Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Bakåtböjningar har potential att hjälpa dig både fysiskt och emotionellt. Här börjar vi från början med grunderna i hur du gör bakåtböjningar på ett säkert sätt. Jag ger dig även råd och tips på hur du stärker kroppen utan att riskera att slita på den. Din rygg kommer att tacka dig! 

Vi bryter ner tekniken och går igenom grunderna

Det finns både fördelar som lockar, och utmaningar som skrämmer, med bakåtböjningar. Att öppna upp över bröstet kan ge känslan av frihet hos en person samtidigt som någon annan kan uppleva sig begränsad. Oavsett vilka reaktioner du får, har du fördel av att bryta ner tekniken och lära dig grunderna. Från dessa kan du sen bygga vidare och skapa en yogapraktik som ger dig ökad kroppskännedom samt kan hjälpa dig att få tillgång till fler av bakåtböjningarnas många fördelar.

Så ser ryggraden ut
Vi börjar med ryggradens uppbyggnad. Den utgörs av cirka 34 kotor, varje kota byggs förenklat upp av en kotkropp, en kotbåge och tvär- samt taggutskott. Mellan kotorna finns en disk, och med hjälp av muskler, fascia och annan vävnad skapas ett tensegritetssystem som påverkar, och påverkas av, ryggradens rörelser. Variationen i utformningen, samt hur mycket utrymme var och en har mellan, dessa kotor påverkar rörligheten. Som du själv kanske märkt när du rör på dig har du större möjlighet till rörlighet i ländryggen än i bröstryggen, vilket bland annat är en följd av just utformning och utrymme. Detta är något vi vill vara medvetna om när vi jobbar med bakåtböjningar då vi tenderar att ta ut rörelsen nästan enbart i ländryggen, fast vi egentligen vill arbeta för att öppna upp bröstryggen.

Rörighet och stabilitet
Det är såklart inte bara bröstkorgen som spelar roll. Absolut gör vi bakåtböjningar för att jobba upp rörligheten där, men hela kroppen kan bli både starkare och rörligare om du får till rätt teknik. För att börja rätt vill jag påpeka att jag väljer begreppet bakåtböjning istället för bakåtfällning. Det är aktiva rörelser, inte passiva kollapser. För att öppna upp över axlar, bröstrygg och höftböjare vill vi bibehålla aktiva och stabila muskler som stöttar oss hela vägen dit.

Att tänka på vid bakåtböjningar

• Gravitationen påverkar din bakåtböjning. Kroppen arbetar på olika sätt i exempelvis kobra, kamel och brygga.

• Bålen består av olika djupa och ytliga mag- och ryggmuskler. De ska inte spännas till 100 procent, men stöttar mest när de tränas upp att vara starka i sina olika lägen. Detta för att inte kollapsa i ländryggen.

• Oavsett vilken bakåtböjning du är i, kom ihåg att bibehålla aktivitet i dina ben för en stabil grund.

• Föreställ dig att du har som ett kugghjul i bröstkorgen som vill ”kugga vidare” för att skapa öppningen, eller böjningen.

• Bakåtböjningar görs för att öppna upp men för vissa bakåtböjningar, bryggan exempelvis, behövs också en viss rörlighet och öppenhet innan koppen är redo att testa på positionen.

Så går du i, och ur, dina bakåtböjningar

• Börja med att bygga upp din bas. Utifrån gravitationen försök att hitta avvägningen mellan aktivitet och avslappning i hela kroppen och gå sedan in i din bakåtböjning på en utandning. En del instruerar att gå in på inandning men jag bjuder in dig att göra det på utandningen då vi är mer stabila då eftersom magen naturligt kontraherar och skapar stöttning.

• Väl i positionen kom ihåg att andas, och låt nyfikenheten hjälpa dig att bibehålla din kroppsmedvetenhet.

• Gå ur positionen innan du kollapsar och gör det lika medvetet som du kommit in i den. Det är oftast när vi kommer i och ur som vi kan slarva, tappa fokus och göra oss illa.

• Som alltid uppmuntrar jag dig att praktisera utifrån dina egna förutsättningar, att släppa kraven på prestation och hålla det kul.

Kamelen

Halv brygga

Vill du lära dig mer om grundtekniker i olika positioner, hur du själv förbättrar dem och hur du lär ut till dina elever? Då är du välkommen till höstens 200 timmars Yogalärarutbildning med mig och Everyday Yoga School. 

Videotips

Yogobe Video: b4h5 Yogobe Video: 6z2h Yogobe Video: 5h7t Yogobe Video: e98r

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Ta hand om din Rygg – Del 1.
• Forskning: Yoga ger effektiv lindring av ryggvärk
• Fråga Yogobes expert: Svar om rygg- & nackproblem, av Erik Myrberg.

