Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Hundra zoom-möten senare och du har gamnacke vid köksbordet? I pandemins spår jobbar många fortfarande hemma, och påverkan på kroppen är tyvärr inte positiv med smärta i nacke, axlar och rygg. Men du kan hjälpa kroppen genom att göra övningar mot de vanliga smärttillstånden. Läs mer och se nya videor här!

Att jobba hemma ger smärtande nacke och värkande rygg

Det där vi trodde skulle vara några veckor, tog visst lite längre tid. Vid pandemins start förra året när många anställda fick besked att de skulle arbeta hemma var det många som tyckte det var lite soft att få chilla hemma i soffan med datorn en vecka eller ett par. Initialt var det trängsel i parker och friluftsstråk där man hade ’Walk and talks’ med kollegan i luren och dagliga friskvårdstimmar togs ut för att dagtid träffa sin löpcoach, när man nu äntligen hade tid att träna för det där loppet.

Ett drygt år senare med otaliga zoom-möten och dåliga arbetsställningar framför datorn är det tyvärr ett annat scenario vi ser. Smärtande nackar och axlar och värkande ryggar. Musarm, spänningshuvudvärk och skrivkramp i en salig röra. Hemmabyggen med boktravar på diskbänken att ställa sin laptop på för att kunna stå och arbeta konkurrerar med tappra försök att finna fungerande liggande arbetsställning i soffan.

Den initiala frihetskänslan och aktivitetsglöden har falnat och en ökad inaktivitet hos befolkningen tycks nu vara ett faktum. Gymmet känns inte tryggt och simhallarna är stängda. Arbetsdagen kan fortsätta en bra stund efter middagen eftersom kontoret är just där i köket och är öppet igen så fort bordet är avdukat efter middagen och barnens fritidsaktiviteter är begränsade. Att dessutom partnern och de studerande hemmaboende ungdomarna är hemma gör inte situationen bättre. Det är fler som konkurrerar om platserna hemma och friktionen är ibland påtaglig.

Rörelse – en väg ur smärta 

Att sitta stilla, att sitta dåligt, att jobba enformigt har aldrig varit bra, men just nu är detta så tydligt för många. Små pauser med smarta rörelser kan vara en lösning, eller åtminstone en hjälp på vägen. Många gånger är rörelse vägen ur smärta. Att rulla ut yogamattan och göra ett kort set med övningar tar inte lång tid. Kanske den korta stunden är en bra investering för att bli av med smärtan, eller förebygga den. Musarmen behöver mobilisering, nacke och skuldra behöver cirkulation för att möta spänningshuvudvärken och den smärtande ryggen behöver byta läge. Kanske den lilla pausen till och med hjälper mot skrivkramp och projektångest.

Och du, du glömmer väl inte att ta ut din friskvårdstimme, trots att loppet blev inställt förra året kommer det säkert att köras framöver.

Med värme,
Hillevi Borga

Nya klasser online med Hillevi Borga

Nu har vi fyllt på med nya klasser med Hillevi. Den här gången ligger fokus på övningar för att möta vanliga smärttillstånd som kan vara relaterade till hemmakontorets utmaningar. Du hittar alla Hillevis sekvenser i videobiblioteket!

Läs mer om träning och arbete hemma

• Utmana din kropp! av Hillevi Borga.
• Så får du en hälsosam arbetsdag hemma, av Rebecca Carlowitz.
• Träna hemma – 6 tips för att komma igång, av Julia Glutz.

Videotips med övningar för vanliga smärttillstånd

Yogobe Video: 8db2 Yogobe Video: 8p9u Yogobe Video: u4w8 Yogobe Video: 7w2u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

När nyhetsrubrikerna blivit en Netflix-dystopi och vardagen inte längre är som vanligt – vad gör vi? Vissa kan och behöver jobba hemma, vissa har arbeten som kräver fysisk närvaro. Oavsett vem du är eller vad du gör idag, så påverkar den här perioden oss alla.

Är du orolig?

