Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Var hållbar med en stark core

Var hållbar med en stark core

18 september 2022 | Av

Har du ont i kroppen? Kanske är anledningen att du inte tränar – eller inte tränar på ett bra sätt. Här berättar jag hur du kan bli hållbar och stark inifrån och ut med hjälp av coreträning.

Smärta på grund av brist på, eller felaktig, träning

Som fysioterapeut möter jag många som har ont. Många gånger är vägen ur deras smärtproblematik, träning, att bli starkare och mer hållbar.

Tyvärr möter jag dock även en hel del personer som får ont av sin träning. Kanske de tränar alltför ensidigt, eller så har de börjat träna för hårt, ibland påhejade av ett nyårslöfte eller för att slippa bada i vassen till sommaren. Det händer att övningar utförs på ett sätt där vi inte kan kontrollera kroppen på ett effektivt sätt.

Smärtan kan ibland leda till att man försöker kompensera kroppens position vid ansträngning eller spänna andra delar för att slippa smärtan. Felaktiga rörelse- och spänningsmönster är en vanlig anledning till smärta och obehag, inte minst långvarig smärtproblematik.

Upplever du smärta eller har allmänt behov av att stärka din djupa coremuskultur? Ta del av Hillevis klasser med grundläggande coreträning eller samtliga våra coreklasser i videobiblioteket. 

Kontakt med ditt center

Det lilla barnet som utvecklar sin motorik för att så småningom kunna komma upp, gå och stå och springa arbetar utifrån sitt core, det vill säga utifrån sitt center, och aktiverar även muskelkedjor i hela kroppen. Under resans gång tycks dock många av oss tappa kontakten med vårt center och lägger oss till med andra rörelsemönster, som inte nödvändigtvis aktiverar våra muskelkedjor på ett adekvat sätt.

För många leder detta till rörelsemönster där vi förlorar vår ryggrads neutrala och naturliga kurvatur. Vår ryggrad är ju nämligen inte spikrak. Vi har en svank i ländryggen och en liten rundning i bröstryggen. Ryggraden är konstruerad för att vara aktiv just med denna naturliga kurvatur, den behövs för att ge stötdämpning för att skydda kotorna samt som stöd för att utveckla kraft i rörelser. Ibland tenderar vi dock att hänga för mycket i svanken och får ont just i det läget, vilket leder till att bäckenet tippas lite, lite bakåt.

Men vi kan även gå åt andra hållet för att få kontroll på ryggen. Vi börjar då istället spänna oss alltför mycket, i detta läge ”griper” vi tag, spänner, med bland annat de raka bukmusklerna för att hålla allt på plats. Detta mönster brukar kallas för gripping eller bracing, och är oftast inte särskilt funktionellt eller bra för kroppen.

Träna djupa coremusklerna genom neutral ryggrad

Oavsett om man inte tränat alls, är en glad motionär eller superatlet måste vi ha rätt insteg i vår kropp när vi börjar belasta den; Att vi lär oss koppla på de delar som krävs för att utföra rörelser och övningar på ett så skonsamt och effektivt sätt som möjligt.

En metod jag ofta använder för personer som har ont är en form av coreträning, den skiljer sig en hel del från ett klassiskt corepass på gymet. Syftet med den träningen är att vi ska hitta in till kroppens center, skapa plats, medvetenhet och utrymme där. Vi försöker bygga upp för att kunna hålla kvar ryggraden i en neutral position utan kompensatoriska mönster.

Rörelserna utförs både ryggliggande, på sidan, på alla fyra och stående och utförs enligt följande:

  • Vi börjar med att medvetandegöra ryggraden samt kroppen i sin helhet.
  • Nästa steg är att lägga fokus på och bli medveten om andningen.
  • Därefter lägger vi på rörelser, många av dem med ryggraden i en bibehållen neutral position för att just aktivera våra djupare, liggande stödsystem.
  • Vi arbetar även med att utföra små rörelser med ryggen för att väcka medvetenhet kring ryggraden.

Pröva och se hur det funkar för dig, ta gärna hjälp av min ryggliggande klass Stärk din kärna 1!

Tips på hur du kan lyssna in din kropp

  • Låt oss lite som barnet utforska våra kroppar i rörelse, istället för att köra över kroppen bara för att kunna checka av träningen på vår oändliga att-göra-lista.
  • Glöm inte att återhämtning är jätteviktigt för oss på alla plan så avsluta gärna träningen med avslappning exempelvis i form av avslappning, yoga nidra, yinyoga eller återhämtande yogasekvenser.
  • Öka din medvetenhet om hur du står och hur du aktiverar olika muskler i kroppen, både i din yogapraktik, övrig träning samt i din vardag.
  • Ta del mina videos nedan och börja med att hitta kontakt genom ett mer effektivt stående. Jag vill även be dig att medvetet och med tålamod börja aktivera din core genom den första delen av Stärk din kärna.

