"Vi kan uppnå en förståelse för hur alla är sammanlänkade och för hur våra handlingar påverkar omvärlden." I denna sjätte del av artikelserien Medveten närvaro i skolan tar vi upp hur vår cirkel av medkänsla kan vidgas till att innefatta familj, vänner och alla miljarder varelser på jorden. Vad kan effekterna av detta bli? Läs, dela och diskutera med varandra – vad är viktigt att lära sig i skolan – för barnen och för vår planet?
Medvetenhet och medveten närvaro i skolan
Av Emma Munter, Maria Körner och Pål Dobrin
I tidigare artiklar har vi diskuterat behovet av och anledningarna till implementering av medvetenhetsträning och socialt och emotionellt lärande utifrån olika vinklar i skolan. Här tittar vi närmare på alla domäner av medvetenhet och mindfulness och vad det kan bidra med att lära ut dem i skolans värld.
Hur lär vi ut medvetenhet?
Första steget, som vi nämnt i tidigare artikel, vid utforskandet av vår inre värld innebär att vi bekantar oss med själva redskapet för utforskandet: medvetenheten. För att närma oss medvetenheten börjar vi bekanta oss med kroppens språk och våra fysiska förnimmelser. Att vara grundade i vår kropp och ta in kroppens signaler, kroppsmedvetenhet, är den första domänen av fem i Den Medvetna Utbildningen, grundat av Daniel Rechtschaffen, amerikansk pionjär inom Mindfulness i skolan och författare till boken med samma namn, Den medvetna utbildningen.
Att känna sig trygg i sitt sinne och sina känslor
När eleverna utvecklat kroppsmedvetenhet kan vi börja träna uppmärksamheten. Denna kan ses som en muskel som växer när vi tränar den och ju mer eleverna kan bygga sin uppmärksamhetsmuskel desto mer kan de lära sig, förstå och också tycka det är roligt med skolans undervisning. Ett normalt inslag i sådana här övningar är att tankarna surrar iväg och att man lätt börjar tänka på annat - och det är just här eleverna kan tränas. Att bli medvetna om hur lätt våra tankar blir distraherade och med träning lära sig se hur de kommer och går som “moln på himlen” - lär vi dem att förhålla sig till och kunna hantera negativa tankar, fördomar och att inte vara offer för ältande eller impulsivitet.
När de lärt sig känna in sin kropp och sinnets mekanik kan vi lära dem domänen känslomässig medvetenhet. När de nu kan “få fatt på” och observera sina negativa tankemönster kan de lära sig observera vilka känslor som ligger bakom tankarna, och förstå sambandet mellan känslorna och tankarna. Impulskontrollen utvecklas ännu mer och känsloreglering blir möjligt.
En fantastisk konsekvens av mindfulness är att när vi är närvarande med våra känslor, utan att gå in i kamp med dem, så ökar känslor som glädje, medkänsla och tacksamhet medan känslor som ilska, ångest och depression minskar.
Hur utvecklar man resiliens?
I delar av USA ligger man ganska långt före Sverige inom detta område och omfattande forskning på Socialt och Emotionellt Lärande (SEL) och Mindfulness har pågått längre.
Kombinationen av medveten närvaro och känslofärdigheter bygger resiliens (motståndskraft) vilket hjälper oss att hantera motgångar och stormar i livet. En forskare vid namn Gottman undersökte i en studie vikten av ett ordförråd för känslor (Emotionell Intelligens). Han studerade ett antal familjer med och utan Emotionell Intelligens under en längre period. Definitionen av huruvida föräldrarna var Emotionellt Intelligenta handlade om hur mycket föräldrarna pratade om sina egna och andras känslor med barnen i hemmet.
“När du säger så blir jag jätteglad."
"Hur tror du Reza känner när du tar hans leksaker och inte låter honom vara med och leka?"
"Hur skulle du känna om Reza tog dina leksaker?"