Det finns en uppsjö av utbildningar och tips kring hur vi kan hålla effektivare möten och visst är det viktigt. Med det här inlägget hoppas jag kunna bringa ljus på ytterligare en viktig komponent när det kommer till effektiva möten – regelbundna pauser och tid för reflektion.

Mikropauser 

Generellt sett innebär möten att vi sitter stilla och just stillasittandet är idag så utbrett att det har blivit ett folkhälsoproblem. Vi måste helt enkelt bli bättre på att ta korta pauser för att bryta längre perioder av sittande, lära oss att pausa smart! För att avlasta kroppen kan så lite som 10 sekunders mikropauser göra stor nytta. Fördelarna är många då regelbundna pauser bland annat:

• Minskar på spänningar i axlar, rygg och nacke

• Ger ökad energi och ett ökat fokus

• Kan motverka och lindra huvudvärk

• Ökar produktiviteten och kan göra oss mer kreativa

• Fungerar avstressande och kan göra oss gladare och mer tillfreds

Tid till reflektion
Ännu större nytta gör förstås en något längre paus där du hinner fokusera på rörlighet, återhämtning eller reflektion. Reflektion handlar om att du stannar upp och funderar och utvecklar kompetens kring din vardag och ditt beteende. Genom reflektion blir erfarenheter till kunskap där samband mellan orsak och verkan blir synliga vilket kan leda till ett mer medvetet handlande.

Att ta sig tid att stanna upp och reflektera kan därför vara en väldigt viktig aspekt när det kommer till att fatta genomtänkta beslut. Något som därför vore en klockren ingrediens i ett lyckat möte. För hur ofta är det inte så att mötena avlöser varandra? De är ofta långa, stillasittande och fyllda av viktiga punkter som ska diskuteras, beslutas och bockas av. Första punkten betas av och sedan följer nästa. Diskussioner förs, förslag vänds och vrids på, men ser det likadant ut när vi kommit en bit ner på listan? Hur genomtänkta är besluten som ligger i slutet av dagen eller sist på agendan när syret tagit slut och huvudet känns mosigt?

Det vore synd om vi i slutet av mötet tog sämre beslut än i början. Hur kan detta motverkas? Ett sätt är förstås att se över sina mötesrutiner. Att inte planera för långa möten eller med för många punkter samt att lägga in smarta pauser som en regel snarare än ett undantag.

För att en paus ska bli smart finns några riktlinjer:

• Låt gärna pausen innehålla rörelse för att öka cirkulationen och få mer blodgenomströmning till hjärnan, vilket ger ett bättre fokus och mer energi.

• Fokusera på andningen och låt den bli lugn och jämn.

• Ta gärna pausen utomhus. Frisk luft gör oss piggare och mindre stressade. Om det inte går, byt miljö. Ny miljö ger ny input.

Genom vår tjänst Pausa Smart får du tillgång till korta videosekvenser som passar som perfekta avbrott i samband med ett längre möte. Låt behovet styra valet av sekvens, vi erbjuder ett brett utbud med allt från rörelse till återhämtning, fokusträning och samarbetsförmåga.

Vi önskar dig en effektivare möteshöst!

Videotips 

Yogobe Video: h7k6Yogobe Video: 5h7t

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Yoga – ett vaccin mot stress, av Ma Steinsvik

• Det handlar om vanor, av Camilla Oldberg

• Hoppa på tåget eller ej? Tryck på paus före ditt beslut, av Camilla Oldberg

Yogaläraren och skribenten Josefine Fischer tränade hårt tills hennes kropp sa ifrån och hon helt enkelt inte orkade mer. Hon tvingades ta en paus och omvärdera sin inställning till träning. Idag har hon lärt sig att lyssna på sin kropp och vara lite snällare mot den - låta den vila och återhämta sig. Här berättar hon om hur hon lärde sig att träna på ett mer hållbart sätt.

Överträning bryter ner kroppen

Ibland får jag känslan av att välmenande träningsproffs tror att alla människor egentligen helst vill ligga på soffan och röra sig så lite som möjligt. Mycket av det som skrivs om träning handlar om hur man kommer igång, hur man hittar motivationen och behåller den, hur man hanterar svackor och så vidare. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden. Jag har aldrig hittat på ursäkter för att inte träna. Däremot har jag hittat på ursäkter för att kunna träna istället för att göra andra saker, som att gå och fika eller ha spelkväll. Jag har alltid tränat, och alltid tränat ganska hårt.

