Psykisk ohälsa går längre och längre ner i åldrarna hos tjejer. Redan från 10-11 år kan tjejer må dåligt i allt från att de känner sig ensamma till att ha ätstörningar. Yogobe samarbetar nu med stödorganisationen Tjejzonen och har pratat med insamlingsansvarig Lotta Zetterqvist om den psykiska ohälsan – och vad föräldrar kan göra.
Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och för att den psykiska ohälsan skall minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Att få prata om hur man mår och känna att någon lyssnar och inte dömer är en effektiv metod för att minska den psykiska ohälsan. Tjejzonen erbjuder de unga tjejerna en Storasyster – en kvinnlig volontär – att prata med, antingen online via chatt eller via fysiska möten. All kontakt sker anonymt.
De som chattar med Tjejzonen vill alla ha någon att prata med, då de känner att de inte har någon som lyssnar på dem.
– Tjejerna kan vara anonyma och vi är inte en myndighet, vi är inte en skola eller elevhälsa, vilket gör att kontakten blir på deras villkor. Samtalen kan handla om allt från skolan, till stress och våld i alla former, såväl sexuellt, fysiskt och psykiskt våld som mobbing. När de kontaktar oss är det ofta med en känsla av att något är fel, men de vet inte alltid vad det är. Det vi gör då är att tala om vad som är okej och inte, säger Lotta Zetterqvist.
Tjejerna vet inte alltid om att det finns fler som är utsatta för samma sak. Eller att de inte ska behöva ha det så här. Med hjälp av Tjejzonen kan de tillsammans reda ut vad som är rätt och fel. Till exempel är våld i hemmet ett lagbrott.
– Symptomen på detta kan vara till exempel oro, nedstämdhet, ångest, ätstörningar och/eller självskadebeteende. Och det är ofta det som tjejerna börjar med att berätta om – symptomen. De mår så här, de känner så här, men vad är det som orsakar det? Vi löser inte, men vi lyssnar och i lyssnandet kan vi komma fram till vad de kan göra, kanske ta kontakt med en vuxen i deras närhet? fortsätter Lotta Zetterqvist.
Det handlar ofta om hur tjejerna ska kunna förändra sin situation. För det vill de. Men som barn är de väldigt maktlösa och vet inte vad och hur de kan göra för att få en förändring.
Tjejzonen jobbar med öppna frågor i sina samtal. Lotta Zetterqvist kallar också lyssnandet för ”att sitta still i båten”.
– Lyssnandet är på samma gång så viktigt och så svårt. Att lyssna är inte att lösa. När tjejerna kontaktar oss så vill de inte ha en lösning. Inte på en gång. Men tillsammans kan vi komma fram till en möjlig lösning.
Tjejzonen ser sig som ett komplement till myndigheterna, om till exempel elevhälsan är linje 1 så är Tjejzonen linje 0. Att få hjälp med att sätta ord på vad som händer i deras liv, är också att öva på att berätta. Det blir då lättare att sen berätta för de vuxna i sin närhet.
Lotta berättar att hon började se lite annorlunda på sina egna barn när hon började på Tjejzonen. Hon fick en djupare förståelse för vad hennes egna barn kanske gick och funderade på men inte alltid berättade för henne. Frågor som ”Varför är det ingen som vill vara med mig?” Eller ”vilken sexuell identitet har jag”? Det kan ibland vara svårt att prata med sina föräldrar om det som känns jobbigt.
Symptom på att barn kan må psykiskt dåligt
- Ofta ont i huvudet eller ont i magen.
- Äter annorlunda.
- Förändrade sociala beteenden, är t ex inte med kompisar mer eller håller sig på sitt rum.
- Skolarbetet påverkas.
Tips på vad föräldrar kan göra för sina barn och unga
- Börja med att lyssna utan att försöka lösa ett problem. Backa ett steg och lyssna för att verkligen höra vad det är som sker inom ditt barn. Att pressa ett barn att prata är aldrig bra. Ta dig tid och ge det tid.
- Fånga stunder när du och ditt barn kan prata i lugn och ro som till exempel vid nattning. Kanske är det läge att inte komma med något annat än ”Jag är glad att du berättar för mig och jag förstår att det känns jobbigt.”
- Prata med skolan om de uppmärksammat något. Prata med andra vuxna som känner barnet – de kanske ser något som föräldern inte ser. Var inte rädd för att ta hjälp!
- Det går alltid att vända sig till BRIS som även har stöd för vuxna.
- Föreningen Mind har Föräldratelefonen.
Läs mer om Tjejzonen här!
Lästips
- Lyssna inåt och bli emotionellt vuxen, om föräldraskap, av Emma Öberg.
- 10 tips till föräldrar, av Emelie Steen.
- It's all about love, om anknytningsteorin, av Pia Wallberg.
