Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

Så kan du hjälpa barn att hantera oro 

Så kan du hjälpa barn att hantera oro 

29 januar 2022 | Av
Yogobe

Var kommer tankar egentligen ifrån och hur hanterar man oro? Det ger Dennis Westerberg tips på i sin detektivbok för barn – som kan lära oss vuxna ännu mer än barnen, för de vet redan svaret som vi kanske har glömt. Lös mysteriet här!

Varifrån kommer tankar och hur kan vi bemöta barns, och vår egen, oro?

I höstas släppte Dennis Westerberg barnboken Marsipan och tankemysteriet. Han har hämtat inspiration dels från att själv haft mycket oro, ångest och depressioner som barn och dels från sitt arbete som lärare, där han träffat många barn, bland annat flyktingbarn med stark oro.

– Undertiteln är "Perfekt för vuxna att läsa för barn som vill slippa oroande tankar". Det vill säga föräldrar som vill slippa oroande tankar. När föräldrarna vet att oron kommer från tanken blir det lättare att bemöta dem – tankarna. På skylten står det in case of emergency keep calm, inte stressa upp dig så in i helskotta, säger Dennis med ett skratt.

Han vet däremot hur svårt det kan vara, att hålla sig lugn. Dennis dövade länge sin egen ångest på olika vis, bland annat med alkohol. Han slutade med det eftersom det gav sådana negativa konsekvenser för honom själv och hans familj. Men vad kunde hjälpa?

– Det var först 2009 som jag kom i kontakt med en förklaringsmodell på hur oro skapas i oss psykologiskt. Sedan dess har jag ägnat mitt liv åt att förklara vad det här var, i föreläsningar och böcker för vuxna och tonåringar. Men jag ville inte skriva för barn vad oro är, utan mer påminna dem om vad de redan vet. För barn vet att oro finns i tankarna. De går in och ut ur fantasier hela tiden. Men när vi blir äldre glömmer vi bort att vi går runt med fantasier, eller drömmar, eller minnen – i slutändan är allt tankar, säger Dennis.

Stötta barn i svåra känslor och lindra oro

Hur gör man om det finns en verklighetsförankring i tankarna, man kanske har varit med om någonting svårt i skolan och är rädd för att det blir så igen i morgon? 

– Bekräfta barnen, men inte tankarna. Möt barnens otrygghet med trygghet, spä inte på tankarna. Min mamma, min älskade mamma, visste det här. Jag hade mycket tvångstankar och tvångshandlingar men jag visste inte vad det var när jag var liten. En natt när jag skulle sova hade jag glömt en tvångshandling och när jag vaknade var jag övertygad om att min mamma skulle dö. Jag höll mig någon dag men sedan sa jag det till mamma. Hon sa med mycket kärlek att, nämen Dennis det där är bara tvångstankar, sånt hade jag också när jag var liten, det går över. Kom så tar vi en glass, berättar Dennis.

Hur gör man när barnet vill ha stöd i hur de ska göra i specifika svåra situationer? När de vill ha hjälp, utan att använda sig av tankar?

– När våra tankar skingras och sinnet klarnar är inte det som är kvar tomhet och oansvar när vi inte tänker alla tankar. Det som är kvar är livet som lyser ut genom ögonen. Fabriksinställningen att vara människa. Det som är där är det som får hjärtat att slå, lungorna att andas, det är det som får såret att läka. Det är också klokhet, klarhet, det är driv, energi, det är kreativitet, nyfikenhet, förundran och det är barnasinnet. Barnasinnet har aldrig lämnat oss, säger Dennis och fortsätter:

–Men vi glömmer bort att tankar bara är tankar och när vi vet det kommer de automatiskt att skingras. Det som är kvar är nu, närvaro, ro och den bästa versionen av sig själv. Då litar jag på att man själv vet vad man ska säga och göra. Jag har inte svaren, det har de själva, både föräldrarna och barnen.

Han förringar inte svåra situationer och känslor. Sjukdom, våld, separation, mobbning, flykt, sorg. Smärtan är reell oavsett vad man går igenom, något som anses litet för en person kan vara stort för en annan. Men tankarna vi skapar kring vår situation kan antingen skada oss ytterligare eller hjälpa oss.

Närvaro i nuet och bekräfta barnet med empati och kärlek

För att hjälpa barnen att lösa tankemysteriet behöver vi själva vara närvarande i nuet.

– Oro går över, det är det enda vi behöver veta – vi ska ge hopp åt våra barn, allt är övergående. När vi är mitt i en stark oro, är det svårt att få bort oron, det jag pratar om är mer hur tankar uppstår, men mitt i stormen är det i stället att acceptera vad du känner och låt det vara så, så förändras det med tiden, säger Dennis och fortsätter:

– Men också, om man mår dåligt i livet, så prata med en människa som man har förtroende för, så att man får det ur sig. För då tappar det lite i värde, och kanske har man tur att möta någon som säger att det där är inte så farligt kom så tar vi en glass. Det är att förringa tanken men att ge barnet, eller vem det nu är, all kärlek och all form av sann empati.

