Yoga, training and health inspiration for you

Inom yogavärlden brukar olika yogapositioner sägas ge olika fysiologiska och terapeutiska effekter, trots att dessa effekter saknar en vetenskaplig förankring. Sara Hoy, Robin Tåg och Magnus Ringberg utgör tillsammans Expand Your Yoga och bjuder här in till diskussion kring hur vi inom yogabranschen kan hitta nya vägar för att lära ut om yogans fysiologiska effekter. 

Retorik inom yoga som ofta saknar vetenskaplig förankring 

Vi upplever att det finns en retorik inom yogavärlden där vissa yogapositioner eller typer av positioner (exempelvis rotationer) utlovas med olika fysiologiska och terapeutiska effekter. Det klassiska exemplet är skulderståendet och dess påstådda effekter på sköldkörteln. Ett annat exempel är bakåtböjningar som ska ”stimulera” hjärtat och lungorna samt “påverka” njurarna genom “kompression”. Dock saknas ofta en vetenskaplig förklaringsmodell hur detta skulle kunna ske. 

Det finns, som vi ser det, tre övergripande problem med den här typen av nämnd retorik: 

• Retoriken målar upp det som att vi alla är i obalans eller har någon form av problem/ohälsa. Hur vet vi att det är så? Och, vad bidrar detta synsätt med för konsekvenser?

• Kan en viss yogaposition eller typ av positioner ge en specifik fysiologisk effekt?

• Är yogalärare den rätta yrkesgruppen att uttala sig kring eventuella medicinska effekter?

Vi på Expand Your Yoga (Sara Hoy, Robin Tåg och Magnus Ringberg) vill diskutera detta och undrar hur kan vi hjälpas åt i yogabranschen att beakta den här typen av påståenden och hitta andra former för hur vi förmedlar fysiologiska effekter.     

Det unika samspelet i kroppens organ & organsystem

Kroppens inre organ innefattar bland annat: binjurar, bukspottkörtel, gallblåsa, hjärta, lever, hjärta, livmoder, lungor, magsäck, mjälte, njurar, prostata, sköldkörtel, tjocktarm, tolvfingertarm, tunntarm, urinblåsa, äggstockar med mera. 

Det finns alltså ett flertal organ som alla har en unik funktion med en komplex sammankoppling och ett komplext samspel. Signaleringen kan ske på olika sätt och styrningen sker dygnet runt baserat på autonoma processer. Det sker med andra ord utan att vi behöver tänka på det. Betyder det att vi inte kan göra något alls för att ta hand om våra organ? Både ja och nej. Ja, vi kan delvis påverka med vår livsstil, exempelvis med rekommenderade nivåer för fysisk aktivitet, näringsintag och stressnivåer.  

Är alla i obalans?

När vi tittar närmare  på detta ämne är det en vanligt förekommande uppfattning att man utgår från att individen har en “obalans”. Hur vet man det, och vilken föreställning kommer det att skapa om oss själva om vi tror att vi är obalanserade? Är den sann eller är den ett resultat av desinformation? 

 Kan en viss form ge en särskild fysiologisk effekt?

Vi upplever att det finns en uppfattning om att vissa rörelseriktningar medför en reglering av specifika organs och deras funktion. Är det en rimlig idé att kroppens organ kan manipuleras via olika rörelseriktningar?   

Det vi vet är att bukhålans organ, som magsäcken, våra tarmar, levern och mjälten, är omslutna av ett membran som heter peritoneum. Peritoneum ändrar till viss del sin form i samband med bålens rörelser, inklusive vid inandning (när diafragman plattas till) och vid en utandning (när bukmusklerna kontraharar). När någon förändring av peritoneums form sker i samband i rörelse, kommer organen att anpassa sig efter formen genom att glida i förhållande till varandra. Däremot kommer peritoneums volym inte att ändras. Kroppen med alla sina strukturer är skapade för att upprätthålla sin form och funktion oavsett hur vi än är positionerad eller i vilket förhållande vi än är i relation till tyngdlagen.  

Låt oss gå tillbaka till skulderståendet som vi nämnde i början. Det utlovas att den ger “näring till sköldkörteln” och därmed “stimulerar” tillverkningen av sköldkörtelhormon”. Formen av denna position är en inversion av kroppen (uppochned) tillsammans med en flexion av halsryggen. Vår fråga blir då om man tänker att den motsatta rörelseriktningen, d.v.s. extension av halsryggen i upprätt läge, ”lugnar” den sköldkörteln? Vi anser att detta sätt att förklara yogarörelser är problematiskt. Om rörelser fungerade som ett reglage och påverkade kroppens autonoma funktioner skulle vi behöva vara medvetna om varje rörelse vi utför dygnet runt (inklusive när vi sover).    

En annan ofta förekommande rörelseriktning med utlovade effekter är rotationer och hur dessa “stimulerar” matsmältningen. Processen av matsmältningen är komplex och sker på flera nivåer, från det att vi börjar tugga föda tills att det lämnar oss. Vilken del av matsmältningen avser man? Är det rimligt att tänka att rotationer till höger och vänster skulle ha en förflyttande effekt på peristaltiken (tarminnehållet)? Med den teorin undrar man om inte rotationen till ena hållet skulle ta ut effekten till den motsatta.

I vissa yogaskolor använder man terminologin att “öppna” och “ge utrymme” för olika organ i kroppen. Det verkar finns både anatomiska och filosofiska intressen. Kommer anatomiska principer att vara de samma som filosofiska teorier? Kan vi “öppna” organ och varför skulle det vara bra?  

