Först ut i vår nya serie Fråga Yogobes expert är Erik Myrberg, läkare och yogalärare. Här berättar han vad artros är, dess uppkomst, om vikten av att röra på sig och vad som är bra att tänka på. Han svarar även på de frågor ni skickat in om just artros samt andra ledbesvär.
Om artros
Artros är något som kan drabba alla kroppens leder och är mycket vanligt bland äldre personer. Det är ett degenerativt tillstånd, där brosket i leden är skadat och nedbrutet, med lite eller ingen pågående inflammation. Artros är ett tillstånd som kan ha många olika orsaker, bland annat trauma, felaktig belastning, fetma och tidigare ledinflammation. Det skiljer sig alltså från artrit, som betyder ledinflammation och ofta är en del av reumatiska, autoimmuna sjukdomar. På engelska heter artros osteoarthritis, vilket kan verka förvirrande eftersom arthritis betyder artrit – ledinflammation. Inflammation är inte något utmärkande drag vid artros och behöver antagligen inte finnas alls. Förutom nedbrytning av brosket kan man också vid mer uttalad artros få nybildning av ben, som små taggar eller utväxter vid leden.
Ibland hör man folk kalla artros förslitningsskador vilket är ett uruselt begrepp. Överbelastning och hög ålder är visserligen två av de viktigaste riskfaktorerna för artros, men om man kallar det förslitning riskerar man att tro att rörelse är farligt, och att man kan vila sig ifrån artros. Så är inte fallet!
Brosk
I alla kroppens leder är skelettdelarna som rör sig i förhållande till varandra täckta av ett lager med brosk. Brosk är elastiskt, och täckt av en glatt yta. Mellan dessa glatta ytor finns ledvätska. Utan brosk och ledvätska kan rörelser inte ske lätt och smidigt. Brosk är en speciell vävnad på så sätt att den i princip inte innehåller blodkärl som kan leverera näring. Brosket är dock en levande vävnad med celler som behöver näringsämnen och syre, och det får brosket via ledvätskan. För att brosket ska få näring och kunna växa och återbildas efter slitage krävs rörelse. När leden och brosket belastas trycks brosket ihop. När trycket sedan släpper suger brosket upp ledvätska som för med sig näring. För att brosket ska läka och växa krävs alltså rörelse och belastning.
Artros efter felaktig belastning
Om man någon gång skadat ett korsband i ett knä ökar risken för artros i det knät. Antagligen eftersom ledens rörelser förändras, och då inte belastar brosket på ett naturligt sätt.
Artros efter överbelastning
Balettdansöser som har dansat tåspets har hög risk att drabbas av artros bland annat i stortåns grundled. Belastningen den leden utsätts för vid tåspetsdans är kanske så stor att nedbrytningen av brosket blir större än återuppbyggnaden. Övervikt ökar också risken.
Hur kan man upptäcka artros?
För att upptäcka artros behövs som regel inga röntgenundersökningar, utan en typisk historia och en undersökning räcker för diagnos. Röntgen behövs inför operation, för att ortopeder och handkirurger inte vill operera utan att se röntgenbilder först, men ska som regel inte behövas.
Behandling & rörelse
Grundregeln för behandling av artros är enkel. Sjukgymnastik, sjukgymnastik och sjukgymnastik. Det kan dock skilja sig lite mellan olika leder och här kommer några undantag: Artros i tummens basled kan ibland ge mindre symtom med någon typ av stödskena eller mjuk ortos, men kan också behöva opereras. Artros i fingrarnas yttersta leder brukar inte vara smärtsamt, utan bara se jobbigt ut, med uppdrivet skelett. Om det gör ont kan det vara inflammation och inte artros, och det behöver undersökas av läkare. Artros i facettlederna (i ryggraden) kan ge huggande smärtor i vissa ställningar i ryggen. Rätt balans av rörelse, och att undvika smärtsamma positioner är nyckeln.
Artros i höfter och knän är vanliga bekymmer. Sjukgymnastik och eventuell viktnedgång är det viktigaste för att förbättra tillståndet, och för att inte göra det värre. Det är så viktigt med rörelse att det är bättre att ta mediciner för smärtan och röra sig, än att vila. Det gäller såklart inte om det behövs beroendeframkallande läkemedel. Att röntga leden tjänar ingenting till, eftersom graden av artros på röntgenbilden faktiskt inte säger någonting om hur mycket besvär en person har. Vissa kan exempelvis ha förskräckliga röntgenbilder där ben ser ut att ligga rakt mot ben utan något brosk mellan, och ändå inte ha särskilt mycket besvär. Din vårdcentralsläkare bör erbjuda dig att gå i artrosskola där huvudpoängen är att du ska bli mindre rädd att röra på dig. Detta eftersom lagom och rätt typ av träning gör ditt brosk starkare, och minskar smärtan. En bra grundregel är att om det gör ont under och efter träningen så är det okej, så länge som smärtan går över på 24 timmar.
