Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

GLOBAL MEDKÄNSLA FÖR FRED

GLOBAL MEDKÄNSLA FÖR FRED

21 september 2017 | Av

Idag är det Internationella Fredsdagen, instiftad av FN. Att utveckla global medkänsla är en väg till att förändra vår värld. Och det är brådskande, vi behöver utvidga vår medkänsla utanför de begränsningar som är rotade i olika former av tribalism - hudfärg, religion, nationalism och främlingsfientlighet. För vår egen skull, för omgivningens och inte minst för resten av världens skull. Tiden för dubbla standarder är över.

Krig är den största tänkbara källan till lidande och en bister verklighet för miljoner av människor runtom världen. Lidandet är uppenbart när vi tänker på de direkt drabbade: de sårade, de rädda, de hungriga och törstiga, och inte minst på människorna på flykt. Vi kan även ägna en tanke åt alla de som tvingas in i krig, begår våldshandlingar på uppdrag av sina ledare/regeringar och förlorar en del av sin medmänsklighet i processen. Det finns otaliga före detta soldater som lider av posttraumatiskt stressyndrom, depression, sömn- och missbruksproblem över hela världen. När en människa lider så lider människorna i dess omgivning också.

Världens tillstånd
Vi översvämmas av mänskligt lidande, av miljöförstöring, systemiska brister i ekonomi och utmattande nivåer av stress. Det är lätt hänt att falla in i farhågor om att allt håller på att gå fullständigt åt pipsvängen.

Samtidigt så ser vi en växande global rörelse av grupper och individer som strävar efter att växa som människor, leva etiskt, utveckla mental balans, ta hand om sig själva och försöka vara ett stöd för andra. Vi vill visa vår omtanke och vilja till en bättre, mer fredlig värld utan krig och våld, och vi är del av denna globala rörelse.

Fredsarbetet och den personliga utvecklingen
Gandhi, Martin Luther King, Mandela och andra föredömen. Vad är de gemensamma nämnarna? Vad gjorde dem så starka, så kapabla att stå fast vid sina ideal, trots omvärldens påtryckningar och de svårigheter som principfastheten resulterade i för dem?

Det handlar om att finna sin styrka och kraft i en strävan efter något större än sin egen njutning och hyllandet av sitt ego. Långsiktigt fredsarbete behöver bygga på en kultur av icke-våld som lärs ut i våra skolor och utövas av allt fler i samhället. Det behöver bygga på forskningen kring medkänsla, dess hinder och hur medkänsla kan utvecklas.

Vår tids största utmaning är att överkomma tribalism, stamtänkandet, uppfattningen att det är vi och dem. Människans empaticirklar har successivt utvidgats genom årtusenden i samspel med utvecklingen av bättre kommunikationer och framväxten av media. Ursprungligen var det våra blodsband, vår familj, vår stam eller grupp av individer som omfattades av vår empati. Cirkeln har utvidgats genom historien till att omfatta människor med samma religion, samma nationstillhörighet, samma hudfärg eller politiska åskådning. Lika vänliga som vi kan vara mot dem inuti vår empaticirkel, lika kalla och grymma kan vi vara mot dem på utsidan.

Här ligger människans och det moderna samhällets största utmaning.

Älska dig själv
Du har ett ansvar, ansvaret att försöka älska dig själv och hylla livet. Den resan börjar med att utveckla en kärleksfull vänlighet inför oss själva och andra för att övervinna självkritik, rädslor, självförakt och hopplöshetskänslor som i sin tur är en grogrund för självcentrerade handlingar. Bara med en trygg och stabil grund kan vi påverka omvärlden. Det börjar med att ta väl hand om oss själva.

Vi är alla en produkt av våra gener, av vår uppfostran och våra upplevelser i livet. Vi är utrustade med behov och begär, drivna av olika motivationssystem. Vi har alla kastats in i våra kroppar, på den här planeten och delar alla samma typ av hjärna. En hjärna som utvecklats genom evolutionen, som egentligen består av flera olika hjärnor i en, med system som inte alltid fungerar optimalt utan kan ställa till det genom att vi fastnar i ältande och oro, eller hamnar i depressioner. Vi tävlar alla efter status och position i den sociala hierarkin.

Vi har med andra ord långt mycket mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Utmaningen är att förstå och använda dessa grundläggande förutsättningar vi alla delar, till att utveckla medkänsla - både inför oss själva och andra.

Medkänslan
"Compassion is the courage to descend into the reality of human experience."
En djup medvetenhet om andras lidande och beslutsamhet om att lindra det. Det handlar inte om att tycka synd om - utan snarare om att känna samhörighet med omvärlden. Vi delar vår utsatthet inför lidandet i dess många former.

Medkänslan hämtar sin kraft från den kärleksfulla vänligheten. Medkänslan grundar sig i den djupare förståelsen om lidandets natur, och att lidandet är en naturlig del av att vara människa. Vi skall alla åldras, förfalla och dö. Vi kommer alla på ett eller annat sätt drabbas av sjukdom och förlust av nära och kära. Det är en sanning att förhålla sig till och den sanningen gäller alla människor. Så medkänsla handlar konkret om förmågan att förstå och uppfatta lidande, utveckla tolerans inför obehag och agera för att mildra lidande.

Hur går vi tillväga för att utveckla global medkänsla?
Det finns praktiska tekniker. Vi behöver först lära oss att fokusera våra sinnen, öka vår medvetenhet om kroppen och om våra förnimmelser samt utveckla vår förmåga att tolerera obehag. Med fokuserad uppmärksamhet och introspektion kan vi träna oss i att uppfatta de mentala processer som ligger bakom våra destruktiva tankar, våra omättliga begär och vår illvilja. När vi agerar utifrån rädsla blir resultaten helt andra än när vi gör det utifrån medkänsla.

Det är brådskande, vi behöver utvidga vår medkänsla utanför de begränsningar som är rotade i olika former av tribalism - hudfärg, religion, nationalism och främlingsfientlighet. För vår egen skull, för omgivningens och inte minst för resten av världens skull. Tiden för dubbla standarder är över.

Fylla våra liv med strävan mot det som är bra för oss själva och det som är bra för andra. Det är även en av lyckoforskningens tydligaste slutsatser - vi blir lyckliga av att hjälpa andra.

Medveten närvaro som stöd för nära och kära
Ta en situation där du har någon nära dig som lider. Det kan vara sjukdom, depression, relationsproblem, ekonomi eller sorg från att ha förlorat någon nära.