Eller ja, jag tränade hårt tills jag helt enkelt inte orkade mer. Jag hamnade i en svacka som varade i några år, där varje ansträngning kändes som att jag skulle gå sönder. En ofrivillig paus från en tid med alldeles för mycket träning. Såhär i efterhand är jag tacksam, jag har lärt mig att lyssna på min kropp, och jag har accepterat att vila är nödvändigt. Jag kan träna igen, och jag börjar komma tillbaka till min forna nivå, men skillnaden mellan hur mycket jag brukade träna och vad min kropp nu säger åt mig är lagom, är ganska stor. Den stora frågan är hur mycket som handlar om att jag behöver träna mer för att bli starkare, och hur mycket som handlar om att jag tränar så mycket att jag inte hinner återhämta mig. Överträning är ett tillstånd där resultaten av träningen uteblir för att kroppen inte får tid att återhämta sig ordentligt.

Vad är en hållbar nivå?
Om du också älskar att träna, älskar att ta ut dig till max, svettas och flåsa så att du får blodsmak i munnen, hur vet du att du tränar på en hållbar nivå, och inte riskerar att bryta ner din kropp med tiden? Träning består av fysisk ansträngning, men också av återhämtning och kost. Tänk på det som en helig treenighet där varje del är lika viktig. Att träna mer än kroppen hinner återhämta sig är lika dåligt som att bara återhämta sig och inte träna, så att säga. Knepet är att hitta sin optimala träningsmängd, där kroppen får tid att återhämta sig och bli starkare istället för att brytas ner. Så hur vet man vad som är lagom? Det är såklart individuellt, dels är det bara du som kan känna vad som är lagom för din kropp, dels är det individuellt vad som räknas som hård träning; tre kilometers löpning på 20 minuter kan vara en återhämtningsrunda för den ena, och ett riktigt mastodontpass för den andra.

Det viktigaste är därför att lära sig känna igen signalerna som säger att kroppen behöver vila, och att faktiskt tillåta sig att vila när det behövs. Om kroppen känns tung, du är tröttare än vanligt eller har träningsvärk som inte gå över lika fort som den brukar så behöver du vila. Likaså om du har varit förkyld, eller om du har mycket på gång i livet i stort, ta det lugnare med träningen.

Varför tränar du?
Ställ dig också frågan om varför du tränar. När jag tränade som mest var det dels för att jag ville bli smalare, fast jag redan var normalviktig, dels för att träningen hjälpte mot min ångest och min konstanta känsla av stress. Det var bara efter ett riktigt hårt pass som jag verkligen mådde bra och kunde slappna av. En effektiv medicin om något, men tyvärr med biverkningen att min kropp blev svagare. Det finns mer konstruktiva sätt att bli lycklig på. Får du en lätt panikkänsla av tanken på att byta ut HIIT-passet mot yinyoga? Om det är så kanske träningen fyller en funktion i ditt liv som egentligen skulle kunna fyllas av något annat? Fundera på det.

Skillnad på träning och motion
En annan viktig sak är skillnaden på träning och motion. Träning är aktiviteter som bryter ner kroppen och kräver återhämtning. Alltså aktiviteter som gör att du på sikt får bättre fysik. Motion är att röra på sig utan att ta ut sig, som att gå en promenad. Ett bra sätt att ge kroppen mer tid för återhämtning är att byta ut en del träning mot motion. Jag har många gånger tänt att det inte räknas om jag inte blir blöt av svett, men det gör det ju. Det är bra att röra på sig och en promenad istället för en springtur är inte bortkastad tid.

Och slutligen, om du är en person som älskar träning och en dag inser att du inte alls känner för det, gör det inte. Lägg dig på soffan och ät något gott istället.

Om Josefine Fischer

Josefine är yogalärare, skribent, och doktor i forskningspolitik, och har ett stort intresse för hälsa och kunskapsfilosofi. Hon rör sig helst i spänningsfältet mellan det som är vetenskapligt och det som vetenskapen ännu inte kan förklara. Där kan hon hitta nya synvinklar och förgivettaganden att inspektera. Josefine har livserfarenhet av utmattning, ångest, och tillfredsställelsen i att uppnå frihet och lycka. Josefine ger privata yogalektioner och coaching inom kost och hälsa, i Malmö och online, samt håller yogaklasser för företag. Läs mer om Josefine och hennes arbete på www.josefinefischer.se. 

"Vi människor har ett behov av att finnas till i ett sammanhang. Och detta behov ändras inte för att vi befinner oss på våra jobb." Här skriver ledarskapskonsulten Camilla Persson om hur vi genom meningsfullhet och begriplighet skapar harmoni på en arbetsplats, och därigenom får en mer välfungerande organisation. Vilket är rätt sammanhang för dig?