Bör yogalärare som yrkesgrupp uttala sig kring medicinska effekter?

Om vi tillskriver yogan medicinska effekter kommer man i rollen som yogalärare att behöva ta etiska aspekter i beaktande. Skall man uttala sig om medicinska effekter behöver man ha kännedom om lämplig dosering och kunskap om kontraindikationer samt anpassning efter individens särskilda behov.  

Hur tänker du?  

Vi vill gärna diskutera detta ämne mer och och undrar hur kan vi hjälpas åt i yogabranschen att beakta den här typen av påståenden och hitta andra former för hur vi retoriskt förmedlar fysiologiska effekter. Hur tänker du?    

/ Magnus Ringberg, Sara Hoy och Robin Tåg 

Skriv till författarna direkt eller diskutera frågan i Yogobes facebook-community BEYOGA365!

Denna text publicerades ursprungligen i Magnus Ringbergs blogg.

Expand Your Yoga som live-event online 

Intresserad av hur yoga och rörelse kan främja hälsa utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt? För tredje året i rad har tre av branschens mest kompetenta och erfarna lärare gått ihop och erbjuder dig att ta del i ett digitalt live-event under två dagar, där kunskap möter nytänkande, och där vetenskap möter praktik. Du är välkommen som entusiast, yogalärare eller tränare – boka in den 13-14/3 för Expand Your Yogas live-event på Zoom. Läs mer här!

Läs mer om yoga

• Yoga för ett hållbart samhälle, av Sara Hoy.
• Forskning: Vad är egentligen återhämtning?
• Släpp spänningarna längs kroppens muskelkedjor, av Majja Lundh.

Yoga, andas och träna online

Yogobe Video: s6k9 Yogobe Video: 47ha Yogobe Video: 28eb Yogobe Video: p7x6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Robin och Magnus

Robin Tåg är sjukgymnast, FRC ™ mobilitetsspecialist och cert. Virya yogalärare (E-RYT) ursprungligen från Finland. Han är baserad på Menorca i Spanien där han skapar yogaupplevelser i sitt hem och livsprojekt Poblado Corazon. Robin är en av delägarna och huvudutbildarna vid Nordiska Yogainstitutet i Sverige. Robin brinner för att utforska kroppen och rörelsen genom djup somatisk utforskning. Med betoning på dynamiska medvetna övergångar integrerar Robin metoder från rörelsevetenskap för att främja funktionell rörlighet och styrka, kroppsmedvetenhet och motståndskraft samt gemensam hälsa.

Magnus Ringberg är fysioterapeut och tränare med en bred erfarenhet av hur man utforskar rörelse. Magnus reser vanligtvis runt i världen för att undervisa på utbildningar, workshops och masterclasses och hans undervisning bygger på vetenskap där han vill inspirera människor att skapa en nuvarande, meningsfull och hållbar vana. Magnus brinner för att hjälpa människor att förbättra sin hälsa och / eller prestanda, oavsett om det är fokuserat på att bli av med smärta, återgå till en aktiv livsstil eller att ta sin atletiska prestation till nästa nivå. För tillfället slutför Magnus en MSc i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Sverige.

Enligt kundalinitraditionen har vi alla en slumrande potenital inom oss och övningarna som utförs i kundaliniyoga sägs väcka och frigöra den kraften. Men vad betyder egentligen kundalini? Läs mer här!

Kundalini – en vilande potential inom oss

Begreppet kundalini är sanskrit och härstammar från det antika Indien. Kundalini är en kvinnlig urkraft som vi alla har vilande inom oss – och ur ett yogiskt filosofiskt perspektiv menar man att denna vilande potential ligger ihoprullad längst ner i ryggraden.

Sanskrit: kundalini = ihoprullad

Kundalinikraften kallas även kundalini shakti, är medvetenhetens energi och en källa till livskraft, prana. 

Inom yogiska traditioner sägs det att så länge kundalini shakti ligger slumrande inom oss så kommer vår upplevelse av livet och oss själva att vara begränsad. Om medvetandet är begränsat kan tillvaron upplevas som begränsad.

Du kanske har hört talas om "kundalini awakening" eller "kundaliniuppvaknande"? Det är begreppet inom meditation och yoga som handlar om att väcka eller få kundalini-energin och medvetandet att stiga.

Om vi väcker kundalini shakti till liv kan vi enligt yogans traditioner uppleva livet i fler dimensioner och få ett rikare liv. Det sägs att din intuition blir starkare och du upplever hur allt hänger samman på ett djupare plan.

Om Kundaliniyoga

Kundaliniyoga är en dynamisk typ av yoga där du utför kroppsställningar, rörelsemönster, andnings- och fokuseringstekniker, mudran (handpositioner), mantran (ljud/vibrationer) och olika meditationer.

Kundaliniyoga är ett enhetligt och holistiskt system som ger energi, självkännedom och hälsa –  fysiskt, mentalt och emotionellt. Det kan hjälpa dig att skapa balans, och passar alla oavsett ålder eller fysiska förutsättningar.

Målet med kundaliniyoga är att skapa fullkomlig mental närvaro och medvetenhet genom att frigöra kundalinienergi från den nedre delen av kroppen. Genom att släppa blockeringar längs vägen ska sedan energin, prana, stiga upp genom hela kroppen.

