Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Att få tillgång till en plats utan prestation, där du bara får vara, precis som du är – kan vara ovärderligt. Särskilt som barn och tonåring mitt i allt växande och utvecklande. Här kan yoga visa vägen till ett lugnt andetag och att lära sig lyssna till sig själv!

Att växa kan göra ont

Tänk dig tillbaka till din egen barn- och ungdomstid. Nästan oavsett hur vi växt upp kan de flesta av oss komma ihåg stunder av obalans, oroligheter, nästan övermäktiga tankar och känslor. Att växa upp handlar om att möta svårigheter och emellanåt gör det ont att utvecklas.

Men under dessa tider, föreställ dig att en vuxen i din närhet bjuder in till en plats och en tid till att bara få vara. Att få landa på en yogamatta, bli vägledd genom andningen, kroppen och sinnena och få höra att du duger, du är tillräcklig och betydelsefull – precis som du är!

Detta är kärnan till barn- och tonårsyoga för mig. När jag möter unga tänker jag att jag sår ett frö om att det finns metoder och verktyg att ta till när livet känns förvirrat och att mycket går att påverka själv, här och nu.

För den helt oinvigde brukar jag säga att mindre barn redan yogar. De föds med ett naturligt andetag och är proffs på att känna in sina egna begränsningar. Men så möter de livets naturliga gång. Större press om att passa in och prestera. Barnen kommer i kontakt med många vuxna som andas med korta, ytliga andetag i till exempel en pressad skolmiljö och som du säkert redan vet, barn gör som vi gör och inte som vi säger. De tappar lätt kontakten med den naturliga andningen och att lyssna till sig själva. Det är här yogan skapar skillnad.

I tonårsyoga lär sig deltagarna att hantera starka känslor – och att kunna trycka på ”pausknappen” innan man reagerar och agerar kan göra all skillnad i en värld där allt går snabbare.

Vila för hjärnans utveckling

Forskning visar att ungdomars mentala hälsa generellt försämras där många upplever stress, sömnproblem och inre oro. Den visar även att det är just i tonåren som sömn och vila är så viktigt för hjärnans utveckling och för den mentala hälsan.

Vi använder yogans fysiska positioner för att behålla eller öka rörlighet, styrka, motorik och balans. Positionerna tillsammans med andningen masserar kropparna och hjälper till att försätta kroppen i vårt lugn-och-ro-läge. Vi övar avslappning för att få den viktiga återhämtningen. Och att varje barn/tonåring får sin egen yogamatta att förhålla sig till ger dem sitt utrymme, sin trygghet och att vi leder klasserna utan krav på prestation stärker både självkänsla och självförtroende.

Jag uppmuntrar de jag möter att inkludera yogan i vardagen. Släpp alla måsten och låt yogasagorna/sekvenserna bli något ni ser fram emot att göra tillsammans. Om ni har väldigt kort om tid, tänk att lite yoga är bättre än ingen alls. Ta kanske bara tre långa andetag tillsammans innan ni skiljs åt för dagen eller innan lunchen börjar för att skapa samhörighet och närvaro – det är yoga det med!

Lästips kring barns hälsa och yoga och mindfulness för barn

• Att natta barn med mindfulness och regnbågar, av Bianca Barck.
• Strävan efter perfektion – ohälsans ideal. Om ungdomars psykiska hälsa och avhandlingen Lagom perfekt.
• Därför yogar inte killar, av Dennis Rudin.

Nya barnyogavideor med Angelica

Nedan hittar du några av Angelicas nya barnyogavideor. Både alla nya och gamla klasser för barn och ungdomar hittar du i videobiblioteket. 

Yogobe Video: 2ab5 Yogobe Video: 9ph7 Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: b89r

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka här och kom igång direkt!

Att själv vara den du hade behövt när du var yngre. Att lyssna. Linda Schyldt och Denize Händestam volontärar båda som Storasystrar för Yogobes samarbetspartner Tjejzonen. Vi har intervjuat dem om deras viktiga arbete – att finnas där för någon annan.

