Can feelings as anxiety be a substitute for something we are too scared to encounter? For yoga teacher Frida Starvid anxiety had been a loyal companion for a long time. After hearing about a theory called Affect phobia she started digging deep into herself. What other feelings can hide there under our anxiety?

Anxiety seen as a substitute feeling

“Anguish, anguish is my heritage, the wound of my throat, the cry of my heart in the world…” The year is 1916, and the Swedish poet Per Lagerkvist, then 25, is ridden by existential angst (you might know Per – he recieved the Nobel Prize in Literature after 11 years of active membership in the Swedish Academy; another depressing story but in a different way.)

Almost a century later, I was 30 and also burdened by anxiety. During the previous years, I´d had moments in places where the light of living was overwhelming only in its absence. Sure, I had a good degree and a pretty decent CV. I was brave and free, had an exciting job and was travelling the world. But the flipside was that I felt emotionally detached. Close relationships were very challenging, and I often found myself lost; lacking some unspoken direction.

Then one day around Christmas of 2011 I overheard a conversation between my mother and her friend, and something caught my attention: “… in McCullough´s theory, anxiety is not seen as a real emotion or affect per se. Instead, anxiety seems to be a substitute feeling, produced in order to cover up or defend oneself from another emotion that one is too scared to encounter…” I looked up, contemplating what I´d just heard. My anxiety had been a loyal companion for a long time, and it defined my inner workings to a large degree. What my mum´s friend had said flipped a huge coin for me. It would just take some time and research before it finally dropped.

Short-Term Dynamic Psychotherapy

In short McCulloughs theory is about analysing psychological issues, proposing that most of their causes are related to conflicts about feelings, or affects. The theory, called affect phobia, was developed mainly by Leigh McCullough, Director of the Psychotherapy Research program at Harvard University. Through extensive clinical research, the method is well proven to work for a variety of psychological diagnoses, and sorts under a strand of therapy called STDP – Short-Term Dynamic Psychotherapy. From its name, you´ll gather that the durational factor is important – the goal is to get substantial improvement, the sooner the better. You work with concrete formulations of your issues, and the therapist plays an active role. There´s no beating around the bush, no silent nods. Essentially, it´s not much Freud and very little bullshit.

Avoidance of undesired feelings

Affect phobia – a fear of feelings - is explained by the fact that as small children, it´s our caretaker´s responsibility to mirror and validate our emotions. Their job is to help us understand what we´re feeling and guide us how to constructively act based on these emotions. Since no parents are flawless, however, most of us learned that some emotional expressions were less welcome than others. Perhaps you had a father who got very uncomfortable when you cried – you´d soon learn that showing sadness wouldn´t score you any attachment points; you´d probably swallow your tears and give him your best smile instead. Or perhaps you had an older sibling who acted scornful if you became overly excited about something – you will likely refrain from openly bursting with joy in the future and instead act indifferent. For small children, adaptation is a game of survival.

In this way, we establish a set of defences to help us avoid undesired feelings, and these patterns persist through adulthood. Interestingly, our defences can express themselves as thoughts (for example thoughts of self-contempt), behaviours (perhaps constant doing and achieving) or in the form of other emotions. In a typical example, someone who doesn´t dare to show grief covers up by becoming very angry. And anxiety belongs to this category, as a primordial catch-all shield.

Do you dare to really feel?

It all sounds pretty simple, but it´s decidedly complex. As the rigorous person I am, I went and bought a book – Treating Affect Phobia, a text book for psychotherapists by McCullough et.al – and started reading. After 50 pages I realized that I am indeed no therapist, but that I had to go and get myself one, now that I knew what I needed. And then, with the help of Leif Havnesköld (one of the most experienced affect therapists in Sweden, now sadly passed) I started untangling my inner life. There was stuff in there I had no idea existed, as most of my feelings – both negative and positive – had been buried under a heavy load of shame. And many of my defence responses were so automatized that my first step was to identify them and learn to hinder myself before they set in.

In the end, emotions are what makes us feel alive. We live in an era still heavily influenced by Descartian thought – I think, therefore I am – and when emotional openness is encouraged, such as in opinion-driven social media, we tend to forget that many feelings are not ”pure”, but rendered through a filter of personal experience. If we honestly don´t want to let our one-year-old selves rule our world, I hereby – joyfully and shamelessly – encourage everyone to do a bit of psychological digging.

Videos that you might like

Yogobe Video: h85u Yogobe Video: t29f Yogobe Video: zg52 Yogobe Video: tw35

You need to be a paying Yogobe member and logged in to see more than a minute of a video. Haven't tried Yogobe before? Try 14 days for free and without any commitment – click here and get started!