---

Allt levande behöver näring och omsorg

Tänk dig att du sätter en planta i en kruka. Vad händer om du lämnar den där, utan jord, utan vatten och utan näring? Det krävs inte mycket för att förstå att det inte kommer att gå så bra, och att plantan inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vissna och dö. Det känns logiskt, eller hur? Vi förstår det när det gäller plantor, men vi tänker inte alltid på att samma mekanismer gäller för alla levande biologiska varelser. Alla varelser och växter på vår jord behöver en för dem rätt anpassad miljö som gör att de kan växa och utvecklas. Så också människan.

​I den organisatoriska världen, på våra arbeten, har vi av någon outgrundlig anledning tappat bort detta enkla faktum. Så vad är då ett för människan rätt anpassat sammanhang?

Vad vi behöver för att må bra
Aaron Antonovsky var medicinsk sociolog. Han forskade på vad det är som gör att en del människor verkar klara även riktigt svåra påfrestningar med hälsan i behåll. Detta arbete ledde fram till att han formulerade sin KASAM teori (Känsla Av Sammanhang). En teori som nu är världskänd och används i pedagogiska och terapeutiska sammanhang över hela världen. Det Aaron fann var i korthet tre saker. För att en människa ska må bra måste tre saker finnas på plats i dennes liv:

• Meningsfullhet - Personen måste se en högre mening eller syfte med vad som sker.
• Begriplighet - Personen måste se en hög andel av förutsägbarhet i det som händer runt omkring, eller åtminstone att det som händer går att ordna och förklara på ett bra sätt.
• Hanterbarhet - Personen måste känna att denne har både de inre och de yttre resurser som behövs för att hantera situationen. En känsla av kontroll.

En människa behöver alltså förstå VARFÖR, VAD och HUR för att må bra i sin omgivning. Dessa tre delar behöver finnas på plats samtidigt och samspela med varandra för att man ska uppnå en hög känsla av sammanhang. Men här kommer det intressanta. Även Aaron själv säger att det trots allt verkar vara MENINGSFULLHET som är den absolut viktigaste delen.

Att skapa en meningsfull organisation
De senaste åren har jag arbetat mycket med att skapa meningsfullhet i organisationer. Och jag har kommit fram till följande grundrecept:

• Ta fram en tydlig vision av vad som är din organisations syfte. Varför finns vi till och för vem?
• Se till att detta syfte är kristallklart för alla som jobbar i din organisation ( vi kan göra ett helt eget blogginlägg kring hur det går till, men vi lämnar det för nu).
• Men framför allt, arbeta både med hjärna och hjärta i din organisation!

För precis som Antonovsky säger så har vi människor ett behov av att finnas till i ett sammanhang, att vara en del i en mening. Och detta behov ändras inte för att vi befinner oss på våra jobb, även om vi tycks tro det ibland och beter oss som vi är logiska beslutsrobotar.

Så idag skulle jag vilja bjuda in dig att göra detsamma och se vad som händer på DIN arbetsplats, med DINA kunder eller i vilket sammanhang som just DU befinner dig idag!

Lästips

• Läs mer om Yogobe Företag
• Få in lite yoga under arbetsdagen tillsammans med dina kollegor, kom igång med kontorsyoga!
• Forskning: Medicin mot stillasittande – en timmes träning

Om Camilla

Camilla är grundaren och ägaren till Holistic Development, ett konsultföretag som stödjer företag att skapa affärsnytta genom meningstyrd organisationsutveckling. Camilla har mångårig och branschöverskridande erfarenhet av att arbeta som förändringskatalysator, utbildare, ledare och organisationsutvecklare i organisationer som uttryckt en klar önskan om att bygga upp eller förändra ett verksamhetsområde. Camilla är specialiserad inom organisationsanalys, förändringsarbete, ledarskap, coaching och utbildning samt en daglig hängiven yogautövare på Yogobe. Om du vill komma i kontakt med, eller få mer info om Camilla kan du nå henne på LinkedIn eller på mail! 

Våra kroppar är gjorda för rörelse. Här berättar kiropraktorn Hannibal Malki om vikten av att röra på sig, oavsett ålder. Han inspirerar till att röra sig i vardagen och därmed må bättre, i både kropp och själ. Häng också med i hans veckoprogram för daglig rörelse!

