Att räcka till, detta ständiga dilemma i vardagen. Men vad innebär det att räcka till, egentligen? Och tänk om motsatsen är mer hälsosam att föreställa sig? Att vi faktiskt inte räcker till – och att det därför gäller att plocka russinen ur kakan.

Tillräcklig inte samma sak som obegränsad

På yogaklasser, och i andra sammanhang, kommer jag ofta i kontakt med budskapet att vi är tillräckliga precis som vi är. Tanken med det är jättefin och menar att dämpa känslan av att inte räcka och att inte kunna vara överallt, skapa tid och plats för allt och alla. Men varför är det så svårt att få dygnets timmar att räcka om vi är tillräckliga precis som vi är?

Jag tror på budskapet, jag känner att jag är tillräcklig och inte behöver vara något annat än den jag redan är och jag gissar att det är detsamma för dig. Så varför får jag, och kanske du också, så ofta känslan av att inte räcka trots att jag vet att jag borde?

Jo, därför att hur hjärnan tolkar budskapet är något annat. Vad hjärnan hör är att du är tillräcklig, obegränsat. Du är tillräcklig, utan stopp. Du räcker till. Du kan ha en lysande karriär, ett kärleks- och familjeliv som genererar oceaner av likes och hjärtan på sociala medier, samtidigt som vi briljerar som umgängesgenin bland en aldrig sinande mängd vänner surfande på en stabil våg av lattes och americanos (decaf med sojamjölk of course).

Du är naturligtvis tillräcklig nog för att ha ett fantastiskt välstädat och smakfullt inrett hem som ständigt doftar nybakat och som självklart har den obligatoriska örtträdgården i blommande prakt, oavsett årstid, där du motståndslöst kan glida in och knipsa dig färska kryddor till din frukostsmoothie. Detta innan du strosar iväg i dina eleganta yogatights för att underhålla din vältrimmade, smidiga och helt släta lekamen.

Men faktum är att det sällan funkar så. För de flesta av oss är det är inte möjligt att räcka till allt. Att ens försöka är detsamma som att breda på ett tunt, tunt lager smör på en tjock skiva bröd – som Bilbo så målande uttrycker sig i ”Sagan om ringen”.

Gör det som är bäst för dig – först

För mig kom det som en befrielse när jag på en klass med yogaläraren Mariell Ehlin fick höra en annan version av samma budskap. Du är inte tillräcklig. Du kan inte vara överallt, sköta arbete/studier till belåtenhet, hinna träffa alla du känner och fortfarande ha energi över för att underhålla familj, hem och träning. Du måste välja. Och du mår i slutändan bäst av att välja smart.

Alla vill väl ha mer liv i livet? Men vad betyder det? Mindre stress antagligen. Mindre hets. Mer av det som genererar välmående och mindre av allt annat. Varför mindre av allt annat – för att du inte räcker till allt. Du måste välja. Samhället har aldrig snurrat så fort. Vi har aldrig tidigare varit så påkopplade och uppkopplade. Möjligheterna har aldrig varit så gränslösa. Det är överväldigande och svårt att välja bort av det smörgåsbord av tillfällen och potentiella guldkorn som stadigt kommer som en ström emot oss. Men det är också något befriande i motsatsen.

Det är skönt att vara begränsad. Att stå upp för sig själv och deklarera att ”Jag kan inte vara överallt samtidigt och tillgänglig för alla på samma gång”. Så hur göra när det du mår bra av inte är lika lockande som något annat? Gör det som adderar mer år och liv till livet först och låt det andra vara din belöning efteråt. Plocka russinen ur kakan. Gör först det som är allra bäst för dig och sen det du vill allra mest. Och bli inte förvånad om det över tid smälter samman och det du mår bäst av också blir det du vill allra mest. I slutändan så är det ju ändå din hälsa och ditt välmående som avgör hur mycket du räcker till och hur tillgänglig du har möjlighet vara.

Lästips

• Våga blomma ut - att välja ljuset, av Sofia Sivertsdotter

• Do your practice and all is coming, av Carolina Molse

• YOMI vid stress & oro - en metod för stresshantering & personlig utveckling

Videotips för mer inspiration och självkärlek

Yogobe Video: 7x8gYogobe Video: ud83Yogobe Video: x83k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Salladssäsongen är här! Den här salladen med söta russin och fräsch mynta ger härlig smak och inspiration från Marocko. Hemligheten är kryddpastan Harissa. Servera hummus till för ännu mer marockansk känsla – och bra med protein! Recept från kokboksförfattaren och matkreatören Therese Elgqvist.