Read more

• What I talk about when I talk about yoga, by Frida Starvid f.d. Boström
• On the Pursuit of Slackness, by Frida Starvid f.d. Boström
• Yin & Restorative: The art of pausing – part 1, by Ulrica Norberg

About Frida

Frida Starvid f.d. Boström is a Vinyasa, Ashtanga, Rocket and Yin teacher (200+140 hr), educated in India, Sweden and Spain. She started off as an architect but after a burnout she decided to shift careers. Her first trip to an ashram in India in 2015 led to many more, and evoked her already existing curiosity about philosophy and meditation, as well as fun and physically challenging yoga. Frida gives regular classes and assists at yoga teacher educations in Sweden and abroad. Read more about Frida at her website or follow her at Instagram: @frida_bostrom

Kanske har du eller någon i din närhet varit med om trauma och lider av PTSD. För att kunna hjälpa sig själv eller någon annan är det värdefullt att lära sig vad som händer med kroppen vid och efter ett trauma. För mig var kunskap inom ämnet en mycket viktig del i läkningsprocessen. Denna vecka skriver jag om hur posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, påverkar oss samt om vad som händer i vår hjärna och kropp vid en traumatisk situation.

Här kan du läsa del ett i denna serie.

Trauman lämnar spår

Ett obearbetat trauma, vad det än kan vara, kan hindra oss från att leva våra liv fullt ut. Vi kan inte trycka undan och gömma det mörka vi bär på för alltid, till slut kommer det att komma upp till ytan i form av värk, ångest eller sjukdom. Vi kan då använda yoga som en läkande kraft. Med hjälp av yoga behöver vi inte fokusera på traumat eller det negativa i sig, utan på de effekter det lämnat i kroppen såsom spänningar, värk och andningssvårigheter. Yoga kan hjälpa oss att hela vår kropp och vårt sinne och få tillbaka kontrollen över våra liv.

Vad är trauma?

Trauma är en eller en serie incidenter, fysiska eller psykiska, som vi drabbas av när vi inte har något val. Det kan vara en händelse som innebär livsfara eller som vi tror innebär livsfara, en allvarlig kränkning av vår integritet eller om vi tvingats att handa mot vår vilja. När vi utsätts för trauma slås vår känsla av säkerhet ut. Vår viljekraft till att leva byts ut mot överlevnadskraft. Ingen människa är immun mot traumatiska upplevelser, och man kan inte se om någon har varit eller är med om ett trauma. Men vi kan läka, och yoga kan vara till stor hjälp.

Vad är PTSD?

PTSD, posttraumatisk stressyndrom, utvecklas som ett resultat av ett trauma, den blir posttraumatisk då den posttraumatiska stressen håller i sig längre tid efter det att traumat faktiskt är över. Den stressen är till en början positiv, en överlevnadsinstinkt, det är när stressen inte får utlopp och trycks ner som den växer till ett problem och PTSD utvecklas.

Våra försvarssystem

När vi i en traumatisk situation blir skräckslagna händer mycket i kroppen. Stresshormonet adrenalin rusar för att få oss i rörelse, vårt inre försvarssystem, det så kallade fly eller fäkta-systemet, triggas igång. (Detta är ett arv från tiden när vi levde närmare naturen med faror som ständigt lurade.) Andra påföljder är att hjärtat slår snabbare, pulsen höjs, andningen blir häftigare och musklerna aktiveras. Det kan också kännas som att vi hamnar utanför vår kropp då delar av hjärnas funktioner påverkas.

Vid forskning på trauma har man jämfört mänskliga beteenden med djur som hamnar i fara och blir attackerade. Djuret får en "superkraft" för att fly eller fäkta. Om den lyckas komma undan söker den skydd och frigör kvarstående energi genom skakningar och spasmer. Därefter lugnar djuret ner sig och återgår till normalt beteende. Om den istället märker att den inte har någon chans att fly kan ett annat försvarssystem slås på, djuret blir orörligt, ett sätt att spela död. Ett dött byte är både oattraktivt och ohälsosamt och kan därmed kanske bli lämnat ifred. Om djuret klarar sig med hjälp av sin spela-död-reflex kan man se att den följer samma mönster för att frigöra energi.

Vi människor reagerar i mångt och mycket likadant. Om vårt fly eller fäkta-system triggas igång som försvar vid hot, och sedan inte får neutraliseras på grund av ett trauma, finns en enorm mängd explosiv frigjord energi kvar. Om även vårt spela-död system då triggas igång kan vi fastna i ett tillstånd där det naturliga flödet vänds i rädsla och terror. Energin kapslas in i vår kropp vilket ger spänningar, oro, värk och spasmer, vilka alla är symptom på PTSD. Kroppen samlar på så sätt på sig traumat och håller kvar minnet av det.

Man kan få PTSD om man har drabbats av sexuella övergrepp, misshandel, olycka
, sorg, svåra upplevelser under intensivvård, infertilitet, svår förlossning, 
rån, krigshändelse, tortyr, flykt eller  naturkatastrof.