Nyfiken på Dennis bok? Kolla in Marsipan och tankemysteriet

Läs mer om oro och närvaro

Yoga och meditera online för mer lugn och sinnesro för hela familjen

Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: n6py Yogobe Video: e9z7 Yogobe Video: 2ab5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Om Dennis Westerberg

Dennis Westerberg jobbar som föreläsare och utbildare, författare till flertalet böcker, mental coach och driver tillsammans med Tomas Lydahl podden Tomas & Dennis Podcast, som bjuder på tankar kring hur vi människor ska kunna uppleva mer lycka och mer framgång i livet. Han är också musiker och jobbar en del inom event. Många strängar på sin lyra alltså, som han säger själv, något som än mer möjliggjorts då barnen är vuxna och han och frun fått mer tid. Läs mer på denniswesterberg.com och @dennis_westerberg.

Open post
How to build your endurance

How to build your endurance

29 januar 2022 | Av

What exactly is endurance and what does it mean for your body? Endurance and cardio training are connected to different systems in the body, and we train them in different ways – keep up when I sort out the concepts!

The difference between cardio and endurance

Many people think that endurance and condition are the same but this is not true, you also train them in different ways. Endurance is tied to the nervous system and muscles, while cardio training is primarily tied to the heart. A combination of both of them is fantastic for the body – being enduring and having good condition makes you both fast and enduring/tough.

Endurance training is often specific, when for example a cyclist needs to train endurance, they must train close to the branch – ie cycling. So to be persistent in an area, you need to train in the area where the right muscles are trained.

Cardio training, on the other hand, can be trained in different ways and with different exercises, which train the heart and lungs.

Build strength and endurance

When I talk about being strong and enduring, I mainly mean being able to work for a long time without feeling that you run out of energy. When I do strength training or run intervals, I want to be able to perform the entire workout without feeling the need to take a break. For me, this is to be strong and enduring.

Benefits of exercise & movement

  • You feel more alert and overall healthy. As the body becomes more relaxed through physical activity, your experience of stress decreases.
  • Job, school, yes the whole everyday life usually works better as the ability to concentrate is improved during physical activity.
  • Regular loads and shocks improve the skeleton and make it easier for you to stay injury-free, etc.
  • The effectiveness of the immune system improves and you become less susceptible to infections.
  • I experience that I feel happier and as a better version of myself when I move regularly. Try and find out what it means for you!

Finally, all the movement that is actually done is good. Movement should be fun because then it will be done. Becoming strong and enduring does not happen in one day – it requires continuity of training. Let the process take time and enjoy the journey. I hope you want to try my classes and give yourself a gift of movement!

Exercise online – for endurance in everyday life

Yogobe Video: 8x6z Yogobe Video: 6bc7

video id: /s8tv

Yogobe Video: 6zsh

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Open post
Må bra som student – studieteknik

Må bra som student – studieteknik

24 januar 2022 | Av

Överväldigande mängd studier? Läs mer om hur du kan hålla hela plugga effektivare och känna mer glädje och mindre stress hela terminen.

Gratis tillgång till Yogobe som student

Du som student har gratis tillgång till Yogobe genom vårt samarbete med Mecenat. Du får prenumerationen termin för termin. Innevarande period pågår till och med 31 januari och därefter får du nästa kod för vårterminen. Du finner all information om du får tillgång till din kod här! Vi vill också ge dig ytterligare guidning på vägen.  I vårt senaste studentinlägg pratade vi om hållbar hälsa – nu går vi över till studieteknik. 

Slarvläsa och ta fram korta sammanfattningar – studieteknik

Jag minns hur det var att gå från gymnasiet till universitet. Jag överväldigades av mängden inläsning och bröt ihop ett par gångar innan jag insåg att jag behövde ändra studieteknik – och prioritera min hälsa först. Någon som känner igen sig? Jag tog omedvetet hjälp av tipsen nedan, så som att skapa en tydlig studiestruktur och lära mig att "slarvläsa" som jag tyckte. Jag var rädd att missa något riktigt viktigt, men i stället lärde jag mig att i min utbildning var det processen som var det viktiga, att kunna inhämta kunskap och att förstå kärnorna i varje uppgift.

I journalistiken pratar vi om När, Var, Vem, Vad, Hur, Varför. Jag började ställa mig själv de frågorna i varje uppgift: Vad är syftet med just det här begreppet, när i och hur använder vem det, och varför är det viktigt? Jag läste ett stycke och formulerade sedan kortfattat, kärnfullt vad det handlade om, som om jag skulle förklara det för någon annan. (Under gymnasiet pluggade jag till och med franska glosor med min katt 😅). Sedan kan exempel komma till för att fördjupa innebörden. 