Det här behöver du

4 portioner (Receptet är glutenfritt samt veganskt)

Grön bas

• 1 dl röd quinoa (3 dl kokt)
• 600 g morötter
• 2 ekologiska röda paprikor
• 2 tsk harissa kryddpasta (Harissa består oftast av ingredienser som chilipeppar, spiskummin och vitlök och är ganska het, så anpassa gärna mängden efter tycke och smak.)
• 1/2 tsk kumminfrön (valfritt)
• 250 g cocktailtomater i olika färger
• 1 dl färsk kruspersilja
• 1 dl färsk mynta
• 1/2 dl ekologiska gula russin
• 2 msk olivolja
• 1/2 tsk flingsalt

Örthummus

• 1 förpackning kikärtor (ca 240 g avrunna)
• 1/2 vitlöksklyfta, riven
• 2 msk ljus tahini
• 1 msk kallpressad olivolja
• 1 ekologisk citron, zest + 1 msk citronsaft
• 2 dl blandade färska örter (till exempel basilika, persilja och koriander)
• Himalayasalt, nymalen svartpeppar

Topping

• 1/2 dl pistagenötter utan skal (25 g)
• Färsk mynta
• 1 ekologisk citron

Så här gör du

• Koka quinoan enligt anvisning på förpackningen (eller använd förkokt). Låt den ånga av och fluffa sedan försiktigt upp quinoan med en gaffel.
• Värm ugnen till 225 grader.
• Skrubba morötterna och skär dem i tjocka bitar på snedden.
• Dela, ta bort fröfästet och skär paprikorna i klyftor på längden.
• Stöt kumminfröna lätt i mortel.
• Blanda samman olja, harissa, kumminfrön och salt i en bunke. Vänd ner morötter och paprika och blanda runt så att allt täcks.
• Lägg i en ugnsfast form och rosta mitt i ugnen i 35 minuter, tills paprikan blivit mjuk och morötterna krispiga i kanterna. Vänd runt grönsakerna efter halva tiden. Låt svalna något.
• Dela tomaterna på mitten.
• Skölj och hacka persilja grovt.
• Hacka pistagenötterna grovt.
• Mixa ihop ingredienserna till hummusen.
• Smaka av med salt och peppar.
• Blanda morötter, paprika, quinoa, tomater, örter och russin i en stor skål. Strö över pistagenötter och extra mynta.
• Servera med citronklyftor och hummus vid sidan av. Njut!

Om Therese Elgqvist

Therese är kokboksförfattare, matkreatör och matskribent från Göteborg. Hon lagar växtbaserad mat med mycket smaker, texturer och färger - med fokus på näring, hälsa och matglädje istället för pekpinnar. Hon vill inspirera kring kul, spännande och opretentiös mat, som man mår bra av både idag, om en vecka, ett år och 10 år. Hon vill få så många människor som möjligt att se möjligheter istället för hinder med grönsaker och annat gott ifrån växtriket. I sin första bok The new green salad har hon samlat sina favoritrecept på riktigt matiga och läckra allt-i-ett-sallader. 

Mer av och om Therese på Instagram och Facebook.

Fotograf: Fanny Hansson

För att arbeta upp hungern...

Yogobe Video: bd94

Upptäck potentialen i den kvinnliga kraften! Ordet pelvis kan översättas till behållare, eller kärl, vilket är väldigt talande då denna del av oss samlar upp den aldrig sinade energin som vilar inom oss. Utforska din bas och lär känna din bäckenbotten med din yogapraktik och upptäck potentialen.

Du kanske har hört talas om Shiva och Shakti, den maskulina och feminina energin, tantrans yang och yin. Shiva är medvetandet, obegränsad potential. Shakti är kraften som manifesterar, förverkligar. Feminin och maskulin är inte samma som man och kvinna, vi har alla delar av båda energierna inom oss och behöver lära oss att likvärdigt välkomna dem. 

Dock har det blivit så i väst att de klassiskt maskulina egenskaper, som extrovert, presterande, hård, resultatdriven anses vara eftersträvansvärda karaktärsdrag. Samtidigt som de typiska feminina delarna som att vara lyhörd, mjuk, omtänksam och mer i kontakt med den emotionella sidan av sig, ses som svagheter. I missriktade försök att uppfattas som starka, kväver vi kvinnor de delarna av oss och försöker sudda ut alla tecken av svaghet. Istället skulle vi claima det som faktiskt är våra styrkor, våga stå stadigt i dem för att väcka vår kraft och finna vår inre röst.

