Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Yoga är ett utmärkt komplement till längdskidåkning. En erfaren längdskidåkare kan dra nytta av yoga för återhämtning och fokuserad rörlighetsträning – och en oerfaren längdskidåkare kan dra stor nytta av att stärka upp svaga områden och sträcka ut stela muskler innan skidsäsongen inleds.

90% stakning

När längdskidåkning är som bäst är den magisk. Med rätt förutsättningar är det helt saligt att få glida fram i välpreppade spår, med perfekt valla, i snötyngd natur ackompanjerad av den hypnotiska rytmen: andning, hjärtslag och ett svagt svishande ljud från skidorna.

Mina första minnen av längdskidor är ögonblicksbilder av färder på fjället, cirka tre år gammal - nedbäddad i en skidpulka - väldigt komfortabel och avslappnad bakom en svettandes förälder. När jag väl lärde mig att åka själv var då skidbindningen fästes BAKOM skidpjäxan och skidorna mest påminde om ett par tunt hyvlade träbrädor. Min "längdåkningskarriär” blev kort - bara några få vintrar - och det dröjde långt in i vuxen ålder innan jag stod på ett par längdskidor igen.

Från en dag till en annan (sen 30-års kris?) fick jag för mig att Vasaloppet - det ”måste” man ju bara åka. Sagt och gjort, mindre än en vecka senare, och 2 månader innan själva loppet, hade jag bokat in mig på ett 4-dagars ”Vasaloppsläger” på Långberget i Värmland. När jag satte mig i bilen för att, under 4 dagar lära mig ALLT jag behövde för att ta mig runt de 90 km mellan Sälen och Mora hade jag sammanlagt 0 km längdskidåkning i benen. Väl framme i Långberget delades cirka 70 skidåkare in i olika gruppnivåer. Det imponerade på mig något innerligt att den som tog sig an oss ”rena-rama-nybörjare” inte var någon mindre än proffset och affischnamnet själv, Sveriges mest välmeriterade skidåkarcoach genom tiderna: Lars-Göran Pettersson - Sveriges landslagstränare under de berömda Gunde Svan-åren.

Värre än Bambi på hal is drillades vi torsdag till söndag i längdåkningsteknik både uppför, flackt och nedför. Jag glömmer ALDRIG Lars-Görans mantra (vilket jag senare kom att vara djupt tacksam över): ”Vasaloppet ska bestå av minst 90% stakning - om du kommer ihåg det - och gör det - så kommer du runt”. Det gjorde inte så mycket att jag inte hade så mycket mer än 4 dagars skidåkning i kroppen när det väl var dags. 9 mil (och 9 timmar) är tillräckligt med tid för att bli en hejare på stakåkning och klassisk stil...

Kombinera längdskidåkning med yoga

Längdskidåkning är fantastisk konditionsträning och det är inte för intet som längdskidåkarna har bland den största/bästa syreupptagningsförmågan som någonsin uppmäts bland elitidrottsmän/kvinnor. Man jobbar dessutom hela kroppen mest hela tiden och på ett sådant sätt som både kräver - och i viss mån ger - rörlighet. Fotleder, höfter, rygg, mage, armar, axlar... Balans, styrka och uthållighet, you name it, längdskidåkning erbjuder helheten.

Är det yogan som kompletterar längdskidåkningen eller är det tvärtom? Kanske är det inte någon slump att majoriteten av de stora skidanläggningarna i USA erbjuder längdskidåkning + yoga retreats?

Videotips

Yogobe Video: h48g Yogobe Video: 4xt6 Yogobe Video: 5p9t Yogobe Video: 26we

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Läs mer

• 4 anledningar att praktisera yinyoga, av Leila Andersson
• Utomhusträningen blir aldrig långtråkig, av Miranda Ericsson
• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar

If you have a car, you hopefully don’t start doing maintenance when the wheels are falling off... With this in mind, how do you go about maintaining your body? Do you ignore symptoms like pain until there’s no pill or other quick fixes that can make them bearable anymore? Maria Rizell Hegg tells us about the benefits of yoga for athletes.

The conscious pit stop

If you’re an athlete what is part of your concept for building yourself up?What are your tools for maintenance? Just like a Daytona 500 race car makes pit stops, not to mention the time spent on preparations before a race, with the ambition of maximizing output. What are your conscious pit stops, so that you can put all of your horsepower to use when it’s time?