Tips för studieteknik – strukturera och effektivisera studierna

  • Gör en terminsplanering. Börja med detta för att se vilken litteratur du redan nu kan beställa och vilka viktiga datum som redan finns inplanerade. Därefter en kursplanering där du får överblick över kursen som helhet och gör upp en plan i grova drag. Därefter kan du göra en veckoplanering som både innehåller studier och privatliv. Slutligen gör du en dagsplanering dagen innan, med vad du ska ha hunnit med, vad målet för dagen är och vad du behöver för att utföra detta.
  • Se hur du fungerar bäst – dela upp studierna i block exempelvis, för att få pauser. Exempelvis en eller fler längre pauser mitt på dagen och en kort paus en gång i timman.
  • Studera i en miljö där du trivs och störs så lite som möjligt.
  • Gör en sak i taget och börja arbeta i god tid.
  • Har du en större tenta, bryt ner det i mindre steg och sammanfatta och repetera det du har lärt dig. Om mindmaps/tankekartor fungerar kan du använda en sådan. Du kan också förbereda dig genom att läsa gamla tentor och se hur frågorna är uppbyggda eller formulera egna frågor som du besvarar på begränsad tid.
  • Använd någon läs-, antecknings- och minnesteknik (se nedan).
  • För studiedagbok där du både planerar innan och sedan utvärderar hur det har gått och se vad du som kan göra det lättare inför morgondagen. I avstämningen kan du få syn på att det exempelvis är sömnen som var orsaken till sämre flyt i studierna och på så vis kan planera in att lägga sig tidigare.

Lästeknik när du studerar

  1. Gör en överblick över boken du ska läsa. Läs inledning och sammanfattning.
  2. Gör om rubriker till frågor och läs det som kommer för att besvara frågan.
  3. Stäng boken och besvara frågan med egna ord, genom nyckelord. Skriv ner.
  4. Upprepa i varje avsnitt. Gör sedan en överblick i alla anteckningar och se samband.

Tips när du skriver tenta

  1. Läs igenom alla frågor och besvara sedan de lättaste först.
  2. Kom ihåg att läsa hela frågan och tänk till vad det är som verkligen efterfrågas: Beskriva, förklara eller diskutera?
  3. Skriv en sammanfattning med nyckelord för att sedan utveckla svaret om tiden räcker.
  4. Gå igenom frågorna och se om du glömt något och dubbelkolla så att det verkligen står det du menar, så att du inte har hoppat över några steg eller blandat ihop begrepp etc.

Minnestekniker – hjälp dig själv att komma ihåg

  • Bilder är lättare att minnas än ord – kan du symbolisera det du ska lära dig i bild?
  • Ge det du ska lär dig en meningsfull innebörd, till exempel relatera till något du redan vet.
  • Försök hitta en organisering/ett sammanhang i texten, så att den får en tydlig struktur.
  • Kan det du ska lära dig associeras med någonting annat, för att bli lättare att komma ihåg?
  • Siffror lärs ofta in i grupper i stället för enskilda och ord med rytm lärs in lättare – kan du ge dig själv en minnesramsa?
  • Vi behöver känna oss motiverade och materialet lärs in lättare när det upplevs meningsfullt.

/Elina

Läs mer om att må bra som student

Yoga, träning & avslappning online för dig som student

Yogobe Video: 6sp3 Yogobe Video: bw57 Yogobe Video: 2g3c Yogobe Video: g5w6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Tipsen kommer från Umeå Universitet.

Open post
Så tränar du din uthållighet

Så tränar du din uthållighet

19 januar 2022 | Av

Vad är egentligen uthållighet och vad innebär det för din kropp? Uthållighet och kondition hänger ihop med olika system i kroppen, och vi tränar dem på olika sätt – häng med när jag reder ut begreppen!

Skillnad mellan kondition och uthållighet

Många tror att uthållighet och kondition är samma sak, men det är det inte riktigt och du tränar upp dem på olika sätt. Uthållighet är knutet till nervsystemet och musklerna, medan kondition främst är knutet till hjärtat. En kombination av dem båda är fantastiskt för kroppen – att vara uthållig och ha bra kondition gör dig både snabb och uthållig/seg.

Uthållighetsträning är ofta specifik, när till exempel en cyklist behöver träna uthållighet måste hen träna grennära – alltså cykla. Så för att bli uthållig inom ett område måste du träna inom det område där de rätta musklerna tränas.

Konditionen kan du istället träna på olika sätt och med olika övningar, som tränar hjärta och lungor. 