Hur kan vi prata om vårt kön?
Men hur ska vi kunna det om vi inte ens kan kalla den vid namn? Shaktikraften, kundaliniormen, roten är placerat vid vårt kön. En kroppsdel som tyvärr blivit väldigt tabubelagt, vi viskande talar om när det väl nämns och då under ett av många täcknamn. I samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, läste jag en väns Facebookpost där hon skrev att hon avskydde "F-ordet", hon ansåg det vara vulgärt och förstod inte varför så många hade använt det som ett kraftord för att hylla kvinnor. Personligen anser jag inte det vara ett vulgärt ord, har aldrig förstått varför folk tycker det. För mig är det ett kraftord och jag tycker det passar perfekt för att betona styrkan som faktiskt uppehålls i vårt kraftcenter. Värre ord, enligt mig, är "hugget" "framstjärt", "där nere" - förminskningar och tabubeläggande ord som får oss att skämmas.

Ett mindre laddat ord är yoni, som är sanskrit för vagina eller livmoder. Yoni betyder även kraft, passande då denna samling kroppsdelar besitter oerhörd potens. Ett begrepp som lockar mig mer, och används för att lyfta de oerhörda förmågor som vår urkraft utgör är Pussy Power - klockrent.

För här skapar vi livet, här vilar kundaliniormen, här är begynnelsen till våra mest vigöra nadier (energikanaler), här finner vi det första chakrat. Här lägger bäckenbotten grunden för bålstabiliteten, som påverkar vår ryggrad och vår hållning. Bäckenbotten har också stor inverkan på vår sätes- och benmuskulatur samt höftböjaren som kallas "själens muskel" och i sin tur påverkar andetaget - den fysiska manifestationen av prana (livskraft/energi).

Så ta dig tid att dedikera din praktik till den kvinnliga kraften, utforska energins ursprung och lär känna din bäckenbotten via bandhas, pranayama, flow och varierande core-träning. Väck potentialen som finns i det feminina, låt det ge dig mod att finna din sanning, och uppleva verklig Pussy Power.

Lästips

• HoliYoga Hormon - en yogaform för kvinnor
• Forskning: Systerskap - en kraft för bättre hälsa
• Prana - vår livskraft, av Emma Öberg

Videotips

Yogobe Video: k2f4 Yogobe Video: eg75 Yogobe Video: yj4y Yogobe Video: 10ae

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 7 dagar, utan bindningstid. Klicka och kom igång här!

Musik som terapi? Forskning visar att musik påverkar oss människor på djupet, både känslomässigt men också rent biologiskt. Här tar vi upp den känslomässiga biten – när musik tar oss med i sinnet till andra platser och svunna tider. Psykologiprofessor Alf Gabrielsson har gjort en studie som visar på musikens helande kraft.

Så gick studien till

Psykologiprofessor Alf Gabrielsson vid Uppsala Universitet har gjort ett helt unikt forskningsprojekt där han undersökte människors starkaste musikupplevelser. Alf som är specialiserad inom musikpsykologi, ville ta reda på vad musik gör med oss människor känslomässigt. Över tusen personer intervjuades, gamla som unga, musiker samt icke-musiker. Äldsta deltagaren i studien var vid tiden 91 år gammal så historierna sträcker sig över en period på nästan hundra år i tiden.

Resultat

Flera mycket starka musikupplevelser framkom i studien. Återkommande var att många haft upplevelser där man blivit ett med musiken. Sådana upplevelser hade i tre av fyra fall skett när man hört livemusik, vilket kan handla om att fler sinnen då är involverade. Det fanns till och med de som vittnade om utomkroppsliga upplevelser – nästan var tionde berättelse handlade om att deltagarna känt att de lämnat sin kropp. Vissa beskrev det till och med som att de svävat.

Majoriteten av känslorna förknippade med musikupplevelserna var känslor av glädje, värme och upprymdhet men det fanns även upplevelser av sorg och liknande. En av personerna i studien kunde exempelvis inte lyssna på ett visst stycke eftersom hon förknippade den musiken med krig. Mycket handlade om samanhang, om när, var och med vem man hört musiken.

Återkommande var också att musikupplevelser som man delat med andra var extra starka. Speciellt om kontexten i sig varit känslosam. Att lyssna på musik i ett socialt samt känslosamt sammanhang kan alltså vara extra effektivt om man vill att musiken ska bli ett minne för livet.

Mycket tyder på att musik påverkar oss i högre grad när vi är yngre. Många av musikminnena som delades i studien var sådana som kunde härledas till när personen i fråga var ung. Men det är aldrig för sent att få en stark musikupplevelse! 

