfulness kan även hjälpa till att minska distraktion. Att bli distraherad kan störa barns förmåga att sköta skolarbetet, hantera relationer till vänner eller familj eller att reglera känslor, vilket är ett problem i dagens snabba värld med distraktioner överallt.

Effekter av mindfulness på den växande hjärnan

I Hilary A. Marusaks studie undersökte man hur mindfulness påverkar kopplingarna i hjärnan hos barn och ungdomar. I studien skannade man hjärnan hos 42 barn och tonåringar mellan 7 och 17 år, med fMRI (Functional Magnetic Resonance Imaging). Man mätte också deltagarnas grad av "naturlig medvetenhet", mindfulness som egenskap.

Det visar sig att barn som är mer uppmärksamma i nuet kan handla mer medvetet. De har också lättare för att observera och acceptera sina inre upplevelser utan att döma dem. Ungdomar med större närvaro rapporterade lägre ångestnivåer och deras hjärnor växlade oftare mellan olika kopplingslägen under skanningen.

En större flexibilitet i hjärnan kan hjälpa till att förklara några av de upplevda positiva effekterna med mindfulness-träning hos barn och unga. 

Mindfulness i skolan

Flera skolor använder idag mindfulness som ett sätt att hjälpa eleverna i skolmiljön och i vardagen. SVT rapporterade till exempel om Internationella skolan ISGR i Göteborg:

– Vi har märkt fantastiska resultat med lugnare och mer fokuserade elever som gjort att både min och deras arbetsmiljö blivit mycket bättre, säger läraren Camilla Martinsson.

På ISGR har gjorde tre klasser i årskurs fyra mindfulness-övningar i tio minuter om dagen under ett drygt år. Under 2020 införde man mindfulness på schemat i 20 klasser på skolan.

– Det är mycket färre sociala konflikter nu. Barnen kan följa med i resonemang och hänger med på ett annat sätt, säger Camilla Martinsson. Många av eleverna säger också att de sover bättre.

Här kan du läsa mer om mindfulness!

Källa: Oregon live, SVT, Göteborgs stad

Läs mer om yoga och mindfulness för barn och unga

• Yoga gör skillnad hos barn och tonåringar, av Angelica Henriksson.
• 20 frågor att ställa till barn, av Bianca Barck.
• Härma barnen – mästarna i mindfulness, av Bianca Barck.

Meditera online –  mindfulness och andning för barn och unga

Yogobe Video: at47 Yogobe Video: u2f7 Yogobe Video: 75gf Yogobe Video: 48xg

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Den mest populära träningsformen i världen är yoga! Det slår brittiska företaget Future Fit fast i en global undersökning över olika träningsformer. Läs mer här!

Yoga populärast i världen

Trender kommer och går men yoga har sedan många år ökat i popularitet. Enligt en jämförande studie från brittiska företaget Future Fit är yoga nu den överlägset mest populära träningsformen, favorit i hela 78 länder, däribland Sverige och Norge.

Kanske är det tack vare sin förmåga att anpassas efter tidsepok och miljö som gör att den mångtusenåriga yogan kniper första platsen bland träningsformer. Eller för dess positiva effekter som större lugn i både kropp och knopp?

Den uråldriga traditionen yoga härstammar från Indien och består av olika system som tränar både sinne och kropp. Yogan innehåller många olika delar, bland annat andningsövningar (så kallade pranayama), fysiska positioner (så kallade asanas), olika meditationstekniker och avslappningsövningar. Inom själva yogan finns det mängder av inriktningar och yogaformer.

Positiva effekter av yoga  

• Minskad stress
• Ökat fokus.
• Stärkande för kroppens muskler och leder.
• Ökad koncentrationsförmåga.
• Förbättrad sömn.
• Ökad cirkulation i kroppen.

I den brittiska undersökningen kom träningsformerna zumba och crossfit på en  delad andra platsen och är mest populära i 20 länder, däribland Finland. På tredje plats kom pilates, och på fjärde plats löpning.

Undersökningen visar data från de flesta av världens länder men det saknas uppgifter från bland annat Kina. I Hongkong är ändå yoga utsedd till favorit, och samma sak gäller i grannländerna till Kina: Mongoliet, Kazakstan, Afghanistan, Pakistan och Indien. Studien gäller popularitet under året 2020.

Är du en av dem som utövar yoga mest av allt? Oavsett, kika på våra videotips här nedan, kanske får du en ny favorit bland träningsformerna!

Källa: The Fitness Index, Yoga för dig

Läs mer om yoga och träning 

• Så kommer du igång med yoga & träning hemma.
• Vad är props och varför använda dem?
• Njut av löpning i terräng, av Magnus Hagström.