Lästips

Coreträning på djupet online

Yogobe Video: r67g Yogobe Video: yj4y Yogobe Video: kr7f Yogobe Video: cm98 Yogobe Video: z64w Yogobe Video: 28eb

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Tips för att förebygga skador när du spelar padel

Tips för att förebygga skador när du spelar padel

14 september 2022 | Av
Yogobe

Är du en av alla padelfrälsta med många timmar på padelbanan, och kanske inte så mycket annan träning, eller återhämtning? Varslar kroppen om eventuella skador? Vi har tagit hjälp av fysioterapeuten Majja Lund för att reda ut hur du kan förebygga samt rehabilitera eventuella skador, för en härligare padelupplevelse!

Att tänka på vid padelspel

– Det är något med padel som gör folk helt frälsta. Jag har sett det hos min man och även erfarit det själv. Jag tror att det beror på att det passar många; man kan köra padel på nybörjarnivå och få till en allt ifrån mild motionsform där man även får socialt utbyte i och med att man spelar i singel om 2 eller dubbel om 4 personer. Padel kan också vara supersvettigt, högintensivt och är väldigt tekniskt avancerat på en högre nivå.

Men just frälsningen gör också att många bokar upp sig på alltför många pass, vilket av flera anledningar kan missgynna kroppen.

– Jag hör ofta folk som skadat sig när de kört flera dagar i rad. Det kan vara någon som inte är van att röra på sig i den mängden men det kan också vara den som är vältränad men skadar sig ändå på grund utav att det blir för ensidigt och återhämtningen mellan passen otillräcklig, säger Majja.

Det är vanligt att få skador/överbelastning i armbåge (så kallad tennisarmbåge), handleder, knän, axlar, rygg och fotleder/hälsenor. Så hur kan man förebygga skador? Majja tipsar nedan!


Förebygg skador i padel – prehabträning för padelnördar

  • Uppvärmning: Värm alltid upp innan passet för att få cirkulation i muskler och leder som du kommer att belasta under passet och för att aktivera och stabilisera där det är vanligt att få skador. Se video nedan för exempel på hur du kan värma upp.
  • Komplettera träningen: Var någon skadar sig är såklart individuellt och beror på tidigare erfarenheter i kroppen och vad som sker i skadetillfället, men här följer några generella principer.
    • Styrka & rörlighet i vrister, knän och höfter: Det kan vara väldigt djupa knäböj/utfall i padel, så du kan behöva bygga upp styrka och rörlighet i vrister, knän och höfter för att inte ta ut rörelsen i ryggen och få ont där.
    • Stärk & värm upp handleder, armbågar och axlar: Även här blir det stor belastning i padelspelandet. Det är viktigt med extra omtanke genom uppvärmning men också en del styrketräning. Du kan göra uppvärmningssekvensen (se video nedan) men lägga till vikter i händerna för att stärka upp ytterligare.
    • Komplettera med lågintensiv träning: Padelträningen har en del explosiva inslag som drar ihop musklerna. Det är därför bra att varva med lågintensiva träningsformer som sträcker ut musklerna och ökar rörligheten. Yoga eller pilates är perfekt för detta då de dessutom ökar kroppsmedvetenheten och ger återhämtning. Du kan exempelvis göra mitt pass yoga för padelspelare
  • Aktiv återhämtning: För att förebygga skador kan du med fördel göra passet yinyoga för padelspelare, som innehåller pressur på punkter som lätt blir spända när du kör padel och ökar återhämtningen. Yinpass ger kropp och sinne vila genom att du stannar länge i varje position och där du övar att bara vara – ett komplement till racketsportens prestations- och tävlingsinslag. Du kan också göra guidade avslappningar för vila och prestationslös närvaro.
  • Vila från padelträningen: Lägg in vilodagar mellan dina träningspass – sprid ut padelträningarna så att du inte kör flera dagar i sträck. Du kan göra annan typ av träning emellan, eller vila.
  • Lär dig tekniken: Genom att lära dig tekniken får du både bättre spel och minskar risken för belastningsskador. Spana in proffsen, fråga någon som kan eller gå en nybörjarkurs. Självklart finns det undantag, men oftast ska racket exempelvis hållas som en yxa, inte som en flugsmälla (vilket jag ofta sett nybörjare göra) och med spänd rak handled när du träffar bollen. Rörelsen kommer från axeln. Och ofta, genom att böja knäna och träffa bollen underifrån, får du så väl bättre slag som minskad risk att få värk i ryggen (se punkt ovan om att lägga in styrke- och rörlighetsträning för ben för att orka med slagen).
  • Lyssna på kroppen: Det är lättare sagt än gjort och tanken "äsch det är nog inte så farligt" har vi väl alla någon gång haft? Och så fortsätter man på samma bana, med belastningsskador som följd. Jag har också gjort det misstaget. Men ta signalerna på allvar, variera rörelse och vila när det behövs.