Vanliga symtom vid PTSD

Man har vid forskning inte kunnat hitta någon entydig orsak till hur symtomen av PTSD drabbar den utsatta. Men man har upptäckt att de flesta upplever sina första symtom kort efter att traumat inträffat. För ungefär hälften av dessa personer minskar symtomen av sig själva inom några månader medan de för andra kvarstår i åratal. Vissa får inga symtom förrän en tid efter händelsen, ibland flera år. I andra fall kan man vara omedveten om att man befinner sig mitt i ett trauma då man har blivit manipulerad.

Man kan även leva i en familj där någon varit med om ett trauma som inte lösts upp, det kanske inte pratas om det, men man har en känsla att något inte står rätt till. En hel familj kan påverkas av detta, det kan bli som en tidsinställd bomb. Att hålla inne med trauma och leva med effekten av det kan bli ett mönster som ärvs vidare i generationer.

Symtom på PTSD kan göra att:

• Man har återkommande minnesbilder, så kallade flashbacks.
• Man inte vågar berätta vad som hänt utan isolerar sig.
• Man känner av fysisk stress som värk, spänningar, tryck över hjärtat, magplågor.
• Livsrytmen blir påverkad av störd sömn, mardrömmar, koncentrationssvårigheter.
• Man känner av minnesförlust tiden före, under eller efter traumat.

Flashbacks

Så länge man har ett obearbetat trauma kan sådant som påminner om händelsen, till exempel en doft, ett ljud eller en färg röra upp känslor vilket gör att stresshormoner på nytt triggas igång och våra försvarssystem aktiveras, vi gör oss redo för attack. Vi får en så kallad flashback och luras tro att vi är i fara. Detta kan komma när man minst anar det, både i vaket och sovande tillstånd. Vid varje flashback är det som att bli kidnappad av sig själv, tillbaka till traumat.

Om man lider av flashbacks gör det även att man lever med en inre stress om att en flashback ska komma vilket gör att man ständigt är på sin vakt. Att leva med PTSD kan därför göra att man känner sig utmattad, osäker, stressad och håglös. Vissa kan försöka döva det för att stänga av sina känslor genom att arbeta för hårt, missbruka alkohol eller droger eller behandla sin kropp illa på olika sätt. Dessa beteenden kan även utvecklas till beroenden. Det är därför mycket viktigt i traumabearbetning att bli medveten om att vi överlevt traumat och att de flashbacks vi upplever endast är intensiva minnen.

Om man konfronteras med någon som får en flashback eller om man drabbas själv, finns det några sätt att dämpa den:

• Under flashbacken - prata högt till personen eller till dig själv i dåtid, såsom ”de kom då”, ”han/ hon var i rummet”.
• värdera vad som händer runtomkring. Be personen se sig om eller se till att du själv ser dig om och säg högt vad man/du ser. Man blir då medveten om att man inte är inne i själva traumat utan i ett minne.

• Ha ett mantra till hands som exempelvis ”Detta är en flashback, detta är inte traumat”, ”Jag ser mig omkring och jag ser ingen fara”. Om man inte klarar av det under själva flashbacken kan man upprepa mantrat efteråt för att lugna ner sig.

Övningar i medveten närvaro kan hjälpa dig att inse att traumat har skett i dåtid. Denna process kan dock vara svår. För mig var det en sorg att inse att jag i åratal lidit mer än jag behövt, att det varit flashbacks som fått mig att återuppleva traumat och därmed må dåligt. Det gjorde mig till en början skamsen, men jag kände också att jag var på rätt väg. Vi måste komma ihåg att vi alla har vår rätt att vara på här jorden<3

Nästa vecka fortsätter jag att berätta mer om trauma, vilka reaktioner PTSD kan leda till samt hur vi arbetar med vår läkning.

Varm kram,

Jennie Liljefors

Foto: Paulina Westerlind

Läs mer

• Läkning genom yoga - del 1, av Jennie Liljefors
• Andningsövning för gravida, av Jennie Liljefors
• Andas bort ångest och oro, med Emma Öberg

Healingyoga med Jennie

Yogobe Video: x27g Yogobe Video: pd46 Yogobe Video: g5f3 Yogobe Video: 7fc5

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Here is a recipe that will make your mouth water! Lina Bou, a chef specialisted on holistic nutrition, shares this vegetarian polenta and potato cake with you. Maybe for dinner this weekend? Happy cooking!

What you'll need

• 100 g / 1 cup polenta
• 100 g / 3/4 cup rice flour
• 1 1/2 tsp baking powder
• 1 tsp sea salt flakes
• 3 free-range eggs
• 125 ml / 1/2 cup olive oil, at room temperature
• 125 ml / 1/2 cup plant-based yogurt or milk
• 1-2 spring onions
• 3-4 potatoes, grated
• 1 zucchini, (or other vegetable in season, like pumpkin or broccoli) cut in small cubes
• 1 handful fresh parsley, finely chopped
• 100 g goats cheese

Topping

• 1/3 cup pumpkin seeds, or other nuts
• 2 tsp organic olive oil
• 1 tsp local honey
• handful chive