Videotips med populära träningsformer online

Yogobe Video: p6d8 Yogobe Video: fz45 Yogobe Video: xb58 Yogobe Video: bs27

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur ofta står du hemma i ditt kök med kylen full av rester och inte sugen på något av det? Jag gör det iallafall ofta och ur resterna växte min burrito fram. Jag har ofta lite tid men många munnar att mätta. Här kommer ett av mina bästa tips för att piffa till resterna och minska matsvinnet!

Det här behöver du

3-4 portioner

• Ca 500 g färs/röra– överbliven färs, risotto, pytt, gryta, blandning av grönsaker, bönor etc. Ta vad du har hemma men tänk på att röran måste vara ganska fast och inte för såsig. Jag använde mig av en färs gjord på lök, ärtfärs, råris, kycklingbuljong, salt, peppar, paprikapulver och chiliflakes.
• Blandade bönor (här kan du ta vad du vill såklart, tex linse, rivna morötter etc).
• 1 paket med fetaost
• 2 st vårlökar
• 3 st ark filodeg
• Flytande smör

Såhär gör du

• Sätt ugnen på 175 grader.
• Blanda ner fetaost och bönor i färsen.
• Lägg filodegsarket på bakplåtspapper.
• Häll lite smör på arket och pensla ut så att det täcker arket. Lägg på nästa ark och upprepa proceduren tills alla tre arken ligger på varandra.
• Lägg färsen i mitten av arken som en avlång bulle. Strö över lite vårlök och spara lite till garnering.
• Rulla nu ihop paketet och vik in sidorna. Lägg Burriton med de vikta sidorna nedåt.
• Pensla lite smör över och sätt in i ugnen tills den har fått fin färg. Ca 25 min.
• Därefter tar du ut burriton och låter den vila några minuter.
• Skär i lagom portion och njut tillsammans med en fräsch sallad!

Medans burriton är i ugnen..

Yogobe Video: ks89

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur skulle du ha sex om du struntade i hur du såg ut eller hur din prestation uppfattades av din partner? Att ha ett åskådarperspektiv i sängen skapar mental frånvaro som gör det svårt att känna njutning. Så hur kan vi bli mer medvetna och närvarande i kroppen när vi har sex? Yogalärare och embodiment coach Titti Pauler Reenstierna berättar mer här! 

När sexet blir en fasad

För några år sedan insåg jag att den självsäkerhet jag uppvisade när det kom till sex i själva verket var en fasad. Genom att medvetet och omedvetet försöka kopiera mentala föreställningar av hur jag trodde att en kvinna och sex skulle se ut, och vara, gömde jag mitt sanna jag på grund av rädsla att bli avvisad. Jag stängde systematiskt av upplevelserna i min kropp. Istället fokuserade jag på att försöka behaga andra för att på så sätt kunna känna att jag var värd nåt. Och jag förväxlade den externa validering jag fick med självsäkerhet och självkänsla.

Genom yoga och meditation kom jag i kontakt med min kropp, men jag märkte att det var svårt för mig att behålla den kontakten med min kropp under sexakten.

Plötsligt gick det upp för mig att bakom min fasad av att vara ”en självsäker och tuff kvinna som vet vad hon vill ha i sängen" fanns ett enormt fokus på och oro över mitt utseende och min prestation.

Spectatoring – fokus på utseende och prestation istället för njutning

Den här upplevelsen är vad forskarparet Master och Johnson kallar "spectatoring" (åskådande). Det innebär just att rikta uppmärksamhet till hur vi tror att vår partner uppfattar vårt utseende eller vår prestation istället för att rikta den på vår egna upplevelse. "Spectatoring" visar sig vanligtvis som en kritisk inre röst eller distraherande tankar som tar oss bort från avslappning, kroppsliga sensationen och njutning.

”Spectatoring" är motsatsen till att vara i nuet under sex. När vi ägnar oss åt "spectatoring" är vi upptagna med att analysera situationen och bedöma oss själva utifrån hur vi föreställer oss att vår partner ser oss. Vi kanske håller in magen, spänner våra muskler, undviker vissa ställningar eller ger mer än vad vi orkar utifrån hur vi tror att vi kommer bli uppfattade. På det här sättet blir sex en enorm ansträngning som leder till onödiga muskelspänningar och att vi lämnar närvaron i kroppen.

När vi är spända och mentalt frånvarande blir vi oförmögna att njuta. Vi blir också mindre lyhörda för kroppens signaler, behov och begär och handlar istället automatiskt utan att känna efter eller reflektera. ”Åskådarsex” kan orsaka ångest eller till och med leda till sexuell dysfunktion så som brist på lust, svårt att få orgasm, smärta vid samlag, erektil dysfunktion eller för tidig utlösning.

Media och porrindustrin ger en snäv bild av sex

Det kanske inte är så konstigt att det blir så här. Trots att sex, samlevnad och njutning är så viktiga delar av livet får vi vår väldigt begränsade undervisning från sex och samlevnadsundervisningen i årskurs åtta. Resten av vår kunskap och våra attityder får de flesta av oss från media och porrindustrin.