Träna styrka och uthållighet

När jag pratar om att vara stark och uthållig syftar jag främst på att orka jobba en längre stund utan att känna att kraften tar slut. När jag styrketränar eller kör ett intervallpass vill jag orka hela det planerade passet utan att känna att jag behöver pausa. Det för mig är att vara stark och uthållig.

Mina klasser på Yogobe handlar om att göra fler repetitioner under längre tid snarare än att lyfta riktigt tungt med få repetitioner. Genom att träna på detta sätt 2 -3 gånger i veckan bör du bli uthålligare och orkar vara i rörelse under lite längre perioder.

Fördelar med träning & rörelse

  • Du känner dig piggare och mår bättre. Då kroppen blir mer avslappnad genom fysisk aktivitet minskar din upplevelse av stress.
  • Jobb, skola, ja hela vardagen brukar fungera bättre då förmågan att koncentrera sig förbättras vid fysisk aktivitet.
  • Regelbunden belastning och stötar förbättrar skelettet och gör att du lättare håller dig skadefri etc.
  • Immunförsvarets effektivitet förbättras och du blir mindre känslig för infektioner.
  • Jag upplever att jag blir gladare och en bättre version av mig själv då jag rör mig regelbundet. Prova du också vetja!

Till sist, all rörelse som blir av är bra. Rörelse skall vara kul för då blir den av. Att bli stark och uthållig händer inte på en dag och det kräver kontinuitet av träning. Låt processen ta tid och njut av resan dit. Jag hoppas att du vill prova mina klasser och ge dig själv en rörelse-present.

Vi ses på Yogobe,
kram / Julia

Lästips – träning & yoga

Träna online – för uthållighet i vardagen

Yogobe Video: sr79 Yogobe Video: 9ep7 Yogobe Video: dg27 Yogobe Video: hs43

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Open post
Gör dina rutiner till ritualer

Gör dina rutiner till ritualer

10 januar 2022 | Av
Yogobe

Rutiner skapar trygghet som ger utrymme att vara sig själv fullt ut, säger Johanna Hector. Ta del av hennes tankar och tips för att landa i lite egentid varje dag, om så bara i tre minuter. 

Ritualer som för dig närmare dig själv

– Jag har alltid gillat att ha rutiner. Det ger trygghet som skapar utrymme att vara sig själv fullt ut. Rutinerna är inte där för att göra oss till en bättre version av oss själva, utan för att komma hem till oss själva. Rotchakrat inom yogan, att lyssna in sina behov, säger Johanna. 

– Min ritual gör skillnad för hela min dag. Har jag inte gjort den blir jag lättare trött och irriterad.

Men det kan vara svårt, erkänner hon, att varken falla in i piskande disciplin där lust och inkänning förloras och rutinen blir till ett fängelse i gyllene handklovar, eller att tappa rutinen helt och på så sätt faller in i andra automatiska vanor. Å ena sidan en hård inre domare och kritiker, å andra sidan egot och latheten – Johanna har till och med döpt kritikern för att se vad det är för karaktärsdrag som dyker upp.

– Jag gör något för att komma i kontakt med kroppen, men det kommer från en plats av rymd, lätthet och trygghet, inte för att jag har sagt att jag måste. När jag lever därifrån får saker gå i min takt. Ibland är min morgonrutin fem minuter medan barnen springer in och ut och det är inte instagramvänligt, och ibland är den 90 minuter med extra allt, säger Johanna.

Skapa ritualer av rutiner – Johanna Hectors tips & tankar

  • Gör något, utifrån dagsbehov & status.
    – Du kan bestämma att du ska ta dig en tid, och där och då checka in och uppdatera vad som är aktuellt för dagen. Hoppa inte över för att du inte orkar, gör i stället ritualen på tre minuter. Din dagliga ritual är icke-förhandlingsbar, men den kan se olika ut dag för dag. Min korta variant är att dricka citronvatten och skrubba igenom hela kroppen och ge tuttmassage för att komma i kontakt med lusten.
  • Ha kul & låt nyfikenheten leda.
    – Konsten är att finna en grund att stå på, en ram, och från den platsen kunna ta beslut utifrån behov och förutsättning i nuläget. Med lusten som utgångspunkt. När ritualen blir till ett sätt att komma närmare sig själv, minskar risken att presteraren styr och i stället får själen, din essens lockas fram med utforskarlust och närvaro som ett barn. Få ha kul, njuta och ledas av nyfikenhet och upptäcka vad du önskar och behöver i stunden.
  • Hitta fokus & närvaro.
    – Ritualen är hjälpsam för att komma hem till sig själv i en värld som vill ha din uppmärksamhet. I din ritual kan du uppmärksamma vad du uppmärksammar. Vad riktar du ditt fokus på? Du kan komma i kontakt med dig själv genom övningar som får dig i närvaro i kroppen och dina sinnen. Det kan vara:
    • andningsövningar
    • att krama eller massera dig själv
    • lyssna på musik och röra dig till den
    • dofta på något eller skriva tacksamhetsdagbok
  • Låt det ta tid att sätta sig.
    – Det tar ungefär en månad till två månader för att bygga en stadighet i sina ritualer och att det ska bli inbyggt i sin essens.