How to do it

• Preheat the oven to 180°C and grease a 30x22 cm tray or line it with parchment paper.
• Add all the dry ingredients to a large mixing bowl and stir until combined.
• Whisk eggs in a separate bowl, then add oil and plant yoghurt/milk.
• Finely chop the onion. Peel the potatoes, grate them coarsely and add them to the wet mixture along with the zucchini, onion and parsley. Crumble in half of the cheese. Give it a good stir and then pour the wet mixture into the bowl with the flours. Use a wooden spoon to combine the batter and then pour it onto the tray.
• Crumble the remaining cheese on top. Combine pumpkin seeds, oil and honey and sprinkle them on top as well, along with the chive.
• Bake for approximately 40 minutes or until golden and a skewer inserted in the centre of the cake comes out clean. Remove from the oven and set aside to cool slightly in the tin before transferring to a wire wrack to cool completely. Store the cake at room temperature in an airtight container and it will keep for a few days.

Photo: Bas Van Est

For when you need a break..

Yogobe Video: 52bd

To be able to watch a whole video you need to be logged in as a paying member of Yogobe. Are you new to the service? Try it out for free for 7 days without any commitment - click here to get started!

About Lina Bou

Lina is an internationally acclaimed retreat chef and published author that has cooked for people from around the world. Originally Swedish, half Spanish she now lives in France since six years. As a freelance cook she travels around the world, to cook for different events, consulting for companies, restaurants and cooks. She also does limited health consultation on distance and organizing nutritional or culinary workshops. Her speciality is vegetarian foods, often including wild foraged edible plants and flowers.

Find more info about Lina on her homepage and on Instagram.

Har du PMS eller PMDS? Graden kan variera men det är inga roliga besvär för någon. Här får du tips som kan hjälpa till att lindra!


Vad innebär PMS och PMDS?

PMS står för premenstruellt syndrom och PMDS för premenstruellt dysforiskt syndrom, och är båda besvär och humörförändningar i samband med mensen. PMS är humörförändringar och andra besvär dagarna före mens – vilket många kvinnor känner av i  i varierande grad, beroende på person och cykel. PMDS (PMDD på engelska) är en svårare variant och symptomen är oftast psykiska och kan vara så svåra ett de till och med liknar depression eller ångest. Vid PMDS försvinner besvären dock nästan genast när mensen kommer igång. (1)

Vad säger forskningen?
I en studie (2) rekommenderade man att informera unga tjejer om puberteten och premenstrual hälsa för att minska de negativa upplevelserna av PMS. I en annan studie (3) fann man att den psykosociala interventionen, särskilt de med fokus på att ge kvinnorna tekniker för att hantera besvären, var effektiva i att minska intensiteten och allvarlighetsgraden av symptomen.

Det finns också en studie (4) som studerat hur aerobisk träning påverkar PMS. Där såg man att gruppen som fick utföra aerobisk träning hade en minskning i huvudvärk, illamående, förstoppning, svullenhet, kräkningar, värmevallningar och aptitförändring. 


I ytterligare en studie (5) undersökte man hur aromaterapi kunde hjälpa mot PMS. Här använde man sig av apelsinblommeolja (Citrus aurantium blossom essential oil) och fann en förbättring av de premenstruala symptomen.

Hur kan yoga hjälpa mot PMS och PMDS?
Ingen av studierna ovan är gjorda på specifikt yoga, men om vi ser till kärnan i vad de har undersökt kanske vi kan hitta motsvarigheter inom yogan.

I yoga tränar vi på att lägga märke till våra mönster, tankevirvlar eller vrittis, och distansera oss från dem. Vi får lära oss att inte se dem som sanningar och tränar på att inte regera på dem. Om vi blir medvetna om att PMS kan orsaka illamående, svullenhet, irritation eller annat kan meditation hjälpa oss att träna på acceptans och minska reaktionen. Det kan kanske i sin tur hjälpa till att minska PMS:en.

Aerobisk träning höjer pulsen, så för dig som vet att du svarar bra på det, eller vill prova det nästa gång du känner PMS-besvären komma, kan du välja mer snabba, starka klasser som ökar blodflödet.

Om vi ser till studien om aromaterapi jämförde de inte apelsinblomman med några andra dofter, utan med doftlös mandelolja, så kanske finns det andra dofter som funkar lika bra för dig. Att använda yogaolja eller rökelse som hjälp för att blir lugnare och eventuellt få minskade besvär.

Beroende på vilka dina preferenser är, och även beroende på dagsform kan olika saker hjälpa dig. Men kanske kan du känna dig lite stärkt – du själv kan påverka din PMS och få ett bättre välmående.

Yogaklasser som kan lindra

Yogobe Video: t68f Yogobe Video: 6ur5 Yogobe Video: og5f Yogobe Video: k5pt

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Yoga eller inte vid mens? , av Veronica "Vevve" Jäderlund
• Livmoderns blodiga tårar, av Emma Öberg
• Forskning: Yoga kan lindra mensvärk & PMS

Källor

1. 1177 Vårdguiden om PMS och PMDS

2. Biopsychosocial etiology of premenstrual syndrome: A narrative review.

3. Effect of psychosocial interventions on the severity of premenstrual syndrome: a meta-analysis.

4. The effect of 8 weeks aerobic exercise on severity of physical symptoms of premenstrual syndrome: a clinical trial study. 