---

”Get up, stand up, don't give up the fight” - Bob Marley

If you don’t use it you lose it

Människokroppen är ett underverk. Den utklassar lätt vilken teknisk konstruktion som helst. Men den behöver underhållas.
 Därför är det av olika anledningar viktigt för kroppen att få röra på sig. Till exempel så får kroppen syre då du rör på dig. Du får en ökad hjärtfrekvens, vilket leder till att det pumpas ut mer blod i kroppen, som i sin tur förbättrar cirkulationen. Vi mår bra av att röra på oss! Du bränner fett och känner dig smord, spänstig, hurtig, glad och levande. Studier visar att oavsett ålder kan människor förbättra sin hälsa och välbefinnande genom måttlig, och fram för allt regelbunden, träning.

Håll med om att det nästan alltid känns underbart efter ett avslutat träningspass!?

Hur blev jag så stel, jag som alltid varit rörlig?
En maskin behöver alltid underhåll, smörjning, byte av reservdelar och kalibrering. Om vi skulle sköta om människokroppen såsom vi t.ex. tar hand om våra bilar skulle vi må så mycket bättre. Vi skulle skjuta på åldersförändringarna, slippa få ont och bli stela. Mirakelkuren heter rörelse och det handlar bara om 30 minuter fysisk aktivitet om dagen för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa.

Tänk så här, från det att vi föds är varje vaken timme, förutom när vi äter, ett träningspass, man är väldigt aktiv. För bebisar är rörelser utvecklande, musklerna drar i skelettet som i sin tur formas utifrån kraven som ställs på kroppen. Med tiden blir musklerna starkare och barnet kommer på hur hen ska vrida på sig från ryggläge till att hamna på magen, de lär sig krypa, balansera och gå på två ben för att senare i livet även kunna lära sig saker som att cykla.

Idag sitter vi många och långa timmar framför såväl tv, surfplatta som mobiltelefon. Även ungdomar som går i skolan sitter stilla en stor del av dagen med läxor och uppgifter. Det som händer är att vi avsätter mindre och mindre tid för aktivitet ju äldre vi blir. Man får ofta höra ”jag är för gammal för det där”, ”det där kan jag inte göra, jag har ju artros i knäna” eller efter en längre tids besvär i ryggen får man till slut en röntgen som säger ”det är normala åldersförändringar, så här ser man ut i din ålder”.

Det behöver inte vara så! Vi kan ändra på det! Börja med att förbygga redan idag! Avsätter vi bara lite tid för motion så kan vi ändra hela den bilden av ”normala åldersförändringar”.

Hälsoeffekterna är många
Om vi rör på oss är risken mindre att gå upp i vikt, självklart har kosten även en stor påverkan här. Övervikt leder till mindre ork, mer smärta och ökat slitage på kroppen i allmänhet. Man löper då större risk för metabola sjukdomar som t.ex. diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Träning skapar en starkare benmassa, immunförsvaret blir bättre och vi känner oss vitala. Minnet förbättras, inlärningen och även koncentrationen blir bättre.

Hjärnan - kroppens hårddisk
Vi måste röra på oss för att skapa rörelsemönster, så kallade kartor i hjärnan. Hjärnan behöver känna, få input från kroppen, och förstå en rörelse för att lagra denna information i sitt arkiv med automatiska program och invanda rörelser. Kroppens led-, muskel- och ligamentapparat skickar konstant just sådan input genom information till hjärnan om var kroppen befinner sig i rymden. När du sedan ska göra något plockas det program som har med rörelsen/rörelserna att göra och som passar bäst för uppgiften upp från arkivet.

Om hjärnan inte förstår och känner hur den t.ex. ska böja sig framåt från höften börjar kroppen att hitta på andra eller nya rörelser för uppgiften, så kallade kompensationer. Dessa kompensationer sliter på kroppen och är inte optimala för att få ut maximalt av vad kroppen faktiskt kan prestera. Kroppen behöver alltså veta hur de olika rörelserna sker för att kunna hitta ett mellanläge, en så kallad neutral position, som är obelastad för att slita så lite som möjligt på kroppen.

Tänk dig att på heltid köra en bil med reservhjulet monterat, det kommer till slut att slita på bilens olika delar eftersom hjulet inte är optimalt framtaget för den belastning bilen kräver. Det blir även en ojämn belastning på bilen då ett av fyra hjul inte är rätt kalibrerat.

Ju mer inputflöde, afferens, alltså den information hjärnan får av kroppens rörelsekartor/program, desto mer smärtlindring kan vi få. Om man har ont bör man alltså röra på sig. Rörelsen ska ske i den bekväma zonen, där det inte gör ont. Rörelsen lär hjärnan att det är ok att göra så, eftersom den inte är farlig, skadlig eller hotfull för oss. På det här sättet omprogrammeras hjärnans uppfattning om rörelsen och vi blir smärtfria.