Mina tankar runt ritualer – sätt din ritual & planera in den

Det du precis läst fick jag till mig på Yoga Games i Göteborg i höstas. Johanna Hector pratade i 10-15 minuter på en föreläsarscen i utställarhallen. Tjattret från folk och all rörelse omkring försvann och jag slukades av det Johanna sa. Lämnades med en känsla av att genast ta itu med härliga ritualer för mitt välmående. Men det jag missade, var att skapa en plan för det.

Så nu kommer jag tillbaka till budskapet och jag uppmuntrar dig med, att läsa igen, i sinnesnärvaro och ta dig en stund att se vad just du vill få in för ritual att längta till. När, var, varför och hur? Planera in det. Jag har mina skogspromenader, men på senare tid har de allt för ofta fått sällskap av tankar kring jobb eller situationer att lösa. Min ritual blir att ta promenader i närvaro. Min längre variant blir att avsluta med yoga. Jag ska tända doftljus och stanna så länge jag vill i goodess-pose på mitt fluffiga bolster. Jag känner hur kroppen mjuknar och tiden stannar upp bara av tanken. 

//Elina

Läs mer om rutiner, ritualer och att komma hem till sig själv

Yoga online med Johanna Hector och Global Yoga

Yogobe Video: 2e5a Yogobe Video: d5f4 Yogobe Video: e62a Yogobe Video: af76

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Open post
Bygg upp en buffert mot stress & tips för att bryta spiralen när stressen skenat

Bygg upp en buffert mot stress & tips för att bryta spiralen när stressen skenat

Ett samtal med Vevve och Majja som ger dig metoder för att förebygga stress och vad du kan göra när bägaren redan tippat över.

Yoga för mindre stress, mer energi & bättre sömn

Vevve och Majja från Team Yogobe har precis släppt boken Yoga för mindre stress, mer energi & bättre sömn. Där ger de förståelse för vad stress är och tar upp kroppsbaserade övningar och förhållningssätt för att hantera stress.

De nämner toleransfönstret, som anger hur mycket man klarar av med hälsan i behåll. Vi kan hantera en del stressorer och motgångar, men börjar det bli alldeles för mycket ser du inte klart längre. Genom de val vi gör i livet kan vi både förstå vårt nuläge och genom övning utvidga fönstret så att vi kan klara av mer.  Vi kan hålla fönstret i gott skick genom att bygga upp en buffert mot stress. När vi är i bra balans kan vi utmana oss för att öka vår tålighet. Har vi redan hela fönstret fullt av motgångar handlar det oftast snarare om att rensa och få bukt på den akuta stressen.

– Man kan se det som ett badkar, man kommer på när det är tomt, i stället för att eftersträva ett välfyllt badkar. För mig som jobbar mycket med kroppen är det rimligt att prehab är så mycket bättre än rehab. Om jag har en jobbig grej och en rolig grej framför mig så gör jag alltid det roliga först. Ofta är det motsatt, man gör det jobbiga först, för att få det roliga som belöning. Men fyll ditt badkar först, säger Majja.

Bygg upp din buffert mot stress

  • Ät efterrätten först. Om du känner att någonting tar emot, gör något kul först för att orka.
  • Ha en daglig yoga- eller meditationspraktik. Men vi passar oss för ordet disciplin, det kan bli kravfyllt och inte lustfyllt eller närvarande. Hitta i stället en följsamhet, en regelbundenhet och ett inkännande, utifrån din dagsform dina behov. Om din praktik är följsam, om du känner in, blir det ibland tre djupa andetag, andra gånger en timme vinyasa. Vad är din förutsättning just nu? Lyckas du med det på yogamattan kan lyckas med det utanför, i vardagen.
  • Nervsystemsreglering. Träna för att få ur dig stressen, ta en promenad, yoga eller meditera – det som gör att du känner att kroppen blir i balans.
  • Avboka om du behöver det. Om det är det skitjobbigt och du är rädd att säga nej, göra andra besvikna etc, tänk: Avboka nu och gör någon besviken eller brinn ut sen och du behöver avboka ändå. Vi har inte någon av oss haft svårt med att säga nej, men vi vet att det är det för många. Om det är svårt, ljug – jag har fått magsjuka. Ge dig utrymme och sedan kan du öva på att säga sanningen när du är redo. För oss är det en del av ahimsa, självsnällhet.
  • Lär dig mer om stress. Genom att lära sig mer om vad stress är så kan man bli mindre stressad. Det är inte farligt, det är helt naturligt, det är när det blir överväldigande och för länge, med brist på återhämtning, som det kan bli farligt. Man kan inte gasa hela tiden, man behöver kunna fylla på bränsle och växla mellan alla olika växlar beroende på situation.