En kundaliniyogaklass inleds med att sjunga ett mantra. Sedan utförs en sekvens förutbestämda positioner, så kallade kriyas, bestående av lugna eller snabba, repetitiva rörelser. Rörelserna kombineras med en andningsteknik som ska förstärka dess effekter. Klassen avslutas med avslappning och meditation.

Ordet kriya betyder medveten handling. I kundaliniyogan är en kriya en bestämd sekvens av övningar som tillsammans ger en specifik effekt. Här kan du läsa mer om kundaliniyoga!

Lästips om energi, yoga och meditation

• Prana – vår livskraft, av Emma Öberg.
• Forskning: Yoga kan hjälpa mot ångestsyndrom, av Bianca Barck.
• Shaking – så gör du en aktiv meditation, av Josefine Bengtsson.

Videotips med kundaliniyoga och meditation

Yogobe Video: s32z Yogobe Video: z69a Yogobe Video: 2gw6 Yogobe Video: p27u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Tillståndet av flow kan alla uppleva men vad som tar oss dit varierar. När flyter allt på för dig? Vad gör du då? Hur hittar du in till kärnan där allt blir enkelt, där du känner dig nöjd, närvarande och levande? Läs mer om flowteorin och hur du uppnår tillståndet av flow här! 

Hitta flow i kaoset

Jag har den där himla texten att skriva. Det måste göras – men tusan vad det tar emot. Motivationen tryter, inspirationen vägrar infinna sig. Tankarna drar iväg. Stressen börjar göra sig hörd. Tar några andetag. Rör lite på mig, sträcker ut. Landar. Sätter mig i ett lugnt hörn, kopplar in hörlurarna och trycker på play. Peppig musik rakt in i hjärnan – exakt vad jag behöver.

Hjälp på traven för att väcka känslan av flow? Prova någon av våra flödande yogaklasser. Det kan också vara meditation och andra stillsamma stunder som får dig dit – kanske närvaro i naturen!

Jag skriver några stödord, googlar inspiration. Kollar sen mailen – dras iväg mentalt. Tills jag lyckas locka mig själv tillbaka till fokus där jag ska vara. Här och nu. Om och om igen, tar kommandot så fort jag kommer på mig själv att dra iväg. Jag börjar skriva. Tiden flyger. Orden flödar i takt med musiken. 

Jag har skapat. Och jag har varit helt absorberad av skrivandet. Tankarna har stillnat. De är där. De vill ta över, men mitt fokus har vunnit. Och jag känner mig nöjd. Närvarande. Levande. I varje litet skrymsle av mig själv.

Jag har hittat mitt flow.

Mentalt och fysiskt flow – inom yogan såväl och psykologin

Inom yogan relaterar vi ofta till flow som ett flöde av fysiska positioner som avlöser varandra. Men flow är så mycket mer. Jag skulle säga att vad flow är för oss är ytterst individuellt. Om jag frågar: Vad är flow för dig? Vad skulle ditt svar bli då?

För mig är det att få åka med, att allt bara flyter på. Jobbet, aktiviteter jag engagerar mig i, skrivandet. Men även just det fysiska flowet i vilket kroppen får röra sig, där medvetandet hittar trygghet. Som hjälper mig att hitta fokus för meditation när det är högtryck i hjärnan. Som ger min kropp en skön genomkörare.

Det är nog faktiskt när jag får vara mig själv fullt ut. Att slippa identifiera mig med det som inte är jag, känslor, tankar. Rädslor. En magisk sommarkväll när solen fortfarande värmer, vågorna kluckar mot klipporna. När ett glas vin smakar godare än alla andra dagar. Det är en strålande vinterdag med gnistrande snö på skogsbeklädda fjäll, med skidor på fötterna. Det är när allt är som skönast. Det är när jag är frisk, när träning och meditation har en naturlig plats i vardagen. När jag mentalt är där jag kan hantera det jobbiga i livet.

Flowteorin av Mihaly Csikszentmihalyi

Inom vetenskapens flowteori, grundad av professor Mihaly Csikszentmihalyi, handlar flow om att vårt medvetande blir ett med en handling som utförs. Vilket leder till att vi hamnar i total harmoni, just där och då, i ett tillstånd av eufori och lycka.

Men lycka är enligt teorin inte något som kan uppnås genom att söka efter det, utan det är först i efterhand vi kan förstå att vi faktiskt upplevt lycka. Att uppnå lycka handlar om att, utifrån oss själva, hitta en mening i livet, oavsett vad vi utsätts för. Vi hittar lycka genom att göra det bästa av vår situation, men den kommer inte per automatik. Lyckan skapas i sin tur av njutning och när vi njuter går vi helt upp i det vi gör och fängslas av uppgiften.

Flow är ett tillstånd av närvaro i nuet

Flow i livet handlar om att lära oss att inte låta våra tankar ta över och därmed kunna styra över hur vi hanterar olika situationer. Istället för att låta tankarna dra med oss in i en ond spiral där de bara gör att vi mår sämre, kan vi exempelvis dra lärdom av negativa händelser och i framtiden dra fördel av det vi varit med om.

Du kanske har hört uttrycket “att vara yoga”. Snarare än “att göra yoga”. Att vara yoga är just detta. Att mentalt acceptera det som händer och lära oss av det. Vad det än är. Att fysiskt flöda genom olika positioner med fullt fokus. Att låta tankarna få passera vidare, eller bara vara där de är utan att gå in i dem.