När världen gungar är det inte så konstigt om du känner dig orolig. Här kan mindfulness och avslappning vara en bra hjälp för att lugna systemet. Lugn i sinnet hjälper dig mer än du kan tro. Det är då du kan fatta bra beslut och har en bättre grund att stå på. De välkända raderna om förändring och acceptans gäller alltid, men kanske  extra mycket just nu:

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

Vad kan du själv påverka i din vardag?
Hur ser din vardag ut just nu? Vilka saker kan du förändra och påverka? Kanske är det läge att sätta sig ned och göra en lista över små men nödvändiga förändringar. Här kommer några tips på vägen:

• Att hålla social distans betyder inte att du ska isolera dig. Ring dina vänner och släktingar, ha kompisdate via videochatt, laga mat tillsammans och prata strunt. Ha videomöten med kollegorna. Tillsammans blir den här perioden lite lättare.

• Om du är frisk – ta en promenad eller träna utomhus! Syre i systemet piggar upp, och naturen gör dig lugnare och mindre orolig.

• Är du rädd och orolig – prata av dig orosmolnen med andra vuxna. Du behöver inte lufta all din oro så att barnen hör – de får tillräckligt med information ändå. Men sätt dig gärna ner och prata med dem om läget, visa öppenhet och berätta att du försöker svara på deras frågor.

Det du inte kan förändra
Du kan inte ändra på myndigheternas beslut, eller gå emot din arbetsgivares policy. Så försök att acceptera de saker du helt enkelt inte kan förändra.

• Kan du inte ta dig till jobbet – försök hålla de rutiner du mår bra av hemma. Ta en promenad innan du sätter dig vid datorn på morgonen. Sätt en timer och ta regelbundna pauser, gärna med rörelse!

• Städa skrivbordet. Eller städa och städa. Ställ fram en blomma så blir det lite trevligare. Om du ska vara hemma kan du lika bra se till att du trivs ännu mer.

• Behöver barnen och ungdomarna stanna hemma? Gör ett schema för dagen, för allas skull. Har du ett barn som gillar att planera och/eller rita och skriva, låt hen rita upp schemat. Matte, läsning och rörelsepaus. Mellis, uterast och fri aktivitet – ni bestämmer schemat. Och anpassar efter vad som behövs för skolan såklart.

• Blanda kreativitet med vardagsbehov: baka bröd till exempel – till dig själv och till grannarna.

• Sist men inte minst: glöm inte att andas. Djupandning påverkar ditt mentala tillstånd på ett positivt sätt. Ett andetag i taget.

Lästips

• Forskning: Skogsbada för din hälsas skull.
• Flytta träningen till vardagsrummet! – Tips för att komma igång hemma.
• Vårstäda kropp, hjärta och sinne, av Leila Andersson.

Videotips i en annorlunda vardag

Yogobe Video: sk39 Yogobe Video: 2cb8 Yogobe Video: h7k6 Yogobe Video: b2e4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Hur en arbetsplats hanterar medarbetare som drabbats av utmattning sänder signaler till hela organisationen. Förhoppningsvis önskar man kommunicera medmänsklighet, ansvarstagande och kompetens. Här ger jag tips på vad man som arbetsgivare kan tänka på om en medarbetare drabbas av utmattning. 

Att tänka på för dig som arbetsgivare 

Ofta men inte alltid är det nödvändigt med sjukskrivning vid utmattningssyndrom. För vissa personer är det arbetssituationen som varit den främsta bidragande faktorn till insjuknandet och då kan sjukskrivning vara helt nödvändigt. Ibland är det emellertid hemsituationen som utgör den främsta riskfaktorn och då kan deltidssjukskrivning vara ett mer lämpligt alternativ än heltidssjukskrivning. Som arbetsgivare är det av stor betydelse att ni anpassar arbetsuppgifterna för en medarbetare som drabbats av utmattning.

