Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Forskning: Fler studier behövs på kvinnohälsa

Forskning: Fler studier behövs på kvinnohälsa

23 november 2021 | Av

Det görs mer forskning på impotens än på PMS – trots att 90 procent av alla kvinnor lider av just PMS. Överlag behövs mer forskning på sjukdomar, skador och behandlingar för kvinnor, även för tillstånd som inte är relaterade till reproduktion. Om det, och vad man kan göra för att hjälpa sig själv vid just PMS, kan du läsa här!

Fler medicinska studier behöver fokusera på kvinnor

Det finns många hälsoaspekter hos kvinnor som man fortfarande inte undersöker tillräckligt –  kliniska och prekliniska studier fokuserar oftast på män. Till exempel är bara en tredjedel av alla deltagare i kliniska prövningar om hjärt-kärlsjukdomar kvinnor, enligt tidskriften Nature.

Dessutom läggs mer pengar på forskning relaterat till mäns hälsa än kvinnors. I en artikel i The Independent kan man läsa att 90 procent av alla kvinnor lider av premenstruellt syndrom (PMS), medan endast 19 procent av män upplever erektil dysfunktion (impotens). Trots det genomför forskare fem gånger så många studier av impotens som av PMS.

Få bidrag beviljas för forskning om PMS, ett tillstånd som drabbar kvinnor varje månad mellan ägglossning och menstruation och har mer än 150 rapporterade symptom, trots en fortsatt brist på förståelse och otillräckliga behandlingsalternativ.

Förutom tillstånd som endast påverkar kvinnor – som till exempel klimakteriet – behövs mer omfattande studier av hälsa och sjukdom hos kvinnor. Till exempel påverkar tillstånd som typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom och hjärtsjukdom män och kvinnor olika. Dessa sjukdomar behöver studeras hos både män och kvinnor, med erkännandet att diagnos, prognos och behandling kan behöva vara olika mellan könen.

Olikheter vid hjärtsjukdom

  • Hjärtattack är en vanlig dödsorsak hos både kvinnor och män, men kvinnor upplever inte alltid de "typiska" symtomen som ofta ses hos män.
  • Kvinnor är mer benägna att få blodproppar efter en hjärtinfarkt – men är mindre benägna att ordineras medicin mot blodproppar.
  • Kvinnor är 50% mer benägna än män att få en första feldiagnostik efter en hjärtinfarkt, och är mindre benägna att ordineras läkemedel för att minska risken för en andra attack.

Orsaken till PMS okänd – men viss lindring finns

Det är fortfarande inte känt varför kvinnor får PMS eller PMSD. Det vi vet är att hormonet progesteron spelar en avgörande roll – från ägglossning och två veckor framåt minskar halten av progesteron hos kvinnor. PMS och PMSD kan bero på att kvinnor är känsliga mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.

Beprövade tips för att lindra PMS-besvär:

  • Träna eller rör på dig, men känn efter vad kroppen behöver så du inte skadar dig.
  • Öva på avslappning, till exempel genom yoga eller mindfulness.
  • Ta det lugnt och försök att undvika stress.
  • Försök se till att du får sova tillräckligt.
  • Ät bra mat och försök att äta regelbundet.

Källa: Nature, The Independent, 1177 Vårdguiden.

Lästips

Yoga online – för lugn och kraft

Yogobe Video: d5f4 Yogobe Video: 6ur5 Yogobe Video: 62br Yogobe Video: 3vy2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Träning med MS – så kan rehabträning hjälpa dig att börja om

Träning med MS – så kan rehabträning hjälpa dig att börja om

12 oktober 2021 | Av

När sjukdom eller skada sätter käppar i hjulet – vad gör du då? Lyssnar in, eller kör på? MS fick mig att öva på acceptans och inse att jag var tvungen att börja om. Delta i de nya rehabklasserna och läs mer om långsam stretch, vila och rehabträning här! 