Alla kan göra något

Linda Schyldt är 33 år och har varit storasyster sedan 2015. Hon, som många andra, har själv erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Det är svårt att prata om och man lär sig vilka som är ens vänner när man mår som sämst. Den jag skulle behövt som mest då är den jag är idag, för en annan tjej, säger Linda.

Tanken slog rot när hon såg Tjejzonen medverka i Nyhetsmorgon på TV4. Genom en släkting som varit volontär i annan verksamhet såg Linda också det ideella arbetet som som tar tid, men som ger så mycket för någon annan.

– Det kändes som en självklarhet. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Chattar online en gång i veckan

Att vara Storasyster hos Tjejzonen innebär att du har kontakt med en tjej under ett år. Träffarna med lillasyster sker via Skype, och du chattar en gång i veckan, en timme per gång. Storasystrarna rapporterar sedan samtalen till sin handledare på Tjejzonen och får stöd i att komma vidare i samtalen, om det behövs. Som Storasyster bjuds du även in till fortlöpande aktiviteter och fortbildningar.

– Att vara storasyster är jättekul. Man får lära känna en ny person som kan komma att betyda väldigt mycket. Att få så mycket tillbaka är värt allt. Man har också möjlighet att lära känna andra storasystrar, då vi har handledning, och få tips och råd därigenom, säger Linda.

Hon menar också att utmaningen i rollen som storasyster är att ställa öppna frågor och att bara lyssna. För det är inte deras roll att ge råd. Det är många som redan går till psykolog eller kurator.

– Det kan vara skönt att prata med någon annan också, någon man kan skratta eller bara vara tyst med. Det är kanske det som också är bra med detta, att det många gånger är mycket skratt – för de ljusa stunder man kan få är så mycket värt. Det bästa är när lillasyster säger att hon uppskattar att man finns där och att hon får annat att tänka på.

Vilken betydelse tror du att ni har för tjejerna som chattar med er?
– Jag tror det betyder allt att prata om det jobbiga utan att någon dömer en eller sätter någon press att man ska vara glad hela tiden. Alla förtjänar och behöver ha ett eget rum att gå till och bara känna kärlek.

Vad önskar du själv att du hade vetat eller känt när du var yngre?
– Att jag inte är ensam. ”Det är svårt att vara frisk i ett sjukt samhälle” som jag hört någonstans. Det ligger nog en del sanning i det. Sen är fördomar och ”tror sig veta hur det ligger till” för mig en stor bov när det kommer till människor. Man behöver ha en dialog och ställa frågor för att veta hur personen mår. Ensam är inte stark, säger Linda.

Vill göra skillnad för tjejer som mår dåligt

Denize Händestam är 29 år och volontärarbetar även hon storasyster – dels för att hon själv mått ganska dåligt i perioder när hon var yngre.

– Jag tyckte då att det var svårt att veta vart man skulle vända sig och hur man kunde få prata med någon, utan att det skulle vara en professionell eller en vuxen. När jag hade pluggat klart och börjat jobba så insåg jag att jag hade tid över och då ville jag göra något som hjälper andra och gör en skillnad för samhället.

I perioder kan det vara ganska tungt med rollen, berättar Denize. Tjejerna som söker sig till Tjejzonen har ofta problem av olika typer eller mår väldigt dåligt, och det gäller att inte ta på sig alltför mycket av det.

– Oftast är det dock väldigt givande. De lillasystrar jag haft har uttryckt sin uppskattning för oss som storasystrar, och det är fint att få följa hur de öppnar upp sig och släpper in mig i deras liv och problem. I många fall har de ingen annan att prata med om svåra saker, och då känner man verkligen att man gör skillnad.

Enligt Denize är det svåraste med rollen att inte bli för personlig. Men även storasystrarna har möjlighet att vara anonyma om de vill. De har inga restriktioner kring att berätta om sig själva, det gör man om man vill. Men samtidigt ska fokus under samtalen ligga på lillasyster. Då gäller det att inte blanda in personliga tankar, åsikter eller värderingar utan att vara helt öppen och förstående för vad hon går igenom för tillfället.