Men att vara yoga är även så mycket mer, det är ett förhållningssätt i livet i stort. Icke-dömande. Accepterande. Förlåtande. Närvarande.

Så flow är helt enkelt när vi befinner oss i ett tillstånd av närvaro i nuet. Vi har fullt fokus, fria från oro, rädsla att misslyckas samt självmedvetenhet. Vi befinner oss i total mindfulness.

Gå upp i en uppgift – hitta ditt eget flow

Flow kan vara något så enkelt som att läsa en bra bok som fullt ut fångar vår uppmärksamhet. Att måla ett konstverk med alla sinnen. Det kan även vara att meditera. Att helt fokusera på en andningsövning. Att utöva ett fysiskt flöde i form av yoga eller träning, som vi helt går upp i.

Det är att njuta. Och när vi njuter kickar kroppen igång massa fiffiga funktioner som får oss att må som de kungar och drottningar vi är. Exempelvis endorfiner. Kroppens eget morfin som kan lindra smärta, öka immunförsvaret och mycket mer. Det är ett hormon som ofta kopplas till träning. Men endorfiner bildas även vid bland annat njutning av olika slag, som att skratta, vara förälskad, ha sex och lyssna på musik. Och bidrar därigenom till att känna lycka.

Lästips om forskning, yoga och motivation

• Designa ditt liv – skapa goda vanor med hjälp av yoga och meditation, av Emma Öberg.
• Hitta motivationen med Gretchen Rubins "The Four Tendencies".
• Forskning: Vinyasayoga bra för hjärt-kärl-systemet? av Bianca Barck.

Videotips för mer flow

Yogobe Video: 64fp Yogobe Video: sh98 Yogobe Video: 74sp Yogobe Video: ud83

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Mars är här! Ljuset har börjat återvända till våra breddgrader och våren är på igång. Snön och isar börjar sakta smälta och återgå till ett flytande tillstånd. Precis som den transformationen som nu sker i naturen har vi möjlighet att låta stagnerad energi åter få flöda och få oss att känna oss levande. I mars vill vi inspirera dig till att hitta ditt flow – i din yoga, träning och vardag. 

Flow – när livet flyter på

Har du någon gång blivit så uppslukad i något att du glömt av tiden? Då har du upplevt tillståndet av flow – känslan av att allt bara flyter. Det kan vara i din praktik på yogamattan, när du utför en arbetsuppgift, målar en tavla eller leker med barnen. Tillståndet av flow infinner sig när det är balans mellan hur utmanande en uppgift är och kapaciteten för att utföra uppgiften. Vi har möjlighet att styra oss själva mot tillståndet av flow genom att lära oss vad som väcker vårt flow och aktivt göra val för att uppnå det. Det fina med flow är att det sköljer över oss och gör att vi kan få mer flyt i allt vi tar oss för i vår vardag. 

Du vet att du är i flow när du:
– är helt fokuserad på det du gör
– glömmer bort dig själv, andra och världen runt omkring dig
– tappar tidsuppfattningen
– känner dig lycklig och i kontroll
– blir kreativ och produktiv

Den här månaden har vi samlat videor och playlists för att inspirera dig till att utforska hur du kan skapa flow både på och utanför yogamattan. I bloggen kommer du kunna läsa om flow från olika perspektiv och ta del av inspirerande läsning från bland annat Moa Westman och Cecilia Gustafsson i Team Yogobe. Du kan också se fram emot nya spännande klasser med Milla Floryd, nya vinyasaklasser med Moa Westman och i början av april lanseras Laruga Glasers nya asthangaklasser för såväl nybörjare som erfarna yogis. 

6 tips för att bjuda in mer flow i livet

• Välj med hjärtat – flow infinner sig lättare när vi gör saker som vi tycker om och får glädje av så välj vad du lägger din tid på med omsorg. Ett jobb som du trivs med, träning som peppar dig och fyll din vardag med aktiviteter som får ditt hjärta att slå.

• Utmana dig själv – uppgifter utan motstånd ger inte upphov till flow, inte heller uppgifter som är för svåra. Utmana dig själv, men lägg ribban på en lagom nivå.

• Hitta fokus – att kunna fokusera på en sak i taget är nyckeln till tillståndet av flow. Genom att stärka din koncentration kommer du därför lättare kunna nå flow. Mindfulness och meditation är två tekniker som hjälper dig att slipa på ditt fokus.

• Timing – genom att vara observant på de tillfällen når du upplever flow kan du också planera dina dagar för att skapa fler möjligheter för flow. Välja att göra svårare arbetsuppgifter en viss tid av arbetsdagen, yoga de tider när det känns som bäst osv.

• Optimera din inre och yttre miljö – rör på kroppen, ät hälsosamt och se till att prioritera sömn och återhämtning. Anpassa din yttre miljö genom att ha ordning och reda runt omkring dig och undvik störningsmoment som kan stjäla din uppmärksamhet.

• Tillåt dig att njuta – för att dyka in i flow är det viktigt att hitta glädje i själva uppgiften istället för att utföra den med fokus på vad resultat kommer att innebära för dig. Tillåt dig själv att helt och fullt gå in det du gör och att njuta av varje stund.