5. Investigation of the effect of aromatherapy with Citrus aurantium blossom essential oil on premenstrual syndrome in university students: A clinical trial study. 

How can yoga and the yoga community can help us to heal in a world that from time to time undenaibly will be changelling? Through yoga and the yoga community we can, with practice and time, learn to master the waves of life, while simultaneously enjoying the moments when we reach calm waters.

The balancing act that is life

Being human means having to encounter endless challenging waves that, more often than not, arrive uninvited into our life space. There is no way around these waves. Once we come out of one wave and the water of life calms down, it is only a matter of time before another wave arrives and challenges our strength and ability to remain above the surface. Should we live our lives in fearful anticipation of the next wave to strike? In truth, doing so would not give us much space to enjoy the richness of beauty and love that life has to offer. Instead, we can learn, little by little, to become better swimmers and to master each wave as it comes our way, while simultaneously enjoying the moments when we reach calm waters.

Hardship co-exists with enjoyment and satisfaction, love co-exists with loss, trust co-exists with fear, and in the same way movement co-exists with stillness. So too does an active lifestyle co-exist with times of recovery and rest. However, this co-existence is a continuous balancing act that requires the ability to self-regulate through awareness and conscious action. The demands of daily life can easily overwhelm us. Thus, maintaining a balanced life can feel unachievable at times. Perhaps, it may be of some comfort to know that balance in and of itself, is never a static moment in time, but an ongoing movement involving listening and adjusting to present circumstances.

Balance requires focus and strength, as well as breath and softness. It requires courage and trust and a great deal of patience. It can remain inside us in the eye of the storm and in the depth of the dark waters. In times of stress and hardship, yoga can serve as a helpful tool that brings us closer to balance. The practice of yoga offers a space and opportunity to slow down and to take care of our body-mind-heart relationship. Additionally, it can help to improve our interoceptive awareness and ability to listen to our bodies’ needs, so that we can better manage and regulate our physical sensations, psychological mood states and autonomic balance. Thus, yoga does not only have the potential to make us feel better and more balanced, but also, to teach us how to do so.

The nurturing influence of yoga
A growing field of empirical studies are examining the influence of yoga on people in workplaces, in schools and in primary healthcare. These studies show that yoga reduces perceived stress and anxiety, while improving one’s ability to manage stress and situations of distress. Additionally, studies suggest that yoga further improves aspects of well-being such as positive affect, feelings of peace, focus and endurance, self-confidence, life purpose and clarity of mind. In addition to this, an important element that is often overlooked in studies like these, as well as in discourses on yoga, is the positive influence that a yoga community can bring.

The social element of people coming together in a safe and welcoming space where social relationships can be developed and nurtured offers another layer of support and connection, which in turn cultivates the circumstance for transformational growth. Yoga is a practice that is both individual and relational; a practice that has the potential to bring us closer to ourselves and to our loved ones. Furthermore, in times of hardship, the practice of yoga, interweaved with the support and connection with people around us, is crucial to keeping us afloat and making us stronger. Love as a form of connection (yoga i.e. union) is the answer to it all. Choose love.

We work too hard.
We’re too tired to fall in love.
Therefore we must overthrow the government.

We work too hard.
We’re too tired to overthrow the government.
Therefore we must fall in love.

– Rod Smith, “Pour le CGT”

References

• Hartfiel, N., Havenhand, J., Khalsa, S. B., Clarke, G., & Krayer, A. (2011) ’The Effectiveness of Yoga for the Improvement of Well-being and Resilience to Stress in the Workplace’, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 37, 1, pp.70-76.

• Köhn, M., Persson Lundholm, U., Bryngelsson, I., Anderzen-Carlsson, A., & Westerdahl, E. (2013) ‘Medical Yoga for Patients with Stress-Related Symptoms and Diagnoses in Primary Health Care: A Randomized Controlled Trial’, Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2013.

• Noggle, J., Steiner, N., Minami, T., & Khalsa, S. B. (2012) ‘Benefits of Yoga for Psychosocial Well-Being in a US High School Curriculum: A Preliminary Randomized Controlled Trial’, Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics, 33, 3, pp.193-201.

• Prasad, L., Varrey, A., & Sisti, G. (2016) ’Medical Students’ Stress Levels and Sense of Well Being after Six Weeks of Yoga and Meditation’, Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 16.

• Sarkissian, M., Trent, N., Huchting, K., & Khalsa, S. B. (2018) ’Effects of a Kundalini Yoga Program on Elementary and Middle School Students’ Stress, Affect and Resilience’, Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics, 39, 3, pp. 210-216.