Lidandet hos din vän - dennes irritation, vanmakt eller depression - blir ditt när ni sitter ned tillsammans. Genom empatin kan du känna den tunga våta filten av depression, den rastlösa spända irritationen eller det svarta hål av hopplöshet din vän upplever. Det är här medkänslan kommer in. En god lyssnare och vän klarar av att härbärgera dessa starka känslor, klarar av att känna dem och stanna kvar i dem tillsammans med sin vän. Att ge denne sin fulla medvetna uppmärksamhet:

  • Utan att fastna i sina egna tankar kring det personen säger och känner.
  • Utan att komma med rader av välmenande förslag på lösningar.
  • Utan att försöka fly undan situationen eller byta samtalsämne.

Från vår trygga hörna av världen  
Många nationella beslut har en internationell påverkan. Beslut kring vapen och försvar är ett område. Flyktingfrågan ett annat. Utbildningen av våra unga ett tredje. Det går i allra högsta grad att vara fredsaktivist och icke-våldsutövare i sin närmiljö, på jobbet och på nationell nivå genom att försöka leva sina övertygelser i varje handling, vid varje val och med varje tanke. Genom utvecklande av medveten närvaro blir det enklare.

Med yoga bygger vi en stabil grund av omtanke om oss själva, vår kropp och vår hälsa. Med meditationen går vi ännu djupare och kan påverka vår hjärnas funktionalitet. Vi lär oss fokusera vår uppmärksamhet och stilla vårt sinne, vi utvecklar vår förmåga att uppfatta och acceptera allt mer subtila nivåer, där vi undersöker samband och släpper taget om destruktiva mentala tendenser. Yoga och Meditationen - två redskap för att få oss att växa och utvecklas i riktning mot att kunna leva global medkänsla.

Så känn dig stolt över den insats du gör för världsfreden idag genom att träna din kropp och ditt sinne.

Gratis fredsmeditation online

Yogalärare Anna Gordh Humlesjö guidar till en gratis fredsmeditation online, tillsammans med flera andra yogalärare. Häng med på meditationen här och dela gärna vidare:

Anna Gordh Humlesjö håller även donationsklass för fred idag, till förmån för Läkare utan gränser: Vinyasa kl 18.45 på Yogashakti. Donera även pengar online till Läkare utan gränser här!

Inner Peace

Projektet Inner Peace är ett samarbete mellan Yogobe, forskare vid Lunds Universitet och yogalärare, för en bättre psykosocial miljö för nyanlända. Inner Peace består av 20 gratis yogaklasser online på arabiska och farsi, framtagna främst för att lindra depression och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD samt främja fysiskt och psykiskt välbefinnande. Se Inner Peace online här, och tipsa gärna vidare!

Videotips för medkänsla

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: 9ts8

Huvudbild: Matti Keski-Kohtamäki, Magnesia Festival

Öppna inlägget
Kom igång – bryt dina vanor

Kom igång – bryt dina vanor

17 september 2017 | Av
Linda Åslev

Tänk vad mycket vi gör på rutin. Hela våra dagar är fyllda av handlingar som går av bara farten. Vi skapar vanor som bara finns där och ibland kanske vi inte ens reflekterar över vilka som kan vara till god hjälp för oss i vår vardag. Och de där vanorna som inte är så sunda för oss tycks oftast vara otroligt svåra att bryta. Hur i hela friden får man till de där nya sunda vanorna?


Inprogrammerade vanor svåra att bryta

Jag kom att fundera på det där med vanor när jag nyligen befann mig hemma i mitt barndomshem och slogs av hur kraftfulla de verkligen är. Det handlade om lysknappen till badrummet. Badrummet som jag själv använde så gott som dagligen under mina år hemma. Vid en renovering för en tid sedan slutade man använda den som alltid suttit utanför dörren och installerade en inne i badrummet. Men den gamla sitter kvar och det har tagit X antal besök hemma i Värmland utan att jag lärt mig tända där inne istället. Vareviga gång trycker jag på den där gamla knappen.

Ett annat exempel är när jag och min före detta sambo köpte nytt kylskåp. Kylskåpsdörren var inte bara hängd åt andra hållet (vilket jag verkligen ville ha för det blev lättare att öppna i det trånga köket) utan var även handtagslöst, själva “handtaget” var en öppning in sidan av dörren. Så det gick alltså inte att genom slutledningsförmåga komma ihåg att dörren nu öppnades åt andra hållet. Jag vet inte hur lång tid det tog mig att sluta dra i fel sida av kylskåpet. På riktigt så höll jag på i veckor innan hjärnan kopplat om sig. 

Det som slog mig när jag funderade på detta är att ja, vanor är rent ut sagt skitsvåra att ändra eller bryta. Men faktum är ju att vi alltid vill bryta de där gamla, enträgna och skitjobbiga vanorna, även om frustrationen kan bli stor på vägen dit. För hur irriterande är det inte att aldrig komma igång med en ny bra och sund vana som får oss att må bra, medan andra sitter i ryggraden?!

Nya vanor lika svåra att sätta som att bryta gamla

Det är ju egentligen inte så konstigt att det ibland känns hopplöst att komma in i nya, sunda vanor. Och är vi lite sköra av stress eller annat blir det inte lättare. Men det betyder också att vi behöver förstå att det ofta inte går som på räls, och att det liksom är helt i sin ordning.
 
Det kan i allra högsta grad handla om nya vanor och rutiner när det kommer till yoga och träning. Det kan kännas stört omöjligt att lyckas styra upp något vettigt. Men det handlar om att ha tålamod, att inte sätta massiva mål till en början. Sätt ett huvudmål och bryt ner det i delmål.

Ok, så du missade idag, jo men det är liksom bara att leva med det, för det kanske är för sent att åtgärda nu. Gilla läget och chilla, utan att piska dig själv. Eller så kanske du visst kan få till något, kanske ligger du i sängen redan, toppen, perfekt med en andnings- eller avslappningsövning, de passar alldeles utmärkt där. Boka in en date med dig själv kommande morgon, gå upp bara en kvart tidigare och få till en yogastund eller ett kort skönt träningspass som ger energi och väcker dig.

Emma Öberg beskriver så bra hur vi behöver gå till väga för att ändra vanor i detta inlägg:  

"Yoga ger dig möjlighet att iaktta dina tankar, så du kan se och välja annorlunda, så du kan öka din medvetandenivå och så du kan bli den person som du vill vara - inte en som styrs av omedvetna underliggande tankemönster. För att förändra sig själv behöver man upprepa den nya positiva handlingen igen och igen och igen, det är så man skapar en ny vana som blir starkare än den gamla - man skapar en ny positiv vana, ett sätt att vara som inte kommer från medvetna tankar utan som bara hände. Det är vetenskapen om hur man förändrar sinnet."
 
Min poäng är: Old habits die hard - but don’t be so freaking hard on yourself!