Uppvärmning inför padel – gratis video



När du redan skadat dig – tips för rehabträning för padelspelare

  • Cirkulation: Din rehab beror såklart på vad det är för skada som uppstått. Men cirkulation är nästan alltid bra. Det minskar inflammation och ger näring till läkning. Undvik belastning med just de rörelser som har gjort att du har fått skadan, hitta alternativa rörelser.
  • Ta hjälp: Sök fysioterapeut om skadan/smärtan kvarstår mer än ett par dagar eller är av intensivare slag.
  • Ta hand om kroppen: Bygg upp med prehab när du påbörjar spel igen. Känn in kroppen – börja långsamt och kika in punkterna ovan – var exempelvis noga med uppvärmning och vilodagar.


Läs mer om prehab & rehab

Övningar & träning online – rehab för padelspelare

Yogobe Video: 2dz5 Yogobe Video: ed59 Yogobe Video: ed59 Yogobe Video: 56pb Yogobe Video: 36rb Yogobe Video: 5ht7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Prehabtips för hållbar träning & vardag

Prehabtips för hållbar träning & vardag

13 september 2022 | Av
Yogobe

Träning i kombination med prehab är lika med succé! Gör det inte svårare än vad det är, med lite tid och få medel kan du få stor hjälp. Här får du tips!

Sätt en hållbar träningsrutin

Kanske har du börjat sikta in dig på en hållbar träningsrutin inför hösten. Vi uppmuntrar dig till att fråga dig  själv:

Vad tränar du eller vad vill du börja träna? Vad kan du förbereda dig på och komplettera med för att vara hållbar? Var du har dina styrkor och svagheter, vad du gör mycket och lite av, och komplettera det du behöver mer av?

Som hjälp på vägen kan du ta del av våra tips nedan!

Prehab för hållbar träning för kroppen

  • Fyll på med det du behöver komplettera med – det behöver inte vara långa pass på timmar, det kan räcka med några övningar på 5-10 minuter några gånger i veckan eller som uppvärmning/nedvarvning efter det träningspass du gör.
    • Är du överrörlig kan du behöva lägga in styrka och stabilitet för att undvika att skada dig eller få ont.
    • Om du kör mycket explosiv träning eller träningsformer som innehåller sådana moment, som lätt gör musklerna spända, kan det vara en god idé att komplettera med träning för rörlighet och kroppskännedom.
    • För dig som yogar framför allt de lugnare formerna, kan det vara en god idé att komplettera med pulshöjande aktiviteter. Därtill gärna styrketräning så att du inte belastar leder för mycket i din yoga.
  • Kroppskännedom – att aktivera rätt muskler kommer ge bättre och snabbare effekt i din träning. Kroppskännedom och aktivering kan du öva upp exempelvis med långsamma träningsformer som yoga.
  • Core – mycket av vår stabilitet sitter i vår bål. Att ha en stark mage och rygg hjälper oss i så väl träning som vardagsliv. En svag bål kan ofta leda till att vi felbelastar och får ont. Ta del av klasser med coreträning online.
  • Värm upp – om du ska springa så börja jogga i lugnt tempo och öka därefter. Styrketränar du eller kör en lagidrott så är det bra att få cirkulation i de muskelgrupper och leder du ska arbeta med. Ta del av sköna uppvärmningssekvenser för olika typer av träning.
  • Vila & återhämtning! Det är också viktigt att få in återhämtning och vilodagar för att kroppen skall bli hållbar och skadefri. Lyssna inåt och låt kroppen få vila de dagar den är sliten.

Prehab genom mental träning

Det är inte bara kroppen som behöver balanseras. Balansen mellan kropp och sinne är minst lika viktig. Mental träning gynnar dig såväl psykiskt som fysiskt och förhoppningsvis bidrar det till minskade stressnivåer. Det hjälper dig även att lyckas hålla de rutiner du behöver för att må bra.

Ta gärna en stund för reflektion och meditation/mindfulness varje dag, för att checka in med dig själv och se ditt behov och vad du behöver. Om du lider av stress, skriv ner vad du konkret kan minska ner på, och lägg in stresshanteringsövningar för att lugna och balansera nervsystemet. Du kan även se över om det finns moment som du kan få hjälp med i vardagen för att minska stressen, men även få utrymme för dina viktiga hälsorutiner. 

En bra balans mellan träning, återhämtning och prehab kommer förhoppningsvis göra underverk för din kropp så att du blir hållbar både inom träning men också i din vardag.

Lycka till! 

Läs mer om preventiv träning

Prehab för hela dig

Yogobe Video: 54zw Yogobe Video: 8ur3 Yogobe Video: sr79 Yogobe Video: 25zc

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Öppna inlägget
Post-covid: Forskning & så här kan du hjälpa dig själv

Post-covid: Forskning & så här kan du hjälpa dig själv

26 juni 2022 | Av
Yogobe

Över 30 000 har diagnosticerats med post-covid i Sverige, men mörkertalet är troligtvis stort. Vad är då post-covid och varför blir vissa sjuka? Och vilken behandling finns det för dem som drabbats? Här berättar vi vad forskningen och vården visar, och vilka råd som finns till dig som drabbad. 