Media och porrindustrin representerar enbart en väldigt liten del av det breda spektrum av hur sex, människor och samlevnad kan se ut och kan bidra till att vi:

• Försöker efterlikna porrsex.
• Strävar efter orgasm.
• Söker extern validering från våra sexpartners.
• Ser män som män för att de får ligga och kvinnor som kvinnor för att de är åtrådda.
• Förväntar oss att män ska vara hårda hela tiden och att kvinnor är redo för penetration bara för att de är våta.
• Upplever tillfredställelse med oss själva baserat på vår partners attraktionsnivå eller för att någon annan berömmer vår sexuella prestation

Närvaro i sexet – sakta ner och känn in 

Tänk dig att istället ha sex en gång, om så bara en gång utan att samtidigt försöka bevisa att du är älskvärd. Det vill jag uppleva! Och resan dit går enligt min erfarenhet genom kroppen och genom interoception - uppmärksammandet av kroppsliga sensationer som har sitt ursprung inuti kroppen, från viscera (inre organen), leder, muskler och andra delar.

Kanske kan du testa nästa gång du har sex, egensex eller med en partner, att notera hur olika delar av din kropp känns. Inte bara på utsidan där du blir berörd av dig själv eller av din partner, utan fråga dig själv hur det som händer påverkar hela din kropp: Hur känns beröring på din arm, i hjärtat? Hur känns det att beröra, inte bara i dina fingertoppar, utan i magen? Och om oro, självtvivel, uttråkning eller tankar som: ”är jag för tjock” eller ”gör jag rätt” uppstår, fråga dig själv hur det påverkar din kropp när du känner eller tänker så.

I vanliga fall gör vi något, byter ställning, spänner oss, håller andan eller ökar farten, för att undvika att känna rädslan att bli avvisad. Genom att istället sakta ner och notera hur det känns i kroppen kan vi bryta dessa mönster och öka vår förmåga att stanna kvar i upplevelsen och istället återvända till en kroppslig trygghet. Detta ger i sin tur känslan av ett inre kroppsligt samband där vi får kontakt med existentiella värderingar som ger möjlighet för vårt sanna jag att flöda igenom. På det här sättet kan alla de saker som vi normalt sett ser som ett hinder i vårt möte med andra, det vi tror gör oss oälskvärda, bli en dörr in till djupare intimitet.

Från den här platsen blir vi nyfikna och lekfulla och får tillgång till vår förmåga att låta njutning vara en vägvisare istället för ett mål. Både i och utanför sängkammaren.

Läs mer om njutning och den kvinnliga kraften

• Ditt naturliga sexuella uttryck, av Titti Pauler Renstjerna.
• Yoniyoga & yoniägg – för ökad njutning, av Cinna Brahme.
• Den kvinnliga kraften, av Vevve Jäderlund.

Videotips – öka närvaron i din kropp

Yogobe Video: h46s Yogobe Video: 9a5d Yogobe Video: k2f4 Yogobe Video: e2b7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Titti Pauler Reenstierna

Titti Pauler Reenstierna är yogalärare, embodiment coach och fysioterapistudent och hon brinner för att påminna dig om din inbyggda förmåga att lyssna till och förstå din kropps budskap för att låta dem vägleda dig genom livet. Läs mer om Titti på hennes hemsida, på facebook eller följ henne på Instagram!

Visst är det lätt att vara närvarande och lugn när livet flyter på. Men hur gör vi det när livet visar sig från den tuffa sidan? Här skriver yogaläraren och författaren Emma Öström om hur vi kan hitta en känsla av trygghet när vi möter livets svårigheter. 

Utmaningen i att möta motgångar med acceptans

Between stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose how to response. In our response lies our growth and our freedom
.
- Viktor E. Frankl

Det är lättare att praktisera närvaro, tacksamhet och lugn i stunder då vi är helt trygga. När livet rullar på utan några större hinder. Då känns det mesta enkelt. Den verkliga utmaningen kommer i stunder när vi möter motgångar. När vi upplever att vi tappat kontroll, när vi känner ovisshet inför framtiden, är stressade eller när vi på annat vis inte känner oss trygga och säkra.

Det vi kan vara säkra på är att våra känslor kommer att åka berg- och dalbana under påfrestande stunder i livet. För många har det senaste året inneburit utmaningar och oro kopplade till pågående pandemi, kanske för att bli sjuk, för jobbet och ekonomi eller någon nära som drabbats. Det kanske också har inneburit förändringar som gjort att man ser livet med andra ögon och ställer sig livsavgörande frågor. Det är så mycket i livet vi inte kan kontrollera, så mycket vi inte vet och det skapar otrygghet. Även jag som utbildar och praktiserar avslappning och medveten närvaro upplever stunder av sorg, ilska, frustration och uppgivenhet. Och jag tänker att det är ok. Vi får ha alla de här känslorna, faktiskt vore det konstigt om vi inte hade dem. Men vi kan också ta hand om oss i dessa stunder av osäkerhet och vi kan göra det just genom att praktisera närvaro. Då kan vi också ge oss möjlighet att faktiskt kliva av berg- och dalbanan som oro kan skapa, till en mer tryggare mark.