– Ibland behöver man lägga band på sig själv för att inte komma med råd eller försöka få sin lillasyster att agera på ett visst sätt. Bara för att det fungerar för mig och den jag är som person så behöver det inte fungera för lillasystern, och det måste man ha respekt för. Det bästa med rollen är självklart att få se sin lillasyster utvecklas och öppna upp sig, vissa berättar och pratar om sådant som de aldrig har berättat för någon annan. Det är extremt fint och hedrande tycker jag!

Vilken betydelse tror du att ni har för lillasystrarna?
– Jag tror att vi har stor betydelse. Jag kan bara tänka mig själv hur värdefullt det hade varit för mig att ha någon som lyssnade och bollade tankar med mig när jag var yngre. Man behöver inte heller må dåligt för att kontakta Tjejzonen, utan ibland kanske man bara behöver någon som lyssnar, och det tror jag är viktigt att kunna bidra med.

Vad önskar du själv att du hade vetat/känt när du var yngre?
– Det låter som en verklig klyscha, men jag önskar att jag hade vetat att allt går över. Man kommer inte vara hjärtekrossad för alltid, man kommer inte alltid uppleva att allt är mörkt. Livet vänder, ganska ofta utan att man själv är medveten om det. Min största rädsla när jag var yngre var att jag alltid skulle må så som jag mådde då, vilket jag ju verkligen inte gör nu. Hade jag varit trygg i det så kanske det hade känts lite lättare. Däremot tycker jag inte att man ska förminska det man känner när man är yngre, även om det känns obetydligt nu så var det hela världen då och det är bara det man har att utgå ifrån, säger Denize.

– Sen skulle jag också vilja säga till mitt yngre jag att man inte behöver klara av allting själv, man får be om hjälp, det är bra att inte alltid vara stark. Att kunna visa sig svag är en stor del av att vara stark och modig också!

Om Tjejzonen

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska ohälsan ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Genom att erbjuda tjejer samtal med en Storasyster som lyssnar ger Tjejzonen stöd och kraft till att må bättre.

Vill du ha en Storasyster att prata med, eller om du vill bli någons Storasyster, kontakta Tjejzonen.

Stötta Tjejzonen
Om du vill stötta detta viktiga arbete kan du ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. Läs mer här eller skicka din gåva direkt till 90 02 072.

Läs mer om psykisk ohälsa, Tjejzonen och vikten av att bli lyssnad på

• Läs mer om Yogobes samarbete med Tjejzonen här!
• Lyssna utan att försöka lösa ett problem – tips till föräldrar och intervju med tidigare insamlingsansvariga på Tjejzonen, Lotta Zetterqvist.
• Unga saknar vuxen att prata med, en studie gjord av Ungdomar.se.

Videos som stöttar vålmående

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: 9b2s

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Yoga, dans och meditation börjar nu äntligen ta plats även här i väst som vetenskapliga discipliner och blir mer och mer en självklar del av både sjuk - och friskvård, rehab och prehab. Här berättar Angelica Nanda Schäfer mer. 

Movement medicine

Det känns som det var längesen som Yoga bara förknippades med positioner och linjeringar. Idag tar yogans tänk oss med in i terapeutiska sammanhang; yogan och även den fria medvetna dansen blir en väg till läkning och personlig utveckling. ’Movement medicine’ är ett begrepp som berättar om och bekräftar att rörelse i sig är medicin. Till rörelsen kan vi lägga terapeutiska frågeställningar som får oss att koppla på medvetandet men som får oss att inte bara tänka svaren utan också känna sammanhangen; känslorna blir tydligare och kan uttryckas i form av en position eller rörelse. Och som kontrast kan även ’stillhetskoncepetet’ vara terapi och medicin; att i stillheten bortom rörelse och ord, som till exempel i sittande tyst meditation, finns den terapeutiska fördelen att sitter du tillräckligt länge så kommer djupt undanträngda ämnen och trauman upp till ytan och efter ett tag släpper dom sitt grepp som undermedvetet påverkat dig och du kan uppleva frihet.