De fysiska delarna av musikens påverkan har studerats mer i andra studier men även här kom man fram till att kroppen påverkas rent fysiskt av musik. Gråt var den vanligaste kroppsyttringen i studien. Hela 25 procent av alla de starka musikupplevelserna framkallade tårar hos lyssnaren. Andra kroppsliga reaktioner så som rysningar och hjärtklappning förekom också.

Så vad ska vi med den här informationen till? Musik verkar kunna vara som terapi för själen. Förhoppningsvis kan vi ta med oss insikten att musik har potentialen att ge oss, inte bara minnen för livet, utan också möjligheten att faktiskt styra vårt känsloläge till viss del. Inte minst i kris kan musik ha en helande kraft. Har du en dålig dag kan det kanske vara en bra idé att sätta på den där musiken som du har riktigt härliga minnen till för att låta dig själv få tillgång till känslorna du hade då. Och skaffa dig fler, nya starka, positiva, musikupplevelser som du kan ha med dig i livet! 

Musiktips

• Spellistor för din yoga och träning

Lästips

• Förebygga utmattningssyndrom med mindfulness?, av Yogobe.
• 72 timmar i naturen mot stress, av Yogobe.
• Hur mår din röst? Del 1, av Ulrica Gulz.

Videotips

Yogobe Video: a4d3 Yogobe Video: 6wt5

Källor

• SvD.se
• Sverigesradio.se

Tycker du att det är svårt att frigöra dig från det du inte mår bra av? Här berättar jag mer om de flyktmekanismer som vi lätt tar till när vi yogar, när det känns svårt och jobbigt att gå in i det som kommer upp under vår praktik. Grundning kan hjälpa dig att hantera den flödande energin!

Det här är del 2 (av 2) av Varför är det så svårt att släppa taget? – Läs del 1 här!

"Flyktmekanismer” som deltagarna använder i yogan
Jag ser att det som löses upp gärna hålls kvar. Det är som att manifesteringsflödet nedåt i jorden är läskigt och otryggt. Det som borde vara det mest självklara, det trygga. Ofta ser jag att något som är redo att släppas istället hålls kvar till exempel i bäckenbotten. Deltagaren gör allt ”rätt”, lär sig andas djupt, gör befriande asanas men släpper inte igenom i bäckenbotten. Man vågar inte rikta flödet nedåt.

Även om det till en början så klart är omedvetet, så är känslan hos många deltagare som börjar jobba med dessa redskap; ”Men jag kan ju inte bara släppa taget om mina bördor! Vart ska de ta vägen? Ska jag smutsa ner andra eller något annat med mina obalanser? Vad händer om jag släpper taget om bördorna… då blir det ju tomt inuti mig och tomt är nog värre än tungt…?”

Det vill säga att det handlar bland annat om otrygghet. Att det inte finns någon mottagare och att man känner skuld inför det man bär på.

Kom åt grundmönstret
Utforskandet av våra motstånd är en passion som utformat metoderna i HoliYoga. Motståndet ”att släppa taget” har bidragit till tekniker för att arbeta med de tre diafragmorna; bäckenbotten, diafragman och halschakrat. Tekniker som kan hjälpa deltagare att förändra mönstret av att hålla kvar. Begreppen rotlinje och rymd samverkar för att komma åt grundmönstret av ”att hålla”.

På yogapassen brukar jag också ta upp vad barnet gör i den bästa av världar om det slår sig eller blir rädd. (I ”den bästa av världar” har alla barn minst en trygg vuxen att vända sig till). Det skönaste är kanske att få borra in sitt huvud mot den vuxnes bröst. Barnet grundar sig i den vuxnes större kropp som kan härbärgera vibrationen av rädslan. Barnet har avbördat sig, lämnat ifrån sig, släppt taget, grundat sig och går lättad därifrån.

Så vad händer då med den vuxne som tagit emot? Ofta har vi hamnat i mönster där vi behåller allt själva, bara tar emot och håller kvar. Så här kan vi ju fortsätta att ta emot på arbetsplatsen, i familjen, bland vänner, ja överallt. Vara den som håller och tar emot, men aldrig släpper taget. Tänk om du kunde lämna vidare till din egen grund?! Tänk att vibrationer, intryck, händelser och ljud som skapar stress i dig, skickas vidare till en ännu större ”kropp” – jorden. Grunden, motsvarigheten till mamman eller pappan, så att den inte stannar och vibrerar i dig.