Vanmakt och oro blev till stillhet och trygghet

I min bok Inom dig där lyckan bor – skriver jag om mitt kanske mest omvälvande möte med denna närvaro och stillhet jag upplevde då min mamma hamnat på sjukhus efter en misshandel. Det var smärtsamt att besöka henne på sjukhuset och bevittna det våld hon utsatts för i ansikte och på kroppen. När jag kom hem lade jag mig på golvet i barnets position. Jag mådde illa av vanmakt och tankarna betedde sig som en bisvärm med oro över det som hänt; bilder om hur min mamma blivit slagen flimrade förbi, känslor av skuld, skam och frågor utan svar om en framtid jag inte visste något om.

Jag låg kvar, andades och bara upplevde alla känslor och tankar som strömmade in.
Jag stängde inte av det jag upplevde även om det var obehagligt, men jag följde inte heller efter det. Jag stannade kvar i ett observerande. Allt det jag upplevde fick plats: rädslor, obehag, illamående.
Alla känslor såg jag och bekräftade, jag blev helt enkelt ett vittne till mina tankar och känslor och sakta klev jag in i en ny dimension av medvetande – ett varande.

I varandet märkte jag att det gick att slappna av och en varm, trygg känsla tog plats i min kropp. Där och då fick jag en djup insikt som för alltid skulle förändra min upplevelse av att möta svåra stunder.

Det handlade om närvaro. Om att fullständigt hänge mig åt det som är just nu. Jag kunde se och framför allt känna: Just nu är jag trygg! Just i denna stund fanns inget jag saknade eller behövde.  Det gav en stund av stillhet och trygghet. Det var en insikt och en praktik jag tog med mig vidare till min vardag och till de elever jag möter på yogamattan.

Observera tankar och känslor för att ge dem mindre makt

Mycket av det som skapar lidande för oss är just våra tankar och inställningar till situationer. Men när vi stannar till och observerar dessa tankar och känslorna vi upplever så förlorar de sin makt över oss och dör bort eftersom vi inte längre ger kraft åt intellektet att identifiera sig med det. Det handlar egentligen om att acceptera och se det som är utan att förändra eller trycka undan, och istället observera det vi tänker och känner fullt ut. Se din tanke, upplev vilken känsla den ger dig, namnge det som oro, lugn, sorg, glädje eller vad det nu är. Observera hur det känns, vart det känns. Andas. Observera. Slappna av. Efter en stund klingar tanken eller känslan av och när våra tankar dör bort blir det små pauser i den annars ständiga ström av tankar. En paus av icke-tänkande.

Till en början kommer dessa pauser att vara korta, men så småningom blir de allt längre. I dessa pauser kommer en känsla av stillhet och frid och det är i dessa stunder du upplever varandet. En fullständig närvaro mitt i vad som pågår runt om dig. Det fina är att vi alltid har tillgång till att komma dit, även i stunder då allt känns överväldigande. Bara vi tar oss tiden att praktisera. Och som jag alltid säger till mina elever: det vi tränar på blir vi starka på. 

Hur kan vi hjälpa oss att praktisera närvaro och avslappning i svåra stunder?

Först och främst kan det vara bra att förstå att våra obehagskänslor inte är farliga i sig men hur vi möter oss i våra obehagskänslor kan antingen lämna oss med en känsla av mer spänning och oro eller med en känsla av lugn och avslappning. Vi praktiserar att möta oss själva i våra obehag på ett sätt som får oss att känna oss trygga och skapar utrymme för ett lugn att komma in.

Så här kan vi göra det:


• Vi kan stanna till och ta kontakt med vår kropp, om så bara för en stund.
• Vi kan observera kontakten mellan oss själva och vårt underlag. Bli medveten om att vi just i detta nu blir burna av något stabilt som alltid finns att luta sig mot.
• Vi kan slappna av i känslan av att vara buren av en stabil grund (jorden).
• Vi kan öppna upp och ta emot andetaget, det andetag som alltid finns hos oss.
Vi kan tillåta andetaget att få röra sig i vår kropp utan motstånd.
• Och vi kan påminna oss om att slappna av i ansiktet, ögon och käkar……i axlar och händer…djupt in i magen och bak i ryggen…i höfter och ben.

När vi har gjort det lyssnar vi inåt.
Vi lyssnar till våra tankar och känslor.
Vi tillåter det vi möter att få finnas, ser det och bekräftar det. Vi tillåter oss att få känna obehag.
Men vi ser och upplever våra tankar och känslor utan att följa efter dem djupare. Vi bara observerar.
Vi påminner oss om att allt är föränderligt och att även känslor av obehag vi just nu upplever kommer att försvinna. Det är bara en tanke eller känsla som just nu besöker vår kropp.