När gränserna suddas ut går vi från att ”bara” brinna passionerat för något vi ”gillar att göra för att det är skönt och kul” till att faktiskt se syftet och nyttan med det vi gör; att inte yoga bara för yogans skull, dansa för dansens skull eller meditera för meditationens skull, utan också inse hur dessa tekniker kan påverka oss i ett större perspektiv och helt enkelt få oss att må bättre och skapa större hälsa både individuellt och kollektivt.

Boka din biljett och läs mer om eventet här! 

Lär känna några av inspiratörerna på Yodafestivalen

Josefin Wikström
Josefin har praktiserat och studerat yoga de senaste 25 åren. Hon har många års erfarenhet av att arbeta med barn och vuxna som genomgått trauma både i Indien och i Sverige. Hennes klasser är utformade från hennes praktiska arbete och hennes egna upplevelser; att yoga och dans är oerhört enkla, effektiva och glädjefyllda metoder som kan användas av alla. Josefin har även onlineklasser på Yogobe.

Jo Hardy
Jo har utforskat och undervisat medveten dans och förkroppsligad rörelse i över 22 år. Hon undervisar bland annat i Kina och är lärare och mentor vid The School of Movement Medicine, 5Rhythmer-lärare (Waves and Heartbeat Level) och Open Floor lärare. Hon brinner för att dansa djupt, förkroppsligat frågeställande och utforska vad som främjar transformation.

Angelica Nanda Schäfer
Angelica är hälsopedagog, personlig tränare och ayurvedisk hälsorådgivare och har praktiserat och undervisat yoga i 15 år. Hon driver sin egna yogastudio och är skaparen av konceptet Freemove Yoga som integrerar yoga- och dansterapi på ett kreativt och lekfullt sätt. Med passion för rörelse och fascination för hur vi på olika sätt kan stilla sinnet älskar hon att utforska språket däremellan och hon guidar oss genom transformerande frågeställningar och teman. ”Allt handlar om att hitta den inre friheten".

Ingemar Sköld
Ju-jutsu-mästaren Ingemar Sköld är en av Sveriges främsta idrottsmän. I många år har han arbetat som överläkare på Maria Beroendecentrum i Stockholm. Han introducerade mindfulness som ett sätt att förebygga återfall i Sverige och har i egenskap av läkare medverkat i ett flertal tv-produktioner. Ingemar har lång erfarenhet av meditation som verktyg inom vården, vid behandling av stress, depression, drogmissbruk, adhd och ångest.

Ett litet smakprov av Josefin Wikström

Yogobe Video: 6a7z

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Vill du njuta av härliga pannkakor samtidigt som du får i dig massa bra näringsämnen? Julia Glutz´s Pangkakor ger dig en pangboost av både antioxidanter och vitaminer.

Boost för känsliga magar

Pangkakan är både glutenfri och laktosfri för att vara lite extra snäll mot känsliga magar. Den är också boostad med matcha för att få upp näringsinnehållet.

Matchans effekter:

• Matcha har ett högt innehåll av antioxidanter.
• Kan avgifta kroppen på ett naturligt sätt med hjälp av klorofyllet.
• Är rikt på fibrer och vitaminer.
• Kan förbättra humör och ökar din koncentration.
• Innehåller vitamin C, selen, krom, zink och magnesium.
• Kan bidra till att sänka ditt kolesterol och blodsocker.

Det här behöver du

Ca 10-12 st

• 4 dl glutenfritt mjöl.
• 1 tsk salt.
• 1/2 msk matchapulver.
• 8 dl ärtmjölk eller annat alternativ.
• 4 st ägg.
• ½ mosad banan, kan behövas sötas lite för att balansera upp matchan.
• 2 msk laktosfritt smör.

Så här gör du

• Tillagning
• Blanda samman mjöl, matcha och salt.
• Vispa ner mjölken, lite i taget för att undvika klumpar.
• Rör ner äggen, mosade bananen och tillsätt det smälta smöret.