Jorden finns ALLTID där för att ta emot i ett evigt kretslopp. Det är som att du skickar dina obalanser ner i rötterna, låter dem sugas upp av jorden som en kompost där de omvandlas till näring och sedan återförs till dig i form av prana, livskraft.

Att medvetet förgifta eller skövla jorden är sådant som skapar behovet hos moder jord att också avbörda sig i form av utbrott, vågor, skalv. Men att ge och ta i ödmjukhet av det som hör livet till i emotioner och smärta är ett naturligt och kärleksfullt kretslopp av energier som både jord och människa mår bra av. Det skapar förtroende, samhörighet och mer kärlek till dig, till moder jord och till allt levande. Du är jorden, jorden är du, du är jag och jag är du, vi är alla samma. Bara i olika delar av vår process.

Att grunda och släppa nedåt är ett sätt att hantera floderna av energi
Många upplever svårigheter som beror på att deras övre chakran är för öppna, samtidigt som de nedre inte är tillräckligt stabila för att ”hålla” de floder av psykisk energi som sköljer in i de övre. Då mår man bra av att dra ner energin med manifesteringsflödet och orka med den eventuellt trånga upplevelsen som infinner sig i början och sedan släppa igenom det som inte gör en gott ner i jorden.

Många deltagare gör insikten om att det är svårt att släppa, och att verkligen släppa på djupet. Det är då väsentligt att påminna sig om och om igen att vara kärleksfull mot sig själv och inse att det är en individuell process som tar olika lång tid – och kanske ska man lämna målet att släppa för att bli ”fri”. Att bara följa vägen/resan kan vara ett mål i sig som befriar.

Utan grund öppnar vi dörren för kaos
Mitt sätt att undervisa yoga som ett verktyg för att SLÄPPA TAGET kallar jag idag för HOLIYOGA. HoliYogan riktar sig såklart med kärlek även till den universella energin och solens kraft. Mycket av det vi bär på behöver även släppas uppåt. Men, det är oftast chandras (månens) lugna kraft som betonas i HoliYoga, eftersom HoliYogan är en metod som omfamnar dig med smärta och behov av sedering (lugnande av energier) och mjukhet. Detta är en närvarande, mjuk och fysiskt enkel yoga där du kan släppa kamp och prestation och i närvaro möta dig själv. Våga vara stark nog att släppa taget. I HoliYoga ingår även delarna Röst, Hormon och Terapi. Alla inriktningarna genomsyras av chakrapsykologi och hur allt hänger ihop med kroppens funktioner, känslor och tankar.

Till sist en vägledning för att våga borra ner dina rötter
Våga borra ner dina rötter, gör dem mentalt precis så som du vill ha dem. När något tas emot av ditt system eller tränger sig in, känn att jorden är där som en neutral, kärleksfull mottagare under dig och du kan släppa ifrån dig så som du släpper din smärta mot någons bröst.

Rikta flödet nedåt, slappna av i bäckenbotten, magen och halsen och känn som ett varmt vattenfall ovanifrån som sköljer över och igenom hela dig och tar med sig det som inte är ditt längre ner i jorden.

Befrielse!

Acceptera om det känns trångt i början. Det kommer att förändras. Och nu… känn kretsloppet. Andas in prana, energi, tillbaka från jorden, himlen, solen och kom tillbaka till dig själv – här är DU!

Lästips

• Läs mer om HoliYoga här, och HoliYoga Hormon här!
• Kärlek och omtanke till dina fötter!
• Boosta din elektromagnetiska utstrålning med yinyoga, av Johanna Wickström.

HoliYoga och HoliYoga Hormon online

Yogobe Video: 8d4s Yogobe Video: 79ar

I vårt videobibliotek hittar du samtliga sekvenser med HoliYoga och Holiyoga Hormon. För att kunna se mer än en minut av våra videor behöver du vara inloggad som betalande medlem. Du kan alltid testa tjänsten gratis i sju dagar här.

Klassikern prinsesstårta – piffar upp alla kalas! Här i en nyttigare version från Organic by Mommy, utan vitt socker, gluten eller mjölkprodukter. Mums för alla, särskilt för mamma på mors dag!

Det här behöver du

8-10 portioner

Börja baka tårtan senast dagen innan servering, kokosgrädden behöver vila i kylen över natten!

Tips innan du drar igång baket:

• När din tårtbotten står i ugnen eller svalnar kan det vara perfekt tidpunkt att göra dina fyllningar. Exempelvis är vaniljkräm och jordgubbskräm supergott ihop, eller varför inte jordgubbssylt, mosad banan och vispad grädde?

