I artikelserien Medveten närvaro i skolan tar vi ett brett grepp på skolan, samhällets utmaningar och hur mindfulness kan vara till hjälp. I denna fjärde del utforskar vi inre färdigheter och styrkor, och hur vi kan utrusta eleverna med dessa.
Inlärningsmål för Den medvetna undervisningen – framtidens skola
Av Daniel Rechtschaffen, Malin Lundquist och Pål Dobrin
Vi har nu tittat på stressen i skolan och på de utbredda uppmärksamhetsproblemen och ungas rätt till stöd, samt sambanden mellan empati, kroppsmedvetenhet och mobbning.
Om vi skulle gå hela vägen och implementera träning i inre färdigheter i undervisningen på allvar, hur skulle då inlärningsmålen och måluppfyllelsen i skolan kunna se ut? I denna artikel tittar vi på de fem första styrkorna vi kan utrusta våra elever med, som komplement till all annan ämneskunskap.
Större delen av denna text är ett utdrag ur Daniel Rechtschaffens arbetsbok Medveten undervisning vilken kompletterar hans lärarutbildning. Här har även Malin Lundqvist, tidigare forskningskoordinator vid Mensa bidragit med sina djupa kunskaper kring aktuell forskning.
En omfattande forskning kring mindfulness har byggts upp de senaste 30 åren inom medicin, neurovetenskap och psykologi, vilket de senaste 10 åren utmynnat i en hel rad publicerade lovande studier inom området för mindfulnessforskning.
Daniels utbildning som innehåller följande inlärningsmål är hämtade från denna forskning och är en del av Den Medvetna Undervisningen.
Inlärningsmålen syftar till att ge elever, lärare och skolpersonal helt nya sätt att hantera sin befintliga vardag. Förutom att vara verktyg i skolarbetet, förbereder de för alla livets faser, ger möjlighet att öka måluppfyllelsen i den befintliga skolan och förbereder eleverna för en framtid som är oviss och föränderlig.
Ofta debatteras elevers resultat i Pisa och hur vår matematiska förmåga och läskunnighet sjunkit de senaste åren. Det har som följd av detta satsats på utveckling och framsteg inom skolan bland annat genom mattelyftet och läslyftet samt en storsatsning på digitalisering. Alla viktiga i sitt sammanhang; men där vi står idag med dagens ökade ohälsa, stress, uppmärksamhetsproblem, inlärningssvårigheter och arbetsmiljöfrågor i skolan har vissa värden och områden fått kliva åt sidan. Områden som skulle kunna skapa ett helt nytt inlärningsklimat och en annan måluppfyllelse.
Vilka är då inlärningsmålen för den medvetna undervisningen?
Resiliens
Lektionerna i resiliens hjälper eleverna att vara närvarande i svåra känslor och kunna reglera sig själva vid motgångar. Resiliens är förmågan att stå inför motgångar och utmaningar och att röra sig igenom dem med hoppfullhet och mod. Vi ställs alla inför hinder och resiliens är förmågan att växa med och stärkas av svårigheterna, snarare än att duka under av problemens tyngd. Den uthållighet som krävs för att röra sig genom svåra stunder kräver beslutsamhet och uthållighet. En del pedagoger som kallar denna förmåga för “grit” har visat på de akademiska fördelarna för dem som utvecklar grit. En studie på mindfulness visade att ungdomar med beteendeproblem kunde utveckla större medvetenhet och reglering av sina aggressiva beteenden (Sing et al., 2007) Med en mindfulnessbaserad träning i vänlighet visade forskare hur förskoleelever kunde utveckla större förmåga till resilient självreglering (Flook et al., 2015)
Stresshantering
Stress kan påverka elevers mentala, emotionella och fysiska balans och störa deras förmåga till inlärning och socialiserande. De här övningarna syftar till att minska stress och föra tillbaka eleverna till fysiologisk homeostas. Stress minskar människors förmåga att minnas, att fokusera och vara tillfreds. Stressen från familjelivet och skolans krav är så hög för många barn att de utvecklar allvarliga fysiska och emotionella problem. Avslappning är nyckeln till att släppa taget om stress och finna balans. En metaanalys av studier om stressens påverkan på barns hjärnutveckling har visat negativ prefrontala påverkan på kortex, försämrade exekutiva förmågor och andra kognitiva förmågor. (Hanson et al., 2011). I en översikt över forskningen på mindfulness i skolan var en av de viktigaste upptäckterna ökad motståndskraft mot stress (Zenner et al., 2014).