Efter skada eller sjukdom – börja om och låt kropp och själ hinna ikapp

Jag fullkomligt älskar rörelse, träning och yoga. Att dessutom träna och yoga i naturen har blivit min grej.

Träning har varit självklart för mig sedan barnsben, och när jag fick min MS-diagnos blev träningen viktigare än någonsin. Men trots mina kunskaper och erfarenheter så tränade jag fel. Jag tränade som jag gjort tidigare. Utmanande, hårt och mycket. Min kropp skrek redan av utmattning. Det hade tagit flera år innan jag fick min diagnos och min kropp och jag var totalt utmattad. Träningen för mig blev bara nedbrytande. Det tog lång tid innan jag kunde acceptera och förstå att jag var tvungen att tagga ned. Börja om från början.

Att stanna upp och börja om från början är faktiskt det bästa du kan göra. Låta hela din kropp, ditt sinne och din själ hinna med på resan. Att ge dig tid för återhämtning och vila. Att njuta av din träning och succesivt bygga upp din kropp.

Rehabträning för att bygga upp kroppen

Efter en skada eller sjukdom så ta den tid du behöver för att bygga upp din kropp igen. Du behöver inte träna långa pass. Du behöver inte träna så att du får blodsmak i munnen. Börja långsamt. Rehabträning behöver inte vara tråkigt. Det finns så mycket att göra. Det bästa av allt är att du kan få in en ny vana eller börja träna något nytt. Många skador relaterade till träning är på grund av för ensidig träning. Så tänk att få in rehabträning, rörelse, rotationer, stabilitet, balans, styrka och kondition.

Efter min diagnos, när min kropp var helt slut, så började jag att stretcha för jag var extremt stel. När jag hade sprungit eller gått en promenad gav jag tid åt långsam stretch och vila. Skillnaden var enorm och min kropp började svara på träningen. Jag blev nyfiken och började med yoga regelbundet. Jag lade även in lite styrke- och stabilitetsövningar. Inget märkvärdigt men långsamt och inkännande. Jag ville känna mig stark igen. Inifrån och ut. Jag ville ha kontroll över min kropp och kunna använda den en lång tid framöver.

Kolla gärna in mina klasser för rehabträning och träning för nybörjare på Yogobe!

Kram J

Playlist - rehab för helkropp, överkropp och underkropp

Delta i alla Jenny Ströms rehabklasser: Rehabträning för hela dig, som ger dig vägledning för att på ett hållbart sätt komma igång med rehabträning vid bland annat stressrelaterade problem, smärtproblematik eller skador.

Läs mer om skonsam träning och hälsa 

Rehabträning online med Jenny Ström

Yogobe Video: d34c Yogobe Video: 4sh2 Yogobe Video: 8ur3 Yogobe Video: x54g

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Möta & hantera överväldigande känslor: Trauma & PTSD

Möta & hantera överväldigande känslor: Trauma & PTSD

10 oktober 2021 | Av
Yogobe

Ibland får inte livet plats i kroppen, känslorna överväldigar och vi får skenande ångest eller ilskan väller över, vi börjar gråta eller tankarna löper amok. Vad kan vi göra i de här situationerna? I denna del av vår serie om överväldigande känslor tar vi reda på vad trauma och ptsd/ptss är med hjälp av Josefin Wikström – och vad du kan göra både förebyggande och mitt en traumatrigger.

Vår serie om överväldigande känslor

I vår serie om känslor pratar vi om när känslorna blir så starka att vi inte vet hur vi ska hantera dem. Vi undersöker hur vi kan hjälpa oss själva (i komplement med professionell hjälp när det behövs såklart), med hjälp av psykologi och kroppsbaserade metoder, mindfulness och yoga. I denna del har vi tagit hjälp av Josefin Wikström. Övriga delar: 

Trauma – en överväldigande händelse

Ett trauma kan vara en enskild dramatisk händelse såsom vid stora olyckor och katastrofer, men också en del av ett återupprepat mönster av traumatiska situationer, så som misshandel i hemmet eller brist på närhet och uppmärksamhet som barn. Gemensamt är att de är överväldigande och inte går att hantera eller kontrollera för individen. Upplevelsen av händelsen är individuell, det som är traumatiskt för mig behöver inte vara traumatiskt för dig.