• Håll kontakten under sjukskrivningstiden men se till att det blir på ett sätt som känns ok för medarbetaren. Försök att inte prata om jobb utan se till att visa att ni bryr er och att personen fortsatt är en del av arbetsgruppen och gemenskapen. Regelbunden kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren under sjukskrivningstiden minskar steget att komma tillbaka.

• Anpassa arbetsuppgifterna när det är dags för medarbetaren att komma tillbaka. Undvik uppgifter med deadlines, snabba puckar och samordningsfunktion. Undvik områden/uppgifter som medarbetaren brinner för – det finns risk att de brinner upp!

• Uppmuntra till nya beteenden till exempel om medarbetaren säger nej, går hem tidigare, stannar hemma från arbetet på grund av sjukdom. Visa medarbetaren att perfektion och överarbete inte är önskvärt. Premiera istället återhämtning och ”good enough”.

• Ordna så att medarbetaren kan sitta i eget rum. För personer med utmattningssyndrom tar det mycket energi att sortera bort bruset i kontorslandskap.

• Boka kontinuerliga uppföljningsmöten. Hellre ofta och korta än sällan och långa. Följ upp under lång tid, utmattning är en sjukdom som tar lång tid att läka. God stresstolerans och förmågan att lägga i en extra växel dröjer vanligtvis många år att få tillbaka.

Vill du ha ökad kunskap om vad utmattningssyndrom är, ökad självkännedom och/eller inspiration till att påbörja ett medvetet och långsiktigt inre förändringsarbete? Ta i så fall del av vårt 12 veckors stressprogram med leg. KBT-psykolog Mona Drar.

Videotips

Yogobe Video: 24gf Yogobe Video: 75he

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Läs mer

• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar
• Riskfaktorer för att utveckla utmattningssyndrom, av Mona Drar
• Forskning: 72 timmar i naturen mot stress

"Vi människor har ett behov av att finnas till i ett sammanhang. Och detta behov ändras inte för att vi befinner oss på våra jobb." Här skriver ledarskapskonsulten Camilla Persson om hur vi genom meningsfullhet och begriplighet skapar harmoni på en arbetsplats, och därigenom får en mer välfungerande organisation. Vilket är rätt sammanhang för dig?

---

Allt levande behöver näring och omsorg

Tänk dig att du sätter en planta i en kruka. Vad händer om du lämnar den där, utan jord, utan vatten och utan näring? Det krävs inte mycket för att förstå att det inte kommer att gå så bra, och att plantan inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vissna och dö. Det känns logiskt, eller hur? Vi förstår det när det gäller plantor, men vi tänker inte alltid på att samma mekanismer gäller för alla levande biologiska varelser. Alla varelser och växter på vår jord behöver en för dem rätt anpassad miljö som gör att de kan växa och utvecklas. Så också människan.

​I den organisatoriska världen, på våra arbeten, har vi av någon outgrundlig anledning tappat bort detta enkla faktum. Så vad är då ett för människan rätt anpassat sammanhang?

Vad vi behöver för att må bra
Aaron Antonovsky var medicinsk sociolog. Han forskade på vad det är som gör att en del människor verkar klara även riktigt svåra påfrestningar med hälsan i behåll. Detta arbete ledde fram till att han formulerade sin KASAM teori (Känsla Av Sammanhang). En teori som nu är världskänd och används i pedagogiska och terapeutiska sammanhang över hela världen. Det Aaron fann var i korthet tre saker. För att en människa ska må bra måste tre saker finnas på plats i dennes liv:

• Meningsfullhet - Personen måste se en högre mening eller syfte med vad som sker.
• Begriplighet - Personen måste se en hög andel av förutsägbarhet i det som händer runt omkring, eller åtminstone att det som händer går att ordna och förklara på ett bra sätt.
• Hanterbarhet - Personen måste känna att denne har både de inre och de yttre resurser som behövs för att hantera situationen. En känsla av kontroll.