Du kommer igen imorgon. Och när det känns så där vidrigt jobbigt att ta tag i det, när motståndet är brutalt och känns ogenomträngligt. JUST DO IT! Jag har varit där, om och om igen. Och ältandet, frustrationen, motståndet och allt vad det kan vara är den största fienden. Men när det väl är gjort och när vi väl lyckas få oss själva att göra det kontinuerligt i sisådär 3 veckor (ja, jo, jag vet, det kan kännas som en hel evighet just då) så kommer du börja hitta in i de nya vanorna.
 
Ge det tid, och lev lite på resan dit. Lev i mellanrummet. Det är faktiskt så att hela livet är en resa från och till något, men inte tusan betyder det att vi bara vill nå målet. Vi vill ju passa på att leva och NJUTA och må bra av resan. Leva även i mellanrummen, det är de som är livet när allt kommer omkring. Och tänk vad mycket du lär dig på vägen, insikter som kan hjälpa dig utvecklas vidare. Som du kan skratta åt i efterhand, som du kan ta med dig ut i livet.
 
Jag hejar på dig! Gör det du också. För du är så otroligt jäkla grym och du vet det. Innerst inne.
Go baby, go! :)

Kom igång med yoga & träning

För att lättare komma igång med exempelvis träning och yoga så kan det vara bra att få en liten spark i baken och guidning på vägen. Här hittar du ett nybörjarprogram för alla som vill komma igång med yoga eller varför inte ta del av vårt träningsprogram på 8 veckor? Nedan hittar du även flera lästips med stöd och vägledning. 

Lästips för att ändra dina vanor

Videorekommendationer

Yogobe Video: r4f3 Yogobe Video: f38k Yogobe Video: 2pg6

Öppna inlägget
Medveten närvaro i skolan – Del 5

Medveten närvaro i skolan – Del 5

13 september 2017 | Av

I artikelserien Medveten närvaro i skolan kikar vi på skolan, samhällets utmaningar och hur mindfulness kan vara till hjälp. I denna femte del utforskar vi fler inre färdigheter och styrkor, och hur vi kan utrusta eleverna med dessa.

Inlärningsmål för Den medvetna undervisningen – framtidens skola

Av Daniel Rechtschaffen, Malin Lundquist och Pål Dobrin

Om vi går hela vägen och på allvar implementerar träning i inre färdigheter i undervisningen, hur skulle då inlärningsmålen och måluppfyllelsen i skolan kunna se ut? I den här delen ser vi på de sex resterande styrkorna vi kan utrusta våra elever med, som komplement till all annan ämneskunskap. Läs mer om de första styrkorna här!

En del del av texten är ett utdrag ur Daniel Rechtschaffens arbetsbok Medveten undervisning vilken kompletterar hans lärarutbildning. Här har också Malin Lundqvist, tidigare forskningskoordinator vid Mensa bidragit med sina kunskaper kring aktuell forskning.

Att vara tillfreds
Övningarnas syfte är att på ett roligt sätt få eleverna att känna sig bekväma i sina kroppar. Forskning visar att vi är lyckligare när vi är fokuserade i nuet i motsats till när tankarna vandrar. (Killingsworth and Gilbert, 2010). Underbart nog så är effekterna av mindfulness lycka och känsla av att vara tillfreds. När ungdomar känner sig trygga och omvårdade är de naturligt lekfulla, kreativa och nyfikna på lärande. Mindfulness kan hjälpa eleverna att känna sig mer avslappnade och trygga vilket frigör mer lycka. En lyckligare skara elever gör undervisning och inlärning enklare. Studier har visat att elever som lär sig mindfulness blir mer lugna, avslappnade och visar större acceptans inför sig själva (Broderick and Metz, 2009).

Självmedkänsla
Vänlighet, medkänsla och självkänsla är viktiga ingredienser i ett hälsosamt och lyckligt liv. Att ha genuin aktning och medkänsla inför andra börjar med vänlighet inför oss själva. Självmedkänsla är ett växande område inom mindfulness, där vi kultiverar medkänsla inför våra egna sinnen, hjärtan och kroppar. Självkritiska tankemönster, förakt inför egna kroppen och känslomässiga störningar är på uppgång bland unga och dessa frågor är allvarliga hinder för akademisk och social och emotionell utveckling. När forskare erbjöd mindfulnessträning för ungdomar på en psykiatrisk institution fann man att deras ångest, depression och kroppsliga oro minskade, samtidigt som deras självkänsla ökade (Biegel et al., 2009). Forskare som studerade elever i en mindfulnessbaserad träning kring självmedkänsla fann att eleverna inte bara uppnådde ökad acceptans av sig själva utan även rapporterade en högre grad av välmående (Neff and McGee, 2010).

Känslomässig självreglering
Elever kan med dessa lektioner lära sig direkta tekniker för att bevittna sina oreglerade tillstånd, spåra sina känslor och föra sig själva tillbaka till balans. Vi behöver kunna reglera våra känslor som en del i att förbereda oss för inlärning. Svåra känslor har kraften att hindra vår förmåga till inlärning och ändra riktningen i våra liv. Mindfulnessforskning har visat sig stärka de områden i hjärnan som är korrelerade med förmågan till känsloreglering såsom prefrontala kortex, och lugna de områden som processar känslor, såsom amygdala (Lutz et al., 2014). Forskare fann att elever som tränats i mindfulness förbättrade sin förmåga till känsloreglering, självrapporterade större känslomedvetenhet, tillgång till strategier för känsloreglering och ökad känslomässig klarhet (Metz et al., 2013).

Metakognition
Lektioner erbjuder eleverna möjlighet att uppnå objektivitet inför sina tankar och de fenomen de upplever utan att svepas med av dem. Självmedvetenhet är en medfödd mänsklig egenskap och mindfulnesspraktik stödjer vår förmåga att bevittna vad som försiggår i våra sinnen, våra kroppar, våra hjärtan och vår omgivning. Det här ger eleverna större möjlighet att upptäcka och vara medvetna om när de är i obalans eller distraherade och ändra kurs mitt i händelsernas förlopp. Mindfulnessbaserade terapeutiska modeller har visat sig precis lika effektiva som antidepressiv medicin för att förhindra återfall vid depression. En av de största vinsterna med terapeutiska initiativ baserade på mindfulness kommer till följd av metakognitionen, förmågan att bevittna tankar och känslor utan att drunkna i dem (Teasdale, 1999). Forskare inom pedagogik har funnit att metakognition är en avgörande faktor för studenters motivation och självreglerade lärande (Efklides, 2011).

Exekutiva funktioner
Mindfulness har visat sig förbättra de exekutiva funktionerna hos elever i grundskolan, speciellt för dem med någon begränsning i de exekutiva funktionerna (Flock et al., 2010). Med exekutiva funktioner menas de interna system som kontrollerar och reglerar våra kognitiva processer. För att lösa ett problem och tänka kritiskt behöver elever stärka denna essentiella kognitiva förmåga. Neurovetenskapliga studier har funnit att kortvarig mindfulnessträning kan förbättra de exekutiva funktionerna och dess underliggande neuro-biologiska mekanismer (Tang et al., 2012). Mindfulness syfte är just att återföra elever från distraktion och obalans till en upprätthållen fokuserad uppmärksamhet, vilket i sin tur förstärker förmågan att bevittna och reglera med hjälp av exekutiva funktioner.