Hur många har drabbats av post-covid?

Många runt om i såväl Sverige som resten av världen har drabbats av post-covid. Yogobe deltog på Hjärt-Lungfondens seminarium om post-covid där forskare, läkare, en fysioterapeut och drabbade senaste kunskapen.

Den 7 juni kom Socialstyrelsen med ny statistik runt antalet drabbade av post-covid (eller "postinfektiöst tillstånd efter covid-19" som är den medicinska diagnosdefinitionen). Statistiken bygger på uppgifter från regionerna på hur många som diagnosticerats med post-covid och visar att:

  • 8221 personer har vårdats för post-covid inom specialistvården fram till den 10 maj 2022.
  • Cirka 30 000 personer har fått diagnosen inom primärvården fram till oktober 2021 (den vanligaste vägen till att sedan specialistvårdas).
    • Hur många som tillkommit sedan oktober från primärvården finns inte statistik på.

Enligt seminariet med Hjärt-Lungfonden är dock mörkertalet troligtvis stort.

Vad är post-covid?

  • Definitioner av post-covid. Det finns många olika definitioner av post-covid, gemensamt är kvarstående symptom efter insjuknande av coronavirus. Sjukdomsförloppet ska vara utläkt, men symptom kvarstå.
    • Man skiljer på den post-covid som pågår upp till tre månader efter insjuknande, och de som har symptom längre än så.
    • Diagnosen ställs när annat är undersökt.
  • Vad ligger bakom sjukdomen? Orsakerna är fortfarande oklara och mer forskning behövs. Det finns olika hypoteser:
    • Att viruset binder sig till celler i kroppen, invaderar organ och kan skapa skada akut och på lång sikt.
    • Att viruset släpper spike-receptorer, ett virusprotein, i blodbanan, framför allt i tarmen, och således finns kvar i kroppen under lång tid.
    • Autoimmuna orsaker – att viruset orsakar en aktivering av immunförsvaret på felaktigt vis.
  • Vilka drabbas? Alla kan riskera att få post-covid. Kvinnor är extra drabbade – även tidigare icke-sjuka, unga och fysiskt aktiva, av oklar orsak. Annars är riskfaktorer är hög ålder, övervikt, lägre hälsostatus,  och att ha intensivvårdats med respirator. Barn har också drabbats.
  • Symptom. Det finns hundratals olika symtom på post-covid. Vissa drabbas av många olika symptom, andra av några få. Varför människor drabbas av olika symptom, och vissa mer än andra, är även det oklart. Det är inte ovanligt att symptomen går upp och ner, vissa avklingar med tiden medan andra kan uppstå senare (exempelvis diabetes och njurproblem).
  • Behandling & rehabilitering. Det finns ännu inga några botemedel mot post-covid, mer forskning behövs – men det finns sätt att underlätta symtomen. För att få behandling krävs först en diagnostisering som först och främst utesluter andra förklaringar till individens problem. Olika insatser för olika symptom görs därefter. Då sjukdomen är ny och forskningen inte hunnit med, samlar man in erfarenheter från de som drabbats. Patienter berättar att de tar sig mycket tid för vila, minska intryck, ta hjälp för att klara av vardagen och försöka ha ett positivt sinnelag. Längre ner listar vi olika behandlingar som används.

Symptom på post-covid

  • Vanligaste symtomen:
    • Fysisk och psykisk/mental trötthet och minnesstörningar med följande nedsatt arbetsförmåga och lägre livskvalitet.
  • Andra vanliga symptom:
    • Nedsatt lungfunktion
    • Andfåddhet
    • Utmattning
    • Ångest
    • Depression
    • Smärta
    • Feber
    • Huvudvärk
    • Hjärndimma
    • Hög vilopuls
    • Hjärtklappning
    • Kognitiv nedsättning
    • Sömnstörningar
    • Förändrad lukt och smak
    • Ljud- och ljuskänslighet
    • Muskelsvaghet
    • Domningar
    • Mag-tarmproblem
    • Yrsel
    • Ökad risk för diabetes och njurproblem.

Olika typer av behandling & rehabilitering vid post-covid

  • Individanpassning: Ett individ- och helhetsperspektiv är viktigt, där olika insatser inom vården behöver samordnas.
  • Lyssna på kroppen: Kan vara viktigaste, men svåraste tipset. Ta det varsamt och var beredd på att symptom kan gå upp och ner och att du kan vara mer trött under längre tid – ge dig vila.
  • Fysisk aktivitet: En del får bakslag eller ökade symptom vid fysisk aktivitet. Därav viktigt att tappa upp aktivitetsnivå sakta men säkert. När du är stabil på en nivå, kan du öka lite i taget. Men fysisk aktivitet och cirkulation är viktigt för hela vår hälsa, så var inte rädd för tröttheten, men ta det varsamt. Du kan exempelvis dela upp promenadsträckan i flera kortare, eller göra korta övningar hemma. Återigen: Lyssna på kroppen och ge dig tid för återhämtning efteråt.
  • Andningsträning: Fungerar olika för olika personer. Individuell behandling behövs därav.
  • Samtalsterapi: Rekommenderas för ångest och depression samt för att hantera smärta.
  • Arbetsterapeut: Kan ge stöd att reglera sin energinivå, minska stress och återgå till arbetet.