En människa behöver alltså förstå VARFÖR, VAD och HUR för att må bra i sin omgivning. Dessa tre delar behöver finnas på plats samtidigt och samspela med varandra för att man ska uppnå en hög känsla av sammanhang. Men här kommer det intressanta. Även Aaron själv säger att det trots allt verkar vara MENINGSFULLHET som är den absolut viktigaste delen.

Att skapa en meningsfull organisation
De senaste åren har jag arbetat mycket med att skapa meningsfullhet i organisationer. Och jag har kommit fram till följande grundrecept:

• Ta fram en tydlig vision av vad som är din organisations syfte. Varför finns vi till och för vem?
• Se till att detta syfte är kristallklart för alla som jobbar i din organisation ( vi kan göra ett helt eget blogginlägg kring hur det går till, men vi lämnar det för nu).
• Men framför allt, arbeta både med hjärna och hjärta i din organisation!

För precis som Antonovsky säger så har vi människor ett behov av att finnas till i ett sammanhang, att vara en del i en mening. Och detta behov ändras inte för att vi befinner oss på våra jobb, även om vi tycks tro det ibland och beter oss som vi är logiska beslutsrobotar.

Så idag skulle jag vilja bjuda in dig att göra detsamma och se vad som händer på DIN arbetsplats, med DINA kunder eller i vilket sammanhang som just DU befinner dig idag!

Lästips

• Läs mer om Yogobe Företag
• Få in lite yoga under arbetsdagen tillsammans med dina kollegor, kom igång med kontorsyoga!
• Forskning: Medicin mot stillasittande – en timmes träning

Om Camilla

Camilla är grundaren och ägaren till Holistic Development, ett konsultföretag som stödjer företag att skapa affärsnytta genom meningstyrd organisationsutveckling. Camilla har mångårig och branschöverskridande erfarenhet av att arbeta som förändringskatalysator, utbildare, ledare och organisationsutvecklare i organisationer som uttryckt en klar önskan om att bygga upp eller förändra ett verksamhetsområde. Camilla är specialiserad inom organisationsanalys, förändringsarbete, ledarskap, coaching och utbildning samt en daglig hängiven yogautövare på Yogobe. Om du vill komma i kontakt med, eller få mer info om Camilla kan du nå henne på LinkedIn eller på mail! 

Vad är egentligen en paus? Vad är dess syfte? Och behöver vi verkligen en paus även när vi inte är särskilt ansträngda? Här kommer semesterläsning till dig - om din semester!

Alla behöver andrum

En paus kan beskrivas som ett avbrott, uppehåll, andrum, vilostund eller en bensträckare för att ge några synonymer till begreppet. Det som slår mig är att paus ofta kopplas ihop med vila, en vilopaus vilket då innebär att man pausar från något ansträngande. Så ser ju våra liv ofta ut. Oavsett om vi anstränger oss fysiskt eller mentalt så längtar vi efter en stunds avbrott i görandet. En stund då vi får ägna oss åt något helt annat. Vi längtar efter en paus i det vi gör för stunden.

Men om vi inte är så där ansträngda, fyller då pausen fortfarande sitt syfte? Jag skulle säga ja. Pauser är inte synonymt med vila enligt min mening, En paus för mig handlar om att bryta ett mönster, att skifta aktivitet.

Rörelsepauser
Om jag utför något fysiskt ansträngande blir pausen ett tillfälle att låta kroppen vila. Om jag gör något där jag verkligen måste fokusera mig mentalt blir pausen en stund där hjärnan ges återhämtning, men om jag sitter en hel dag i solstolen eller ligger på stranden vilket behov har jag då av en paus? Mitt svar skulle vara rörelse. Att pausen syftar till att ge oss motsatsen till den aktivitet vi utför. Inte heller vila är nämligen bra i för stora doser. För behovet av vila kommer av ansträngning och finns ingen ansträngning finns således heller inget vilobehov. När vi slappat för länge är det istället aktivitet som balanserar och får oss att må bra. Det kan vara att träna, att ta en promenad, en simtur, påta i trädgården eller logga in på Yogobe.com. Välj en sekvens och du är igång direkt.