Tips!
Jag brukar använda en ärtmjölk som är en baristamjölk. Den är lite krämigare och jag tycker det gör pannkakorna så goda. Jag har också alltid ordentligt med smör i stekpannan när jag steker. Tänk på att steka ganska tunt om ni vill ha lite fras.

Här på bilden uteslöt jag matcha då barnen och jag skulle skulle äta och det innehåller koffein. Jag är gravid och är försiktig med just koffein. Servera gärna med lite kokosgrädde och färska bär.

Lästips

• Få inspiration till en härlig frukost eller ett näringsrikt mellis, spirulinapudding.
• Jasmin Hedlund tipsar dig med hur du kan jobba med matsmältningen och energin med hjälp av ayurveda.
• Nilla´s kitchen ger er en himmelsk äppelpajsmoothie med extra protein.

Efter dina Pangkakor...

Yogobe Video: 8fa9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Visst har vi förstått att vår psykiska hälsa påverkar magen – men hur ser relationen ut åt andra hållet? Hur påverkar bakterierna i tarmfloran ditt psykiska mående?

Har du hört talas om att vi har en andra hjärna?

Det är sant! Och den finns i vår mage. Enteriska nervsystemet täcker hela vår magtarmkanal och är en del av vårt centrala nervsystem. Där hittar vi fler nervkopplingar och mer kommunikation till och från hjärnan än i ryggmärgen!

De flesta tänker nog på magen endast i relation till mat och matsmältning. Det gjorde i alla fall jag tidigare. Visst, alla har vi säkert upplevt krångel i magen när vi varit stressade, eller fjärilar i magen när vi varit nervösa. Många med mig har fått IBS-diagnoser (irritabelt tarmsyndrom) kopplade till stress. Vi har kunnat ana att vår psykiska hälsa påverkar magen. Men kanske inte att det kan vara tvärtom. Att magen, via bakterierna i tarmfloran även påverkar vårt psyke.

• 80% (vissa säger upp till 90%) av vårt serotonin produceras i magen. Serotonin är det hormon som påverkar vårt humör. Ibland kallas det vårt "må-bra-hormon".

• 50% av dopamin, som styr bland annat motivation och koncentration, produceras i magen.

• 70–80% av immunförsvarets celler finns i magen. Immunförsvarsreaktion i magen skapar inflammation som i sin tur är kopplat till depression.

Kropp och sinne

Vad som pågår i magtarmkanalen är alltså lika viktigt för vårt humör och vårt känsloliv som det som pågår i hjärnan. När vår mage och bakterierna i vår tarmflora är i obalans har vi inte till fullo tillgång till den hjärnkemi som vi behöver för att uppleva klarhet, lycka och harmoni. Nya komplexa forskningsrapporter om hur allt egentligen hänger ihop publiceras ofta och har potentialen att revolutionera hur vi behandlar psykisk ohälsa. Inom det nya vetenskapsområdet nutritionspsykiatri behandlar man redan depressiva patienter med kostråd och korrigering av näringsbrister med goda resultat.

Sett ur de holistiska traditioner som tar sambandet kropp och sinne för självklart, exempelvis ayurveda, kinesisk medicin och funktionsmedicin, är det enkelt. Vi kan inte separera sinnet från kroppen eller kroppen från sinnet. Obalans i det ena ger obalans i det andra.

Om du lever med stress, ångest eller nedstämdhet och kanske gjort mycket för att må bättre men känner att du skulle vilja göra mer; testa att boosta din mage och ge den kärlek!

Så kan du optimera din mentala hälsa via magen

• Öka intag av probiotika, de goda bakterierna i tarmfloran, ät t e x surkål eller köp tillskott.

• Att fasta regelbundet 16–36 timmar gynnar de goda bakterierna, reparerar magtarmkanalen och minskar inflammation.

• Öka intag av prebiotiska fibrer som är näring för de goda bakterierna. Finns bland annat i lök, vitlök, banan och vissa gröna bladgrönsaker.