Hur mycket motion pratar vi om?
Det handlar om vardagsmotion – en rask promenad, ta trapporna eller cykla. Du kan stycka upp dina 30 minuter i tre 10 minuters pass. Använd fantasin och börja redan idag. Gör det enkelt för dig och träna med din egen kroppsvikt så slipper du bli beroende av några extra redskap.

”Those who think they have not time for bodily exercise will sooner or later have to find time for illness.” - Edward Stanley, (1873)

​Varma hälsningar,
Hannibal Malki, Leg. Kiropraktor

Veckoprogram för daglig fysisk aktivitet

DAG 1 - promenad

• Rask promenad - 30 minuter
• Komplettera med: Andningsövning: Lär dig växelandning - Ulrica Norberg - 5 minuter

DAG 2 - träna hemma eller ute 

• Bendable Body: Twisted - Tanja Djelevic - 5 minuter
• Sweat Party: Find your yang - Tanja Djelevic - 10 minuter
• Sweat Party: Ode to sweat - Tanja Djelevic - 10 minuter

Alternativ utomhus:
Gör så många repetitioner du orkar under 30 sek, vila 10 sekunder mellan varje övning. 

• Jumping Jacks
• Sit-up
• Knäböj
• Dips
• Planka
• Wall sit
• Armhävningar
• Sidoplanka
• Ryggresning
• Halv burpee

DAG 3 - promenad

• Rask promenad - 30 minuter
• Komplettera med: Avslappningsövning - Viktor Frih, 10 min

DAG 4 – träna hemma eller ute 

• Pranafiera dig - kort och skönt flöde - Anja Bergh - 20 min
• Global Yoga Core - intensiv men lekfull sekvens - Johanna Andersson - 10 minuter

DAG 5 – träna hemma eller ute

• Stärk din kärna 3 - Hillevi Borga - 15 minuter
• Organic Bodywork: Flowing - Cecilia Gustafsson - 20 minuter

Alternativ utomhus:
Gör så många repetitioner du orkar under 30 sek, vila 10 sekunder mellan varje övning. 

• Jumping Jacks
• Planka
• Armhävning
• Springa (höga knän) på plats
• Dips
• Mountain climbers
• Knäböj

DAG 6 - promenad

• Rask promenad - 30 minuter
• Komplettera med: Meditationsövning: Gå igenom din kropp - Kitty Strand - 10 minuter

DAG 7 - vila

• Avslappning med lugna rörelser & andningsövning - Anja Bergh - 20 minuter

Lästips

• Du är inte tillräcklig, av Milla Floryd
• När sömnproblem och ångest tar över, av Linda Åslev
• Kom igång! Ta del av vårt träningsprogram som får dig att komma igång med din träning!

Mer om Hannibal

Vill du veta mer om Hannibal - kika in på hans hemsida! 

Vi är i övergången mellan sommar och höst. Vad passar bättre i en tid av förändring än att förändra sitt välmående till det bättre? Denna månad fokuserar vi på att komma igång. Vare sig det handlar om flås, rörlighet, styrka eller något annat. Vi tar pulsen på vart vi befinner oss just nu och peppar varandra att fortsätta. 

Denna månad fokuserar vi på att komma igång med träning och yoga, gärna i kombination med varandra. Detta är del 2 av 2 på temat. Här kan du läsa del 1!

Släpp devisen "allt eller inget" 

Människan är duktig på allt eller inget. Den devisen släpper vi nu. Tar du i allt vad du kan kommer du gå sönder. Gör du ingenting alls är risken också att du går sönder. Förändring tar tid och kräver ansträngning. Inget kommer gratis har du kanske hört. Vissa saker är lättare, andra svårare. Jag älskar träning och kan inte leva utan det men för att få ut något måste du också pytsa in något. Intag och uttag. Inandning och utandning. För mig själv handlar det om löpning, det är skitjobbigt. Tanken på att se mig själv som en löpare som njuter ute i skogen är tillfredställande. Verkligheten är en annan. Oftast vill jag hellre lägga mig i soffan än att ge mig ut. Jag vet ju att det är så skönt när det väl är gjort. Tillfredställelsen. Endorfinerna. Den sköna känslan i kroppen.