Vanligaste reaktionerna vid upplevd fara kallas för ”fight/ flight”-responsen som innebär att vi fysiskt tar oss ifrån faran, i vissa fall kan vi även gå in i en frysrespons som gör att vi blir oförmögna att röra oss – den här responsen kan vara svårare att hantera efteråt. Den naturliga responsen vid stress och fara är rörelse och samvaro med andra. Blir detta hindrat ökar riskerna för ohälsa och mer långvariga konsekvenser.

Hur påverkas vi av trauma och när blir det PTSD?

Vi klarar i de allra flesta fall av att hämta sig efter en traumatisk händelse. Det är kombinationen av traumatisk stress, uppväxt, genetik, situation i livet och brist på gemenskap, anknytningspersoner eller/och ett sviktande stöd som gör situationen outhärdlig att hantera. När vi inte klarar av att reglera vår stressrespons efter händelsen riskerar vi att utveckla diagnosen PTSD, Posttraumatiskt Stressyndrom. Vid PTSD och kronisk stress utvecklas en obalans i vårt autonoma nervsystem, vårt endokrina system och våra hormonbalanser.

Efter en tid utvecklas även strukturella förändringar i hjärnan, bland annat med:

  • en hypersensitiv amygdala som är hjärnans ”alarmsystem”
  • och en mindre aktiv frontallob vilket innebär att vi lättare upplever situationer som hotfulla, får svårt med minnet, det logiska tänkandet och att koncentrera oss.

Det här är ett smart sätt av kroppen att omstrukturera sig för överlevnad, det är inget som är fel på dig, snarare tvärtom. Man kan uppleva symptom och reaktioner som panik, reaktivt beteende, flashbacks, ångest, starka känslomässiga svängningar, försämrad sömn, depression, utmattning och känslor av hjälplöshet. Det kan även vara en underliggande orsak till många diagnoser inom psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och missbruksproblematik. Hör Josefin prata om vad trauma är här.

Att genomleva ett trauma och återhämta sig från PTSD kan också ge en oerhörd kraft, kreativitet och inspiration för att finnas där för andra som gått igenom svåra upplevelser.

Hjälp dig förebyggande för att balansera nervsystemet

På samma sätt som kroppen omstrukturerar sig för överlevnad under hot så kan vi stärka motsatta system som är aktiva vid återhämtning och självläkning. Yoga, fysisk träning, mindfulness och avslappning är bra metoder för att stärka det parasympatiska nervsystemet –som är kroppens ”lugn och ro”-system och på så sätt stödja andra behandlingsinsatser som är nödvändiga om du utvecklat PTSD.

Prova att skapa en daglig rutin, försök att ägna minst tio minuter om dagen till att djupandas. Försök även att röra på dig för att få upp pulsen och blanda aktiva och passiva övningar för att milt höja och sänka pulsen under dagen, andas gärna med samma rytm på andningen. Du kan räkna till fyra eller fem på in- och utandning för att höja din HRV – Hjärtrytmsvariation. Ett starkt och flexibelt HRV bidrar till ett starkare autonomt nervsystem och ökar din motståndskraft mot stress.