• Läk stressen i ditt liv. Stress leder till färre goda bakterier i magen. Yoga, meditation och andningsövningar är en bra start.

• Gör andningsövningar för att stimulera vagusnerven (kroppens största nerv som hanterar kommunikationen mellan magen och hjärnan).

• Ät anti-inflammatorisk och gärna växtbaserad kost.

Uttrycket att vi är vad vi äter har nog aldrig varit mera sant.

Lycka till!

Lästips

• Hitta din typ av meditation, av Leila Andersson.
• Läs mer om och se programmet Magbalans– IBS & yoga, här!
• Andas för lugn i kropp och sinne, av Linda Åslev.

Videotips

Yogobe Video: 3c8e Yogobe Video: v3n9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Foto: Lara Aerts

Mitt i mörkaste hösten – då är det dags för lite ljusglimtar med inspiration och rörelsemagi! 8-10 november är det åter dags för bland annat Allt för Hälsan, och på lördagen yoga- och träningskonventet YogoMove. Här får du chansen att vinna biljetter till både konventet och mässorna under helgen!

TÄVLINGEN ÄR NU AVSLUTAD! 

Vad kan du vinna?

Om du är med och tävlar har du chansen att vinna en av följande:

• 2 av 10 entrébiljetter (ta med en vän) till helgens två mässor Allt för Hälsan och Sthlm Food & Wine, till ett värde av 185 kr/biljett.

eller

• 5 heldagsbiljetter till lördagen på yoga- och träningskonventet YogoMove (där inträde till mässorna ingår), till ett värde av 999 kr/biljett.

Så här tävlar du

1. Attenda facebookeventet för YogoMove.
2. Gå med i vårt facebookcommunity BEYOGA365.
3. Kommentera dina svar på tävlingsfrågorna i tävlingsinlägget i BEYOGA365.

Tävlingsfrågorna:
(som besvaras med en kommentar på posten med tävingen i BEYOGA365)

1. Hur många presentatörer är det på årets YogoMove?
2. Skriv en motivering till varför du vill gå på Allt för Hälsan/YogoMove.

Hur utses vinnarna?

Vi tävlar ut biljetterna bland dem som har följt tävlingsinstruktionerna och har den härligaste motiveringen, enligt juryn på Yogobe. 

Hur vet du om du är en av vinnarna?

Tävlingen avslutas onsdagen den 30 oktober kl 14.00. Vinnarna annonseras  torsdagen den 31 oktober i det här blogginlägget samt i BEYOGA365.

VINNARE AV EN ENTRÉBILJETT TILL YOMOMOVE 
(inklusive entré till Allt för Hälsan och Sthlm Food & Wine – lördag 9 nov.)

• Irene Andersson
• Anna Lander
• Carolina Hedlund
• Anna Spangeus
• Ailin Lee

VINNARE AV TVÅ ENTRÉBILJETTER TILL ALLT FÖR HÄLSAN
(inklusive entré till Sthlm Food & Wine – Valfri dag 8-10 nov)

• Claudia Musa
• Annie Holm
• Stina Blomqvist
• Jenny Olofsson

Vinnarna betalar eventuell vinstskatt.

Läs mer

• Läs mer om Allt för Hälsan här!
• Läs mer om YogoMove här!

Frågor och mer info

För frågor och mer info, vänligen kontakta info@yogobe.com. 

Skrolla för att det roligt, bra tidsfördriv eller för att slippa tänka och känna? Att pausa från sociala medier kan ge mer glädje och större livskvalitet, det visar forskning från Stanford och New York University.

50 minuter om dagen på sociala medier

Facebook är det absolut största företaget inom sociala medier och hade under 2018 hela 2,3 miljarder aktiva användare per månad. Statistik från 2016 visade att genomsnittsanvändaren lade cirka 50 minuter per dag på Facebook, Messenger och Instagram.

Ekonomiprofessor Matthew Gentzkow vid Stanford University, USA, ville undersöka hur vi mår när vi pausar från sociala medier som Facebook.