Månadens utvalda playlists

Vill du utforska flow genom yoga? Månadens playlist bjuder in till att göra just det –  i olika både fysiska och mer lugna yogastilar, så att du kan hitta ditt flow:

• Beginner Yoga Flows: Härliga flöden som passar dig som är nybörjare.
• Run, Flow, Let Go:  Neo Moretons nya koncept där konditionsövningar varvas med flowig yoga och tekniker för att släppa taget om emotionella spänningar.
• Give flow a go – testa våra flowklasser: allt från fysiska, snabba flow till lugna flöden – hitta din favorit bland våra olika flow-stilar.
• Morning Flows:  härliga flowklasser som ger dig en skön start på dagen.

Här hittar du fler playlists under kategorin Flow.

Månadens utvalda onlinekurser – 50% rabatt

Varje månad erbjuder vi några av våra fantastiska onlinekurser till halva priset! I mars kan du välja mellan:

• Lär dig meditera – en 12-veckors kurs med Ulrica Norberg för dig som vill lära dig meditera eller komma igång med en regelbunden meditationspraktik.
• Föda utan rädsla online – profylaxkurs för dig som är gravid. Lär dig värdefulla verktyg inför förlossningen.

Läs mer om flow och fokus

• Utan disciplin inget flow, av Marie Romani
• Restorative flow – när du vill ha rörelse utan ansträngning, av Yogobe
• Lyssna på din kropp - Fokusera, av Josefine Bengtsson

Videotips – utforska flow online

Yogobe Video: 83zs Yogobe Video: 5sh3 Yogobe Video: 9tu4 Yogobe Video: zs85

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

Yogatillbehör, eller props, kan fördjupa din yogapraktik, göra positioner mer tillgängliga och hjälpa dig att yoga på ett mer hållbart sätt. Props som bolster, yogaklossar, bälten och filtar kan verka avancerade att använda men när du vet hur du använder dem kan de bli dina bästa vänner i din praktik. Lär dig mer om hur du använder props här!

---

Props när du yogar – vad, hur och varför?

Yogatillbehör eller props som det också kallas, är olika redskap som kan stötta din yogapraktik och hjälpa dig att förstärka din upplevelse i yogan. De kan både avlasta kroppen i avslappnande positioner för att släppa spänningar – och skapa kraft i andra positioner för att få kontakt med dina muskler.

B.K.S. Iyengar, som utvecklade Iyengaryogan, introducerade yogaprops för att alla yogautövare skulle kunna göra yoga oavsett fysisk kondition eller ålder. Props kan hjälpa dig att göra positionerna mer effektivt, enklare, stabilare och ge det stöd som din kropp behöver. Kika på någon av våra rekommenderade videos längst ner i inlägget för att lära dig mer om hur du använder props och testa klasser där de används. Är du intresserad av att köpa props hittar du allt du behöver för din yogapraktik i Yogobe Store.

Även om du har yogat ett tag, testa att använda dig av olika props och se hur det känns, kanske kan du få en ny upplevelse av din kropp och positionerna.

Olika yogaprops och hur de kan stötta din yogapraktik

• Yogafiltar – värmer, dämpar och ger stöd
  Förutom att vara en värmande kompis under avslappningen är en yogafilt ett fantastiskt redskap i alla möjliga positioner. Den kan ge stöd under knäna, du kan rulla ihop den under sittbenen i meditation och du kan låta den vara ett stöd lite här och var när mattan eller golvet känns för hårt.  Storleken och tyngden skiljer en yogafilt från en "vanlig" filt.

• Yogablock eller yogaklossar – ett mångsidigt hjälpmedel
  Yogablock är ett mångsidigt hjälpmedel som kan användas på flera olika sätt i din yogapraktik för att förbättra tekniken och göra positionerna mer tillgängliga. Att placera händerna på två block förlänger armarna i positioner som framåtfällningar och utfallssteg och de stöttar även i yogapositioner som arbetar med kroppens sidor och kan användas som stöd i liggande bakåtböjningar. Yogaklossar är också ett användbart hjälpmedel för att både aktivera musklerna i fysiska yogaformer och för att slappna av i lugnare yogaformer som yin- och restorative yoga.

• Yogabälte eller yogastrap – hjälper till med rörligheten
  Ett yogabälte, även kallat yogaband- eller strap, är ett smart hjälpmedel som du kan använda i positioner där rörligheten sätter stopp, till exempel i positioner när du ska nå dina fötter och tår. Yogabältet fungerar då som en förlängning av dina armar och låter dig komma djupare in i positionen. Är du överrörlig kan yogabältet ge ett stabiliserande stöd.

• Yogabolster – ger stöd och komfort
  Bolster är stora, avlånga kuddar som används för att stötta kroppen i olika positioner. De avlastar kroppen i all form av yoga, men är extra användbart i yin- och restorativeyoga för att kunna nå djupare avslappning. Du kan ha bolstret under knäna för att avlasta ländryggen i savasana, luta dig mot den i en framåtfällning eller sitta på den under meditation.

• Ögonkudde – avslappnande vid lugnare yogaformer
  Under savasana och vid lugnare yogaformer som yin- och restorative yoga och yoga nidra är en ögonkudde som pricken över i. Den kan läggas över ögonen för att mörklägga eller på en annan plats på kroppen för att ge en behaglig, avslappnande tyngd. Många ögonkuddar är fyllda med lavendel som doftar ljuvligt och verkar rogivande.

• Meditationskudde – ett behagligt stöd i sittande positioner
  Med hjälp av en meditationskudde sitter du bekvämt med en bra hållning under en längre tid, vilket gör att du lättare kan slappna av och fokusera på din yoga- eller meditationspraktik. Meditationskudden stödjer den sittande ställningen genom att höften kommer lite högre upp än dina knän, vilket stabiliserar ryggraden och förbättrar hållningen.