Självregleringstekniker vid traumatrigger och ptsd/ptss

En traumatrigger är en stark stressrespons, med följder som oro, ångest, sorg, skam, ilska, flashbacks panikångest eller andra överväldigande känslor. Det är nervsystemet som går på högvarv vid minnen (som kan vara tankar men också känslominnen eller sinnesintryck som får kroppen tillbaka till en fara som varit fysisk eller emotionell/överlevnadsrelaterad. Man kan uppleva sig övergiven eller rädd för detsamma). Tips från Josefin Wikström mitt i triggern:

  • Safe smell kallar Josefin det och handlar om att lukta på någonting som känns tryggt för just dig. Du kan ha med dig en handkräm som doftar gott, då får du dessutom effekten av att massera in händerna vilket ytterligare lugnar. Eller en parfym eller eterisk olja etc.
  • Aktivera dina muskler för att få utlopp för kroppens stressrespons. Finns inte utrymme för kraftfullare rörelser som stolens position eller att göra en yogasekvens kan du spänna och släppa i armarna om vartannat eller trycka ner dina fötter i golvet. Just fötterna är lugnande, så du kan också massera dina fötter eller gå långsamt.
  • Träna djup magandning när du inte har panikångest, och när du känner att det är på gång, kan du börja andas djupare. Observera att för en del kan andningen vara triggande, se vad som fungerar för dig.
  • Rikta fokus på omgivningen, för att omdirigera tankarna, rädslan och stressresponsen som satts igång. Det som händer i dig är minnen eller oro för framtiden, så genom att se och höra och känna det som är runt dig kommer du tillbaka till här och nu.
  • Kallt vatten kan minska ångest, till exempel att spola kallt vatten på ansiktet.
  • Hitta en trygg plats som du kan återknyta till när du känner starka känslor. Det kan vara rent fysiskt att ta dig till en miljö, ett djur eller en person. Men också att sluta dina ögon och se den här platsen framför dig. Hör Josefin berätta mer här.

Yoga som stöd vid trauma

Josefin såg att yoga och dans, samt stöd från familj och vänner, hjälpte henne med sin PTSD efter traumatiska upplevelser i barndomen. Hon märke att det inte var all yoga som hjälpte, utan att vissa yogaövningar och yogaformer gav mer ångest och ibland en försämring av hennes symptom, något som hon också märkte i de många deltagare som hon arbetade med. Hon började studera vad det är som hjälper i yogan och fann psykiatrikern Bessel van Der Kolk som forskar på trauma. Vad hon såg är att passen bland annat behöver:

  • Vara trygga.
  • Öka känslan av egenmakt (det vill säga inga krav eller att man pushar över gränser).
  • Balansera nervsystemet genom att varva rörelser som får utlopp för stressresponser i kroppen blandat med lugnande övningar.
  • Beroende på följdsymptom så som depression eller ångest, kan man behöva anpassa övningarna.
  • Yogan hjälper oss också att bli mer mottagliga för andra stödinsatser så som samtalsterapi.

"Yoga har påvisat bättre resultat vid svårbehandlad PTSD än någon medicin som någonsin provats." – Bessel van Der Kolk M.D, professor i psykiatri, Boston University

Något som kan vara bra att ha i åtanke är att yoga kanske inte passar alla och att vi behöver vara så oerhört öppna inför dem som vi möter, alla är unika och en kombination av insatser oftast är det som fungerar mest effektivt. Lyssna när Josefin pratar om hur yoga kan hjälpa vid trauma här.

Yogaprogram online för trauma och PTSD 

Läs mer om Traumaanpassad yoga här och ta del av vårt yogaprogram nio veckor traumaanpassad yoga här! Här vill vi särskilt lyfta vecka fyra & fem som handlar om andning, grund & rörelse, samt samling & stabilitet.

Del ett baseras på följande inlägg: Traumaanpassad yoga - lindring på vägen och Trauma och tiden just nu. Samt videon om överväldigande känslor. Josefin har också faktagranskat texten.