• Ett tips är att skära botten i två lager och breda på två olika fyllningar i två tjocka lager innan du sätter över bottenlocket.

• Ett annat smart tips är att klä tårtan här med hushållsplast tight och ställa den i kylskåpet över natten, så ”sätter den sig” och fyllningarna saftar till sig utan att rinna ut. När du ska klä på marsipanen kan du eventuellt även spackla tårtan innan med smörkräm (för vegansk så skippar du detta moment) och därefter lägga på marsipantäcket.

En tårtbotten (två lager)

• 4 ägg (ej veganskt) eller 2 dl aquafaba (kikärtsspad, veganskt)
• 2 dl kokossocker eller björksocker
• 1 dl potatismjöl
• 1 dl rismjöl
• 1,5 tsk bakpulver
• Kokosolja + potatismjöl att smörja formen med
• 18-22 cm springform

Marsipan

• 1/2 dl agave/lönnsirap/honung (honung ej veganskt)
• 2 msk babyspenat (ev lite rödbetssaft för rosa ros eller rosa marsipan)
• 4 dl mandelmjöl
• ev. potatismjöl att kavla ut marsipanen med

Smörkräm att spackla utsida tårta med (ej vegansk)

• 75 gram rumstempererat smör
• 2 msk agave/honung

Vispad kokosgrädde

• 2 dl kokosgrädde (den feta vita delen eller ex. Garants lila tetra som är krämig rakt igenom och inget vatten separerat)
• 2 msk agave/honung (honung ej veganskt)

Jordgubbssylt

• 3 dl jordgubbar (färska eller frusna)
• 2 msk chiafrön
• 2 tsk sötning (honung/agave/lönnsirap/sötströ)
• En skvätt citronsaft

Vegansk jordgubbskräm

• 2 dl kokosgrädde (eller det feta lagret från kokosmjölk) Obs! ställ in i frysen en timme före användning för att få till den fasta konsistensen.
• 1,25 dl jordgubbspuré (mixa 1 dl jordgubbar till en slät smet)
• 0,4 dl agave eller lönnsirap
• 2 tsk flytande kokosolja
• ev. 1 tsk vaniljextrakt (eller 1 tsk vaniljpulver)

Vaniljkräm

• 1 msk potatismjöl (för vegansk men ej paleo)
• 2 msk kokossocker (sötströ för LCHF)
• 0,75 tsk vaniljpulver
• 1,25 dl kokosmjölk (det tjocka vita lagret, alltså inte själva vattnet)
• 10 gram kokosolja (neutral, dvs doftfri)

Så här gör du

Tårtbotten

• Börja med att vispa ägg/aquafaba och kokossocker/björksocker pösigt i en bunke (här pratar vi minst 5 minuter för att vispa in luften så att din botten blir härligt fluffig).
• Blanda potatismjöl, rismjöl och bakpulver och sikta ner i smeten. Rör försiktigt till en jämn smet
• Häll smeten i en smord form med löstagbar kant mjölad med potatismjöl.
• Grädda i nedre delen av ugnen i 175 grader i 30-40 minuter. Känn efter med en sticka att kakan är redo, låt den svalna helt och skär den sedan i två lager.

Marsipan

• Mixa agaven/honungen med spenaten till en jämn smet och gärna utan bitar.
• Blanda sedan ner mandelmjölet och blanda väl.
• Vill du ha rosa marsipan exempelvis till en ros så byter du ut spenaten mot rödbetssaft (pressa rödbeta själv eller köp färdig juice i butik).
• Kavla sedan ut marsipanen (gärna på ett bakplåtspapper) och med hjälp av potatismjöl till önskad tjocklek och lägg på tårtan.

Smörkräm att spackla utsida tårta med 

• Vispa smöret och sötningen och spackla sedan på tårtan innan du lägger över marsipantaket.

Vispad kokosgrädde

• Börja med att hälla i kokosgrädden i en skål och ställ i kylskåpet över natten för att den ska stelna av kylan.
• Ta ut den och vispa den med elvisp till en fluffig konsistens, ha i sötning och vispa lite till. Voilà! Perfekt som gräddig fyllning.

Jordgubbssylt

• Mixa allt ordentligt med en stavmixer och häll i en burk. Låt svälla i 1 timme innan användning och förvara i kylskåpet i upp till 2 veckor.

Vegansk jordgubbskräm

• Vispa samman allt och ställ in i kylen minst en timme.
• Ta fram och vispa upp en aning innan du spacklar på.