I once worked with an amateur triathlete who was upping his game and starting to compete more. It was not until I pulled the car analogy the he understood the need of caring more for his body as a counter balance to the increased workload, just like how much a race car is tended to in comparison to a cab or station wagon.

Now you may think I want to sell yoga to you as a part of your training routine. I will later on motivate why and how it can be helpful but it may not be for you. Well, who can decide if it is?

Team player

A lot of team athletes are used to putting their trust in the people around them when it comes to physical matters, and a lot of team athletes are even required to. A team plays its best when working well together, still it consists of a group of individuals who can be very different, in many ways.

A great example of this is what I heard from Tobias Wörner, a physiotherapist and researcher with a special interest in athletic hip and groin pain. He’s done a series of studies on hockey players. Among them a study on hip and groin problems with 80% of the goaltenders in the two highest leagues in Sweden participating. Tobias told me about two players where the x-ray plates showed that both had CAM hip impingement. One of them experienced a lot of pain while the other was oblivious to this, as his hips felt just fine! Why? Maybe further studies will explain this, maybe they won't as we are pretty complex beings.

Listen to your body

Funny thing is, I don’t think the best race mechanics always follow standard procedure when fixing a car. But maybe it’s just me having the glorified idea that the best mechanics are those who are the best at listening to the engines and actually hearing what’s needed. And this is where yoga comes in as a conscious pit stop to tune in to yourself and your engine, getting to know how to maintain it to not leak energy. What could an energy leak be?

With a lack of mobility for example, let's say the ankles on a goalie, some other part of the body will have to compensate for this. In the worst-case scenario it may be the knee joint moving beyond healthy limits. It could also be stiff hips making the back bend and work more and so on. For someone who’s hypermobile energy leaks may be clear as going to end range movement always is a hazard, will the muscles hold to stabilize the joints making the movement secure? These are quite basic examples where most great physio-coaches probably are on top of their games.

But there are more factors

An SHL (Swedish Hockey League) goalie, who I just started to work with, expressed something that I think a lot of people can relate to. One day you feel like you’re a long time yogi or kung-fu-master and the next day you feel more like a fridge. When the fridge feeling kicks in what is your most effective way to increase circulation again without triggering imbalanced patterns in your body?

The key
A key thing with studying and practicing yoga, as I've understood it, is the study of the Self. The better you get at listening to the signals of your body AND learning how to respond to them, the better you will be at maintaining a healthy healthy and being fit for performance.

This is also key when I teach yoga. To sense your body before and after you do something, this also goes for breath and mind, so that you sense the effects of the practice and how your body and mind responds to it.

Still, even if given the facts in the form of x-ray plates, as mentioned above, how one individual experiences it may differ to the other. If your joints feel rusty and clunky, what helps you to lubricate them and create space? If you feel high strung, tense and tight, can you discern what is actually making you feel stiff and that another approach may actually be helpful to soften you up? What gives you more mobility when you feel resistance in your movement, stretching passive muscles or activating them with movement towards the end range? If you are a workhorse on and off ice/track/field have you ever experienced a fear of missing a training session at the same time as your body screams for recovery work?

Not learning all the poses but learning you
I believe learning to answer these questions, learning to listen and respond to your racing vehicle, your body, to make you the best pit stop mechanic is the first great thing yoga has to offer. Not learning all the poses and good stretches, but learning you! Then you can apply the different techniques that yoga offers.

For example:

• Energetic practices for balance, body control and controlled movement relaxing practices to increase circulation while releasing tension, which can also help reset imbalanced patterns in the body rather than using tension to compensate for another tension.

• Yoga Nidra, the yogic sleep, a recovery method so effective that the US Army is researching it so that the soldiers can sleep less!

For many, yoga is one thing, and it’s easy to deem it “not for me”. But, as I said, the first thing really, is to find out what helps you serve yourself, and this you do with the help of all of the different practices yoga, or other mindful practices, have to offer.

At Yogobe you can find me and the specific as well as more general work which I do with hockey players. But that’s not all, there are so many brilliant teachers and different techniques available for you. I hope you will give Yoga and Yogobe a try!

Lästips

• Yoga for hockey players, by Maria Rizell Hegg.
• Praktikanten testar: Yoga for athletes, av träningsbloggaren och PT:n Anna Lissjanis.
• Effekterna av aktiv yogastretch & yinyoga, av Yogobe & Sofie Ringsten Ljungqvist.