Sitter motståndet i huvudet?
Ändå är det så svårt. Men jag har bestämt mig. Jag ska bara ut. Oavsett väder. Oavsett distans. Oavsett tempo. Det kan gå i snigelfart och det är OK. Och efter ett par veckor känns det så mycket lättare. Nästan så att jag kan längta ut. Rutinen är nödvändig dock. Jag måste bestämma vilka två dagar jag ska springa och sedan anpassar jag löpningen efter just den dagen. Såklart måste man vara realistisk i sin planering och våga rucka på den om det behövs men grundplanen är nödvändig. Våra liv ser olika ut. Om du behöver byta ut din aktivitet, byt den mot en annan aktivitet. Det handlar inte om allt eller inget. Det handlar om disciplin att ge dig vad du behöver för att må bra. Beroende på behov, mål och nivå kanske man ibland behöver pusha sig själv lite hårdare för att utvecklas. Ibland behöver man backa för att nå just det, utvecklingen. Bygga upp, inte bara bryta ner.

När jag väl tar mig ut är det en form av meditation. Jag blir varse om alla delar av mig. När jag med tiden också orkar lyfta blicken är det som en ny närvaro. Detaljer, dofter, färger, förnimmelser spelar som vackra bubblor innanför huden. Jag ser fram emot höstens krispiga luft mot mitt skinn, som renar mina lungor. Det kommer dock inte lätt som en plätt. Även om det låter så ibland. Precis som det där motståndet till mattan faktiskt finns ibland så vet man att när man väl ställer sig där så är det en underbar känsla som sprider sig i kroppen. Ge dig själv den sköna känslan.

Videotips

Yogobe Video: xr35 Yogobe Video: 5r3f Yogobe Video: f64x Yogobe Video: 3z2c

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Ut och njut!, av Monika Björn
• Hur hittar jag motivationen till att yoga?, av Linda Åslev
• Fatta fördomsfria beslut, av Eva Hamboldt

Goda vanor tar ett tag att etablera. De har även en tendens att falla i glömska ibland, av livets böljor. Så i september är det dags tycker vi! Att åter få till de där goda vanorna. Utifrån vad just du behöver, vad kroppen behöver. Träning för styrka eller flås. Yoga för smidighet eller lugn. Meditation för inre stillhet. Andningsövningar för kontakt med kroppen. Vilket som, den här månaden vill vi inspirera dig till det! Nu kör vi!

Peppa igång aktivitet för kropp och själ

Utan yoga skulle jag inte klara mig. Yogan är ett sätt att leva. Att möta mitt eget hav på insidan att kunna flöda med. Hela förhållningssättet är en stöttepelare för mig och skapar både fysiskt och mentalt utrymme i mig. Droppen i havet och havet i droppen. Kroppen är en gudomlig och avancerad konstruktion som vi vet så mycket om samtidigt som vi vet så lite. Genom hud, muskler, bindväv, ben och skelett till minsta cell finns så mycket liv. Vibrationer. De behöver lite olika kärlek för att samspela med varandra. Som yin och yang måste det finnas lite av varje, det som kompletterar varandra.

Kroppen behöver styrka, stabilitet, rörlighet och puls. Den behöver ett holistiskt synsätt på att leva. Det holistiska synsättet innefattar allt det fysiska men även vår mentala värld och hur vi hushåller med vår energi på olika sätt. Att ta hand om kroppen, som behöver fysisk ansträngning, är också yoga. Det betyder inte vara att man måste köra skiten ur sig eller att pulsen måste stå en upp i halsen. Det betyder däremot att våga höja pulsen då och då. Att våga ta i även när det är tungt. Utefter egna förutsättningar såklart. Vi har alla olika saker att ta hänsyn till och behöver ge våra kroppar olika saker. En del av oss behöver mer styrka, andra bättre kondition, en tredje mer utrymme och rörlighet och en fjärde en snällare mental hälsa.

Träning är yoga och yoga är träning
Under denna månad vill vi vara din stöttepelare i att börja sammanlänka pusselbitarna. Är det hjärtat som behöver bli en lite bättre pump för flödet i ditt hav? Styrkan som behöver bemästra och stabilisera stormarna? Kraften och energin. Eller är det följsamheten och rörligheten i vågorna som behöver rulla in och rulla ut? Man behöver inte starta igång med alla delar på en gång, välj en. Kondition, styrka eller rörlighet. När du får rutin och blir vän med en av delarna är det lättare att pussla ihop dem en efter en till en helhet. Kanske är det att börja cykla till jobbet som blir ditt startskott? Vardagsmotionen som är den viktigaste och som ger motivation till mer. Använd yogans förhållningssätt och ge dig själv chansen. Var uppmärksam på vad som sker, vad du gör. Förhåll dig till det som är, påverka det som går att påverka och acceptera det som inte går.