• Wolever, RQ., Bobinet, KJ., McCabe, K., Mackenzie, ER., Fekete, E., Kusnick, CA., & Baime, M. (2012) ‘Effective and Viable Mind-Body Stress Reduction in the Workplace: A Randomized Controlled Trial’, Journal of Occupational Health Psychology, 17, 2, pp. 246-258.

Photo: Talitha Gamaroff

Mindfulness videos with Eleonora

Yogobe Video: z5a3 Yogobe Video: 38tr Yogobe Video: 4b2s Yogobe Video: 8bc4

To be able to see the full video you need to be logged in as a paying member. New to Yogobe? Register to start your 7 days free trial here!

OBS! Denna tävling är avslutad.

Vår temamånad med andning i fokus är slut och vi går in i mars med nytt spännande fokus. MEN eftersom vi gärna vill uppmuntra dig till att fortsätta att utforska potentialen i din andning anordnar vi här en tävling där du har chansen att kamma hem BÅDE onlinekursen The Art of Breathing med Ulrica Norberg SAMT ett signerat exemplar av hennes bok ANDAS. Läs mer om hur du är med och tävlar här nedan.

Vad kan jag vinna?

Första pris i tävligen ger vinnaren ett års access till onlinekursen The Art of Breathing (värde 1499 SEK) med Ulrica Norberg här på Yogobe SAMT ett signerat exemplar av Ulricas bok ANDAS (värde 229 SEK). Andra samt tredje pris ger varje vinnare ett signerat exemplar vardera av boken ANDAS av Ulrica Norberg (värde 229 SEK/st).

Hur går tävlingen till?
Posta ditt bästa tips på temat andning under tävlingsinformationen på vår Facebooksida BEYOGA365. Ge ditt bästa andningstips samt ge en kort motivering till varför just du bör vinna. 

Hur utses vinnarna?
Vi tävlar ut vinsterna utifrån bästa tips samt härligaste motivering, enligt juryn hos Yogobe som består av Camilla Bengtsson, Miriam Sundholm, Linda Åslev samt Emmi Omhav. Eventuell vinstskatt betalas av vinnarna.

Och vinnarna är...

• Första pris går till Helena Augustsson. Stort grattis!
• Andra och tredje pris går till Anna Björkdala samt Sara Wickenberg. Grattis till er båda!

Tack till alla er som var med i tävlingen, tack för era tips och era tankar kring andning<3

Vi återkommer till alla vinnarna separat :) 

All kärlek, Yogobe Crew

Har du frågor om tävlingen, Yogobe eller BEYOGA365 tveka inte att skriva en rad till oss: [email protected]

Fotograf: Gabriel Liljevall

Har du testat att ljuda under din yoga? Röstyoga kan hjälpa dig att öppna upp energikanaler och ge en känsla av befrielse. Holi Vocal Salutation bygger på solhälsningen som grund och är ett enkelt, befriande och roligt koncept för att gå på djupet i dina energikanaler, kroppen och framför för allt för att befria rösten. 

Solhälsning med rösten i röstyogan

Många känner till yogans solhälsningar som finns i otaliga varianter, en del har kanske också provat att utöva någon solhälsning med ljud. Kanske ljud som harmoniserar med de chakran som berörs mest i de olika positionerna, eller någon annan spännande variant. Det finns som sagt många varianter och eftersom HoliYoga Röst är en metod där vi använder rösten nästan hela tiden till olika asanas och positioner, så används även solhälsningen i kombination med ljud.

I Holi Vocal Salutation andas, rör vi oss och låter på särskilda sätt. Ljudet får flöda på luftströmmen och vi håller halsen öppen utan att pressa fram rösten. KOM IHÅG att det inte spelar någon roll HUR du låter, det är inte SÅNG vi gör och det är ingen som bedömer dig. Däremot kan din röst ibland bli mer flexibel och klangrik genom denna träning, men det ska inte bevisas under själva utövandet. Lägg ner prestationen alltså!

Stretcha lungorna med röstyoga

En viktig del i röstyogan är att stretcha ut lungorna. Ibland har du kanske upplevt att det känns som att det är för trångt i lungorna eller att bröstet inte kan ge det utrymme som behövs för att lungorna ska kunna fyllas i alla vrår och riktningar. Det kan vara en befrielse att sedan plötsligt få till ett andetag som fyller lungorna så att det känns som att lungspetsarna går hela vägen ner i bäckenet och är välfyllda.

Visst vet vi att lungorna inte går ner i bäckenet, men liksom med all HoliYoga är intentionen oerhört viktig och kraftfull och den hjälper ofta kroppen att förstå och öppna sig. Men, vi är alla olika och om hör du till dem som mer blir störd av intention än hjälpt, ska du förstås hitta ditt sätt att nå kraften i övningarna. Vi gör en "lungstretch" i själva solhälsningen, men även som förberedelse för att mjuka upp och stretcha lungorna med hjälp av olika balanspunkter och positioner. Det här är övningar som den med astma eller liknande blockeringar i andningsflödet kan ha glädje av men intentionen är att fördjupa andningen för alla.