Yogobe Video: dt58 Yogobe Video: 2gh5 Yogobe Video: ry6h Yogobe Video: 3c2f

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Hur kan yoga hjälpa i svåra tider? För flera år sedan fick yogaläraren och författaren Karin Björkegren Jones bröstcancer, och är fortfarande tacksam för den verktygslåda yogan ger – genom sjukdom och tuffa behandlingar till en friskförklarad vardag. Läs mer i intervjun med Karin!

Svårt besked och tuff behandling

Dagen innan midsommarafton 2012 fick Karin Björkegren Jones besked om att hon hade inflammatorisk och hormonell bröstcancer i sitt högra bröst. Hon fick genomgå en tuff period av cancerbehandlingar med sex cellgifter (cytostatika) var tredje vecka under en tre-månadersperiod. Sedan opererades hela högerbröstet och 17 lymfnoder i armhålan. Under julen 2012 strålades Karin varje dag i sex veckor. Det var meningen att hon skulle ta 17 herceptinbehandlingar men efter elva drabbades Karin av hjärtsvikt och behandlingen var tvungen att avbrytas.
Idag är det sju år sedan och Karin är friskförklarad.

Karin hade praktiserat yoga dagligen i många år när hon blev sjuk. När hon gick på cellgifter och de dagar det fungerade tyckte hon om den fysiska yogaformen ashtangayoga, som hon anpassade efter dagsformen. Under strålningen och direkt efter operationen kunde yogan inte vara lika fysisk som tidigare.

– För mig är yogan som en fantastisk verktygslåda med olika redskap att ta till när det stormar inuti en men också utanför. När jag drabbades av ångest och oro kunde jag använda yogaandningen och de olika teknikerna och andas mig lugn. Jag använde också andningen under cellgifterna vilket gjorde att jag slapp ta alla tabletter mot illamående som man ofta drabbas av. Jag kunde andas bort illamåendet helt enkelt.

Karin använde sig även av affirmationer och föreställde sig hur kroppen läkte. Varje dag efter yogan la hon in en stund efter avslutningsmantrat där hon tackade sin kropp för att den var stark och lovade kroppen att fortsättningsvis också lyssna på den och vad den försökte säga.

– Jag lyssnade på guidade meditationer och lugnande musik och tillät mig djupavslappning ofta. Jag lyssnade på hur jag mådde och utgick hela tiden efter det.

Hur har relationen till din kropp förändrats?
– Vi måste hela tiden förhålla oss till var vi är i livet. Att åldras måste vi också förhålla oss till, eller de olika förutsättningar vi har. När jag började med yoga i mina tidiga 30 år kände jag en enorm kärlek till en träningsform som var så generös. Jag älskar att man i yogan inte använder sig av speglar, utan att man försöker få till en kroppskännedom. Skapa ett kroppsminne. Jag upplevde också att yogan gav mig snällare glasögon och att jag inte tittade på min kropp kritiskt som det är lätt att göra om man låter sig förblindas av medias bild av hur en kropp ska se ut.

Karin berättar att hon Istället älskade kroppen för allt den klarade av. För det är en underbar känsla att ha en stark och flexibel kropp på samma gång. Cancerbehandlingarna gav dock tuffa bieffekter och hon har fått backa i sin yogaträning.

– Men det fantastiska i yogan är att det finns så mycket att utforska. Jag märker att jag blir mer och mer intresserad av hur man med tankens kraft kan ändra sin sinnesstämning och hur andetaget snabbt kan hjälpa dig att hitta just lugnt och ro. Att meditation är ett så storslaget redskap att hitta in i kroppen.

Vad tror du det är i yogan som kan vara så hjälpande i svåra situationer?
– Yogan är ett redskap för att hitta in i oss själva och göra vår kontakt mer kärleksfull med våra kroppar. Först var jag så klart ledsen och arg för att min kropp släppt in cancer i min kropp. Men sen kände jag att jag ville ha med mig kroppen, eftersom det var den som skulle göra mig frisk. Då började jag ”jobba” mer med kroppen än emot den. Varje kväll smörjde jag in min kropp, min kala hjässa och mina ärr med varm, sesamolja. Jag masserade det som var svårt att ta i. Jag lärde mig att älska min förändrade kropp och jag lärde mig att ta hand om den på ett kärleksfullt sätt.