Efter en stunds aktivitet känns det återigen lockande med vila. Man behöver ju inte överdriva =) Och vill du inte kan välja själv får du här några utav mina absoluta favoriter som är utmärkta att väva in under en lat och ledig dag i solen.

Videotips

Yogobe Video: 8d6x Yogobe Video: f58b Yogobe Video: kt25 Yogobe Video: t68f

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Lästips

• Hoppa på tåget eller ej? Tryck på paus före ditt beslut av Camilla Oldberg.
• Behåll din yoga och träning på resan.
• Ge dig själv tid att andas.

Pausa Smart på jobbet

För hjälp att ta pauser i vardagen har Yogobe och Creo Hälsa tagit fram Pausa Smart. Pausa Smart riktar sig till arbetsgivare och är en tjänst och verktyg som ger medarbetare guidning via videor online till smarta pauser under arbetsdagen med utgångspunkt i individens behov för stunden. Läs mer här! Och du, skicka länken till friskvårdsansvarig på ditt företag för att tipsa om att skaffa detta till alla anställda!

Föreställ dig att du är en robot som får vara människa en stund. Hur påverkar samspelet med andra människor ditt känslotillstånd? Vad händer i hjärnan och hur kan du hantera de känslor som känns obehagliga? Eva Hamboldt, coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap, skriver om hur vi inte behöver låta känslorna ta överhanden – vare sig på jobbet eller privat.

Lära sig bli en människa

Du är en robot som nu ska få chansen att vara människa en stund. Du ska få låna ett medvetande och en mänsklig kropp, och för att det ska bli en så trevlig upplevelse för dig som möjligt är det en del saker som du behöver veta. Dels handlar det om hur den fysiska kroppen fungerar, som att den behöver sova och äta, dels om människans styrsystem: Känslorna. Du behöver förstå hur det sociala sammanhanget med andra människor ibland påverkar känslotillståndet negativt och skapar något som kan sammanfattas som obehag.

Här är utdrag ur den manual du får i din hand för att du ska kunna förbereda dig och hantera detta på ett mänskligt sätt:

Landa in i känslan för att självreglera
När en känsla av obehag kommer kan du lugna ned den mänskliga hjärnan genom att reflektera kring känslan och försöka att sätta ord på den. Berätta gärna för någon hur du känner, eller prata högt för dig själv. Då får hjärnan så kallad “biofeedback". Känslan blir konkret och påtaglig, den hamnar dessutom utanför dig själv så att du kan distansera dig från den. Det blir tydligt för dig att du inte är dina känslor, utan att du har dem. Då kan du välja hur du vill agera utifrån medvetenheten om hur du känner. Hjärnan blir dock inte lugn av att intellektualisera känslan och om du istället börjar fundera kring det som du tror orsakade den så finns en risk att du jagar upp dig ytterligare.

Var också medveten om att din hjärna inte fungerar optimalt när “hotresponsen" har triggats, det vill säga när amygdala är alltför aktiverad och du känner någon form av obehag. Du får då svårt att minnas detaljer och du kommer heller inte kunna tolka omgivningens signaler lika bra som när du är lugn. Om du i ett samtal med en annan människa känner att du hamnar i hot är det absolut bäst att möta känslan med nyfikenhet snarare än att, som människor ofta gör, projicera över den på din samtalspartner.

Bra att veta är också att människans hjärna är väldigt känslig för sociala hot, så vi hamnar ofta i hotrespons i helt vardagliga situationer som i kön på mataffären eller under ett vanligt jobbmöte. Även om känslan kan kännas obehaglig så är det ingenting att oroa sig över. Landa in i känslan så klingar den av på ett par minuter.

Känslor kommer och går, de är flyktiga och kulminerar inom 90 sekunder.