Intellektuell förmåga
Mindfulness avstressande effekt har positiv inverkan på miljöfaktorer, vilket kan bidra till förhöjd intelligens hos skolbarn. Miljöfaktorer påverkar nämligen intelligens med från ca 80 % i spädbarnsåldern till 60 % i tonåren och 40 % i vuxenåldern (Plomin et a., 2015). Enligt den välrenommerade tidskriften Nature innebär intelligens abstrakt resonerande, planeringsförmåga, logiskt tänkande, konceptuell komplexitet och problemlösning. Följaktligen associeras hög intelligens med flexibelt, adaptivt och målinriktat beteende, speciellt i nya situationer. Intelligens tillsammans med uthållighet och samvetsgrannhet utgör generellt sett de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna (Credé et al., 2017). Mindfulness kan öka medvetenheten om sitt eget beteende, vilket är betydelsefullt även för särskilt begåvade. I Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever står det “Det tog henne bara några få minuter att läsa texten och säga svaret på frågorna, men det tog ofta timmar att få henne att skriva ned svaret på de alldeles för enkla och för henne meningslösa uppgifterna. Oftast skrev hon ned svaren i ilska, sittandes på golvet efter att i frustration ha kastat kuddar och slagit i soffan.”

Läs vidare här för en möjligt förklaring av hennes reaktion och om mindfulness kan förändra hennes beteende i positiv riktning.

Skolor runt om i världen vänder sig till mindfulness och känslomässigt-socialt lärande som en motvikt till ökad stress, emotionell dysreglering och uppmärksamhetsproblem. I skolsystem som fokuserat på inre färdigheter är elever och lärare gladare, mer fokuserade, mer medkännande, känslomässigt reglerade och mindre påverkade av stress. Vilken skola vill missa chansen att höja provresultat, ha mindre bråk på skolgården och njuta av en lugnare skolmiljö?

Tidigare artiklar i serien

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x2k8

Gratis barnyoga online hela september

Den första fredagen i september firas varje år Barnyogadagen i hela Sverige – en ideell satsning för att fler barn ska få testa yoga. Tusentals barn får just denna dag prova på yoga i sin skola eller förskola. Nytt för i år är Barnyogadagen Online där yogavideor finns tillgängliga gratis under hela september. Läs mer här!

Event med Daniel Rechtschaffen

Daniel Rechtschaffen kommer till Sverige i slutet av september, vill du ha information om eventet kan du besöka Empaticus här!

Öppna inlägget
Yoga kan stärka barns självkänsla

Yoga kan stärka barns självkänsla

13 september 2017 | Av

Hur mår våra barn idag egentligen? Vilken plats får de i vårt samhälle? Vilka redskap ger vi våra barn för att hantera livet? Vad kan du göra? Som yogalärare och lärare för grundskolans tidigare år skriver jag här om hur yoga och min metodik kan hjälpa att stärka barns självkänsla.

Förutom det faktum att den psykiska ohälsan hos barn ökar kan jag även se detta i mitt vardagliga arbete. Stress, oro och ångest sprider sig bland våra barn som ständigt går i känslan att prestera och duga. De ska vara duktiga i skolan, idrott och bland sina vänner. Detta samtidigt som samhället trycker på med information som direkt kan påverka självkänslan. Det finns ingen tid för stillhet och reflektion som är så viktigt för vårt mående, utveckling och balans, inre som yttre. Så hur ska vi då göra för att hantera detta växande problem?

Vi behöver verktyg för att hitta balansen
Barnen får i skolan lära sig om begreppet Hållbar utveckling, men i strävan efter detta glömmer vi bort att inte bara jorden idag har begränsade resurser, även människan är en begränsad resurs. Detta eftersom vårt mående hindrar oss från att utnyttja vår potentiella fulla kraft. Massor med energi går dagligen åt till att försöka balansera och reparera vårt inre jag. Men har vi egentligen de rätta verktygen för att utföra detta arbete?

Yoga och kontakt stärker självkänslan
Att dagligen ha inslag av yoga och kontakt för barn gör skillnad. Yogan ökar kroppsmedvetenheten som är ett viktigt verktyg för att lära känna sin kropp. Som ett resultat av detta kan individen sedan lära sig lyssna till sin kropp och stärka sitt inre. När vi utövar yoga frigörs energi som i sin tur skapar kraft. Barn lider ofta av dålig självkänsla, och eftersom yoga inte innehåller några tävlingsmoment eller krav på prestation kan vi hjälpa barnet att stärka självkänslan. Vi hjälper också barnet att förbättra det mentala fokus som i sin tur balanserar överskottsenergi. Detta kan leda bättre sömn och en ökad känsla av kreativitet och livsglädje.

Vilan är viktig
Yoga tränar också sinnet, koordination och koncentration. Därför faller det sig naturligt med vila och stillhet efter varje yogaklass. Vilan ger utrymme för att integrera alla lärdomar och andra intryck i systemet, kropp och själ, för att vidare leda till utveckling. Vi tränar även vårt medvetande att inte reagera automatiskt i olika känslostormar. Under vilan låter vi andningen på ett naturligt sätt komma ner i magen, som i sin tur förebygger och motverkar stress. Detta som vi vet är oerhört viktigt då stress bland annat påverkar inlärningsförmågan.

Närhet ökar förståelsen för andra människor
I kontakten jobbar vi också med närhet, psykisk och fysisk. Vi hjälper barnen att bli lyhörda för sina medmänniskor samt utveckla empati. Vi stärker gemenskapen och ökar känslan av lycka. I takt med att känslan för andra människor växer ökar också förståelsen.

Samtal och reflektion
En annan del som jag anser är viktigt är att ge tid för samtal och reflektion. Där ger vi barnen tid att tala från hjärtat. Vi synliggör olika känslor och klär dem med bilder som för barnen blir värdefulla att använda. Reflektionen skapar distans till känslorna så barnen får chansen att möta dem från olika perspektiv. Vi är alla unika och värdefulla, hjälp barnen att förstå detta.

Balans för alla
Min insikt och önskan om att alla människor ska få verka i harmoni fick mig att skapa metodiken ”Balans för alla”. Den bygger på metoder som stärker individen genom kontakt och kroppsmedvetenhet. I närmare ett år har jag arbetat med metoderna i grundskolan och jag ser tydliga positiva resultat.