Självhjälp online – yoga, andning, meditation och träning

Forskningen kan alltså i dagsläget inte ge några exakta, allmängiltiga besked. Men återhämtning och långsam upptrappning av aktivitet – både fysisk och mental – samt andningsträning, hjälper många. På Yogobe har vi hjälp inom dessa områden, som komplement till hjälp från vården. Du kan testa dig fram vad som fungerar för just dig, gärna i samråd med en läkare eller annan behandlare:

Läs mer om trötthet, utmattning och andningssvårigheter

Videotips: Återhämtande yoga och andningsövningar 

Yogobe Video: fp42 Yogobe Video: 2gx9

Yogobe Video: d72r Yogobe Video: 3g8f Yogobe Video: d8e4 Yogobe Video: b94t

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Ta del av hela Hjärt-Lungfondens post-covid-seminarium:

Källor:

  • Post-covid statistik från Socialstyrelsen, och mejlkonversation med Barbro Engdahl.

Öppna inlägget
Hjälp vid hjärntrötthet

Hjälp vid hjärntrötthet

24 juni 2022 | Av
Yogobe

Vad är hjärntrötthet? Och hur kan symptomen lindras? Här får du lära dig mer och får tips på hur du kan hjälpa dig själv att minska symptomen och öka ditt välmående.

Vad är hjärntrötthet och kan man bli bra igen?

Hjärntrötthet är en utmattning och extrem orkeslöshet som är kraftigare än vanlig trötthet, framför allt gällande mentala aktiviteter. Hjärntrötthet kan utlösas av olika orsaker, så som exempelvis stroke, infektioner, en neurologisk diagnos, utmattning eller skallskador och förvärras av intryck och ansträngning.

Det finns få studier globalt om både orsak och behandling. Men de studier som har gjorts, visar att vi kan lindra hjärntröttheten och med det öka livskvalitet och för att bättre förstå och hantera livet.

– Hjärnan har en god läkningsförmåga men är långsam. Tålamod behövs och under tiden behöver man ta hand om sig på ett klokt sätt, skriver forskarna i nerurologi, Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson, på brainfatigue.se, som också är författare till Den ofattbara hjärntröttheten.

Vissa blir bättre efter ett år, andra tar längre tid eller får leva kanske livet ut med hjärntröttheten – även om de flesta får lindring i sina symptom. 

Symptom på hjärntrötthet

  • Snabb förlust av mental energi vid tankearbete
  • Sämre koncentrationsförmåga över tid
  • Onormalt långt återhämtningsbehov
  • Minnesbesvär
  • Tanketröghet
  • Känslosamhet
  • Irritabilitet
  • Stresskänslighet
  • Sömnproblem
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Svårt att komma igång
  • Huvudvärk om man gjort för mycket

Mindfulness – god hjälp vid hjärntrötthet

Lars och Birgitta har studerat medicinering med positiv effekt vid en centralstimulerande medicinering – men fler studier behövs. De har också forskat  på MBSR (mindfulness-baserad stressreduktion), med goda effekter:

  • Få vila till hjärnan, öka koncentration och minska oro och stress.
  • Kunna förhålla sig till sin situation på nya vis och förstå sina beteendemönster
  • Blir mer vänlig  och accepterande mot sig själv.

Forskarna har sett att lite längre meditationer, cirka 45 minuter, är hjälpsamt vid hjärntrötthet, för att få tid till att hinna lugna sig och vara i stillhet ett tag. Därtill är lugnet i aktiviteter, att göra saker mer långsamt och närvarande, gynnsamt för återhämtningen.

Få hjälp att komma igång med mindfulness i programmet Explore Mindfulness.