Om tanken eller känslan är stark kan vi namnge det vi upplever. Vilken känsla är det? Hur känns den?

Vi andas.

Vi slappnar av.


Andas och slappna av.


Och vi stannar kvar med oss själva tills tanken eller känslan klingar av och vi upplever en stillhet, då stannar vi i den stillheten där varandet tar över…om så bara för en kort stund.


Sen kan vi börja om igen.

Foto i text: Tanneryd Photography

Lästips om yoga och självmedkänsla

• Yoga – ett långsiktigt verktyg för känslomässigt välmående, av Emma Öström.
• 9 tips – så får du till en regelbunden yogapraktik.
• Hur fortsätter vi med det som är meningsfullt när livet känns svårt? av Maria Johansson.

Videotips för att komma tillbaka till nuet

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: c28x Yogobe Video: 54bw Yogobe Video: at47

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Emma Öström

Emma Öström är yogalärare 500+ Yoga Allience, utbildad i Stockholm och NYC samt Reiki healer. Emma driver Lugnett Studio i Täby, norr om Stockholm. Hon skriver även artiklar om yoga som återhämtning och gav ut sin första bok 2019 – Inom dig där lyckan bor. Hos Emma kan du ta kurser och gå utbildningar inom terapeutisk yoga, yoga för återhämtning, stresshantering och självutveckling samt kurser i att leda Barnyoga. Vill du beställa hennes bok, boka yoga eller komma i kontakt med Emma kan du gå in på hennes hemsida eller på Instagram.

Inom yogavärlden brukar olika yogapositioner sägas ge olika fysiologiska och terapeutiska effekter, trots att dessa effekter saknar en vetenskaplig förankring. Sara Hoy, Robin Tåg och Magnus Ringberg utgör tillsammans Expand Your Yoga och bjuder här in till diskussion kring hur vi inom yogabranschen kan hitta nya vägar för att lära ut om yogans fysiologiska effekter. 

Retorik inom yoga som ofta saknar vetenskaplig förankring 

Vi upplever att det finns en retorik inom yogavärlden där vissa yogapositioner eller typer av positioner (exempelvis rotationer) utlovas med olika fysiologiska och terapeutiska effekter. Det klassiska exemplet är skulderståendet och dess påstådda effekter på sköldkörteln. Ett annat exempel är bakåtböjningar som ska ”stimulera” hjärtat och lungorna samt “påverka” njurarna genom “kompression”. Dock saknas ofta en vetenskaplig förklaringsmodell hur detta skulle kunna ske. 

Det finns, som vi ser det, tre övergripande problem med den här typen av nämnd retorik: 

• Retoriken målar upp det som att vi alla är i obalans eller har någon form av problem/ohälsa. Hur vet vi att det är så? Och, vad bidrar detta synsätt med för konsekvenser?

• Kan en viss yogaposition eller typ av positioner ge en specifik fysiologisk effekt?

• Är yogalärare den rätta yrkesgruppen att uttala sig kring eventuella medicinska effekter?

Vi på Expand Your Yoga (Sara Hoy, Robin Tåg och Magnus Ringberg) vill diskutera detta och undrar hur kan vi hjälpas åt i yogabranschen att beakta den här typen av påståenden och hitta andra former för hur vi förmedlar fysiologiska effekter.     

Det unika samspelet i kroppens organ & organsystem

Kroppens inre organ innefattar bland annat: binjurar, bukspottkörtel, gallblåsa, hjärta, lever, hjärta, livmoder, lungor, magsäck, mjälte, njurar, prostata, sköldkörtel, tjocktarm, tolvfingertarm, tunntarm, urinblåsa, äggstockar med mera. 

Det finns alltså ett flertal organ som alla har en unik funktion med en komplex sammankoppling och ett komplext samspel. Signaleringen kan ske på olika sätt och styrningen sker dygnet runt baserat på autonoma processer. Det sker med andra ord utan att vi behöver tänka på det. Betyder det att vi inte kan göra något alls för att ta hand om våra organ? Både ja och nej. Ja, vi kan delvis påverka med vår livsstil, exempelvis med rekommenderade nivåer för fysisk aktivitet, näringsintag och stressnivåer.  

Är alla i obalans?

När vi tittar närmare  på detta ämne är det en vanligt förekommande uppfattning att man utgår från att individen har en “obalans”. Hur vet man det, och vilken föreställning kommer det att skapa om oss själva om vi tror att vi är obalanserade? Är den sann eller är den ett resultat av desinformation? 

 Kan en viss form ge en särskild fysiologisk effekt?

Vi upplever att det finns en uppfattning om att vissa rörelseriktningar medför en reglering av specifika organs och deras funktion. Är det en rimlig idé att kroppens organ kan manipuleras via olika rörelseriktningar?   