Metodiken riktar sig inte bara mot barn, alla individer har behov att balansera sitt inre jag. Den kan även fungera som en länk för stärkandet av relationer, gemensam strävan eller grundning. Vill du veta mer om metodiken kan du kontakta mig på emeliesteen@yahoo.se eller på min Facebook-sida.

Genom att hela sig själv kan vi hela naturen, så jobbar vi mot en hållbar utveckling och förbättrade relationer.

Barnyogadagen 1 september 2017

Den första fredagen i september firas varje år Barnyogadagen i hela Sverige – en ideell satsning för att fler barn ska få testa yoga. Tusentals barn får just denna dag prova på yoga i sin skola eller förskola. Nytt för i år är Barnyogadagen Online där yoga-videor finns tillgängliga gratis under hela september. Läs mer här!

Länktips

Öppna inlägget
Sitt vid min sida

Sitt vid min sida

10 september 2017 | Av
Emma Öberg

Meditationen har varit min ledstjärna under de senaste 20 åren. Här berättar jag hur allt började och hur meditationen hjälper mig i mitt liv. Och hur den kan hjälpa dig. 

Berörd av lugnet

För 23 år sedan träffade jag en buddistmunk som levt i kloster i tio år och mediterat timtals dagligen. Vi gick en promenad tillsammans och vi satt oss en stund på en bänk i en trädgård och tittade ut över havet. Jag var bara 18 år gammal och när jag satt där vid hans sida kände jag ett djupt inre lugn i mig. En automatisk avslappning. Som att alla hans år av meditation hade löst upp hans inre mentala och emotionella konflikter och att han nu, bara genom att sitta vid min sida, kunde erbjuda mig att vila i den friheten. Jag blev så djupt berörd av det lugnet att jag började meditera dagligen. Och det har jag nu gjort från och till under stora delar av mitt liv sedan dess.

Min meditation har rört sig genom många olika modaliteter: hathayogan, kundaliniyogan, vedanta, tantra och taoism. Olika tekniker för att skapa ett djupt inre lyssnande där jag hör mina tankar och känslor, så att de kan få transformeras. Så de kan få vara i ett öppet flöde och jag kan höra det i mig som är konstant. Det som är min sanning. Tekniker för att stärka mitt nervsystem så jag vågar vara kvar och lyssna. Tekniker för att höja min energi så jag orkar. Tekniker som gett mig kapacitet att ta ett annat perspektiv, höja mig ur den temporära smärtan och dramat för att se vad som verkligen händer.

Nu mer än någonsin känner jag en inre uppmaning att dela det som mitt liv i meditation har gett mig. Världen vi lever i kräver alltmer av vår uppmärksamhet och konsten att skifta vår uppmärksamhet från det yttre till det inre är viktigare än någonsin. Världen porträtteras ofta som hotfull och vi möts dagligen av rapportering i media som skrämmer oss. Att lyssna inåt så vi kan höra våra egna tankar och känslor, låta de visa oss sitt underliggande budskap gör att vi kan etablera en inre auktoritet, en tillit till vårt egna omdöme kopplat till kontakt med vår essens. När vi kan leva därifrån blir rädslan och anpassningen till yttre krav mindre styrande. Ditt liv blir mer ditt! Du skapar en inre styrka att möta utomstående krav, stress och hot med. Du kan undgå att vara en bricka i ett större maktspel där ditt agerande styrs genom att skrämma dig till rädsla, apati eller avtrubbning. Du skapar förutsättningar för att möta livets utmaningar med.

Lästips

Videotips för meditation

Yogobe Video: ws53 Yogobe Video: 42kw Yogobe Video: z5a3 Yogobe Video: k65t

För att se en hel video behöver du vara betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Öppna inlägget
Att leva sitt syfte

Att leva sitt syfte

03 september 2017 | Av
Yogobe

Hur kan vi kan ta hand om oss själva på bästa sätt? Skapa fred inom oss själva för att kunna sprida den i våra relationer, i gemenskapen som höjer meningen med livet. Hur kan vi leva vårt syfte och hitta den där inre freden? Det skriver Malin Rydesjö, statsvetare, yogalärare, föreläsare samt mycket mer, här. Låt dig inspireras! 

Medvetenhet i tanke och handling

Vi pratade om döden mamma och jag. En av hennes bästa vänners man dog i cancer på två veckor. Lite ont i magen. Till sjukhuset efter en Kretaresa. Skulle snart fylla 70. Hur pigg som helst. Chock!

Mamma visade pärmen där hon skrivit hur hennes begravning ska vara. Det ska vara fest. Hemma. God mat, go musik, hinna prata om allt man upplevt. En bild på henne så hon får vara med. Inget tal från nån som inte känner henne, utan på riktigt.

"Nu är jag dö" ska det stå i tidningen.

Jag påminns om livets nu, att inte skjuta upp, att ta kontakt med de som är viktiga, även de jag ännu inte mött!

Att leva sitt syfte, njuta, flippa ur, släppa taget, mysa och kvittra.

För det är nu vi har en kropp. Använd den. Njut av den. Var i den. Sök kontakt och bli kompis med den. Lyssna på den, ge den tid, lär dig kroppens språk och prata ut. Använd din observation och hör vad den har att förmedla.

Stretcha den, träna den, vila den, berör den, olja in den och låt den skaka och hoppa, flyga och stroppa. Den är ju trots allt vårt färdmedel genom detta liv som hjälper oss att känna, uppleva, växa, krympa, resa, älska, prestera och skapa, göra om och göra rätt, bidra och connecta. Det är helt makalöst att det bara funkar, så varför inte leva när vi lever…

Åsså livet och människorna i det.

Är det inte gemenskap med andra som höjer meningen med livet så säg. Visst är det helt underbart att sitta där vid tjärnen en sommarkväll i skymningen helt själv. Visst är det härligt att ha sin egen yogastund på mattan, att kunna styra sin tid helt själv och känna sig självständig.

MEN är det inte så att vikten av egentiden ändå förhåller sig till att det finns ett nätverk runt om en där man kan dela alla de där upplevelserna om man vill!?

Åtminstone tycker jag det. Att få möta en människa som delar sig med mig och som tar emot mig såsom jag är. En människa som ger mig av sin tid, sina tankar, känslor, energier och som kan finnas där för mina. Det är stort och helande och vackert.

Jag tänker att allt någonstans handlar om våra relationer. Till oss själva och varandra. Hur vi tar hand om dem påverkar freden runt oss och i världen.

Freden börjar i relationen till mig själv. Till dig själv. När vi skapar fred i oss själva blir livet mer levande, kärleksfullt och mjukt. Då vibrerar de frekvenserna automatiskt ut till vår omvärld. Hur flummigt det än låter så är det ju så enkelt.