Eriks svar på frågor om artros
Här svarar Erik på de frågor som ni skickat in till oss.
Stelhet i höfter och ländrygg
Vilka yogaövningar skulle du rekommendera för ökad rörlighet om man har problem med stelhet i höfter och ländrygg? (Jag har en höftled som "låser sig" ibland. Även mitt bäcken låser sig ibland vid sacrum.) Mvh Susanne
Svar från Erik:
Jag skulle vilja rekommendera att du gör något litet varje dag, och gärna då och då något längre pass. Alla typer av övningar för höfterna och ländryggen är bra, och en balans av framåtfällningar, bakåtböjningar, rotationer och så vidare är såklart det bästa. Om du sitter mycket skulle jag lägga lite extra krut på att stretcha psoas exempelvis med anjaneyasana, sätesmusklerna med duva eller liggande nål och tråd-ställning samt att vrida ut ländryggen med en universalstretch!
Skaderisk med krigarposition
Jag har lite ont i mina knän, troligen artros på det ena knät. Vill ju inte förvärra något och har läst att det kan finnas risk för det om man böjer fel. Hur ska jag tänka? När är det risk att skada sig? Hälsningar, Gunilla
Svar från Erik:
Knät ska peka åt samma håll som tå nummer två i krigarpositionerna. Jag är lite sur på den person som gjort dig rädd för att röra dig, eftersom rörelse är så viktigt vid artros. Teknik är visserligen viktigt, men yogalärare måste kunna instruera bra teknik utan att skrämma sina elever. För övrigt måste du gå till en sjukgymnast eller på egen hand börja styrketräna lårmusklerna.
Korsbandsskada
Är fullt införstådd med att varje kropp är individuell, men har du några rekommendationer, tips och råd när man kan, och hur man ska börja träna yoga igen efter en korsbandsskada? /Cia
Svar från Erik:
Du kan sätta igång direkt. Om inte din sjukgymnast sagt något annat finns inga förbjudna rörelser. Var dock noga med tekniken vid ställningar som duvan, där det är viktigt att underben och lårben är roterat åt samma håll. Om du inte har gått till en sjukgymnast måste du absolut göra det.
Kan rörelser förvärra artrosen?
Jag har artros i axlar och nacke och har ibland svårt för olika rörelser. Kan jag förvärra artrosen genom att ta i fast det gör ont? Mvh Anna-Carin
Svar från Erik:
Nej rörelse är viktigt vid artros, och gör som regel artrosen bättre, så länge som smärtan inte sitter i mer än 24 timmar efter träningen.
Artros i axlarna
Har efter røntgen och artroskopi fått diagnosen atros i axlarna. Ær rørlig och sportslig . Vad kan rekommenderas før framtiden , och vad skall man akta sig før? Tror att med rætt levende och gørande, få ett liv utan værk: Gæller bara hitta hur. Tacksam før tips och inspiration. Mvh, Christian
Svar från Erik:
Det är svårt att veta exakt vilken artros du har, eftersom det finns två leder i axlarna, glenohumoralleden och acromioclavicularleden. Generellt sett kan man säga så här, att du själv får experimentera dig fram till vad som fungerar, och hur mycket belastning och ansträngning som fungerar. Du kan förhoppningsvis lära dig att kunna göra det mesta. Ett tips jag kan ge, är att vara noga med rotationen i axlarna. I ställningar med armarna nedåt som kobran, flytta utsidan av överarmen bakåt så att armvecken pekar fram, och i ställningar med armarna ovanför huvudet som handstående eller stående hund, flytta insidan av överarmen bak. I den rotationen kommer då dina armbågar att peka lite mer framåt.
Tumbasartros och stående hund
Jag har tumbasartros i båda händerna och trots ortoser känns det inte så bra när man lägger mycket vikt på händerna som i stående hund, försöker fördela tyngden på hela handen. I vissa övningar kan man ha knutna händer som avlastar men det är lite svårt i stående hund. Handlederna blir också rätt påverkade. Jag håller på ändå men ibland undrar jag om jag förvärrar min artros i tummarna. Några tips? Hälsningar Annika
Svar från Erik:
Jag tycker inte att det finns något heligt med stående hund, som gör att man måste göra den! Om smärtan kvarstår i mindre än 24 timmar förvärrar du nog ingenting, men om du står och lider i ställningen – byt ut den! Eller gör den bara halva tiden. Det är din kropp och din yoga.