Vad du kan göra vid höga stressnivåer

– Lägg i proppen i badkaret! Går inte det, det vill säga du kan inte i stunden rå på det som tar mest energi, så kan det vara en funktion att kroppen dissocierar, stänger av, för att klara av situationen. Den funktionen behöver finnas för att vi ska orka bygga upp vår buffert. Sedan när kan du se på, vad är det som är jobbigt: Vill jag skiljas, byta jobb, behöver jag ta hjälp från BUP med barnen, hjälp med skolan, behöver jag ta prat med min chef? säger Vevve och fortsätter:

– Att börja våga lyssna in när vi har tillbringat så många år att bara lyssna på vad alla andra tycker är en stor insats som tar mycket energi. Att börja tänka och agera annorlunda och ändra relationer är en skitstor insats, inte något man gör på en dag. Vi får budskapet från yogavärlden på instagram, att när vi är i smärtan ska vi direkt kunna lära och utvecklas från den. Men vi behöver ta oss från den till trygghet först – inte till utveckling.

Nästa del i samtalet med Vevve och Majja kommer att handla om just vad vi kan göra när vi har balans – och vill öka vår tolerans mot stress för att nå utveckling, håll utkik!

Foto: Malin Wittig

Läs mer om stresshantering, återhämtning och avslappning

Yoga och meditation för stress med Vevve & Majja

Yogobe Video: e34p Yogobe Video: 5zr7 Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: 8g2r

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Open post
Volontär på Tjejzonen – stöd för unga tjejer som mår dåligt

Volontär på Tjejzonen – stöd för unga tjejer som mår dåligt

26 desember 2021 | Av
Yogobe

Många unga tjejer mår dåligt och känner inte att de har någon att prata med, eller vill inte belasta sina nära. Tjejzonen finns där som stöd för att stötta, lyssna och vara som en storasyster. Möt mia och Nicky som är volontärer i stödchatten!

Många unga tjejer mår psykiskt dåligt

Nicky och Mia är så kallade Storasystrar, volontärer i Tjejzonens stödchatt, där tjejer 10-25 år kan höra av sig för att få någon som lyssnar, är med dem i deras livssituation och som de kan känna sig trygga med att öppna upp sig inför.

De upplever att det är många unga tjejer mår dåligt och att återkommande faktorer är situationer i skolan, prestationsångest, sociala medier och familjerelationer. Många lider av ensamhet, utanförskap, önskan om att se ut eller vara på ett annat sätt, en känsla av att inte räcka till och inte bli lyssnad på och respekterad av sin familj eller omgivning. Ibland även kränkningar och våld.

Tjejerna de chattar med uttrycker ofta inte har någon i sin närhet att prata med om hur de mår, eller att de håller inne på sina känslor av rädsla för att tynga ner sina nära.

– Därför är det så fint att få vara den som Lillasystern får lätta på sitt hjärta för och äntligen berätta för om sådant som känns jobbigt, säger Nicky.

Hur stöttar man bäst unga tjejer som mår dåligt?

Nicky:
– Genom att lyssna, bekräfta och finnas där. Det finns inga rätta ord som kan fixa allt, den som mår dåligt behöver oftast bara att någon sträcker ut en hand och finns där, någon som inte räds att vara med i det mörka och jobbiga. Tips och råd kan man komma med om det är efterfrågat men oftast är det inte det som är det centrala när man mår dåligt, utan just att ha någon att dela sina tankar med.

Mia håller med om att det som en medmänniska som mår dåligt behöver oftast är att bli lyssnad på, på riktigt, och som stannar kvar vad som än dyker upp i samtalet. Hon uppmuntrar också att släppa lite på sina egna föreställningar om vad personen behöver och tänker – vilket kan vara särskilt svårt om det är någon man känner väl och tror sig veta allt om.

– Undvik att säga vad hon borde göra och att ge oombedda råd, det får vi så mycket av från alla håll i familj och samhälle redan som det är, och brukar ju ärligt talat inte vara så hjälpsamt just när man mår dåligt. Men såklart försöka hjälpa henne att söka professionell hjälp om det behövs! Och det kan vara bra att tänka på att även om ditt stöd inte tas emot väl direkt så kan det i alla fall så ett litet frö till förändring. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra nåt, om än bara att skicka ett sms och kolla hur läget är och visa att man bryr sig.