Tips från forskarna: Spar energi men gör det du mår bra av

  • Ta pauser under dagen, och lägg in återhämtande dagar. Du vaknar med ett mycket mindre laddat batteri än friska personer, och behöver mer tid för att "ladda upp dig".
  • Gör sådant som du mår bra av. Även om det tar energi att träffa folk du tycker om är det viktigt att fylla på med sådant som gynnar ditt välmående, fast i mindre dos. Hitta din nivå, just nu.
  • Ge dig tid att varva ner inför natten. Sömnen är viktig men många lider av svårigheter att somna.
  • Anpassa tiden i butiker. Gör inköp när det är lugnare i butikerna, eller handla över nätet.
  • Medicin kan hjälpa. Irritabilitet och gråtmildhet kan behandlas med låg dos av antidepressiv medicin, till exempel SSRI, om behov finns. När energin blir bättre, minskar oftast irritationen.
  • Ät regelbundet. Och se till att få i dig en väl sammansatt kost som ger energi under längre tid.
  • Skapa en strategi för dina uppgifter. Dela upp dem över flera dagar när så behövs.
  • Minska på såväl de yttre som de inre intrycken. Exempelvis genom att ha hörselkåpor och solglasögon. Vad som hjälper för att minska inre intrycken är individuellt, exempelvis att meditera, gå i skogen, sitta tyst, pyssla med blommor och måla.
  • Fysisk aktivitet är bra. Men det kanske inte går att göra samma typ av aktivitet och i samma intensitet och längd som förut. Hitta en lagom-nivå och form som fungerar för dig.
  • Hitta dina gränser. För energidagbok kring vad som ger och tar energi. Prioritera din tid.

Läs mer om utmattning och återhämtning

Stöd online vid hjärntrötthet – för ökat lugn och ny energi

Yogobe Video: fp42 Yogobe Video: b94t Yogobe Video: c4g7 Yogobe Video: 24gf Yogobe Video: 4b2s Yogobe Video: t6w8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källor:

Öppna inlägget
Vad är kinesisk medicin?

Vad är kinesisk medicin?

01 maj 2022 | Av
Yogobe

Vad är egentligen kinesisk medicin? Enligt den urgamla läkekonsten vars huvudtanke är en helhetssyn på kropp och själ, botas sjukdomstillstånd genom att återställa balansen YinYang med bland annat örtmedicin och akupunktur. Läs mer om traditionell kinesisk medicin här!

Kinesisk medicin – med fokus på helhet

Kinesisk medicin har praktiserats under mer än 2000 år, med tanken om att kroppen är en dynamisk helhet – och att kropp och själ hör ihop. Helhetsynen innebär att ta hänsyn till alla symptom i kroppen när man ställer en diagnos.

Trraditionell kinesisk medicin (TKM) står inte i motsatsförhållande till skolmedicinen utan kan fungera som ett komplement. Kända behandlingsmetoder är akupunktur, moxa, örtmedicin, TuiNa-massage, övningar som till exempel qigong samt kostlära.

Inom kinesisk medicin används ofta begreppet Qi. Qi betyder bland annat livskraft, livsenergi. När Qi är i balans är människan frisk – men sjukdom kan däremot uppstå när balansen bryts.

Akupunktur

En akupunkturbehandling strävar till exempel mot att tillföra qi eller att avlägsna ett överskott. Det sägs kunna eliminera eller lindra sjukdomen.

Vid akupunktur sticker TKM-läkaren in små, väldigt tunna sterila nålar på bestämda punkter i huden, vilket gör att nervtrådar stimuleras. Som patient kan man känna ett litet stick och sedan en svag kramp eller ömhet.

Enligt TKM är det bäst är att underhålla sin hälsa förebyggande genom till exempel akupunktur, motion och rätt kost. Detta alltså innan balansen bryts. En behandling med akupunktur påverkar hela kroppen, både fysiskt och psykiskt.

Meridianer

Grunden i traditionell kinesisk läkekonst utgörs av meridianerna. Enligt TKM kan en meridian kallas för “energi” och det finns 14 meridianer i kroppen.

De tolv huvudmeridianerna samt de två som kallas Ren Mai och Du Mai har egna akupunkturpunkter i kroppen. De tolv huvudmeridianerna sitter symmetriskt på båda sidor av kroppen, på höger och vänster sida.

Meridianerna reglerar och distribuerar Qi och blod, och upprätthåller balansen YinYang på detta sätt. Enligt TKM underhåller meridianerna närande funktioner på djupet och försvarande funktioner på kroppsytan. När vi blir sjuka visar sig symptom och tecken via meridianerna.

Längs dessa meridianer, eller energibanor, finns ungefär 1 000 akupunkturpunkter med specifika funktioner – och kopplade till olika organ. Genom att sticka in nålar kan eventuella blockeringar frigöras i energibanorna och den kroppsliga balansen kan återställas.

Örtmedicin

Örtmedicin är en av de dominerande traditionella behandlingsmetoderna inom kinesisk medicin. Inom denna gren anser man att örter kan behandla och lindra olika kroppsliga problem, stärka kroppen och allmäntillståndet. 

TKM-läkaren ordinerar ett recept med ca 12 olika örter. Det finns hundratals klassiska örtrecept som utvecklats av många gamla läkare. Under modern tid har dock både våra kroppar och sjukdomar ändrats av samhälle och omgivning vilket gör att alla gamla recept inte längre passar för alla situationer och patienter. Läkaren kan justera och individualisera örtrecepten under behandlingens gång om det skett förändringar i sjukdomstillstånd etc.