Läs mer om självreglering vid starka känslor

Traumaanpassad yoga med Josefin Wikström online

Yogobe Video: c7p3 Yogobe Video: 6t8p Yogobe Video: 6ts9 Yogobe Video: sx62

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Därför ger stress & spända käkar huvudvärk

Därför ger stress & spända käkar huvudvärk

06 oktober 2021 | Av

Vad beror din huvudvärk på och hur kan du lindra den? Att bita ihop käkarna är en naturlig reaktion på stress, likaså att spänna nacke/axlar. Spända käkar och axlar samt dåliga mantran hänger i sin tur ofta ihop med huvudvärk. Läs mer och få tips! 

Ont i huvudet ? Spänningar i käkarna kan vara orsaken 

Vaknar du med trötthet i käkarna, lite svårt att gapa på morgonen, kanske tandläkaren säger att du biter ner tuggytorna på dina tänder? Att bita ihop käkarna är en naturlig reaktion på stress. Vårt primitiva reaktionsmönster vid stress innebär många gånger att vi gör oss redo att fly eller kämpa, och att då till exempel knyta nävarna, dra upp axlarna och bita ihop käkarna är ett vanligt mönster.

Dessa mönster handlar ju i grunden om överlevnad, men när vi spänner käkarna på natten handlar det om att vi inte har släppt dagens stressmönster utan i stället tagit med dem in i sömnen. Kanske vi även har en dålig sömnkvalitet på grund av dessa spänningar och mönster. Ibland är det även på dagen som vi biter ihop käkarna, framför datorn, när vi är stressade, i besvärliga möten. En del har fastnat i ett mönster där vi även är spända när vi tittar på film, promenerar och gör alldagliga vardagssysslor. Spänningen och huvudvärken har blivit vardag och ibland händer det att man allt oftare tar receptfria läkemedel för att lindra smärtan. Förpackningen med Alvedon tar slut alltför fort och den står numera på inköpslistan varje vecka.

Kanske du har fått en bettskena mot ditt nattliga bettmönster. Eventuellt har den haft en positiv effekt och käkarna är bättre och du vaknar avspänd, utvilad och leende. Eller inte? Kanske du på grund av din frekventa huvudvärk varit hos läkaren och fått diagnosen spänningshuvudvärk.

Stress och spända axlar kan också orsaka huvudvärk

Kanske du inte har speciellt spända käkar, men spända axlar som orsakar huvudvärken. Att säga till sig själv att smärtan beror på stress, och sedan likt ett mantra för dig själv upprepa ”jag är så stressad, jag är så stressad...” bekräftar och fördjupar bara känslan av stress och kanske till den adderar ett lager av hjälplöshet. Kanske även förklaringen som ges ovan att spända käkar och skuldror är ett naturligt stressmönster också gör att det känns som om det mönstret då inte går att ta sig ur.

Men vi kan ju bryta våra mönster, vi kan lära om, göra annorlunda, kontrollera det som går att kontrollera.

Tips vid spända käkar och axlar

  • Det finns många övningar som ökar cirkulationen i nacke och skuldror, såsom:
    • Andningsövningar
    • Axelrullningar
    • Nackrörelser
    • Styrketräning
    • Yoga
  • Eller varför inte tokdansa en stund, vilket ju är ett fantastiskt härligt sätt att reducera stress och spänningar.
  • Tekniker och övningar för att bli medveten om spänningar i till exempel käkar samt arbeta med att släppa dessa spänningar och på sikt förändra dina mönster.

Här på Yogobe har jag en video med övningar som är bra vid huvudvärk och spända käkar. Kika in och se om de är något för dig, kanske du kan minska dina spänningar och genom det faktiskt reducera din inre stress – ja, det fungerar åt det hållet också att spänningar och spänningsmönster ökar känslan av upplevd stress.

Det är dags att byta mantrat ”jag är så stressad” till ett mer positivt klingande mantra.