Det vi vet är att bukhålans organ, som magsäcken, våra tarmar, levern och mjälten, är omslutna av ett membran som heter peritoneum. Peritoneum ändrar till viss del sin form i samband med bålens rörelser, inklusive vid inandning (när diafragman plattas till) och vid en utandning (när bukmusklerna kontraharar). När någon förändring av peritoneums form sker i samband i rörelse, kommer organen att anpassa sig efter formen genom att glida i förhållande till varandra. Däremot kommer peritoneums volym inte att ändras. Kroppen med alla sina strukturer är skapade för att upprätthålla sin form och funktion oavsett hur vi än är positionerad eller i vilket förhållande vi än är i relation till tyngdlagen.  

Låt oss gå tillbaka till skulderståendet som vi nämnde i början. Det utlovas att den ger “näring till sköldkörteln” och därmed “stimulerar” tillverkningen av sköldkörtelhormon”. Formen av denna position är en inversion av kroppen (uppochned) tillsammans med en flexion av halsryggen. Vår fråga blir då om man tänker att den motsatta rörelseriktningen, d.v.s. extension av halsryggen i upprätt läge, ”lugnar” den sköldkörteln? Vi anser att detta sätt att förklara yogarörelser är problematiskt. Om rörelser fungerade som ett reglage och påverkade kroppens autonoma funktioner skulle vi behöva vara medvetna om varje rörelse vi utför dygnet runt (inklusive när vi sover).    

En annan ofta förekommande rörelseriktning med utlovade effekter är rotationer och hur dessa “stimulerar” matsmältningen. Processen av matsmältningen är komplex och sker på flera nivåer, från det att vi börjar tugga föda tills att det lämnar oss. Vilken del av matsmältningen avser man? Är det rimligt att tänka att rotationer till höger och vänster skulle ha en förflyttande effekt på peristaltiken (tarminnehållet)? Med den teorin undrar man om inte rotationen till ena hållet skulle ta ut effekten till den motsatta.

I vissa yogaskolor använder man terminologin att “öppna” och “ge utrymme” för olika organ i kroppen. Det verkar finns både anatomiska och filosofiska intressen. Kommer anatomiska principer att vara de samma som filosofiska teorier? Kan vi “öppna” organ och varför skulle det vara bra?  

Bör yogalärare som yrkesgrupp uttala sig kring medicinska effekter?

Om vi tillskriver yogan medicinska effekter kommer man i rollen som yogalärare att behöva ta etiska aspekter i beaktande. Skall man uttala sig om medicinska effekter behöver man ha kännedom om lämplig dosering och kunskap om kontraindikationer samt anpassning efter individens särskilda behov.  

Hur tänker du?  

Vi vill gärna diskutera detta ämne mer och och undrar hur kan vi hjälpas åt i yogabranschen att beakta den här typen av påståenden och hitta andra former för hur vi retoriskt förmedlar fysiologiska effekter. Hur tänker du?    

/ Magnus Ringberg, Sara Hoy och Robin Tåg 

Skriv till författarna direkt eller diskutera frågan i Yogobes facebook-community BEYOGA365!

Denna text publicerades ursprungligen i Magnus Ringbergs blogg.

Expand Your Yoga som live-event online 

Intresserad av hur yoga och rörelse kan främja hälsa utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt? För tredje året i rad har tre av branschens mest kompetenta och erfarna lärare gått ihop och erbjuder dig att ta del i ett digitalt live-event under två dagar, där kunskap möter nytänkande, och där vetenskap möter praktik. Du är välkommen som entusiast, yogalärare eller tränare – boka in den 13-14/3 för Expand Your Yogas live-event på Zoom. Läs mer här!

Läs mer om yoga

• Yoga för ett hållbart samhälle, av Sara Hoy.
• Forskning: Vad är egentligen återhämtning?
• Släpp spänningarna längs kroppens muskelkedjor, av Majja Lundh.

Yoga, andas och träna online

Yogobe Video: s6k9 Yogobe Video: 47ha Yogobe Video: 28eb Yogobe Video: p7x6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Robin och Magnus

Robin Tåg är sjukgymnast, FRC ™ mobilitetsspecialist och cert. Virya yogalärare (E-RYT) ursprungligen från Finland. Han är baserad på Menorca i Spanien där han skapar yogaupplevelser i sitt hem och livsprojekt Poblado Corazon. Robin är en av delägarna och huvudutbildarna vid Nordiska Yogainstitutet i Sverige. Robin brinner för att utforska kroppen och rörelsen genom djup somatisk utforskning. Med betoning på dynamiska medvetna övergångar integrerar Robin metoder från rörelsevetenskap för att främja funktionell rörlighet och styrka, kroppsmedvetenhet och motståndskraft samt gemensam hälsa.