• Matthanduk – för svettiga yogapass
  En matthandduk är en tunn, suberabsorberande handduk som placeras på yogamattan och är perfekt för svettiga hotyogapass och vinyasaklasser. Matthanddukar ger bra grepp, är smidiga att ta med sig och kan också användas som ett hygieniskt skydd över lånemattan på yogastudion eller gymmet.

Läs mer om yogatillbehör

• Block och bälte i yoga är inte fusk, av Veronica Jäderlund
• 3 tips på hur du kan använda ett bolster, av Yogobe
• Yogablock för en djupare praktik, av Yogobe

Videotips – lär dig använda yogaprops

Yogobe Video: 54bf Yogobe Video: s78w Yogobe Video: 4c9b Yogobe Video: 8s7w Yogobe Video: s26h Yogobe Video: z64w Yogobe Video: a2z3 Yogobe Video: 5w2g

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

Att yoga och träna som gravid är en självklarhet för många, men kan också vara ett orosmoment. Självklart vill man göra allt för att skydda barnet i magen, men finns det egentligen något i yogasammanhang som kan skada det? Läs mer om gravidyoga och rädsla i intervjun med yogalärarna Veronica Jäderlund och Majja Lund! 

Gravidträning och gravidyoga – gör det som känns bra

Gravidyoga är ofta lugn och inkännande. Som ett komplement tog yogalärarna Veronica Jäderlund och Majja Lund fram konceptet Stark Mamma – ett mer fysiskt ansträngande alternativ av yoga för gravida. Med klasserna vill de också möta den rädsla som finns och ibland kommuniceras kring träning och yoga för gravida, och uppmuntra till att stärka och röra på kroppen under graviditeten – så länge det känns bra. Att lyssna in och känna vad som funkar är det viktigaste eftersom allas graviditeter och kroppar är olika.

Var kan rädslan för att yoga eller träna som gravid komma ifrån?

Vevve:
– Generellt finns det en rörelserädsla kopplat till graviditet. Det vanligaste vi upprepar inom yogavärlden helt felaktigt är att du inte får göra rotationer, för att det kan leda till missfall, och för mig som har en förankring inom vetenskapen och det logiska finns inga belägg för det. Vi behöver släppa narrativet att det finns vissa rörelser vi inte får göra när vi är gravida och ändra det till att precis som alltid: känn in vad som känns skönt, tar det stopp, känns det som du inte kan andas, känns det obekvämt – gå inte längre. Det är ord, intentioner som vi kan använda som hjälper eleverna att känna in utan att plantera rörelserädsla i dem. Vi roterar när vi tar på oss säkerhetsbältet!

Majja:
– Överlag tänker jag att rädslorna handlar om hur man kan skada barnet och mig veterligen är det  väldigt lite fysisk aktivitet och rörelse som kan göra det. Jag frågade min barnmorska om man skulle undvika inversioner och hon sa att barnet aldrig kommer att vara säkrare än vad det är när det ligger i magen. Bebisen gör kullerbyttor hela tiden och om du gör en kullerbytta så påverkar det inte alls, i magen är ju bebisen som mest inbäddad.

Ni är yogalärare båda två, har ni själva känt rädsla för att yoga under era graviditeter?

Vevve:
– Ja, i och med att vi försökt få barn i fem år, bland annat med IVF, och när jag väl blev gravid så hade jag ändå den här underliggande rädslan  “Nej, jag får inte rotera, jag får inte göra det för det kan skada barnet, jag kan få missfall". Det är just den kommunicerade rädslan som vi vill röra oss ifrån i Stark Mamma. 

Majja: 
– Nej, jag minns inte att jag hade det med något av barnen. Jag har tränat jättemycket innan och  var utbildad sjukgymnast när jag hade min första dotter i magen – och vid ett specifikt tips så gör jag en anatomisk koll, vad är relevansen av det här? Och jag har inte stött på någonting i yogan som skulle vara skadligt. Efter ett tag kändes det inte bra att ligga på magen och då slutade jag med det. Och jag undvek rotationer för att det gav så mycket sura uppstötningar.

Vad skulle ni säga till gravida som känner rädsla för att yoga?

Vevve:
– Alla forskningsstudier jag läst uppmuntrar till rörelse under graviditeten. Att avstå från att röra dig bara för att du är orolig är inte att rekommendera, utan fortsätt röra på dig och som vanligt: känn in. Skulle du märka att något börjar göra ont eller känns obekvämt, så sluta. Det finns ingenting inom yoga som alla behöver avstå från när de är gravida, det handlar om hur din kropp mår, hur är din graviditet? Skulle du fortfarande inte känna dig trygg så prata med din läkare eller din fysioterapeut för specifika, individuella råd.

– Om man jämför yoga med andra typer av aktiviteter så har man sett att yoga har jämförelsevis låg skaderisk eftersom vi rör oss långsamt, vi har inga externa vikter, det är knappt några hopp, så yoga är ju en av de mest säkra sakerna vi kan göra.

Majja: 
– Mig veterligen uppmuntrar man gravida att träna och röra på sig så mycket som möjligt. Har man aldrig tränat innan så får man börja med gravidanpassad- eller kanske nybörjaryoga. Men att röra på sig är det bästa man kan göra för att hålla blodsocker i kontroll, som kan svänga under en graviditet, och för att undvika att samla mycket vätska som många gör. Fysisk aktivitet är också bland det effektivaste mot smärta. Har man foglossning så är det bra att stärka musklerna runt dom områdena. Yoga kan stötta dig som gravid – jätte, jättemycket.