Bechterews sjukdom – Ankyloserande spondylit (AS)
Har ett par frågor angående bechterew (reumatism). Min pojkvän fick äntligen en diagnos ställd för ett år sedan. Han är ofta trött, har alltid ont och muskulaturen i ryggen är ständigt spänd. Han har fått några rörelseövningar av sjukgymnast vilket han inte gör så flitigt längre då hans rörelseförmåga "ändå" har blivit sämre... Han vägrar yoga och alla tips jag försöker ge honom. Har du tips, erfarenheter, råd angående denna, ursäkta, jävla sjukdom? Berätta allt du kan komma på. Tusen tack på förhand! Mvh Anna
Svar från Erik:
Ankyloserande spondylit som tidigare kallades Morbus Bechterew är en reumatisk sjukdom som främst drabbar ryggen och SI-lederna (bakom bäckenet). De tre viktigaste behandlingarna är antiinflammatoriska läkemedel (ur gruppen NSAID, Ibuprofen, Naproxen etc), rökstopp om man röker, och sjukgymnastik. En mindre grupp blir inte tillräckligt bra av detta, och behöver moderna immunomodulerande läkemedel. Hur det ligger till med din pojkvän kan bara hans läkare veta. Om man har AS och inte tränar blir man stelare och stelare, och kan till slut bli så stel i bröstkorgen att man knappt kan andas. Hur du ska få honom att göra det som är bra för honom vet jag inte alls. Om jag visste hur jag skulle få mina patienter att göra det bästa skulle jag vara överlycklig! Vissa behöver motiveras med skräckhistorier, men på vissa fungerar det inte alls. En del patienter har nytta av en kortare period med träning och utbildning på heltid, som exempelvis dagsjukvård eller klimatsjukvård (resa med heltidsträning etc), vilket finns i många landsting. Det kan krävas mer intensiv träning en period för att man verkligen ska börja bli bättre, och då bli motiverad. Lycka till med att motivera honom!
Kan Yoga hjälpa mig med värken? Vilka övningar kan jag börja med?
Jag är 52 år och har rört på mig mycket under livet, dans, gymnastik, bollsport & skridskor som barn/ungdom senare i livet mycket friluftsliv, promenader till och från jobbet (40 min en väg), trädgårdsarbete mm.
Har nu fått Artros i flera leder kombinerat med inflammationer på olika ställen (rygg, arm, höft)
En elak disk i ryggen med inflammation gör livet surt för mig i perioder. Just nu frusen skuldra och artros sedan ett halvår tillbaka och även trokanterit med slemsäcksinflammation i höger höft. Det tar aldrig slut.
Konstant värk, sover dåligt, svårt att vara aktiv på samma sätt som tidigare. Kan knappt klä på mig. Känner mig mer och mer frustrerad, helt slut och lite deppad. Hälsningar Carina
Svar från Erik:
Jag har kortat ned din fråga för hemsidan. Jag förstår verkligen när jag läser din fråga att du har det väldigt jobbigt! Du har många olika bekymmer på en gång, och det är för komplicerat för att jag ska kunna ge dig några råd i text. Det faktum att du tar upp ditt arbete får mig att misstänka att det också stressar dig. Du behöver få hjälp av en läkare och en sjukgymnast, och det verkar som att du behöver hjälp för att se över hela din livssituation. Börja också gärna med pranyama, andningsövningar. Pranyama är superbra mot stress, men det kommer nog inte räcka. Hoppas du får den hjälp du behöver!
Lästips
Om Erik Myrberg
Erik Myrberg har praktiserat yoga sedan tonåren, och undervisat sedan 2007. Han är läkare och arbetar med reumatologi - immunförsvar, inflammation och ledsjukdomar. Erik är en de få i Sverige som är utbildade som Anusara inspirerade (™) yogalärare, men är också intresserad av Jivamukti (™) och studerar just nu Embodied Flow (™). Han undervisar på flera medicinska utbildningar, är lärare i anatomi på yogalärarutbildningar, och svarar på frågor om yoga och medicinsk vetenskap på Yogobe.
Eriks undervisning präglas av humor och värme, och han brinner för att förmedla sin kunskap på ett lättillgängligt sätt. Han är en andlig yogi som vet att yoga kan vara meningsfull på djupet, utan att för den sakens skull präglas av myter och pseudovetenskap. Han hoppas och tror att meditation och yoga inte behöver utesluta kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt. Bland hans främsta lärare är Anja Bergh, Tara Judelle, Sianna Sherman och Cat Alip Douglas.
Erik har öppna yogaklasser på Endorfin i Lerum, och om du vill komma i kontakt mer Erik som föreläsare eller för en utbildning, kontakta honom per mail.