Magnus Ringberg är fysioterapeut och tränare med en bred erfarenhet av hur man utforskar rörelse. Magnus reser vanligtvis runt i världen för att undervisa på utbildningar, workshops och masterclasses och hans undervisning bygger på vetenskap där han vill inspirera människor att skapa en nuvarande, meningsfull och hållbar vana. Magnus brinner för att hjälpa människor att förbättra sin hälsa och / eller prestanda, oavsett om det är fokuserat på att bli av med smärta, återgå till en aktiv livsstil eller att ta sin atletiska prestation till nästa nivå. För tillfället slutför Magnus en MSc i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Sverige.

Enligt kundalinitraditionen har vi alla en slumrande potenital inom oss och övningarna som utförs i kundaliniyoga sägs väcka och frigöra den kraften. Men vad betyder egentligen kundalini? Läs mer här!

Kundalini – en vilande potential inom oss

Begreppet kundalini är sanskrit och härstammar från det antika Indien. Kundalini är en kvinnlig urkraft som vi alla har vilande inom oss – och ur ett yogiskt filosofiskt perspektiv menar man att denna vilande potential ligger ihoprullad längst ner i ryggraden.

Sanskrit: kundalini = ihoprullad

Kundalinikraften kallas även kundalini shakti, är medvetenhetens energi och en källa till livskraft, prana. 

Inom yogiska traditioner sägs det att så länge kundalini shakti ligger slumrande inom oss så kommer vår upplevelse av livet och oss själva att vara begränsad. Om medvetandet är begränsat kan tillvaron upplevas som begränsad.

Du kanske har hört talas om "kundalini awakening" eller "kundaliniuppvaknande"? Det är begreppet inom meditation och yoga som handlar om att väcka eller få kundalini-energin och medvetandet att stiga.

Om vi väcker kundalini shakti till liv kan vi enligt yogans traditioner uppleva livet i fler dimensioner och få ett rikare liv. Det sägs att din intuition blir starkare och du upplever hur allt hänger samman på ett djupare plan.

Om Kundaliniyoga

Kundaliniyoga är en dynamisk typ av yoga där du utför kroppsställningar, rörelsemönster, andnings- och fokuseringstekniker, mudran (handpositioner), mantran (ljud/vibrationer) och olika meditationer.

Kundaliniyoga är ett enhetligt och holistiskt system som ger energi, självkännedom och hälsa –  fysiskt, mentalt och emotionellt. Det kan hjälpa dig att skapa balans, och passar alla oavsett ålder eller fysiska förutsättningar.

Målet med kundaliniyoga är att skapa fullkomlig mental närvaro och medvetenhet genom att frigöra kundalinienergi från den nedre delen av kroppen. Genom att släppa blockeringar längs vägen ska sedan energin, prana, stiga upp genom hela kroppen.

En kundaliniyogaklass inleds med att sjunga ett mantra. Sedan utförs en sekvens förutbestämda positioner, så kallade kriyas, bestående av lugna eller snabba, repetitiva rörelser. Rörelserna kombineras med en andningsteknik som ska förstärka dess effekter. Klassen avslutas med avslappning och meditation.

Ordet kriya betyder medveten handling. I kundaliniyogan är en kriya en bestämd sekvens av övningar som tillsammans ger en specifik effekt. Här kan du läsa mer om kundaliniyoga!

Lästips om energi, yoga och meditation

• Prana – vår livskraft, av Emma Öberg.
• Forskning: Yoga kan hjälpa mot ångestsyndrom, av Bianca Barck.
• Shaking – så gör du en aktiv meditation, av Josefine Bengtsson.

Videotips med kundaliniyoga och meditation

Yogobe Video: s32z Yogobe Video: z69a Yogobe Video: 2gw6 Yogobe Video: p27u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Tillståndet av flow kan alla uppleva men vad som tar oss dit varierar. När flyter allt på för dig? Vad gör du då? Hur hittar du in till kärnan där allt blir enkelt, där du känner dig nöjd, närvarande och levande? Läs mer om flowteorin och hur du uppnår tillståndet av flow här! 

Hitta flow i kaoset

Jag har den där himla texten att skriva. Det måste göras – men tusan vad det tar emot. Motivationen tryter, inspirationen vägrar infinna sig. Tankarna drar iväg. Stressen börjar göra sig hörd. Tar några andetag. Rör lite på mig, sträcker ut. Landar. Sätter mig i ett lugnt hörn, kopplar in hörlurarna och trycker på play. Peppig musik rakt in i hjärnan – exakt vad jag behöver.

Hjälp på traven för att väcka känslan av flow? Prova någon av våra flödande yogaklasser. Det kan också vara meditation och andra stillsamma stunder som får dig dit – kanske närvaro i naturen!

Jag skriver några stödord, googlar inspiration. Kollar sen mailen – dras iväg mentalt. Tills jag lyckas locka mig själv tillbaka till fokus där jag ska vara. Här och nu. Om och om igen, tar kommandot så fort jag kommer på mig själv att dra iväg. Jag börjar skriva. Tiden flyger. Orden flödar i takt med musiken. 