TuiNa-massage

Traditionell kinesisk massage bygger på den kinesiska medicinens teori. Det är en helhetsmassage som berör mer än huden. TuiNa är en dynamisk massage form som aktiverar kroppens akupunktursysten enligt kinesiska principer Den går djupare än muskler och skelett. Den påverkar organen, deras funktioner, och hela energisystemet på ett positivt sätt. Man använder olika massagetekniker beroende på de problem man behandlar.

TuiNa balanserar Yin och Yang, öppnar upp meridianerna och reglerar Qi och blod cirkulationen. Massagen kan utföras sittande eller liggande och är ett utmärkt komplement till akupunktur och akupressur.

Lästips

Videotips

Yogobe Video: 24gf Yogobe Video: p92z Yogobe Video: 2gw6 Yogobe Video: 4ar8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Yoga & styrketräning – för en mer hållbar kropp

Yoga & styrketräning – för en mer hållbar kropp

29 april 2022 | Av

Yoga är fantastiskt och kan bjuda på stor variation, men kroppen behöver även rörelser som ofta inte inkluderas i yogapraktiken för att må optimalt. Så varför inte kombinera din yogapraktik med styrketräning?

Komplettera yogan med styrketräning för en hel och stark kropp

Yogapraktiken bjuder på sådan oerhörd bredd. Med andningsövningar, medveten närvaro och asana är det verkligen en holistisk approach till hälsa. Men kroppen behöver även rörelser och belastning som ofta inte inkluderas av yogapraktiken för att fortsätta var hel och må bra. Att hoppa och röra dig explosivt varvat med långsamma rörelser, höjer energin och stärker kroppen. Ännu mer variation får du om du kompletterar yoga med löpning, kettlebell, klättring eller liknande där du ger kroppen andra typer av rörelse, men också viktbelastar mer.

Kolla in våra playlists Stark och uthållig med Julia GlutzTräning som yogakomplement och Urban Move för klasser med styrka, kondition och explosivitet att enkelt komma igång med redan nu!

Stress, också kallad belastning, behövs för att kroppen ska fortsätta vara stark och hållbar. I och med att kroppen blir starkare varje gång vi belastar den behöver vi öka stressen med externa vikter, högre tempo eller att hålla positionen längre för att träningen ska fortsätta stärka kroppen. Detta kallas progressive overload, och är stärkande för kroppen. Vi kan såklart överbelasta kroppen, detta innebär att vi lägger på för stor vikt, har för hög hastighet i rörelsen eller gör en viss rörelse för ofta. Alternativt att vi blandar dessa tre kvalitéer och utsätter kroppen för det, då har vi nästan en garanterad skada.

När vi styrketränar tillför vi extern belastning, när vi hoppar eller springer utsätter vi kroppen för stötar och när vi utövar yoga fokuserar vi ofta på att förlänga vävnader. Att förlänga en muskel är inte nödvändigtvis att stretcha den, en form av stress, alltså belastning, kan också göra det.

Yin & Yang – rörelser med variation

Vi behöver vila, och vi behöver belastning (stress). Yinyoga är mer återhämtande för kroppen, och belastar vävnader långsamt och länge. Yangyoga, så som hatha eller vinyasa, är mer snabba rörelser och muskelaktivtet än yin. Men kroppen vill och behöver mer.

  • Det är såklart individuellt för alla vad just din kropp behöver, och i hur stor dos. Men att varva din yogapraktik med:
    • löpning som tränar upp fjädringen i ditt steg eller med funktionell kroppsträning höjer pulsen mer och stärker hjärtat samt utmanar musklerna mer än vad yoga kan göra.
    • Om du lägger på extern vikt i form av kettlebell eller skivstång, eller ger dig ut och klättrar kommer du stärka muskler och rörelsemönster som inte yogan tränar, och på så vis få en mer allsidigt stark kropp.
  • Slutklämmen är; rör på dig på olika sätt, högt lågt, snabbt långsamt, mjukt och starkt för att göra kroppen glad.
    • Du behöver inte ge upp yoga för gymmet, eller sadla om helt. Liten variation gör stor skillnad.
    • Och vem vet, du kanske hittar någon ny träningsform som inte bara stärker kroppen, men också fyller dig med rörelseglädje?

Nya klasser med Vevve: Somatic Flow, yin och vardagsyoga

Har du sett Vevves nya klasser i  Somatic Flow videobiblioteket? De nya och de äldre klasserna finner du samlad i vår playlist Somatic Flow – gå djupare in i  dig själv . I april kommer även fler yinklasser och i maj vardagsyoga med Vevve. Håll utkik!

Lästips för varierad träning

Videotips för hållbar styrka

Yogobe Video: 3ba9 Yogobe Video: t47a Yogobe Video: fz45 Yogobe Video: k68r

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Prehabövningar som gör dig till en bättre löpare

Prehabövningar som gör dig till en bättre löpare

18 april 2022 | Av
Julia Glutz

Oavsett hur du löptränat mycket eller vill komma igång är det viktigt att tänka hållbart n'r  för att undvika skador och orka mer. Här ger jag dig mina bästa råd och övningar.

