Jennie yogobe blog

Läkning genom yoga – del 3

17 mars 2019 | Av Jennie Liljefors

Ett obearbetat trauma kan hindra oss från att leva våra liv fullt ut. Vi kan inte trycka undan och gömma det mörka vi bär på för alltid, till slut kommer det att komma upp till ytan i form av värk, ångest eller sjukdom. Yoga kan vara en del av ett helande, och vi kan hjälpa varandra att våga öppna upp.


Viktigt att hitta sätt att bryta tystnaden

Läs gärna del ett och del två i denna serie!

Vid en traumatisk situation kan det hända att talcentrum stängs ner, vilket kan vara ett skäl till att den som blivit utsatt har svårt att återge vad som hänt i ord. Terapi som enbart bygger på tal kan därför vara otillräckligt, och då kan kroppsterapier som yoga vara ett mycket bra komplement. När vi börjar med mjuka rörelser hjälper vi kroppen att låsa upp nedtryckta känslor. Om det känns svårt att prata kan man börja med att skriva.

Jag minns att jag inte fick fram ett ord vare sig under eller efter traumat. Jag ville egentligen skrika, berätta, få ur mig allt. Men det fanns ingen kontakt mellan viljan och mitt tal. I flera år led jag av denna tystnad. När jag sedan började i terapi, stockade sig ofta orden och jag hade svårt att göra mig förstådd. Jag var även rädd för att dela med mig av mitt trauma och blotta mig själv. När jag senare började med yoga och övningar i medveten närvaro kom jag fram till att det var okej att känna alla slags känslor, även att vara rädd. När jag kunde släppa ut traumat ur kroppen förlorade det också sin intensitet, och ju mer jag delade med mig desto mindre kände jag mig som ett offer.

Med hjälp av yoga kom jag närmare mitt hjärta och kunde odla mitt mod och när jag blev modigare släppte rädslan. Jag kände hur bokstäverna började ringla sig ur musklerna, bildade stavelser som etsade sig fast och släppte ut ord efter ord. Till slut kunde jag börja prata om mitt trauma, vilket var en fantastisk befrielse.

Du är inte ensam
Jag tror att vi överlag måste bli bättre på att hjälpa varandra genom att dels våga öppna upp och prata, men också genom att lyssna på vad andra har att berätta utan att döma. En annan viktig del i traumabearbetning är att vi måste lägga undan tanken på att vi är ensamma med det vi varit med om. Det finns ofta någon som har varit utsatt för liknande händelser. Vi kan även tänka att genom att dela med oss av våra historier kan vår börda delas och därmed bli mindre tung samt att vi med våra berättelser faktiskt också kan hjälpa andra.

Normala reaktioner vid trauma
Om vi lider av PTSD måste vi ha tålamod med våra känslor. Det kan hjälpa att tänka att känslorna vi har och har haft är normala reaktioner på en onormal situation, inte tvärtom. Rädslan är vår vän, den håller oss tillbaka så vi inte gör något förhastat och dumdristigt. Vi måste bara lära oss att bli bättre på att vara rädda; lyssna in för att avgöra när rädslan är befogad och när vi kan ta tag i den och bearbeta den så att vi kan skjuta den åt sidan.

Hur påverkas hjärnan vid PTSD?
Det är först de senaste 50 åren som man har börjat forska på trauma och även uppmärksamma PTSD inom vården och upptäckt att det är ett vanligt förekommande syndrom. Forskare har med scanning kunnat se vad som fysiskt händer med hjärnan vid ett trauma och kan idag förklara hur amygdalan och hippocampus påverkas, det vill säga de delar av det limbiska systemet i vår hjärna som styr över vår överlevnadsinstinkt.

Amygdalan är den del av hjärnan som blixtsnabbt och utan att vi är medvetna om det ger direktiv till vårt känslosystem. Amygdalans val är inte rationellt, dess jobb är att sända sin information via stresshormoner direkt ut till musklerna så att kroppen kan bestämma sig för att fäkta, fly eller bli orörlig – en överlevnadsinstinkt.

Hippocampus är den del av hjärnan som lagrar fakta om vad som hänt. Vid livsfara och hot kan den bli överväldigad av det stora adrenalinpåslag som triggas igång, och dess funktion kommer ur balans. Hippocampus kan då inte ta emot eller sända information om att faran väl upphört och det leder till att tidsuppfattningen sätts ur spel vilket leder till flashbacks samt att man får svårt att återge vad som hänt.


Att lära sig mer om våra försvarssystem och hur hjärnan fungerar var avgörande information för mig i min läkningsprocess. Från att ha nedvärderat mig själv under många år för att jag inte agerat vid traumat förstod jag att min reaktion både under och efter var en följd av mina inre försvarssystem.

Om du varit med om en traumatisk situation kan du börja med att tänka att du faktiskt inte hade något val – din hjärna och kropp reagerade för dig. För att lugna ner oss, stilla flashbacks och lära oss att skilja på dåtid och nutid hjälper övningar i yoga och medveten närvaro.

Ha tålamod i din läkningsprocess
När det gäller vårt tillfrisknande i emotionell hälsa mäts det i hur vi klarar stress som uppstår i en situation eller vid en flashback, och hur snabbt vi återgår till normalt läge. För att läka måste vi ta ett litet steg i taget. Vi måste bygga upp självförtroende och självkänsla så att vi kan gå djupare in i healingen. Att sakta ner sig själv eller den man hjälper i processen är mycket viktigt och lönar sig i längden. Vi måste först fokusera på att bearbeta stressen. Yoga lärde mig att ha tålamod i min traumabearbetning och utveckling. Med yoga som verktyg kommer man att bli påmind om sitt trauma, och det är det vi vill - att sakta möta våra minnen och känslor istället för att döva och trycka ner dem.

Konsten är att låta sig triggas mindre och mindre, återhämta sig snabbare och till slut lära sig leva med det man varit med om. Mycket av traumahealingen kan man göra själv, men det är viktigt att man får stöd från omgivningen. Man kan också bestämma sig för att lägga sitt trauma bakom sig, det är inte samma sak som att glömma utan man fokuserar framåt. För vissa kan detta vara den enda utvägen.

Behandling av PTSD
Människan har en fantastisk förmåga till återhämtning, men känner man att man har svårt att få sitt liv att fungera på grund av påträngande minnen, mardrömmar och rädsla kan man ha drabbats av PTSD. Man bör då söka råd och hjälp. Hur lång tid det tar att bota PTSD är mycket individuellt.

Ofta handlar terapi om att tala om minnen från traumat, tankar och drömmar. Dock är ord bara ord och ibland räcker det inte att bara att prata utan vi måste också känna. Det är då yoga bli viktigt eftersom teknikerna hjälper till att komma åt den fysiska kroppen. Yoga kan användas som hjälp till läkning, för sig eller som komplement till annan terapiform. Flera studier i traumabearbetning har visat att terapiformen KBT (kognitiv beteendeterapi) tillsammans med yoga och övningar i medveten närvaro hjälper människor med PTSD.

Nästa vecka skriver jag om hur man kan komma igång med sin yoga praktik eller hjälpa andra.

Varm kram

Foto: Paulina Westerlind

Videotips

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Läs mer

Jennie bloggavatar 436x3801 150x150

Jennie Liljefors

Jennie driver Altromondo i Stockholm där hon även lär ut Anusarainspirerad yoga, gravidyoga och yinyoga.

Läs mer Chevron blue
Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?
Logga in Prova gratis
Yogobe Nyhetsbrev
Vill du få inbjudningar, tips och inspiration direkt i din brevlåda online?

Läs vårt senaste nyhetsbrev