Jag har skapat. Och jag har varit helt absorberad av skrivandet. Tankarna har stillnat. De är där. De vill ta över, men mitt fokus har vunnit. Och jag känner mig nöjd. Närvarande. Levande. I varje litet skrymsle av mig själv.

Jag har hittat mitt flow.

Mentalt och fysiskt flow – inom yogan såväl och psykologin

Inom yogan relaterar vi ofta till flow som ett flöde av fysiska positioner som avlöser varandra. Men flow är så mycket mer. Jag skulle säga att vad flow är för oss är ytterst individuellt. Om jag frågar: Vad är flow för dig? Vad skulle ditt svar bli då?

För mig är det att få åka med, att allt bara flyter på. Jobbet, aktiviteter jag engagerar mig i, skrivandet. Men även just det fysiska flowet i vilket kroppen får röra sig, där medvetandet hittar trygghet. Som hjälper mig att hitta fokus för meditation när det är högtryck i hjärnan. Som ger min kropp en skön genomkörare.

Det är nog faktiskt när jag får vara mig själv fullt ut. Att slippa identifiera mig med det som inte är jag, känslor, tankar. Rädslor. En magisk sommarkväll när solen fortfarande värmer, vågorna kluckar mot klipporna. När ett glas vin smakar godare än alla andra dagar. Det är en strålande vinterdag med gnistrande snö på skogsbeklädda fjäll, med skidor på fötterna. Det är när allt är som skönast. Det är när jag är frisk, när träning och meditation har en naturlig plats i vardagen. När jag mentalt är där jag kan hantera det jobbiga i livet.

Flowteorin av Mihaly Csikszentmihalyi

Inom vetenskapens flowteori, grundad av professor Mihaly Csikszentmihalyi, handlar flow om att vårt medvetande blir ett med en handling som utförs. Vilket leder till att vi hamnar i total harmoni, just där och då, i ett tillstånd av eufori och lycka.

Men lycka är enligt teorin inte något som kan uppnås genom att söka efter det, utan det är först i efterhand vi kan förstå att vi faktiskt upplevt lycka. Att uppnå lycka handlar om att, utifrån oss själva, hitta en mening i livet, oavsett vad vi utsätts för. Vi hittar lycka genom att göra det bästa av vår situation, men den kommer inte per automatik. Lyckan skapas i sin tur av njutning och när vi njuter går vi helt upp i det vi gör och fängslas av uppgiften.

Flow är ett tillstånd av närvaro i nuet

Flow i livet handlar om att lära oss att inte låta våra tankar ta över och därmed kunna styra över hur vi hanterar olika situationer. Istället för att låta tankarna dra med oss in i en ond spiral där de bara gör att vi mår sämre, kan vi exempelvis dra lärdom av negativa händelser och i framtiden dra fördel av det vi varit med om.

Du kanske har hört uttrycket “att vara yoga”. Snarare än “att göra yoga”. Att vara yoga är just detta. Att mentalt acceptera det som händer och lära oss av det. Vad det än är. Att fysiskt flöda genom olika positioner med fullt fokus. Att låta tankarna få passera vidare, eller bara vara där de är utan att gå in i dem.

Men att vara yoga är även så mycket mer, det är ett förhållningssätt i livet i stort. Icke-dömande. Accepterande. Förlåtande. Närvarande.

Så flow är helt enkelt när vi befinner oss i ett tillstånd av närvaro i nuet. Vi har fullt fokus, fria från oro, rädsla att misslyckas samt självmedvetenhet. Vi befinner oss i total mindfulness.

Gå upp i en uppgift – hitta ditt eget flow

Flow kan vara något så enkelt som att läsa en bra bok som fullt ut fångar vår uppmärksamhet. Att måla ett konstverk med alla sinnen. Det kan även vara att meditera. Att helt fokusera på en andningsövning. Att utöva ett fysiskt flöde i form av yoga eller träning, som vi helt går upp i.

Det är att njuta. Och när vi njuter kickar kroppen igång massa fiffiga funktioner som får oss att må som de kungar och drottningar vi är. Exempelvis endorfiner. Kroppens eget morfin som kan lindra smärta, öka immunförsvaret och mycket mer. Det är ett hormon som ofta kopplas till träning. Men endorfiner bildas även vid bland annat njutning av olika slag, som att skratta, vara förälskad, ha sex och lyssna på musik. Och bidrar därigenom till att känna lycka.

Lästips om forskning, yoga och motivation

• Designa ditt liv – skapa goda vanor med hjälp av yoga och meditation, av Emma Öberg.
• Hitta motivationen med Gretchen Rubins "The Four Tendencies".
• Forskning: Vinyasayoga bra för hjärt-kärl-systemet? av Bianca Barck.

Videotips för mer flow

Yogobe Video: 64fp Yogobe Video: sh98 Yogobe Video: 74sp Yogobe Video: ud83

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!