Öppensinnighet
Ett öppet sinne stimulerar förmågan att förstå andras perspektiv och värdera mångfald. Mindfulness erbjuder oss förmågan att bevittna våra egna tankar och antaganden och ger oss möjligheten att se bortom det smalare synfält som kommer från vårt individuella perspektiv. Istället för ett begränsat låst synsätt utvecklar vi ett anpassningsbart öppet synsätt baserat på tillväxt och är öppna inför alternativa synsätt. Studier har visat att när elever praktiserar mindfulness blir de mindre själviska och uppvisar mer pro-socialt beteende och större sociala färdigheter (Flook et al., 2015). Det har även visat sig att när vi tränar med övningar i öppen medvetenhet så ökar vår kreativitet och vår förmåga till insiktsfylld problemlösning. (Colzato et al., 2012).
Fokuserad uppmärksamhet
Eleverna kan förstärka sin fokuserade uppmärksamhetsförmåga genom upprätthållande av fokus och förmågan att arbeta med distraktioner och sina vandrande sinnen. Uppmärksamhet är grunden för framgång oavsett vilken utmaning vi ger oss på. När elever är distraherade brukar de vanligtvis även distrahera andra och mycket av undervisningstiden går åt till att försöka fånga deras uppmärksamhet och leda tillbaka fokuset till det aktuella ämnet. Korta övningar i fokuserad uppmärksamhet som upprepas regelbundet kan ge otroliga resultat för eleverna såväl på kort sikt i klassrummet som på längre sikt avseende förmågan i fokuserad uppmärksamhet. Långtida mindfulness-meditatörer förändrar nätverken förknippade med uppmärksamhet i sina hjärnor. Utöver förbättrad uppmärksamhetsförmåga blir de mindre distraherade och störda av yttre stimuli (Brefczynski-Lewis et al., 2007). I en studie där 9-13 åringar erbjöds mindfulnessbaserad kognitiv terapi uppvisade de mindre uppmärksamhetsproblem, vilket också begränsade deras beteendeproblem (Semple et al., 2010).
Kognitiv flexibilitet
Mindfulness kan hjälpa eleverna att göra mer konstruktiva och medvetna val. Meditationstekniker har visat sig stödja kognitiv flexibilitet, förmågan att skifta mellan olika koncept och hålla flera koncept levande samtidigt (Moore and Malinowski, 2009). Eleverna lär sig att de kan skifta sin medvetenhet och välja var de vill placera sin uppmärksamhet, istället för att styras av sina tankar och känslor. Etiska val är alltid en möjlighet och elever med impulskontroll och kognitiv flexibilitet kan välja hur de vill gå vidare. Forskare har även funnit att meditativa tekniker kan skapa mer flexibla och kreativa hjärnor, vilket minskar risken att fastna i rigida synsätt (Greenberg et al., 2012).
I nästa del kommer vi att ta upp ytterligare styrkor och inre färdigheter.
Tidigare artiklar i serien
- Medveten närvaro i skolan – Del 1
- Medveten närvaro i skolan – Del 2
- Medveten närvaro i skolan – Del 3
Tips på videor för medveten närvaro
Meditera with
En mindfulnessmeditation för att öva upp hur du bemöter dig själv och andra.
Meditera with
Arbeta med kroppen som verktyg för att hitta avslappning och hantera starka känslor.
Gratis barnyoga online hela september
Den första fredagen i september firas varje år Barnyogadagen i hela Sverige – en ideell satsning för att fler barn ska få testa yoga. Tusentals barn får just denna dag prova på yoga i sin skola eller förskola. Nytt för i år är Barnyogadagen Online där yogavideor finns tillgängliga gratis under hela september. Läs mer här!
Event med Daniel Rechtschaffen
Daniel Rechtschaffen kommer till Sverige i slutet av september, vill du ha information om eventet kan du besöka Empaticus här!