– Min barnmorska sa till mig, för jag tränar väldigt mycket, att förlossningen är något av det mest fysiskt ansträngande du kommer att göra i ditt liv. Du skulle ju aldrig be någon att vila sig i form till ett maraton. Så låt förnuftet övervinna rädslan, för nu behöver kroppen förberedas. Försök att tänka lite mer praktiskt än känslobaserat. Och kanske bearbeta dina rädslor med stöd av någon som kan hjälpa till med det om du är riktigt orolig.

Läs mer om yoga och träning för gravida

• Läs mer om gravidyoga
• Stark Mamma – nytt koncept för gravida och nyblivna mammor på Yogobe
• Den viktiga bäckenbotten under graviditeten, av Katarina Woxnerud

Videotips – gravidyoga hemma online

Du hittar alla Stark Mamma-klasser i denna playlist!

Yogobe Video: 8x5a Yogobe Video: k68r Yogobe Video: vnc9 Yogobe Video: b36g

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

How could yoga and meditation help you design the rest of your life? In fact, your practice has the potential to be a so-called core behavior – which has a strong influence on other habits. Read more about habits and get inspired to create a new habit here!

Social expectation – the key to long-term habit

Our DNA, our great life choices (such as work, partner and home) and our habits are the three things that strongly affect our lives.

The daily small habits are the ones you can most easily change today. Some habits are extra important, they are called core behaviors. When you establish new core behaviors, they can trigger several new positive habits.

Yoga, exercise and meditation are examples of core behaviors that can have a strong influence on other behaviors. The habits you have now are part of creating the life you live in six months. You can either be a victim of your habits or the designer of your habits – the designer of your life. Who do you want to be?

Behavioral scientists point out social expectation as the most important key to a habit becoming long-term. Spending time with people who also have the habits you want or need is therefore important.

We as humans need belonging. If the group we hang out with thinks that our habits are incomprehensible, the driving force to belong often wins over the habit. When the group we associate with expects us to perform a specific behavior, it becomes easier.

Once you know this, you can create contexts that strengthen the habit you want. Try to approach groups that confirm your choice of behavior. In the context of yoga, this is called sangha. The group of people with whom you share the truth and who help you grow when you don't have the strength to take the initiative.

When creating a new habit, it helps if:

• There is something that triggers the behavior. Always after X you do Y. It will be easier to establish a new habit if the new habit is an obvious part of the system that your days work according to. For example: Whenever I wake up I take a shower, after that I do my yoga. Taking a shower is a reminder of yoga.

• It's something you like to do. Many people try to establish new habits to reach a goal, such as better fitness. They choose to run even though they don't like it. This makes it much more difficult to maintain the habit than if you have chosen something that you like to do. If you want to start yoga or meditate, choose a style that you like.

• It is simple. The new behavior needs as little friction and thresholds as possible for it to happen. It's often easier to establish a short new habit than a long one. Meditating ten minutes a day is easier to establish than meditating for an hour. It's better to have a small habit that can grow. If you start in a simple way you can optimize your habit once you have established it.

Performing a behavior also creates an identity. You become someone who meditates and that in itself gives more of that behavior. You get a direct feeling of satisfaction. Perhaps the most important thing in establishing a new habit is that you get a feeling of having succeeded, that you are winning and that it is satisfying. You can do this by ticking a box at each performed time. That small act gives the mind a sense of gain.

Core behaviors design your life

Some habits are, as I wrote earlier, core behaviors. The core behaviors are often different for different people but meditation, exercise and yoga have the potential to be such behaviors. It is a behavior that when you perform it, it affects many other behaviors, such as your sleep, your food choices and how you meet others.

In this way, a daily habit of yoga and meditation can help you design your life. So if you are going to choose a new habit this year, choose a core behavior. Try yoga and meditation.

And remember that the habits you have now are part of creating the life you live in six months to two years. Get habits that take care of you. Because you are valuable.

Read more – create good habits

• Open up to fill you up – 3 tips to combat fatigue, by Emma Öberg.
• New to yoga? 8 helpful tips for beginner yogis.
• Meditation as a sacred practice, an interview with Eleonora Ramsby Herrera.

Videos with yoga and meditation online

Yogobe Video: k5t3 Yogobe Video: 4f9e Yogobe Video: xe68 Yogobe Video: 8e6c

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

YOMI-kurserna på Yogobe är onlinekurser riktade till dig som upplever någon form av psykisk ohälsa. Oavsett om det är depression, utmattning, nedstämdhet eller oro som du lider av finns det ett alternativ för dig. Här hjälper vi dig att välja rätt kurs för dina behov. 

Onlinekurser för psykisk ohälsa – framtagna av psykologer och yogalärare

De tre YOMI-kurserna på Yogobe är kurser som är specifikt riktade till dig som upplever någon form av psykisk ohälsa. I vissa fall i lite enklare, mer allmängiltig form som stress och oro, och i vissa fall lite svårare problematik som utmattning och depression. För att få en lite bättre inblick innan du köper kurserna kan du testa våra klasser i det öppna biblioteket. Där finns alla våra kurser representerade i workshopformat.