Hur gör vi det då?
Det är så lätt att säga när vi har ett bagage av ilska, oförätter, omedvetna beteenden, tankar och känslor som ju också skapar vår verklighet och våra tankar?

Det är ju därför vi har yogan! Yogan hjälper oss att balansera upp våra nedre chakran. När vi befinner oss i 1:a, 2:a och 3:e chakrat skapas tankar därifrån. Dessa tankar är inte speciellt höga utan har en låg frekvens. Denna frekvens blir det ofta rundgång på och det är så vi skapar vår verklighet. Så vi måste komma ur och höja frekvensen, speciellt i dessa tider av dualism, miljöförstöring, extremt många beslut att fatta, stress och måsten.

Allt börjar med att ge tid med sig själv och varje dag skapa fred inuti, höja frekvensen och skapa medvetenhet i tanke och handling.

Så kan vi skapa fred inuti och ut på jorden.

Vill du jobba med detta är du välkommen till en workshop i ”Lev Livet Levande” där vi också jobbar en del med stress (Ur utbildningen ”Den personliga stressrevolutionen”) den 10 oktober kl. 10-16 på Touch Center. Pris 1300 kr, läs mer här eller maila info@livelifealive.se för mer information.

Lästips

Yoga för self-compassion, för fred inuti

Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: h49p Yogobe Video: u28a Yogobe Video: 9ts8

Om Malin

Malin Rydesjö är statsvetare och har arbetat med folkhälsa på statens folkhälsoinstitut. Hon är även yogalärare, yogaterapeut, ayurvedisk massör, inspiratör och föreläsare och VD för Yogacentralen. Malin arrangerar retreat runt om i världen, coachar och behandlar ledare, medarbetare och medmänniskor att nå balans och frigöra sin inre potential. Läs mer om henne här!

Foto: Jan Malmström

Öppna inlägget
Medveten närvaro i skolan – Del 3

Medveten närvaro i skolan – Del 3

30 augusti 2017 | Av

Kan kroppsmedvetenhet vara en nyckel till minskad mobbning? En viktig del i debatten kring skolan och dagens ungdomar är en upplevd minskad empati hos våra ungdomar och en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden. Läs och diskutera – vad finns det för samband mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning?

I våra tidigare artiklar har vi konstaterat att mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati? De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna färdighet?

Empatin, mobbningen, kroppsmedvetenheten och hjärnan

Det här är den tredje delen i artikelserien om Medveten närvaro i skolan. Läs första delen här! I denna artikel tittar vi på sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Ett pedagogiskt exempel
Psykiatriprofessorn Daniel Siegel från Harvard är känd för sina pedagogiska förklaringar kring hur hjärnan fungerar, han ger följande exempel av en scen på skolgården som illustrerar vikten av kroppsmedvetenhet.

Tänk dig att en elev, låt oss säga att det är din dotter, möter en annan elev på väg hem från skolan. Eleven berättar för henne att han blivit illa behandlad av sina klasskompisar. När ditt barn får se och höra kamraten berätta om mobbningen denne blivit utsatt för – speglas automatiskt upplevelsen i hennes egen kropp. Lidandet, det vill säga rädslorna, sorgen och kanske ilskan speglas i den egna kroppen i takt med att hon får höra om knuffarna, förnedringen och de hårda orden. På så sätt blir upplevelsen av smärta, utsatthet och utanförskap hennes egen.

Den starka uppfattningen om att detta inte är ok och det naturligt efterföljande beslutet att informera lärare eller konfrontera mobbarna - kommer från att faktiskt ha känt och upplevt lidandet i sin egen kropp, inte från en intellektuell förståelse eller från att ha blivit tillsagd att man bör vara snäll mot andra.

Hemligheten bakom denna delade upplevelse är hjärnans spegelneuroner. Naturen har ordnat det så finurligt att upplevelsen, känslan, hos den som berättar överförs till den som ser och lyssnar. När du till exempel ser någon ramla och slå knät i en trottoarkant, kan det för en sekund vara som om du själv upplever smärtan. Du vill instinktivt hålla om ditt knä. Ditt ansikte kanske spontant tar uttrycket av att uppleva smärta och din mun formar ett Aj! Det är empati.

En förutsättning för att exemplet med mobbning ovan skall resultera i en stark övertygelse om att det inte är ok att mobba, är alltså att ditt barn lärt sig vara uppmärksamt på och kan identifiera vad som händer i den egna kroppen.

Fem domäner av medvetenhet
Daniel Rechtschaffen uttrycker det väl i boken Den medvetna undervisningen: “det handlar om att lära sig tyda kroppens språk - förnimmelserna.” Daniel har med hjälp av bland annat Daniel Siegel och Linda Lanttieri tagit fram en utbildning för att förändra skolor inifrån, genom att kultivera välmående hos både lärare och elever. Ett av de mest geniala greppen i den är det pedagogiska steg-för-steg-utvecklandet av inre färdigheter. Det handlar om fem domäner av medvetenhet som successivt bygger på varandra för att skapa en naturlig utvecklingskurva med slutmålet välmående, ansvarstagande och trygga elever. Förberedda för att gå ut i världen och ta itu med orättvisor och hållbart samhällsbyggande på alla plan. Den första domänen är kroppsmedvetenhet – att lära elever bli trygga i sina kroppar genom avslappningsövningar och medveten rörelse. Först när eleverna lärt sig lugna ned sig och blivit bekväma i sina kroppar går man vidare till Mental Medvetenhet, följt av Känslomässig Medvetenhet, Social Medvetenhet och Global Medvetenhet. Mer om de andra domänerna i kommande artiklar. Låt oss först titta närmare på relationen mellan hjärnan och kroppsmedvetenheten.

Hjärnan, kroppsmedvetenhet och tidens anda
Det är främst genom ett område kallat Insula som hjärnan uppfattar signaler från kroppens olika delar. Ju mer frekvent vi riktar uppmärksamheten mot kroppen, desto större växer sig insula och desto tydligare uppfattar vi i sin tur kroppens språk. Vi tränar oss att vända uppmärksamheten inåt och vara medvetet närvarande inom ramen för kroppen, ögonblick för ögonblick, vaksamt uppmärksamma på förnimmelserna som uppstår till följd av kroppens eller andningens rörelse för att kunna uppfatta och arbeta med kroppens språk.

Vi gissar att samhällets tempo, teknologi, filmer och alla de andra anledningarna vi nämnt tidigare är starka faktorer bakom den mer utmanande verklighet skolor och unga står inför. Rastlöshet, oro och korta uppmärksamhetscykler borde vara en naturlig konsekvens av att ha vant sig vid en iPad med spel eller film så snart en paus uppstår och vi föräldrar behöver fokusera på annat. Det finns helt enkelt så mycket att göra, så mycket stimuli tillgängligt att barnen inte hinner ha tråkigt och känna efter så ofta. Oavsett anledningen till de ökade utmaningarna i klassrummen så är övningar i kroppsmedvetenhet som att släppa en iskub i ett glas varmt vatten, nedkylningseffekten är omedelbar.