Så här gick studien till

Matthew Gentzkow och hans medförfattare — doktorskandidaterna Luca Braghieri och Sarah Eichmeyer vid Stanford, och ekonomen Hunt Allcott vid New York University — rekryterade cirka 2850 Facebook-användare i USA till sin studie. För att delta behövde personerna använda Facebook mer än 15 minuter per dag.

Vissa av deltagarna blev slumpmässigt utvalda till en så kallad behandlingsgrupp. Denna grupp erbjöds betalning för att avaktivera sina Facebook-konton under fyra veckor i november 2018, precis före valet i USA.

Forskarna använde sedan bland annat dagliga textmeddelanden, undersökningar och offentlig information om röstning och Twitteranvändande – för att kunna mäta och analysera beteendet hos både behandlings- och kontrollgruppen.

Resultat

Författarna till studien menar att diskussionen om sociala mediers nackdelar inte ska ta ner faktumet att användandet uppfyller både djupa och vitt spridda behov hos oss människor.

Men – att pausa från sociala medier har visat sig ge mer glädje och upplevd livskvalitet. Främst under tiden detoxen görs, men också till viss del efter den.

Att avaktivera Facebook minskade deltagarnas online-aktivitet, även för andra sociala medier, och ökade istället offline-aktiviteter som att titta på tv och umgås med vänner och familj. Facebook-pausen ökade det egna välmåendet och gjorde att deltagarna inte var så sugna på att använda Facebook lika mycket efter experimentet.

Läs mer om studien här!

Lästips

• Forskning: Unga saknar vuxen att prata med.
• Släpp taget om rustningen, av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Forskning: Meditation bättre än semester?

Gratisvideo för mer detox

Yogobe Video: 7ac5

Denna video är fri för alla! I övrigt behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe för att kunna se en hel video från vårt bibliotek. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Tiderna förändras, men vi har en lång bit kvar innan män kan visa och bli mottagna i sin sårbarhet fullt ut. Innan män kan visa upp alla sina känslor. Yogan har otaliga fysiska fördelar, men kan även hjälpa oss att balansera våra energier, både de feminina och de maskulina, eftersom vi behöver båda. Läs mer om hur jag tror vi kan få fler män att yoga!

Av kvinnor, för kvinnor

Jag har under ganska lång tid funderat på hur det kommer sig att så pass få män yogar. Det finns sannolikt flera orsaker och det jag skriver är mina tankar helt utan att påstå att jag har alla rätt. Det är tankar och funderingar baserade på mina kunskaper, erfarenheter och min egen resa.

Jag skulle vilja säga att yoga i Sverige traditionellt till stor del är driven av kvinnor för kvinnor, vilket kanske är naturligt. När jag började yoga i början på 2000-talet var det väldigt sällan jag träffade på någon annan man på klasserna, idag är det med lite tur ett par tre förutom mig. Hur kommer det sig att det är så? Är det så att män är ointresserade av yoga? Jag tror inte det men däremot tror jag att många män är rädda för det, för att bli jämförda i en grupp med kvinnor. Rädda för att inte kunna, att visa sårbarheten och det som kan uppfattas som svaghet. Men det här låter ju helt fel och väldigt löjligt kanske du tänker nu, och visst kan det göra det. Ge mig lite tid och följ med mig lite här.

Forskning om sårbarhet och skam

Om vi går till forskning kring skam och även tittar på de normativa lager vi lägger på könen och ser vad män står inför. Och nu vill jag be dig, både man och kvinna, som läser detta att ha ett öppet sinne. De flesta av er som läser här kanske är inom yogan, övervägande del av er är säkert kvinnor, och för att förstå andra behöver vi gå in med empati och ett nyfiket sinne, öppna för att alla inte fungerar just som mig. Vi behöver sätta oss in i många mäns känslor istället för att enbart utgå från oss själva.