Till den som går igenom en tuff sjukdomsperiod
– Jag tror på att hitta tilliten och våga tro att allt blir bra. Livet är orättvist och det är en tung lärdom. Men vi kan inte kontrollera livet. Det kommer alltid att hända saker som är jobbiga, sorgliga. Människor vi tycker om blir sjuka, vi själva blir sjuka. Livet är tufft. Men yogan med alla sina fantastiska redskap kan göra förutsättningarna lättare.

Om Karin

• Namn: Karin Björkegren Jones
• Ålder: 55
• Yrke: författare, yogalärare och driver podden PAUS
• Familj: 27-årig dotter, maken Ray 51 och bonussonen Ray 16
• Bor: Stockholm och Björkö
• Mer om Karin: I hennes blogg kan du läsa mer om och av Karin – och här kan du lyssna direkt på hennes podd PAUS!

Lästips

• Cancerpodden: För livet – mot cancern, intervju med Anna Benson.
• Mitt möte med yoga: Kampen mot cancern, av Stephanie Skogsberg.

Foto: Anneli Hildonen

Allt för Hälsan 2019 är en inspirationshelg utan dess like. I år går mässan av stapeln den 8-10 november med ett nytt fokusområde för i år – Aktiva Barn. Häng med till Stockholmsmässan för träningsglädje, yoga, föreläsningar, återhämtning och ljus i höstmörkret! Och för att träffa oss på Yogobe såklart!

Testa olika aktiviteter och få rörelseglädje

Allt för Hälsan har ett nytt fokusområde i år: Aktiva Barn! Stillasittandet bland dagens barn och unga ökar, det i kombination med sämre kost och ökad psykisk ohälsa ger en riktig samhällsutmaning. Allt för Hälsan vill bidra i kampen till att vända den negativa trenden.

På mässan kan du som besökare därför möta utställare, prata med initiativ och organisationer  som jobbar för att vända den negativa trenden, lyssna på föredrag från experter, få inspiration och kunskap från profiler och forskare samt delta i aktiviteter som hinderbana, slackline, träning, yoga, dans, meditation och mer. Barn upp till 14 år har gratis inträde på Allt för Hälsan! 

Vakna med Allt för Hälsan
Fredag morgon 8 november kan du vara med på ett sprudlande yoga- och danspass mellan 8.30 och 10! En timme innan dörrarna slås upp till mässhallen kickar öppningsdagen igång med ett yoga- och danspass på det stora entrétorget innanför huvudentrén till Stockholmsmässan.

Yogan leds av Josefine Bengtsson från Team Yogobe tillsammans med lugna toner från mässans DJ. Efter yogapasset ökar farten och ett sprudlande danspass drar igång med Shake It! – ett fitnesskoncept som använder sig av dansinspirerande steg i sina fartfyllda pass.

Prova yoga
Mitt i mässhallen finns i vanlig ordning Yogastudion där du kan testa olika typer av kortare yogaklasser. Självklart finns det klasser för barnen och hela familjen även här. Här hittar du snart schemat, som fortsätter fyllas på! 

Hitta löparglädjen i Runners Corner
Bli en bättre löpare och hitta löparglädjen med hjälp av Urban Tribes! I Runners Corner kan du delta i flera workshops med fokus på löpteknik, styrka och rörlighet.

Få råd om löpning, hjälp med ditt löpsteg och testa det senaste på den digitala löpteknikmarknaden.

Yoga- & träningslördag med Yogomove
En heldag med mässa + yoga- och träningskonvent = precis det du får på Yogomove. Allt för hälsan och Yogobe bjuder lördagen den 9 november in till att inspireras, svettas, sträcka ut och andas tillsammans med fenomenala lärare och instruktörer, alla från Team Yogobe. En biljett ger dig två träningsklasser och tre yogaklasser samt inträde till Allt för Hälsan och Sthlm Food & Wine, där du har möjlighet att strosa runt, äta lunch, provsmaka i olika montrar och vila i en skön massagestol i pauserna. Läs mer, ta del av schemat och köp din biljett här!