Undvik skador vid löpning

Du har kanske sprungit ett tag och din kondition har ökat och du känner att du flyger fram i löparspåret, eller så håller du på att komma igång med löpning. Oavsett vill jag uppmuntra dig om att inte glömma att ta hand om dina muskler, senor och leder med jämna mellanrum. I din kropp är allt sammanlänkat och för att undvika skador behöver du ta hand om helheten.

Löpningen är precis som vilken idrott som helst. Du behöver träna grennära, det vill säga att du behöver träna just löpning men för att hålla dig stark, uthållig, spänstig och skadefri behöver du också köra prehab.

Vill du komma igång med löpning? Vare sig du är ny till löpning, eller om du vill komma igång igen efter ett uppehåll så är träningsprogrammet 12 veckor till milen perfekt för att på ett hållbart sätt trappa upp löpningen och undvika skador. 

Vad är prehab?

Vad är då prehab? Jo prehab betyder preventiv rehabilitering och det innebär tidiga insatser som kan främja din arbetsförmåga och förebygga risker som kan leda till skador. Det är ofta korta men väldigt effektiva insatser som behövs.

Längre ner hittar du förslag på prehabövningar som kan komma att stötta dig i din löpning och med syftet att förebygga risk för skador. 

Vanliga skador vid löpning

Det finns olika problem som kan uppstå i samband med löpträning, några exempel på dessa är: 

  • Löparknä. Löparknä är en irritation och smärta som sätter sig på utsidan av knät. Smärtan kommer gärna när du sprungit någon kilometer eller två. Har du haft problematiken länge så kommer smärtan kanske direkt i början. Skadan kommer då du belastar fot, höft och knä mer än vad den är van vid – en överbelastning.
  • Främre knäsmärta. Kan vara en diffus smärta runt knäskålen. Den uppstår då leden mellan knäskålen och lårbenet överbelastas.
  • Hälseneinflammation. Vanlig skada bland idrottare. Smärtan sitter ofta cirka 5-7 centimeter upp från hälen.
  • Hälsporre. Hälsporre kan ge dig kraftig smärta under hälen när du belastar foten. Smärtan kommer från senfästet i hälen. Allt beror på en överbelastning av senan i hålfoten. Många jag träffat i mitt arbete har fått denna skada på grund av löpning med skor som inte är anpassade efter just den aktiviteten eller efter personens fötter.
  • Höftsmärta. Smärta i och runt höften är ett vanligt problem och det kan visa sig på lite olika sätt. Vissa upplever smärta och värk medan andra kan känna sig stela.


Prehab – övningar för att undvika skador vid löpning

  • Dynamisk sidoplanka. Lägg dig på sidan. Höger knä på golvet i ca 90 grader och det andra benen sträckt i linje med kroppen. Lyft höften från golvet och håll någon sekund. Upprepa på andra sidan. Gör 10-15 repetitioner x 2.
  • Bulgariskt utfall. Du behöver en stol eller liknande som står bakom dig. Placera dig framför och gå ner i ett utfall med höger ben och placera  vänsterfotens tår på stolen. Gå ner i ett utfall och sträck på dig uppåt. Knäpp gärna händerna mjukt bakom nacken för få in lite rörlighet i bröstrygg/rygg. Repetera på andra sidan. Gör 10 – 15 repetitioner x 2.
  • Höftlyft. Ligg på rygg med fötterna under knäna så att du kan lyfta upp höftpartiet. Lyft upp höften och kläm ihop skinkorna. Håll i någon sekund och sänk sedan ner höften mot golvet. Gör rörelsen 10 – 15 repetitioner x 2. (Kan även göras med ett litet motståndsband ovanför dina knän.)
  • Tåhävning. Ställ dig på en avsats, till exempel en trappa eller en pall. Höger tår på mark och hälen fritt i luften. Vänster ben är i luften. Häv dig upp och ner, repetera på vänster sida. Gör 10 – 15 repetitioner x 2.
  • Skridskohopp – för ett plyometriskt muskelarbete. (Det vill säga vertikala och horisontella hopp, med ett explosivt utförande och kortast möjliga markkontakttid). Fram och tillbaka mellan höger och vänster sida, hopp däremellan. Kan du inte hoppa så får du naturligtvis gå. Gör 10 – 15 repetitioner x 2.

Gör helst övningarna 1- 2 gånger i veckan regelbundet under året.

Här hittar du en video med övningarna: 


Tips för en starkare löpning 

  • Sitt mindre i din vardag, ta trapporna istället för hissen.
  • Styrketräna och gör dina prehabövningar.
  • Slarva inte med uppvärmningen och låt kroppen få starta mjukt.
  • Våga vila!
  • OCH – ha kul längs vägen!

Lycka till med träningen, kram / Julia.

Tips på mer läsning om löpning och löpteknik:

Yogobe Video: 25zc Yogobe Video: 9r8z Yogobe Video: sr79 Yogobe Video: 67hr

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget

Sok

Kategorier