Det är förstås alltid din egen upplevelse av något så diffust som lungstretch som räknas. Hur känns det för dig?

Få ner rösten i kroppen och fördjupa relationen till din röst

Tänk om det var så att lungorna faktiskt gick hela vägen ner i bäckenet? Wow! Man brukar säga att ”Rösten sjunker dit ditt andetag för dig”. Det vill säga att dit ditt andetag tar sig, där startar rösten och ljudet sin resa ut. Många rösttraditioner vill få ner rösten i rotchakrat, i bäckenbotten, i svanskotan och många har på sånglektioner fått höra: ”sjung med könet”!

HoliYoga Röst är ingen sångteknik men många sångare och röstanvändare har stor nytta av teknikerna och fördjupar relationen till sin röst. Bland annat utforskas just att låta intention och andetag ta sig till olika delar av kroppen och energisystemet, ta kontakt med olika typer av känslor, olika aspekter av oss själva; vår sårbarhet, vår kraft, vår energi, vår trötthet, vår sanning och så vidare. Så, kan vi stretcha lungorna på olika sätt kan vi också låta rösten starta inom oss på olika ställen och se hur det påverkar oss och rösten.

Andas ner i lungspetsarna i bäckenet, fyll och vidga området och låt rösten mjukt, men med kraft röra sig på luftströmmen nerifrån din stabilitet och grund ut, prova att uppleva att ljudet kommer från ditt underliv/kön bara för att utforska. Låt tonen ta sig upp genom kroppen, genom din öppna hals utan spänning eller mål och känn och hör hur du släpper iväg exempelvis ett AH, utan ansträngning på din egen luftström.

Använd rösten och yoga för att släppa spänningar

Det är förstås väsentligt att på många olika sätt arbeta upp kontakten med andningsmusklerna, både primära och sekundära, men först brukar jag börja med att hitta andningsmusklerna i magen och sedan låta ljudet flöda på luftströmmen med mjuk och öppen hals. Det många gör när rösten inte känns bärig eller man är osäker, är att man tar rösten och kraften direkt från halsen, vilket kan göra rösten trött, skarp, eller vi tappar vårt naturliga register och pressar oss. Efter hand kan vi få problem med harklingar, heshet och även en spegling i en trög kropp på olika sätt.

Rösten är en spegling av vår kropp och tvärtom. Det hörs på din röst hur din kropp mår och pressar du din röst, finns det alltid reflektioner av dessa spänningar på andra ställen i kroppen, ofta i bäckenets område eller övre magen. Holi Vocal Salutation är ett bra piller mot detta och ett verktyg som med träning även kan påverka din rösts klang och register. I Vocal Salutation letar vi rätt på de viktiga andningsmusklerna i magen och verkligen förstår kopplingen.

Videotips med röstyoga online

Nedan finns några av Ulricas röstyogasekvenser. I videobiblioteket hittar du ännu fler sekvenser med HoliYoga Röst, HoliYoga och HoliYoga Hormon.

Yogobe Video: 87sk Yogobe Video: f5k4 Yogobe Video: a4d3 Yogobe Video: f4b6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt här!

Lästips om röst, andning och yoga

• Hur mår din röst? Del 1, av Ulrica Liavor fd. Gulz
• Andas för prana godness!, av Milla Floryd
• Yoga mot fibromyalgi – Del 1, av Ulrica Liavor fd. Gulz

Ett obearbetat trauma kan hindra oss från att leva våra liv.  Men inom oss har vi all förmåga att skingra mörkret. Jag har fått äran att guida dig genom en hel månad av healingyoga – följ med på en läkande resa under hela mars!

Bearbetning en förutsättning för helande

Mötet med yoga var för mig just helande, det var ett första famlande steg mot läkning ur det hårda grepp av posttraumatiskt stressyndrom jag levde i orsakat av ett sexuellt övergrepp i unga år. Tiden efter traumat, och i många år efter visste jag inte vad som var sant eller falskt. Sorg, rädsla och förvirring i en enda röra. Jag vågade inte berätta för någon vad jag hade varit med om då förövarnas skuld blev till min skam. Så många stunder var isande isolering ett faktum.

Efter traumat blev träning en fristad. Ett sätt att få utlopp för inkapslad energi, göra mig starkare så ingen skulle kunna utsätta mig för fara igen. Under många år tyckte jag att jag balanserade mitt liv med träning men jag bearbetade inte vad jag varit med om, utan tryckte undan och tryckte ner. Fem år efter traumat fick jag en panikångestattack, utlöst av åratal av PTSD. Det undanryckta traumat vällde ut och upp som en vulkan. Ångestattacken gjorde att minnen kom till ytan, flashbacks blev allt vanligare och skulden och skammen än större. Nu blev träningen inte längre en fristad utan istället hård och ett måste, jag levde kontrollerat och straffade mig själv.