Zumba Söndag med JWow Twinz!
Söndag 10 november blir det fullt drag på entrétorget innanför huvudentrén. Tvillingarna Jenny och Jessica Warodell, även kallade JWow Twinz, leder två zumbaklasser som är öppna för alla att vara med på. Varje pass är 45 minuter långa och alla är välkomna!

Passet Zumba Fitness® är en enkel dansklass där du skakar höfter till latinska rytmer, rör dig till musiken och får massor med träningsglädje. Du tränar kondition och koordination i en mix av latinamerikanska dansformer och musik blandat med enkla koreografier. Inga förkunskaper krävs, endast ett leende!

Inspirerande föreläsningar

Under mässan hålls inspirerande föreläsningar, som till exempel Stärkt hjärta & stärkt stresstålighet – med yoga. Yogaläraren, folkhälsovetaren och författaren Sara Hoy berättar bland annat hur vi kan träna yoga för hjärtat, med alltifrån stärkta muskler till sänkt blodtryck.

Katarina Woxnerud håller föreläsningen Klimakteriefokus där hon berättar vad som händer med kroppen när du går in i klimakteriet. Katarina guidar, ger nya perspektiv och har fokus både på det mentala och kroppen när hon föreläser om klimakteriet.

Köp din biljett

Här kan du köpa biljetter till mässan samt till Yogomove och Vankna med Allt för hälsan! I biljetten ingår även inträde till parallella mässan Sthlm Food & Wine.

Foto: Gustav Kaiser

Vi tipsar om hur du kan leva mindre i huvudet och mera i stunden under din graviditet. Är det möjligt eller bara extra stress?

Omställningen att vara gravid

Du kanske står med ett graviditetstest i ena handen och precis fått veta att du är gravid eller så kanske du befinner dig i vecka 25 när poletten trillar ner på riktigt. Hur skall du landa i din graviditet, leva mindre i huvudet och mera i nuet, samtidigt som du befinner dig i en otroligt omvälvande situation? Finns det verktyg som du kan använda dig av och vilka i sådana fall?

I många fall handlar det kanske om att landa i sig själv och hitta verktyg som gör det möjligt. Att sedan acceptera din kropps förändringar, rädslor och tankar inför graviditeten. Att lära dig att älska din kropp i denna föränderliga fas och insvepa all hjälp som faktiskt finns att få.

Några verktyg att använda dig av:

• Utöva yoga
  Att praktisera yoga gör dig mera inkännande och du får en chans att möta dig själv och dina tankar på mattan. Du stänger av världen utanför och landar med dig själv och din bebis som växer inom dig.

• Ta små pauser
  Att ta små stunder av avkoppling, andning och meditation hjälper dig också att landa i stunden, stänga av stress och insvepa graviditeten. Det finns många bra andnings- och meditationsvideor med Ulrica Norberg att ta hjälp av. Cecilia Olin har även bra meditation inför förlossning och avslappning under graviditet. Du hittar alla gravidsekvenser under Stilar och Gravidyoga i videobiblioteket.

• Stärk upp kroppen
  Att ta hand om dina muskler och försök att vara så aktiv som din kropp tillåter under graviditeten. Att träna under din graviditet stärker både din kropp och ditt huvud, det gör dig redo för en förlossning och det blir också lättare att komma tillbaka efteråt. När du tränar frigörs endorfiner som är kopplat till hjärnans belöningssystem och du får en naturlig boost. Gå in och inspireras av våra gravidträningsprogram, där finns bra hjälp att få under alla trimestrarna.

• Jobba på acceptansen
  Känslor, tankar och funderingar kommer alltid att dyka upp och alla inte är positiva. Men allt måste få vara ok att känna, även det obekväma. Det handlar om att försöka acceptera alla känslor. Prata gärna med någon om dina tankar. Det viktiga är att du, efter bearbetning, kan släppa taget och gå vidare. Att älta och hänga upp dig på saker du inte kan påverka skapar negativ energi, vilket inte är bra för varken dig eller barnet. Kontakta din mödravårdscentral för stöd under graviditet. Ofta har de bra psykologer på plats som just jobbar med din målgrupp.

Lästips

• Läs mer om gravidyoga här!
• Läs mer om närvaro här.
• Läs mer om gravid och mammaträning i Sverige här.