Vaniljkräm

• Rör ihop äggulor och kokossocker i en bunke.
• Lägg vaniljpulvret i kokosmjölken och koka upp i en tjockbottnad kastrull.
• Vispa ner den varma vaniljkokosmjölken i bunken, blanda väl och häll tillbaka alltihop i kastrullen.
• Koka under konstant omrörning upp blandningen tills den tjocknat till en kräm, sänk värmen och koka ytterligare 3 minuter medan du rör.
• Häll över vaniljkrämen i en bunke och tillsätta kokosoljan, rör om tills oljan har smält.
• Ställ åt sidan och låt svalna.

Montera ihop tårtan (se tips ovan) och klä med marsipan.

När du är klar förtjänar du en avslappnande paus innan gästerna kommer...

Yogobe Video: h2u3

Organic By Mommy

Det här receptet kommer från bloggen Organic By Mommy – Happy food instead of crappy food, av Louise Larsson. Hon är en energisk egenföretagande mamma, hälsoinspiratör, matkreatör och yogalärare som brinner för helhetshälsa och välmående.

Sugen på att läsa om andras hormonkriser och bajskatastrofer? Möt mästarna på att dela sanningen om småbarnslivet – Sofia Falk Spanos och Therese Krupa Syllner från bloggen Hormoner & Hemorrojder! Mer oretuscherat om mammalivet blir det knappast.

Varför pratar vi inte om vissa saker kring graviditet och förlossning?
Sofia: Dels för att väldigt många saker är tabu att känna och tänka, fortfarande. Moderskapet är förknippat med så mycket gull och fluff att raka motsatsen (som också är en ofrånkomlig del av livet) kan upplevas som ett misslyckande. Man är rädd att ses som någon som inte klarar av att ta hand om sitt barn och sitt nya liv med barn. Och dels vill man kanske skydda nygravida och inte skrämma upp dem i onödan.

Therese: Det kan hyfsat lätt skapas en ond spiral. Som förstagångsmamma är det lätt att tro att det man själv upplever, inte delas av andra. I synnerhet negativa känslor och tankar. Man har ju inga referensramar och alltså ingen uppfattning om vad andra också rimligtvis ”borde” känna i samma situation. När många sedan väljer att vara tysta om det som känns obekvämt, olustigt eller jobbigt, späs ju bara den okomplicerade, enkom härliga bilden på vilket gör det ännu svårare att öppna upp och berätta hur man verkligen känner. Därför är det så viktigt att olika upplevelser lyfts fram och att förståelsen för graviditet, förlossning och föräldraskap ökar.

Vilka är de mest välbevarade hemligheterna?
Sofia: Att man kan må skit även psykiskt när man är gravid. Jag hade bara hört att man strålar och hjular fram av lycka och kände mig därför som ett ufo när jag inte gjorde det. Att vissa bebisar har ett helt otroligt närhetsbehov och att de inte alls sover så mycket som det påstås.

Therese: Oh man, det är så mycket som drabbar en som man innan är helt ovetande om. Graviditeten: Att nio månader som gravid känns som tre långa år. Förlossningen: Du kommer med viss sannolikhet att bajsa på dig. Och du kommer inte att bry dig över huvudtaget. Och, det konstigaste av allt (för mig) – trots att det är så vansinnigt smärtsamt kommer du att vilja göra det igen för att det är en så sjukt häftig upplevelse. Livet som nybliven mamma: Turbulensen. Jag tror att det i folkmun kallas för ”bebisbubblan”. Omställningen, kärleken, tröttheten, ansvaret och marathonamningarna. Jag tror jag satt och ammade och/eller höll båda mina barn 98 % av min vakna tid de första fem veckorna.

Vad är det konstigaste som hänt under förlossning?
Sofia: Att jag inte brydde mig det minsta när jag bajsade på mig under krystandet, hehe.

Therese: Med mitt första barn var det klart konstigaste min överdosering och reaktion på lustgasen. Jag fick sådana skruvade hallucinationer och trodde att sköterskan var Hacke Hackspett.

Vad är det pinsammaste eller märkligaste som hänt efter att ni fått barn?
Sofia: Det märkligaste var nog att jag blev så oerhört stressad av att få barn. Av amning som inte funkade och en depression på det. Jag trodde att jag skulle må mys under bebistiden!

Therese: Min ribba för vad som numera anses pinsamt är…. Äh, det finns ingen ribba. Vi får se hur poppis det är hos ungarna när de kommer in i en känslig tweenieålder och jag får feeling och fuldansar framför tv:n. Märkligheter finns det dock gott om, inte minst alla fysiska symptom som kommer så fort man kissat plus. Förstoppning, pigmentfläckar, förstorade fötter, nästäppa, halsbränna, hemorrojder – listan tar fanimej inte slut. Jag var fullkomligt ovetande inför graviditetens…eh, plusmeny.