Vi som skapar YOMI är både legitimerade psykologer och yogalärare och försöker att ta hänsyn till det vi vet är gynnsamt mot olika typer av psykisk ohälsa enligt forskningen och yogatraditionen. Det är också anledningen till att vi forskar så mycket som vi hinner och kan på YOMI så att vi med säkerhet kan veta att det hjälper dig som har någon typ av svårighet.

YOMI-kursernas olika inriktningar

• YOMI vid stress & oro – för dig som upplever stress och/eller oro i din vardag
• YOMI vid utmattning eller smärta – för dig med utmattning och/eller smärtproblematik
• YOMI vid nedstämdhet – för dig som är deprimerad eller upplever dig nedstämd

So far so good! Enkelt såklart om man känner igen sig helt klockrent i några av de här tillstånden. Men vad händer om man till exempel har både smärta och är nedstämd? Här går jag igenom vad jag rekommenderar för dig som känner dig osäker på vilken av YOMI-kurserna som är det bästa alternativ för dig. 

"Jag är utmattad och orolig"
→ VÄLJ: YOMI vid utmattning eller smärta

♡ VARFÖR: YOMI vid stress & oro är riktad till dig som har symptom som inte är så allvarliga att de räknas inom någon direkt diagnos, så som t.ex. utmattning. YOMI recover och YOMI yang är däremot riktad mot dig som har lite mer långtgående symptom. Så om du redan har fått en utmattningsdiagnos är du troligen bäst hjälpt av att gå YOMI recover.

"Jag har en hel del smärta och känner mig stressad"
→ VÄLJ: YOMI vid utmattning eller smärta eller YOMI vid stress & oro (läs nedan)

♡ VARFÖR: Smärta är något som påverkar hela kroppen och som bidrar till mycket stress. Därför är det troligt att programmet som tar mycket hänsyn till smärta lämpar sig bäst för dig. MEN om du upplever att smärtan uppstått helt solklart pga din stress, då kan det vara rekommenderat att gå YOMI vid stress & oro istället.

"Jag har smärta och känner mig nedstämd"
→ VÄLJ: YOMI Recover eller YOMI vid nedstämdhet

♡ VARFÖR: Precis som med smärta och stress så finns det ett tydligt samband mellan smärta och nedstämdhet. Då skulle man kunna säga att nedstämdheten är sekundär, det vill säga att den kommer därför att man har många jobbiga upplevelser och känner sig begränsad av smärtan. Om du upplever att smärtan är det största problemet och att den stegvis blivit värre på grund av nedstämdhet rekommenderar jag därför att du går YOMI vid utmattning eller smärta. Däremot om du upplevde dig deprimerad eller nedstämd redan innan smärtan eller om smärtan ibland uppkommer eftersom du tenderar att bli passiv och till exempel inte rör på dig, då kan YOMI vid nedstämdhet passa bättre eftersom du då troligen skulle få minskad smärta om du upplever minskade symptom på nedstämdhet.

"Jag är stressad men inte orolig"
→ VÄLJ: YOMI vid stress & oro

♡ VARFÖR: Du behöver inte ha båda nämnda tillstånden för att kunna gå en av kurserna. Man behöver alltså bara känna igen sig i en, till exempel stress eller smärta, för att vara lämpad för kursen.

"Jag är nedstämd och har ibland problem med magen eller huvudet"
→ VÄLJ: YOMI vid nedstämdhet

♡ VARFÖR: Om din smärta eller dina fysiska symptom uppkommer sporadiskt och om du inte är väldigt begränsad tack vare din smärta så är det troligen bättre att du jobbar med dina nedstämda eller depressiva symptom.

"Jag är deppig eller nedstämd i perioder men känner mig just nu mer stressad vilket jag normalt sällan hamnar i"
→ VÄLJ: YOMI vid nedstämdhet

♡ VARFÖR: Du kommer med stor sannolikhet har störst nytta av den kurs som bemöter det tillstånd som är ditt mest vanemässiga eller oftast uppkommande mönster av beteenden. Om du normalt brukar känna dig nedstämd eller deppig i perioder så är det troligen det du mår bäst av att komma åt. Även om man har tendenser att bli nedstämd är det vanligt att man också då och då upplever stress, smärta, ångest eller annan typ av psykisk belastning.

Intresserad av yoga och psykologi?

Den här guiden är inte tänkt att vara huggen i sten. Känner du dig relativt säker på att en annan kurs än den vi rekommenderar för dig skulle funka, kör! Om du känner ett väldigt starkt intresse till en kurs som inte passar in på något tillstånd för dig så välj den.

Om jag inte känner igen mig i någon typ av psykisk ohälsa då? Du behöver inte heller ha något av tillstånden. Kanske är du bara intresserad av psykologi och yoga i kombination och vill lära dig mer. Då kan du såklart välja helt fritt mellan kurserna utefter intresse. Den finns inget som säger att man inte får ut något av en kurs bara för att man inte har de tillstånden den är riktad mot. Detta är som sagt bara tänkt som en vägledning för dig som har svårt att bestämma dig för val av kurs.

Lycka till och hoppas du får nytta av våra kurser – du hittar dem här!

Foto: Akira Visuals

Lästips om psykisk hälsa

• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander.
• I smärtans spår – vem är jag? Av Maria Johansson
• Om bipolaritetens sårbarhet, av Kousha Safarzadeh.

Videotips – prova YOMI hemma online

Yogobe Video: w98c Yogobe Video: 9w4f Yogobe Video: 8ts3 Yogobe Video: c4g7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!