Videotips för att landa

Yogobe Video: b36g Yogobe Video: rxo3 Yogobe Video: bk92 Yogobe Video: x2a5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Vad är ett trauma och hur kan yoga hjälpa som rehabilitering? Trauma kan orsakas av enskilda dramatiska händelser som stora olyckor och katastrofer, men kan också vara en del av ett upprepat mönster av traumatiska situationer. Här delar jag med mig av hur traumaanpassad yoga fungerar.

Yoga för stabilitet och balans

Jag var utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn och utvecklade posttraumatiskt stressyndrom PTSD. Jag växte upp genom tonåren med typiska symptom som ”flashbacks”, mardrömmar och höga ångestnivåer.

För cirka 25 år sedan när jag reste i Indien började jag praktisera yoga. Jag kände ganska snart en positiv effekt och kunde för första gången på länge uppleva att jag landade i mig själv på riktigt. Jag provade även andra terapiformer men upplevde ingen förbättring.

Jag har alltid känt att yogan har en terapeutisk potential genom mina egna upplevelser och det jag upplever med de klienter och deltagare jag möter.

För mig var det yogan och dansen tillsammans med stöd från människor och familj som trodde på mig, som fick mig att vända efter en kaosartad och utåtagerande tonårstid. Det jag upplever inom yogan och även dansen är en känsla av frihet, lugn och samhörighet utan ord, utan att behöva förklara hur jag mår eller vad jag gått igenom, kunde jag återfinna en stabilitet och en känsla av egenkraft och gemenskap.

"Yoga har att påvisat bättre resultat vid svårbehandlad PTSD än någon medicin som någonsin provats." - Bessel van Der Kolk M.D, professor i psykiatri, Boston University

Trauma – en överväldigande händelse

Ett trauma kan vara en enskild dramatisk händelse såsom vid stora olyckor och katastrofer, men också en del av ett återupprepat mönster av traumatiska situationer, så som misshandel i hemmet eller brist på närhet och uppmärksamhet som barn.

En händelse är i sig inte traumatisk men den individuella upplevelsen och tolkningen definierar den som sådan.

Människan klarar i de allra flesta fall av att hämta sig efter en traumatisk händelse. Det är kombinationen av traumatisk stress, uppväxt, genetik, situation i livet och brist på anknytningspersoner eller/och ett sviktande stöd som gör situationen outhärdlig att hantera. Det är när vi inte klarar av att reglera vår stressrespons efter händelsen som vi riskerar att utveckla diagnosen PTSD.

Det kan även vara en underliggande orsak till många diagnoser inom psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och missbruksproblematik.

Varför traumaanpassad yoga?

För mig var det en naturlig följd att vilja dela med mig av metoder som hjälp mig till en förbättrad stabilitet och balans i livet. Jag lade också märke till att det inte var all yoga som hjälpte mig. Vissa yogaövningar och yogaformer gav mig mer ångest och jag upplevde ibland en försämring av mina symptom, något som jag också märkte i de många deltagare som jag arbetade med.

Jag upptäckte ganska tidigt att jag behövde anpassa klasserna när jag arbetade med PTSD och även med utsatta barn på ett helt annat sätt än de öppna klasser jag håller i andra sammanhang. Insikterna och nyfikenhet över varför och hur vi behöver anpassa yogan ledde mig till längre utbildningar inom traumatisk stress och yogaterapi – där jag pendlat till både Boston och London över 4,5 år för att studera med bland andra traumaforskaren och professorn i psykiatri, Bessel van Der Kolk vid the Trauma centre in Boston. Du kan även se honom här på Yogobe i en av våra informationsvideor. Heather Mason, en nära kollega och vän, kommer att finnas med i våra engelsktalande program. Heather är grundaren till The Minded Institute i London, hon har specialinriktat sig mot yoga som terapi vid psykisk ohälsa och PTSD.

Yoga som läkning vid trauma?

Yogan kan finnas som ett fantastiskt stöd och skapa en stabil grund att stå på, jag är personligen väldigt försiktig med att använda ord som läkning och healing när vi talar om PTSD och yoga särskilt om det är upprepade traumatiska händelser och kanske redan från barndomen.

Yogan för mig är mer som en medicin som jag ser till att praktisera regelbundet för att vara stark och stabil i mitt arbete och i min vardag där stress och andra upplevelser kan vara påfrestande och trigga tidigare trauma.