Jag förstod till slut att jag måste bearbeta det jag varit med om och började gå i terapi. Efter många misslyckade försök där jag kände att samtal inte räckte då det kändes som traumat hade satt sig i kroppen provade jag en dag yoga. Det var ett omvälvande och transformerande möte. Det lämnade en känsla, om än vag i början, av harmoni, lugn, närvaro. I yogan fann jag från denna dag en ny fristad. Yogan öppnade upp en annan värld. Det var en fysisk utmaning utan jämförelse. Yoga hjälpte mig via andningen att komma åt mina stumma kroppsdelar och därmed släppa på spänningar. Jag blev medvetet närvarande i nuet vilket gjorde att jag kom närmare mitt hjärta. Samtidigt som jag fick kontakt med mitt sanna jag och blev mer grundad i mig själv, närde jag mitt intellekt. Ju mer kunskap jag fick kring yogan desto större blev kärleken till mig själv. Och mitt självförtroende ökade. Yogan gav mig dessutom mycket mer. När mitt inre rum blev ljusare kunde hela jag mjukna, mina muskler, min hud, mina känslor. Jag mjuknade in till en mildare, kvinnligare och sensuellare energi och blev mer mottaglig för kärlek och beröring.

Yoga hjälpte mig odla mod
Yogans mentala styrka gav mig mod och stärkt intuition. Dess filosofi lärde mig att följa med flödet i livet, både när det går upp och när det går ner. Med min praktik kunde jag till slut släppa greppet om den skam jag burit på. Med hjälp av yoga kom jag närmare mitt hjärta och kunde odla mitt mod, när jag blev modigare släppte rädslan. Jag kände hur bokstäverna började ringla sig ur musklerna, bildade stavelser som etsade sig fast och släppte ut ord efter ord. Jag kunde börja prata om mitt trauma, vilket var en fantastisk befrielse. Med yogans läkande kraft fann jag till slut healing.

Ett obearbetat trauma, vad det än kan vara, kan hindra oss att leva våra liv. Vi kan inte trycka undan och gömma det mörka vi bär för alltid, till slut kommer det att komma upp till ytan i form av värk, ångest eller sjukdom. Vi kan då använda yoga som en läkande kraft. Med yoga behöver vi inte fokusera på traumat eller det negativa i sig, utan på de effekter det lämnat i kroppen såsom spänningar, värk och andningssvårigheter. Yoga kan hjälpa oss att hela vår kropp och vårt sinne och få tillbaka kontrollen över våra liv. Vi blir våra egna mästare istället för att känna oss som offer. Inom yogans filosofi tror man att vi har en inre ledsagare, en guru. Ordet guru är sanskrit och härstammar från två ord. Gu betyder mörker/ignorans, Ru den som skingrar. Inom oss har vi all förmåga att skingra mörkret.

Root to rise
En vacker tes är ”rota för att växa” som handlar om att vi måste börja med att gräva djupt och bli vän med det mörka vi bär på så att det inte står i vägen för vår blomstring. Genom att se paralleller med naturen där det ofta växer skönhet ur mörkret kan vi lättare hedra vårt eget mörker. Tänk till exempel på lotusblomman med sina rötter i dyn och sin skönhet på vattenytan.

Yoga hjälper oss att stilla vårt lidande, fysiskt som sinnligt, för att öka välmåendet. En tanke som hjälpt mig genom livet, speciellt när det känts motigt, är att se att det hinder som kommer i min väg är just min väg till djupare utveckling. Med yoga som redskap har jag kunnat fokusera på att komma över hindret och samtidigt stanna nära min sanning och min innersta vilja.

Yoga har hjälpt mig att öka min empati och mitt tålamod både i läkningen och i livet och har gett mig lust och hopp. Min erfarenhet av yoga är att vi med yogans redskap kan öppna upp våra inre världar genom att söka det ljusa inom oss och hålla oss nära det, linjera oss med det och använda våra kroppar till att uttrycka oss spirituellt. Därför passar yoga för alla. Yoga möter oss i livet just där vi står. Vilken ålder eller livsstil vi än har, om vi är friska eller sjuka, stela eller viga. Man behöver inte vara på något speciellt sätt för att göra yoga. Man behöver bara vara den man är. Yoga handlar inte om hur länge eller brett vi studerat den, utan om hur djupt vi tar kunskapen. Är vi hängivna praktiken kommer den vara en transformerande träningsform.

Nästa vecka kommer jag skriva mer om hur PTSD (posttraumatiskt stress) påverkar oss, vår hjärna och vad som händer i kroppen samt om hur yoga kan hjälpa dig att läka och hur du kan påbörja din praktik.

Varm kram,
Jennie

Lästips

• Yoga som terapi? Absolut, av Anne Pehrsson
• Våga möta svåra känslor, av Mona Drar
• Yoga efter kejsarsnitt, av Jennie Liljefors

Videotips för dig som vill testa Healing Yoga

Yogobe Video: w62c Yogobe Video: pd46 Yogobe Video: 7u6t Yogobe Video: s6a4

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!