"Idag är pappa lite irriterad eftersom han har sovit dåligt, etc .“
Eftersom samhället ser ut som det gör så separerade många av föräldrarna som deltog i studien. Gottman kunde då se att de barn som inte hade fått lära sig att sätta ord på vad de kände - på oron, ilskan och sorgen de upplevde - var långt mer utagerande än de barn som kunde identifiera och sätta ord på vad som hände inombords. På engelska kallar man detta fenomen för "Name it to tame it", eftersom effekten av att uppmärksamma och identifiera känslan av oro eller obehag vi upplever i kroppen automatiskt gör att intensiteten av upplevelsen minskar. "Feel it to heal it" beskriver effekten som uppstår när vi uppmärksammar och förhåller oss till det vi känner med värme och acceptans. Oron eller obehaget klingar av när vi slutar göra motstånd mot det, när vi avslappnat välkomnar upplevelsen istället för att bita ihop och distrahera oss.
Detta är den primära anledningen till att det är viktigt att kombinera medvetenhetsträning baserad på kroppskännedom med känslofärdigheter för att hjälpa barn och ungdomar att bygga resiliens.
Att bygga medkänsla och social medvetenhet
Att utveckla medvetenhet kring den egna kroppen, kring tankar och känslor och hur alla dessa växelverkar med varandra utvecklar vår medvetenhet och i denna medvetenhet kan vår medkänsla med oss själva växa. Vi får individer som har en helt annan självmedkänsla, samt kapacitet att känna medkänsla med andra. Genom oss själva närmar vi oss andra. Träning i självmedkänsla och den trygghet det medför, gör att de kan bygga upp styrkan att våga säga ifrån, hävda sig själva och inte gå med på att göra saker de innerst inne inte vill. Att känna medkänsla med andra i vår närhet - både i nära sammanhang och globala sammanhang är något som Den Medvetna Utbildningen lyfter i sitt upplägg och i sin utformning av Mindfulness. Dessa domäner kallas för Social Medvetenhet och Global Medvetenhet och tränas i nästa led med eleverna för att bygga bättre relationer i klassrummet, bättre relationer i elevens närhet, men också ur ett större perspektiv med bättre samhällen och en mer medveten värld.
Global medkänsla och medvetenhet
Den globala medvetenheten startar i inkännandet med andra i deras värld. Man brukar prata om att “think global act local”. För att känna in och bli globalt medveten behöver vi först känna oss själva. Nästan alla ekosystem som finns idag är formade av människor och alla människor på jorden är beroende av dessa. Trots det frikopplar sig människor från medvetenheten om hur vi är en del av de ekosystem som ger oss rent vatten, mat och ett stabilt klimat. Vi behöver återkoppla till naturen genom att återkoppla till oss själva och andra. Vi är integrerade delar av biosfären och förutsättningarna för att tex bekämpa fattigdom och utanförskap kan bara ske genom en ökad medvetenhet om hur vi är beroende av ekosystemen som vi är en del av och därför av varandras och andras välmående.
Hur kan vi träna social och global medvetenhet med våra elever och skapa nya förutsättningar i olika miljöer både i den enskilda skolan, i lokala samhället samt på global nivå? Här är möjligheterna oändliga. Oavsett hur vi gör så kan vi uppnå medvetenhet kring jämlikhet, rättvisa och vår roll i det stora hela och hur detta blir en upplevd erfarenhet, inte bara en analysmodell vi tillämpar i en vanlig lärmiljö. Vi kan uppnå en förståelse för hur alla är sammanlänkade och för hur våra handlingar påverkar omvärlden. Vår cirkel av medkänsla kan vidgas till att innefatta inte bara oss själva, familj och vänner utan alla miljarder varelser på vår planet som liksom oss själva strävar efter trygghet, hälsa och lycka.
Vilket samhälle vill du själv leva i? Vilket samhälle tycker du att våra barn ska fokusera på att bygga, och vilka färdigheter vill du att de ska lära sig i skolan och ta med sig ut i livet? Är det digitalisering, analysförmåga och kunskap vi enbart ska lyfta i dagens skola och kommer detta skapa de samhällen vi vill ha?
Tips på videor för medveten närvaro
Meditera with
Inom sporten tar man en time out för att samla laget, dessa sekvenser handlar om att ta en time in för att samla sig själv.
Meditera with
Hjärnan är också en muskel, hur kan du träna den för att hålla den stark och välfungerande?
Länktips
- Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här kan du se alla Påls Time-in-sekvenser online.
- Vill du läsa mer om mindfulness? Klicka här.