Yogan kan lindra negativa symptom och hjälpa oss att leva ett normalt och lyckligt liv. Att genomleva ett trauma och återhämta sig från PTSD kan också ge en oerhörd kraft, kreativitet och inspiration för att finnas där för andra som gått igenom svåra upplevelser.

Något som dock kan vara bra att ha i åtanke är att yoga kanske inte passar alla och att vi behöver vara så oerhört öppna inför dem som vi möter, alla är unika och en kombination av insatser oftast är det som fungerar mest effektivt.

Yogaprogram vid trauma online

Läs mer om Traumaanpassad yoga här och ta del av vårt yogaprogram 9 veckor traumaanpassad yoga här! 

Lästips

• Yoga för frihet från insidan, av Josefin Wikström.
• Läkning genom yoga - Del 1, av Jennie Liljefors.

Foto: Övre bild, Lars Schmidt. Nedre bild, Linda Stenmark

Yoga är i min mening det perfekta komplementet till i stort sett alla sporter. Här berättar jag hur yoga kan hjälpa dig som simmar, eller dig som vill fokusera på axlar, bröstkorg, rygg och ben. För oavsett om du elitsatsar eller motionssimmar kan yoga förbättra din prestation och ditt välmående!

Yoga + Simning = Sant

När du ser någon som är en riktigt duktig simmare är det som en uppvisning i elegans, styrka och flexibilitet i vattnet. Som åskådare kan det se lätt ut, men det ligger många timmar, månader och år bakom den typen av ”lätthet” i bassängen. För att kunna simma bra, snabbt och/eller med ökad effektivitet krävs det både flexibilitet och rörlighet.

Yogans fördelar för dig som simmar:

• Förbättrar din andning 
  Andning är en av de viktigaste ingredienserna i yoga – så även inom simning. Att jobba med ett fokuserat andetag på mattan kan lära dig att hålla ett lika fokuserat andetag i bassängen – ett lugn mitt i det fysiskt utmanande - vilket i längden kan leda till ett längre (och starkare?) stroke (simtag).

• Balanserar fram- och baksida
  Många simmare är obalanserade mellan framsidan och baksidan av kroppen. Crawl (freestyle), bröstsim samt fjärilsim ger en väldigt stark framsida (som stora bröstmuskeln) medan baksidan (som rhomboideus) är försvagad. Yoga kan sträcka ut en sammandragen framsida samt bidra till en starkare baksida. Att lära sig att jobba balanserat med både fram- och baksidan av kroppen kan ge en bättre flytposition i vattnet.

• Stärker upp din bål
  Yoga utmanar dig att integrera bålen i mer eller mindre alla asanas (positioner). Den stärker både framsidan/baksidan och sidorna av kroppen, något alla simmare kan dra nytta av, då simning kräver en stark bålkontroll i alla simstilar.

• Ökar din rörlighet
  Yogan kan hjälpa dig att bli mer flexibel. Ökad flexibilitet i axlar, armar, ben, höfter, fötter/fotleder är direkt översättningsbart till simningen. Genom att välja yogaövningar som jobbar igenom dessa områden kan du lägga märke till skillnaden i hur du kan jobba med din benspark - som startar från ankeln i crawl och hur du kan kicka ifrån med benen - som startar från en ”öppen” höft - i bröstsim.

• Ökar ditt fokus
  Yoga liksom simning, skärper fokus på det som görs i stunden, i nuet. Yoga kan vara simningens motsvarighet på land – att hitta ”flowet” mellan den fysiska utövningen, andetaget och koncentrationen på uppgiften.

Utforska vilken effekt 30 minuters yoga under tre dagar denna vecka får på din simning. Jag har tagit fram en 30 minuters lång yogasekvens som är specialanpassad för just simmare, se nedan. Här hittar du även ett program för simmare! 

Yogavideor för dig som simmar

Yogobe Video: 5o2k Yogobe Video: gs6m Yogobe Video: 8x6w Yogobe Video: 2kd8

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Mer läsning 

• Kalla bad för ny kraft och energi, av Linda Ahlgren
• Full Complete Breath technique, av Ulrica Norberg
• Mindfulnessprogram 6 veckor, med Elenonora Ramsby Herrera

Skiljelinjen mellan psykisk ohälsa och ”att vara frisk” är diffus och inte statisk. Här berättar jag mer om sårbarheten hos den som har bipolär sjukdom. Vården är dock inte så mycket annorlunda än vad som skulle få en ”normal” människa att må bra.