Sätt en intention
Sätt dig ner med block och penna framför dig. Slut ögonen, ta minst fem djupa andetag och låt syret få skölja igenom varje del av dig. Öppna sedan ögonen och skriv ner vad du innerst inne, behöver som mest. För din hälsa. För din träning. Skriv ner fördelarna med en bättre kondition. Fördelarna med mer styrka och stabilitet i kroppen. Fördelarna med mer utrymme och rörlighet. Fysiskt likväl som mentalt och energimässigt. Beroende på vad din intention och syfte är så välj sedan en aktivitet, eller två, som kan vara yin till yang eller yang till yin. Alltså hur de kan komplettera och fylla ditt syfte. Välj något du tycker om. Viktigt. Det ska också ske i verkligheten, inte bara vara ord som flyter ut och fyller ett papper. Det ska fylla en funktion för dig och din hälsa. Ditt pussel och samspel.

Man måste inte tycka om allt inom träning, tycker du om gym, gå dit, tycker du om natur, gå dit. Styrketräna ute eller inne, använd det som finns. Lätta vikter, tunga vikter eller något mitt emellan. Tycker du om att cykla eller simma – gör det! Eller något helt annat. Kanske prova en ny aktivitet? Du behöver inte kötta ihjäl dig. Ett holistiskt synsätt är ett långsiktigt synsätt. Ha en plan men följ alltid med i din dagsenergi. Men gör det alltid, hoppa inte över om det inte är absolut nödvändigt pga sjukdom eller liknande. Sätt ett realistiskt mål som du faktiskt kan utvecklas med. Inte ett högt mål som du får jobba ihjäl dig och tappa sugen av. Det är lättare att bygga på och ta i en liten liten bit till när ett delmål är nått. Kvalité framför kvantitet. Människan väljer gärna den enkla vägen av naturen. Ofta ger det mer energi när vi är hängiga att anstränga oss lite.

Kroppen vill och behöver det. Kroppen mår så mycket bättre på alla plan när den får röra på sig. Bättre fokus och koncentration. Mer ork och energi. Bättre flöde i alla system. Lättare att sortera, strukturera och prioritera. Och en god vana ger oftast fler. Att ge din kropp vad den behöver, på alla plan, är en gåva. Det går att leva yoga i alla delar av livet. Med närvaro och medvetenhet i allt du gör med den långsiktiga intentionen närmast hjärtat.

Låt oss peppa och stötta varandra – september, let´s go!

Videotips

Yogobe Video: 6hd2 Yogobe Video: hg68 Yogobe Video: g28z Yogobe Video: 9bx2

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Att skapa en ny vana, av Emma Öberg
• Savankalpa - sätt din intention, av Veronica "Vevve" Jäderlund

Friheten att kunna träna och yoga precis när man själv vill är precis vad jag gillar med Yogobe! Du har friheten att röra på dig varje dag. På 15 minuter hinner du mycket. Här delar jag med mig av mitt träningspass: "15 minutes of fame" som innehåller tre övningar och ger lite puls. 

Den bästa träningen är den som blir av

Mitt förslag är att du börjar med en solhälsning och sedan kör mitt träningspass nedan.

Så gör du mitt träningspass "15 minutes of fame"
Gör angivet antal repetitioner av dessa tre övningar. Gör så många varv du kan under 15 min. Utför övningarna med hög intensitet och var noga med tekniken.

Airbourne 180:

1. Starta stående med fötterna axelbrett isär. Vinkla tårna lätt utåt.Tryck rumpan bak och ner och sätt dig i en squat.
2. Skjut ifrån med kraft och hoppa runt ett halvt varv.
3. Landa med näsan åt andra hållet i samma squat- position som första hoppet. Hoppa tillbaka på samma sätt.

V-ups:

1. Starta liggande raklång på golvet med utsträckta armar ovanför huvudet.
2. Dra upp armar och ben och låt dem mötas på mitten. I toppläget ska endast rumpan vara i golvet. Håll emot på tillbakavägen och kom tillbaka till startpositionen.

Mountainclimbers:

1. Starta i armhävningsposition med händerna rakt under axlarna. Sätt fram valfritt ben.
2. Hoppa med vartannat ben fram och tillbaka med långa kraftfulla kliv.

Lycka till!
/ Kram Annika

Träningspasset kommer från Annikas bok Mage rumpa lår : träning som ger resultat!

Fotograf:  Mikael Gustavsen

Lästips

• Tips för att hålla igång träningsmotivationen, av Jenny Sunding
• Att komma igång med yoga online, av Anna Lissijanis
• Kom igång med träningen i höst

Videotips

Yogobe Video: 8u3k Yogobe Video: ar53 Yogobe Video: wk97 Yogobe Video: 64su

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 7 dagar, utan bindningstid, klicka och kom igång här!