Medvetenhet minskar risken att falla för grupptryck
Tillbaka till skolgården och Professor Siegels exempel. Kroppsmedvetenhet är inte bara grunden för empatisk känslighet inför klasskamraternas orättvisa behandling och viljan att stå upp mot orättvisor. Informationen från kroppens språk kan över tid hjälpa oss att tydligare se och lära från sambanden mellan olika situationer och vår inre upplevelse av dem. Med kroppsmedvetenhet ökar med andra ord vår självkännedom. Det är också en viktig pusselbit på vägen mot att lära sig vad man själv står för och kan acceptera, i motsats till att låta sig styras och påverkas av grupptryck eller en överdriven viljan att vara andra till lags. Med denna typ av självkännedom minskar risken att våra barn och unga låter sig ledas in i saker som inte är bra för dem. Att samtidigt träna och växa i självmedkänsla och den trygghet det medför, gör att de kan bygga upp styrkan att våga säga ifrån, hävda sig själva och inte gå med på att göra saker de innerst inne inte vill. Med ökad kroppsmedvetenhet känner de signalerna i kroppen och lär sig lyssna på sin intuition och inre kompass.

Stress minskar empati och kroppsmedvetenhet
Stress vet vi också minskar empati. Dels beror det på utsöndringen av kortisol som bland annat ökar vårt tunnelseende och vår lättretlighet. Kanske beror det också på att vi sällan vänder uppmärksamheten inåt när vi är stressade. Stress, rastlöshet och oro är inte behagligt i kroppen. Det är mycket behagligare att undfly upplevelsen genom att vända uppmärksamheten utåt. Vid trauma och PTSD sker det automatiskt, kallat dissociation. Förmågan att uppfatta förnimmelser i den egna kroppen stängs ned av hjärnan som en självförsvarsmekanism. Det är en verklighet för många unga, både de som varit med om tuffa upplevelser i sin uppväxt här hemma, och inte minst de som kommer hit som flyktingar med hemska upplevelser av krig och förtryck i bagaget. Även mindre dramatiska men under lång tid pågående upplevelser kan få effekten av trauma.

Att känna in vad den andre känner och kunna relatera detta till hur man själv hade känt i samma situation och samtidigt ha förmågan att avgöra vilket agerande som på bästa sätt hjälper kamraten är en förmåga alla unga borde få chansen att utveckla.

Om den empatiska känsligheten sedan kombineras med viljan att stoppa eller mildra lidandet vi uppfattar hos andra (eller oss själva) så kallas det för medkänsla. Och det är precis vad vi alla och världen i stort behöver.

Vad tror du, kan det ligga något i vår gissning om att det finns ett samband mellan kroppsmedvetenhet och mängden yttre stimuli och distraktioner?

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 48xg Yogobe Video: x2k8

Övriga delar i artikelserien

Lästips

Öppna inlägget
Medveten närvaro i skolan – Del 2

Medveten närvaro i skolan – Del 2

22 augusti 2017 | Av

Mängden barn och ungdomar som diagnostiseras med uppmärksamhetsproblematik ökar stadigt. Hur vi tar oss an och hjälper dessa ungdomar är däremot ofta inriktat på snabba och kortsiktiga lösningar. I dagens samhälle vänder vi oss till medicinering på bred front för att hantera dessa utmaningar. Medicinering som ofta ger biverkningar och förutsätter ett liv med fortsatt medicinering för att bibehålla önskad effekt. Finns det alternativ till piller och vilken roll kan skolan fylla i att hjälpa barn och unga utveckla sina uppmärksamhetsförmåga?

Det här är andra delen i artikelserien Medveten närvaro i skolan. Klicka här för att läsa första delen!

Barn och ungas rätt till stöd, diagnos eller inte?

Av Pål Dobrin, biträdande rektor Emma Munter och specialpedagog Maria Körner

Hur utbredd är medicineringen? Omkring en procent av befolkningen hade minst ett uttag av något adhd-läkemedel 2015. Förskrivningen sker i störst utsträckning till barn 10-17 år, där 5,2 procent av pojkarna och 2,2 procent av flickorna inom åldersgruppen hade minst 1 uttag av något adhd-läkemedel. Antalet i befolkningen som använder adhd-läkemedel kommer antagligen att fortsätta öka ytterligare framöver, drygt 8 respektive 4 procent av pojkarna och flickorna kommer att ha en adhd-diagnos på sikt, enligt Socialstyrelsens prognos. Vi vill dock betona att detta enbart är siffror kring adhd; utöver adhd finns flertalet diagnoser och svårigheter som ungdomar idag tillskrivs och i vissa fall även medicineras för.

I Läkartidningen Sept 2016 kunde vi läsa om Peter C Gøtzsche, professor vid Köpenhamns Universitet, som menar att dagens användning av psykofarmaka är våldsamt överdriven. Hans bedömning är att en rimlig användning ligger på ungefär två procent av dagens användning. "Ska vi använda psykofarmaka bör den användas i stort sett uteslutande i akuta situationer", säger han. Den stridbare och frispråkige professorn vid Köpenhamns universitet, har en lång erfarenhet av att granska kliniska studier. Han är tuff i sina omdömen. Han menar att läkare och myndigheter korrumperas av läkemedelsbolagen och ljuger för patienter och medborgare när de hävdar att problem uppstår till följd av kemisk obalans i hjärnan. Han menar även att vi bör förbjuda läkemedelsbolagen att göra kliniska studier. Idag är läkemedel den tredje vanligaste dödsorsaken bland människor i västvärlden. Peter C Gøtzsche hävdar att medicinalindustrin går att jämställa med en kriminalindustri som har en affärsmodell delvis uppbyggd som organiserad brottslighet, "varför ska jag då inte säga som det är?" säger han.

Den lavinartade ökningen av uppmärksamhetsproblematik i både samhälle och skola är oroväckande. Kanske är den en naturlig effekt av samhälls- och teknikutvecklingen. Oberoende av detta ställs många föräldrar inför frågan om medicinering. Det kan vara ett mycket tufft beslut.

Det vi kan göra är att granska oss själva i relation till våra ungdomar och fundera kring varför så många av våra ungdomar medicineras för uppmärksamhetsproblem (och depression). Är det verkligen ett sätt att hjälpa unga att hantera sig själva och sina liv på lång sikt? Eller skulle detta medicinberoende kunna undvikas med mer långsiktiga metoder?