Umgås med knäppgökar

Det är inte ovanligt att folk i min omgivning reagerar starkt när jag säger att jag jobbar på en specialistmottagning för bipolär sjukdom.

Ofta är man nyfiken och vill veta mer. ”Vad spännande! Berätta mer!” Konversationen här kännetecknas av ett öppet sinne och som inte sällan upplevs som givande. 
Lite knepigare blir det när reaktionen är snävare, speciellt om den också präglas av fördomar: ”Wow, det måste vara jättejobbigt” eller när det är som värst: ”Så du umgås med knäppgökar dagarna i ända?”. Då kan svaret tillbaka bli lite provokativt: ”Om du syftar på mina kollegor så, ja”. Och här är twisten. Jag ljuger inte. Faktum är att mina kollegor med mig i spetsen är minst lika knäppa och querky som de vi behandlar, om inte mer.

Allvarlig sårbarhet

Med detta vill jag inte på något sätt underminera att bipolär sjukdom är en allvarlig sårbarhet. Att bära denna sårbarhet är ofta förknippat med allvarliga konsekvenser som kan innebära ett oerhört lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Och samtidigt är det så mycket mer än en sårbarhet. Det finns styrkor. Kanske precis på samma sätt som en nära anhörig till dig skulle tycka att din knäppa sidor och dina querks är några av de bästa sakerna med dig. Så nästa gång du hör ordet psykisk ohälsa och bipolär sjukdom så kan det vara värt att bejaka följande:


Det finns ingen direkt skiljelinje mellan psykisk hälsa och ohälsa. Faktum är att vi alla rör oss i en dimension mellan dessa poler och har med ganska stor sannolikhet, någon gång under livet, ansetts lida av psykiskt ohälsa i klinisk bemärkelse.

Den genetiska sårbarheten vid bipolär sjukdom är också förknippat med en rad positiva egenskaper som är statistiskt belagda. Vi vet exempelvis att personer som lider av bipolär sjukdom är överrepresenterade i konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Dessa individer och deras förstagradssläktingar (som alltså delar deras gener) presterar bättre på gruppnivå i ledarskapsegenskaper vid mönstring o.s.v. 
Detta tror man ligger till grund för varför dessa gener har överlevt och som gör att så många som 2 procent av hela världens befolkning bär på denna ”sårbarhet”.

Inget galet eller knäppt

Vården av bipolär sjukdom, när det kommer till den psykologiska biten, är inte så hemskt mycket annorlunda än vad som skulle få en ”normal” människa att må bra. Nämligen regelbundenhet och sunda vardagsrutiner. 
Samma sak gäller i yogan och det vi gör på mattan. Aktivera dig och höj energin i din praktik när du känner dig seg och trög. Varva ner och ta det lugnt när du känner dig uppjagad och uppvarvad. Inget hokuspokus. Inget galet. Inget knäppt. Bara yin och yang.

Om bipolär sjukdom

Bipolära syndrom/sjukdomar, även kallad manodepressivitet, innebär snabba och kraftiga humörväxlingar, samt depressiva perioder varvade med maniska perioder. Dessa är påfrestande både för den drabbade och för omgivningen.

Depression och mani är avvikelser från ett ”normalt” känslotillstånd eller sinnesstämning. Vid depression har du ett kraftigt sänkt stämningsläge, medan det är ordentligt förhöjt vid ett maniskt tillstånd. Mani brukar i första hand associeras med starka, positiva känslor som att känna sig upprymd och oövervinnerlig, men det kan också finnas inslag av negativa känslor som irritabilitet och ilska.

Det är en hjälp att lära sig känna igen tidiga tecken på att man är på väg ner i en depression eller på väg upp till mani – så att man kan bromsa den utvecklingen. Med ökad kunskap om sin sjukdom kan man lättare kontrollera den. Har man en bipolär sjukdom är det till exempel extra viktigt att satsa på regelbundna och goda vanor – särskilt när det gäller sömnen.

Källa: Psykologiguiden

Lästips

• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander.
• Andning påverkar minnen och rädsla

Videotips

Yogobe Video: 36eh Yogobe Video: b59t Yogobe Video: 2e6h Yogobe Video: t5c7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Testa 14 dagar gratis. Klicka här och kom igång direkt!