Känslan kommer alltid först
Den struktur som skapar människans känslomässiga påslag heter amygdala och sitter i det limbiska systemet. Eftersom det limbiska systemet är det snabba, reaktiva systemet i hjärnan finns det en risk att man som människa ”blir kidnappad” av sin amygdala när man inte är i kontakt med sina känslor.

Om du som människa inte är medveten om att det du upplever är en känsla, kan det leda till att hjärnan “lurar" dig. Det refereras ibland till som “självbedrägeri”. En människa som fattar ett snabbt beslut utifrån vad som ”känns bra” har sällan grundat beslutet på all tillgänglig fakta. Ett vanligt exempel är att människor ofta anställer personer som påminner om dem själva, eftersom det skapar en upplevelse av trygghet.

Tänk på känslorna som en rådgivare som kommer med information som är bra att ta i beaktande, men låt dem inte sitta vid ratten. Skapa utrymme för reflektion mellan känsla och handling. Ta emot känslan och styr sedan in i en medveten tankeprocess.

Allt är en tolkning
Under en vanlig dag tar hjärnan emot oändliga mängder sinnesintryck. För att vi inte ska bli överväldigade slussas intrycken via inlärda tolkningsvägar. Man kan alltså säga att man som människa alltid reagerar utifrån tidigare erfarenheter och hur man har fått lära sig att något är.

Om hjärnan inte hade fungerat på det sättet hade det varit helt överväldigande att vara människa. Men för att fungera optimalt behöver ägaren av hjärnan kunna stanna upp och omvärdera de situationer som den hamnar i. Risken är annars att hela livet levs i samma gamla hjulspår och att du möter andra människor utifrån förutfattade meningar och ibland till och med fördomar. Om du exempelvis möter en människa som påminner om någon du mött tidigare, och inte tyckt om, finns det en risk att du utan att tänka efter sorterar ner personen du just mött i samma fack.

Även här är lösningen att aktivt välja att komma i kontakt med sina känslor. Sätt ord på det du känner för att dämpa hotresponsen och använd sedan den frigjorda kognitiva kapaciteten för att mobilisera nyfikenhet i stunden. Nyfikenhet kan du använda för att våga vilja ifrågasätta dina tankar och perspektiv.

Du kommer att märka att det både är roligt och utmanande att vara människa. Om du följer manualen, och ber om hjälp när du behöver det, så ökar du dina chanser att ha en övervägande positiv upplevelse som homo sapiens. En upplevelse där du kan lära av den inneboende visdom som den mänskliga hjärnan omfamnar.

Lästips

• Tänd motivationens gnista, av Eva Hamboldt
• Att leva i förändring, av Camilla Persson
• Ge hjärnan fokus, av Eva Hamboldt

Meditativ videovägledning för att landa i känslor

Yogobe Video: 36dw Yogobe Video: u9a3 Yogobe Video: fw68 Yogobe Video: 65543902

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Om Eva Hamboldt

Eva Hamboldt arbetar som coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap. Hon har en fil kand. i kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap och en Master i Neuroledarskap från Neuroleadership Institute i New York. Eva är även certifierad UGL-handledare via Försvarshögskolan och certifierad Klart Ledarskap-instruktör av Provins fem. Läs mer om Eva och hur hon arbetar på hennes hemsida.

Inlägget kommer ursprungligen från www.neuroledarskapipraktiken.se, läs den i original här.

Förändring… Låt oss umgås med ordet ett tag. Smaka på det. Vi använder oss alla av det, men vad är det, egentligen? Camilla Persson, ledarskapskonsult inom meningsstyrd organisationsutveckling, dyker här in i vad förändring verkligen innebär. 

Förändring på riktigt

Jag ägnar en stor del av min vakna tid åt förändring. Förändring i mig själv, förändring i andra individer och förändring i organisationer. Men det var inte förrän jag verkligen satte mig ner och började lyssna efter förändringens sanna natur som jag började förstå vad förändring är och hur jag kunde arbeta MED förändring.