Kortsiktiga och långsiktiga lösningar

I den förra artikeln diskuterade vi den utbredda stressen i skolan och i samhället. Hur många av eleverna med diagnoser är egentligen “vanliga oroliga ungdomar” som inte vet hur de ska hantera sin rastlöshet och oro? Är lärmiljöerna verkligen anpassade till behoven och förutsättningarna i det stressade samhället? Faktum är att uppmärksamhetsförmågan har minskat generellt. Enligt en undersökning av bl.a Microsoft konstaterades att uppmärksamhetsspannet online har minskat från 12 till 8 sekunder, bara de senaste åren.

Som lärare kan det kännas överväldigande att hantera klasser där det finns flera barn med svårigheter. Samtidigt har forskning visat att förmågan till fokuserad uppmärksamhet i allra högsta grad går att träna och förbättra, oavsett vilken nivå personen i fråga befinner sig på i dagsläget. Mindfulness och fokusträning är effektiva sätt att träna uppmärksamheten som inte kräver några fysiska redskap eller extra resurser annat än ökad kunskap bland de som arbetar i skolan.

Vi kan utbilda lärare att lära eleverna slappna av och bli grundade i sina kroppar. En avslappnad kropp ger effekten av ett mer avslappnat sinne, utan lika mycket anspänning och frustration. Samma princip gäller med impulser att röra sig, göra saker, säga saker. Genom att träna eleverna i konsten att vända uppmärksamheten inåt, mot kroppen och andningen kan de få djupare förståelse för "kroppens språk". Kroppsmedvetenhet och avslappningsförmåga är även grunden för att kunna reglera starka känslor. Med fokusträning lär vi eleverna skapa utrymme mellan stimuli och respons, mellan impuls och handling - en förmåga som är ovärderlig, speciellt när det gäller studier och inlärning.

Paradoxen med extra anpassningar

I dagens klassrum finns många elever i behov. Många lärare både strävar efter och är positiva till en inkluderande undervisning. Tyvärr saknar de fungerande och relevant innehåll i de instrument de har att använda sig av. Verktygen de har kallas för extraanpassningar. Dessa anpassningar är diffust formulerade och består många gånger av upprepning eller förenkling av den undervisning som redan getts. För att kunna nå alla elever i en grupp med många särskilda behov behöver extraanpassningar istället bli till gruppanpassningar, med ett fungerande innehåll som når och riktar sig till alla individer i klassen.

Här utgör en medveten undervisning där elever tränas i inre färdigheter som bygger på beprövad forskning en lösning och gynnar både elever och lärare i vardagen.

En av anledningarna till att antalet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat så dramatiskt är sannolikt att skolan på många håll kräver en diagnos för att elever skall få det stöd de behöver. Detta trots att alla elever enligt skollagen har rätt till det stöd som de behöver oberoende av förekomsten av diagnos. I dagens skola kämpar lärare med att räcka till för allt fler elever med många olika funktionsnedsättningar. På grund av knappa resurser tvingas skolor och förvaltningar till hårda prioriteringar som innebär att många elever i skolan inte alls får det stöd de behöver. Föräldrar till barn som har svårt att koncentrera sig och kommer efter med sin inlärning ställer förtvivlade sig frågan om de bör utreda sitt barn för att få hjälp. Efter genomförd utredning ställs de ofta inför frågan om de vill att barnet skall medicineras eller inte. Läkare som erbjuder medicinering för en diagnos påpekar förhoppningsvis att medicin är ett av flera sätt att hantera en uppmärksamhetsproblematik. I den bästa av världar ger de samtidigt information om möjligheten att bemöta uppmärksamhetsproblematiken genom olika sorters träning och livsstilsförändringar.

Denna träning som eleverna behöver har lärarna svårt att ge. Främst på grund av bristande kunskap och en upplevelse av stress och tidsbrist. Enligt Skolverket har forskning visat att en lyckad inkludering av alla elever bygger på att lärare samarbetar, samundervisar, samplanerar, får handledning och är närvarande med respekt i mötet med eleven. De instrument och verktyg som skolpersonal idag har för att få till ett fungerande samarbete saknar tyvärr ofta ett tydligt och relevant innehåll.

Frågan är om politiker, skolchefer och rektorer känner till potentialen och de goda resultaten som inkluderande av träning i inre färdigheter och medveten rörelse (yoga, tai chi, qi gong) faktiskt redan visat på? Inte bara gällande den mentala hälsan och klimatet, utan i många fall även på studieresultaten.


Den medvetna undervisningen stärker lärarna i sin yrkesroll

Daniel Rechtschaffen, författare och upphovsmannen till Den medvetna undervisningen, vittnar om de fantastiska resultat skolor runtom i världen uppnått när de satsat på att stärka både lärares och elevers inre färdigheter. Vilken skola vill inte ha lägre stressnivåer, elever som behärskar känslomässig självreglering, ett varmare mellanmänskligt klimat med mindre mobbning och mer pro-socialt beteende?

En del skolor har använt sig av manualbaserade program med en serie lektionstillfällen. De riktigt framåtsyftande satsar istället på att fortbilda sin lärarkår och elevhälsa i att själva vara tryggt närvarande, kunna entusiasmera elever och själva kunna utforma lektioner. När lärare själva är etablerade i färdigheterna och har tillgång till en genomtänkt verktygslåda av tekniker och övningar, kan de själva väva in dessa i ordinarie ämnesundervisning där det behövs. Då blir uppmärksamhetsträning och känslomässig självreglering en naturlig del av sättet att vara i skolan, istället för ytterligare en påtvingad intervention som både lärare och elever upplever som “ännu ett måste”.

Dessa lärare modellerar och presenterar de inre färdigheterna för sina elever. På så sätt väcks naturligt elevernas nyfikenhet kring att vara en tänkande och kännande människa i en föränderlig värld. Lärarna, de medvetna eldsjälarna, visar på hur vi kan relatera till omvärlden med acceptans, medkänsla och närvaro.

Medveten undervisning är ett kvalitetssäkert sätt att fylla de de instrument och verktyg som skolan redan har för att kunna utveckla ett positivt samlärande. Faktum är att när så många unga far illa som i dagens samhälle och utbildningssystem så är det vi vuxna som bär det kollektiva ansvaret. Misslyckas vi med att anpassa undervisning och lärmiljöer till denna nya verkligheten av ökande stress och mental ohälsa sviker vi en generation av barn och ungdomar.

Kan vi genom att sprida information om att det finns fungerande alternativ/komplement till medicinering och individuella extraanpassningar skapa ett tryck på våra beslutsfattare att stödja den tysta revolutionen som så många av skolans medvetet närvarande eldsjälar på många håll redan är i full gång med att genomföra?

I nästa artikel tittar vi lite djupare på hjärnan och sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Här kan du läsa mer om medförfattarna biträdande rektor Emma Munter och specialpedagog Maria Körner.

Övriga delar i artikelserien

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x2k8

Länktips

Öppna inlägget