När känner ni er som starkast?
Sofia: När jag utfört någon form av fysisk aktivitet och när jag inser hur många av våra läsare som faktiskt känner sig styrkta själva av vår blogg.

Therese: Märkligt nog under svinjobbiga vaknätter. Det ofrånkomliga i att jag (och/eller min man) måste hantera det, att ingen annan kommer att komma till undsättning. Då känner jag mig som Terminator 2, typ. Franska Främlingsregionen kan gå och duscha.

Läs Therese och Sofias blogg Hormoner & Hemorojder för fler skön tankar och utdrag ur föräldraskapet.

Lästips

• Aldrig för sent att börja yoga? av Milla Floryd.
• Lyssna utan att försöka lösa ett problem - läs mer om Tjejzonen och få tips för föräldrar.

Vill du få mer inspiration?

Vår Facebookcommunity YOGAMOM365 riktar sig till gravida och mammor. Vi vill inspirera till hållbar hälsa genom bland annat yoga, meditation, och andra sköna tips. I gruppen kan medlemmar ställa frågor, peppa och dela med sig av sina erfarenheter. Här hittar du glad och prestationslös träning för kropp, sinne och själ. Inspirera och inspireras med oss!

Foto: Linda Alfvegren

I kommunikation fokuserar vi ofta på hur budskapet förmedlas, men det handlar också om hur vi tar emot information – att bli en aktiv lyssnare. Det går att träna upp din förmåga att lyssna aktivt. Det är ett väldigt bra verktyg för att få bättre relationer, men också för att bidra till ett bättre arbetsklimat. Här får du tips på hur du blir en bättre lyssnare!

Att lyssna är en attityd

Vi lever i relation med andra människor och sättet vi kommunicerar på är otroligt viktigt för hur dessa relationer ska fungera. Kommunikation handlar mycket om vår förmåga att ta emot information, att lära oss bli bra lyssnare.

Många av oss är dåliga lyssnare, vi lyssnar halvhjärtat samtidigt som vi funderar på vad vi själva vill få sagt. Det är lätt att avbryta eller försöka styra dialogen till det ämne som intresserar oss själva. Dessa är beteenden hindrar oss från att verkligen lyssna och förstå. Att lyssna är ett fantastiskt verktyg för att få bättre kontakt med våra barn eller kollegor, reda ut konflikter eller hjälpa våra nära och kära som behöver få prata ut. Ett fantastiskt verktyg för att vårda våra relationer.

Att lyssna är inte bara en teknik eller ett beteende. Det är först och främst en attityd. För att bli en bra lyssnare och kunna sätta dig in i vad någon uttrycker behöver du fokusera på uppgiften, vara nyfiken och intresserad. Om du är öppen, varm och respektfull känner andra tillit och kan dela med sig. Du kan säkert själv relatera till både situationer när du känner att du blivit lyssnad på och när du inte har blivit det samt hur dessa situationer har fått dig att känna dig. När en person känner att någon lyssnar fullt ut skapar det känslor av att bli sedd och mött med respekt. Känslor som har stor inverkan på hur vi mår.

Tips för att bli en aktiv lyssnare

Att lära sig lyssna aktivt handlar som så mycket annat om träning. Det är en förmåga som kan övas upp. Om du vill förbättra dina färdigheter som lyssnare så börja med följande:

• Tänk på ditt kroppsspråk. Vänd dig mot den du talar med. Ha en inbjudande hållning och undvik att stå med armarna korsade över bröstet. Håll ögonkontakt.

• Uppmuntra den som talar. Nicka, humma, visa att du lyssnar och är intresserad. Ställ frågor där det passar eller fråga om förtydliganden genom att be dem utveckla eller berätta mer.

• Våga vara tyst. Tystnad är viktigt. Fyll inte genast i tystnaden. Ofta kommer det upp mer saker då.

Att blir en god lyssnare kräver med andra ord förmågan att kunna vara närvarande, fokuserad och avslappnad. Förmågor som vi tränar upp genom mindfulnessträning. I Pausa Smarts videobiliotek finns flera sekvenser som kan användas som en bra start för att bli en bättre lyssnare.

Tips på korta pauser

Yogobe Video: 92zdYogobe Video: g25w

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 7 dagar, utan bindningstid, registrera dig här!