Yoga som hjälp vid svåra känslor för unga tjejer via Tjejzonen

Alla Storasystrar på Tjejzonen får ett år gratis medlemskap på Yogobe – Hur upplever du att yoga kan hjälpa vid svåra känslor?

Nicky:
– Jag tycker det är så fint att vi får medlemskapet! Senaste året har jag, likt många andra under pandemin, haft det tufft med förändringar och jag har verkligen hittat till yogan. Så pass mycket att jag gick en yogalärarutbildning i somras. Yoga ger en en stund att koppla bort allt annat och bara vara närvarande. Oavsett mående, att bara få stanna upp och vara är så läkande. Det är så lätt att springa bort från det som gör ont, genom att kolla serier, mobilen eller göra andra saker. Yogan ger både avkoppling och en stund att möta sina känslor, som ofta krävs för att må bättre. Men med det sagt så tror jag inte att yoga passar alla, mår man riktigt dåligt kanske man behöver något mer energiskt eller underhållande. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.

Mia:
– Jag har börjat yoga mer kontinuerligt senaste året och märker positiv skillnad på mitt mående. Yoga är ett sätt för mig att stärka min kropp och lugna nervsystemet. Ju mer i kontakt jag är med min kropp och ju smidigare jag blir så mår jag mycket bättre, jag stressar inte upp mig lika mycket över saker som tidigare och när det väl sker så har jag verktyg för att lättare varva ner. Jag blir bättre på att bemöta andras känslor när jag har mer kontroll. Det är också bra för svåra känslor som omedvetet har kapslats in i kroppen. Känslor som man inte visste fanns därinne kan komma fram i ljuset och lösas upp när spänningar släpper!


Att vara storasyster i Tjejzonen

Vad fick dig att vilja engagera dig som Storasyster?

Nicky:
– Jag längtade efter att stötta och hjälpa. Sökte på Volontärbyrån och fastnade för rollen som Storasyster, dels för att jag tyckte att Tjejzonen verkade vara en bra organisation och dels för att jag tyckte om upplägget med den anonyma chatten eftersom jag tycker om att skriva och det kändes som ett bra format för Lillasystrarna att dela med sig av i. 

Mia:
– Jag har genom hela min uppväxt haft svårt att uttrycka och prata om känslor. Jag har kapslat in allt som varit svårt genom livet inom mig och känt att det inte är något som är värt att andra ska belastas med. När jag som vuxen blev utbränd för ett par år sedan så insåg jag att jag måste börja göra annorlunda och påbörjade en ganska omvälvande personlig utvecklingsresa. Under denna tid blev jag samtidigt alltmer intresserad av att kunna hjälpa andra, och jag har alltid velat jobba som volontär. Men jag har tidigare inte haft självförtroendet att söka eller känna att jag skulle kunna bidra med något. Men vartefter jag blev tryggare i mig själv så kände jag att det var dags att trotsa osäkerheten, och för ganska exakt ett år sedan så hittade jag Tjejzonen, som sökte sommarvikarier till chatten. Det är så många unga tjejer idag som mår dåligt och om jag kan göra en liten skillnad för någon av dem genom att finnas där som Storasyster så är det allt värt.

Era tips för den som vill engagera sig?

Nicky:
– Mitt tips är att söka runt på t.ex. Volontärbyrån som samlar olika volontäruppdrag, och gå på känsla när du väljer. Jag tror att alla mår bra av att få hjälpa och bidra. Sedan är det förstås viktigt att fundera över omfattning och hur man trivs med att möta människor – är det i personliga möten, via chatt och skrift eller telefonsamtal?

Mia:
– Tips för den som skulle vilja engagera sig: gör det! Jag var orolig innan att det skulle vara för svårt och att jag skulle göra saker fel. Men Tjejzonen har ett sånt otroligt starkt och välfungerande system för att löpande utbilda och stötta oss volontärer vilket gör att man verkligen kan växa in i uppdraget i sin takt och på ett positivt sätt.

Vad är mest berikande respektive den största utmaningen med att vara Storasyster?

Nicky: 
– Att känna att jag gör skillnad, bara genom att lyssna. Det är så fint att ens närvaro gör att Lillasystern får något annat att tänka på för en stund. Så alla fina möten och samtal om livet är det absolut mest berikande. Och ofta får man bekräftelse direkt från Lillasystern att hon verkligen uppskattat samtalet, vilket såklart ger kraft och vilja att fortsätta stötta. Utmanande är att det ibland blir rätt tunga samtal som, om man chattar, kan vara svåra att avsluta efter de två timmar vi har tillsammans.