Om vi tittar på en del av den forskning som finns kring sårbarhet och skam så ser vi att män och kvinnor har olika ”skamområden” där de stora områdena för män är svaghet och framgång. Den traditionella normen säger att män ska vara framgångsrika och inte klaga, de ska vara starka och osårbara. Män har uppfostras med att det är inte så farligt när man slår sig, vi behöver inte gråta utan ska upp och hoppa igen. Ja visst kan vi se att det sakta börjar förändras men vi har en lång bit kvar innan vi är där, innan män kan visa och bli mottagna i sin sårbarhet fullt ut. Innan män kan visa upp alla sina känslor och inte enbart glädje eller ilska som är de känslor som historiskt är accepterade för män.

Forskare har visat att vuxna tolkar pojkars och flickors gråt på olika sätt, redan som bebisar. De har sett att både vuxna män och kvinnor som får se en flickbebis gråta kopplar det till att hon är orolig eller ledsen medan när det är en pojkbebis tolkas gråten som ilska och frustration. Så redan när vi är bebisar börjar vi få normer på oss, i det här fallet får pojkar veta att de är arga.

Ok att visa alla känslor

Män behöver få lära sig att det är ok att visa sorg, ledsamhet, hopplöshet och alla andra känslor vi har. Och här kan yogan vara en bra väg till det om män möts på rätt sätt. Fast för att komma dit behöver vi göra yogan mer tillgänglig för män. Jag drar en parallell till när det startades tjejlopp inom löpning, lopp där enbart kvinnor fick delta. Dessa uppstod till stor del på grund av att många kvinnor inte kände sig bekväma med den tävlingshets som det var i de lopp som fanns (där det var mestadels män som deltog). I dagens Yogasverige känner sig många män inte bekväma då de känner att de inte kan, är sämre, känner sig uttittade osv. Det glädjer mig därför att det kommer fler och fler klasser för enbart män, där yogan och hur man pratar är anpassad för män. Jag är övertygad om att yogan påverkar oss positivt både fysiskt och psykiskt oavsett om det är medvetet eller ej.

Vi får jobba mer med våra feminina energier vilket är viktigt för många män, precis lika viktigt som det är att jobba med de maskulina. Detsamma gäller för kvinnor. Vi behöver dem båda, yin och yang. Vi blir hela när vi har balans mellan dessa. Balans i det här fallet innebär inte att det behöver vara exakt lika utan att vi har tillgång till dem båda. Sen kommer vissa människor, man som kvinna, kunna har mer maskulin eller feminin energi men båda behöver få ta utrymme där.

Yogans olika fysiska fördelar

Kommer vi till de fysiska fördelarna med yogan så är de många. Dels ger den oss en ökad rörlighet i kroppen, vilket är viktigt för män, som generellt är stelare än kvinnor – män har alltså en större muskelmassa som lättare blir stel. Vi får även en stund där vi kan och får vara mer med oss själva i kroppen och i sinnet, koncentrera oss och centrera oss. Vi kan få grunda oss och landa lite mer inuti, släppa prestigen och bara andas. Och kanske behöver vi just nu klasser och grupper vigda enbart för män av män för att under en period öppna upp och bjuda in män till yogan.

Tittar vi på män och kvinnor som grupper så fungerar vi lite olika, våra hjärnor är olika utformade och fungerar olika på ett biologiskt plan och kanske behöver vi då även prata och lära ut yogan på lite olika sätt. Ett tydligt exempel jag har är när vi pratar om att slå på Mula Bandha, rotlåset. Ofta instrueras detta som att knipa om, knipa med bäckenbotten. Majoriteten män som jag mött förstår liksom inte alls vad som menas med det. Om man istället säger att män ska knipa mellan anus och testiklar eller som jag brukar säga, lyft på pungpaketet, då brukar män förstå bättre. Män och kvinnor är väldigt lika men även olika och för att få in mer män inom yogan behöver vi bjuda in dem mer på deras villkor.

Lästips

• Yoga för män – hantera stress, av Peter Lindmaa.

• Njut av löpning i naturen, av Magnus Hagström.

• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar.

Videotips

Yogobe Video: c4x3Yogobe Video: 4gz5Yogobe Video: bg87

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!