Låt oss därför återvända tillbaka till ordet förändring. FÖRändring…

Ordet FÖR visar ju faktiskt att någonting faktiskt händer innan själva ändringen. Ett förstadium om du så vill. Detta förstadium präglas ofta av oro, frustration och ett stort mått av osäkerhet. Vi märker att någonting rör sig inom oss men vi kan ännu inte se de det nya. Detta skapar en rädsla hos oss. Många människor orkar inte med detta stadium och gör allt vad de kan för att avbryta eller distrahera sig från det som håller på att ske.

Yoga och förändring
Vad kan vi då använda yogan till i detta stadium? Ja för det första måste vi nog en gång för alla slå fast att Yoga INTE är träning. Yoga är ett pågående samtal med dig själv GENOM din kropp. Genom yogan kan du våga skifta perspektiv. Ibland bara på ett intentionsplan, ibland mer handgripligt. Detta ger oss modet att även skifta perspektiv utanför mattan.

Om vi ser yogan som en samling livsverktyg så skulle jag nog säga att förmågan till perspektivskifte är en av de viktigaste. För i detta FÖRstadie till förändring så kan det göra all skillnad i världen om du vågar vara nyfiken och istället tänka att:

”Hmmm vad händer här egentligen? Vågar jag skifta perspektiv? Vågar jag luta mig in i det som sker just nu och hitta en plats av varande?”

Vi övar på mattan och vi tar ut det i livet.

Ändringar och förståelse
När man pratar förändring så hör man också ofta alla historier om förändring som misslyckas på olika sätt, både hos individer och i organisationer. Och jag vet också statistiken. Den är ganska dyster om man bara tittar på den. Men om man istället funderar över vad själva ÄNDRINGsmomentet i förÄNDRING innebär, så blir det inte så märkligt egentligen. En ändring innebär ju en förflyttning eller hur? Vi tar oss från en plats till en annan. Men för att kunna göra det måste vi först förstå vad det är som gör att vi är där vi är idag. Vad är det för mönster och beteenden, vanor och andra personers röster som har format oss till att vara just här just nu? Om vi inte förstår det, så finns den stora risken att vi missar vart vi ska röra oss för att åstadkomma en ändring.

För att kunna förstå det måste vi gå djupt. Förmodligen mycket djupare än vad vi gjort innan. Vi måste förbi lager och strukturer av rädslor, andras åsikter, och invanda mönster. Mycket av detta ligger också på vårt omedvetna plan, vilket gör det hela mycket mer intressant och svårnavigerat.

På mattan kan vi hitta ett säkert ställe att göra det, och att vidga vårt medvetande. Vi kommer aldrig längre än vart vi vågar följa vårt eget medvetandes expansion. Men om vi är modiga blir det en utvecklingsresa in i oss själva. En utvecklingsresa där vi vågar utmana tanken om vad som egentligen är sant. Vad som egentligen är vår verklighet.

Så våga samtala med dig själv, både på och utanför mattan. Använd dig av de verktyg som yogan ger dig. Se, hur kan jag vara yoga i helheten som är mitt liv? Då kan vi åstadkomma sann och varaktig förändring… och slå statistiken.

Lästips

• Yogobe på jobbet - läs om våra olika tjänster, online och på plats på företag, anpassade efter era behov, för både kropp och sinne.
• Meningsfulla arbeten lyfter organisationen, av Camilla Persson
• Meditation för en bättre arbetsmiljö, forskningsinlägg

Om Camilla Persson

Camilla är grundaren och ägaren till Holistic Development, ett konsultföretag som stödjer företag att skapa affärsnytta genom meningsstyrd organisationsutveckling. Camilla är rådgivare, lärare och processtöd till individer och organisationer i förändring och en daglig hängiven yogautövare på Yogobe. Om du vill komma i kontakt med, eller få mer info om Camilla kan du nå henne på hennes hemsida, Linkedin  eller e-mail. 

Rekommenderade videor

Yogobe Video: gk35 Yogobe Video: t89u Yogobe Video: rh86 Yogobe Video: b4h5