Mia: 
– Det berikar att känna att jag får vara med och göra skillnad, att möjliggöra att någon som behöver det just den här kvällen får möjlighet att öppna sig eller bara få känna att någon finns där för henne och vill lyssna på henne, kravlöst och anonymt. Den största utmaningen var i början, då var det lätt att känna sig otillräcklig i svåra chattsamtal, och oro mig över att jag borde gjort mer, eller skrivit något annorlunda. Men tack vare feedback och stöd från mentorerna så har jag lärt mig att hantera det bättre och bättre. Ofta när jag känt att något gått riktigt dåligt så har det visat sig vara att jag är för självkritisk och hård mot mig själv, så det har blivit en möjlighet att få jobba även med dessa sidor hos mig själv genom att vara volontär hos Tjejzonen.

Om Tjejzonen

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska ohälsan ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Genom att erbjuda tjejer samtal med en Storasyster som lyssnar ger Tjejzonen stöd och kraft till att må bättre.

Vill du ha en Storasyster att prata med, eller om du vill bli någons Storasyster, kontakta Tjejzonen.

Stötta Tjejzonen

Om du vill stötta detta viktiga arbete kan du ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. Läs mer här eller skicka din gåva direkt till 90 02 072.

Lästips

Videotips – yoga online för ungdomar

Yogobe Video: te37 Yogobe Video: 5cp6 Yogobe Video: 75gf Yogobe Video: sg87

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Open post
Hitta rätt bland våra playlists

Hitta rätt bland våra playlists

26 desember 2021 | Av
Yogobe

Yoga, träning och meditation kan ibland kännas som en oändlig djungel och överväldigande. Våra playlists hjälper dig att navigera. Här får du tips utifrån dina behov och få ett bättre hum om vad som finns i vår Yogobe-djungel!

Kategorier för olika syften: Yoga, träning, meditation & personlig utveckling  

Har du också klickat in på videobiblioteket och överväldigats över hur mycket det finns. Var ska jag börja? Hur vet jag vad jag ska söka på för att hitta just det jag behöver? Visste du att vi har samlat playlists i olika kategorier som hjälper dig i urvalet? Ta del av alla våra playlists – för olika behov och teman! Här har vi hjälpt dig ytterligare på traven och ger några förslag som kan ge dig inspiration för din yogapraktik, träning, personlig utveckling med mera.

Yoga för olika behov

Under kategorin yoga hittar du lättillgängliga yogaklasser utifrån olika behov och typer av yoga. Flödande, lugnt, nybörjarvänligt, en särskild yogaform med en lärare du uppskattar, Yoga & ACT, (Acceptance and commitment therapy), yoga som komplement till en särskild idrott eller kanske en viss del av kroppen som behöver mer omtanke? Nedan har vi samlat ett urval att kika på, eller så kan du välja att ta del av alla yogaplaylist

Träning för olika behov

Det är lätt att fastna i samma banor, med våra olika playlists kan du finna nya träningsformer eller få inspiration till pass du vet att du brukar uppskatta. Kanske gillar du igenkänningen och kör på samma lista om och om igen, eller så vill du variera dig för att få en nytändning och utmana kroppen på olika vis. Nedan får du förslag på några playlists, eller ta del av alla playlists inom kategorierna Träna, Kom igång, Få energi och Kraft & styrka

Meditation, andning och mindfulness

Nyfiken på att börja meditera, andningsträna eller vill lära dig vad minfulness är? Eller har du utövat någon form av meditation länge men vill ta nästa steg, få guidning och variation? Vi har samlat olika typer av meditation och minfulness här och nedan ser du några förslag på playlists.

Grow – personlig utveckling och helhetshälsa

Har du sett att vi har smyglanserat en ny kategori, Växa, i videobiblioteket? Snart kommer det fyllas på allt mer i så väl video- som textinnehåll. Här finner du allt vi har inom personlig utveckling och hälsa mentalt/psykiskt och existentiellt. Här ger vi dig ett smakprov på vad du kan fördjupa dig inom. Alla playlists kopplade till detta hittar du annars under Växa och Personlig utveckling


Samla sina egna favoriter – Gör egna playlists

Visste du att du även kan göra egna playlists? Klicka på de tre prickarna under beskrivningen av en video och sedan på "lägg till i playlist". På så vis kan du enkelt samla dina favoriter i en och samma playlist, eller uppdelade i olika kategorier. 

Videorna spelas upp direkt efter varandra, så du kan skapa ditt eget längre pass med några olika klasser helt i din smak. Kanske en andningsövning följt av en eller två kortare yogaklasser, som avslutas med en meditation eller nidra – perfekt för att få gott om tid att landa en kväll mitt i veckan eller för att få återhämtning på helgen. Eller varför inte ett rejält pulspass som direkt övergår i skön yoga eller en mindfulnessövning. ✨

Ett smakprov på variationen av onlineklasser hos Yogobe

Yogobe Video: 3g8d Yogobe Video: 8x6z Yogobe Video: d25a Yogobe Video: 8s7e

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Open post

Search

Categories