Namaste,
Hillevi

Läs mer om värk, avslappning & rörelse

Videotips med övningar mot huvudvärk

Yogobe Video: u4w8 Yogobe Video: f6w4 Yogobe Video: pf54 Yogobe Video: 45ae

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Så kan träning lindra smärtan vid fibromyalgi

Så kan träning lindra smärtan vid fibromyalgi

09 juni 2021 | Av

Fibromyalgi är en störning i kroppens smärtreglerande system – vilket skapar smärta och ökad smärtkänslighet. Men hur kan träning och rörelse hjälpa, på lång sikt? Läs mer om diagnosen och hur du kan planera din träning för en vardag med mindre smärta.

Vad är fibromyalgi?

Om du har fibromyalgi – är det bra för dig att träna? Ja. Kan du få mer ont av att träna? Ja. På grund av sistnämnda har du större behov att anpassa träningen utifrån just dig och din dagsform. En fysioterapeut kan vara ett stöd kring detta, så tveka inte att söka upp en om du känner att det kan vara hjälpsamt för dig.

Cirka 2 % av Sveriges befolkning har fibromyalgi (FM) – en störning i kroppens smärtreglerande system med ökad smärtkänslighet och smärta som följd. Det kan ofta göra mer ont i vissa kroppsdelar, och det vanligaste är smärta i nacken, axlarna och i nedre delen av ryggen.

Diagnosen ställs av läkare utifrån sjukdomshistoria och undersökning av specifika ömma punkter på kroppen. Det är vanligt att man även har IBS, ångest och depression vid FM. Inom vården jobbar flera yrkeskategorier gemensamt för att möta patienten och smärtans olika aspekter. För de flesta med diagnosen rekommenderas information tillsammans med individualiserad fysisk aktivitet, läkemedel och Kognitiv Beteende terapi (KBT).

Den där individualiserade fysiska aktiviteten som också kan kallas träning är min expertis, då jag är fysioterapeut, och min yrkeskår kan du ta stöd av både vid FM men också smärtproblematik av annan art.

Varför är fysisk aktivitet så potent vad gäller smärta?

Här finns flera orsaker:

  • En av dem är att vid fysisk aktivitet stärks det smärthämmande systemet från hjärnstammen och endorfiner (godingar du säkert hört talas om förut?), serotonin och noradrenalin utsöndras. Du får alltså en dusch av “må bra hormoner” serverat ihop mer träningen.
  • Ett ökat inflöde av nervsignaler från muskelarbete och beröring kan minska smärtupplevelsen tack vare något som kallas “gate-control”. Enkelt förklarat innebär det att bara en viss mängd nervsignaler kan nå hjärnan och medvetandet. Övriga stoppas som vid en grind när inflödet är fullt. Man kan alltså knuffa smärtsignalerna åt sidan genom att öka inflödet av andra signaler.
  • Att uppmärksamheten avleds från smärtan till något annat förändrar smärtupplevelsen. Visst har du märkt att det är svårt att tänka på flera saker samtidigt? Att ta en paus från att tänka på att ha ont kan vara välkommet.
  • Mer specifikt vid FM är att man funnit en form av retande ämnen i vävnaden vilket ökar känsligheten, liknande inflammation. Då blodtryck och blodflöde ökar när du är fysiskt aktiv kan det leda till att dessa retande ämnen minskar. Blodflödet till följd av rörelsen kan alltså skölja ur delar av de ämnen som skapar smärtan.

Att utföra fysisk aktivitet på ett gynnande vis kan påverka just hur du upplever att göra fysisk aktivitet. Känslor, erfarenheter och förväntningar spelar också roll i hur du uppfattar smärtupplevelsen. Signalerna kan alltså vara desamma men beroende på positiva eller negativa “kryddningar” av signalerna kommer de upplevas väldigt olika. Genom fysisk aktivitet och träning kan du stärka relationen till din kropp; lära känna kroppens förutsättningar inför, under och efter aktivitet. Avdramatisera rörelserädsla (är man rädd för något brukar det mest avdramatiserande vara att göra just detta – i en överkomlig dos) samt stärka känslan av att du klarar av något, dvs stärka self-efficacy; upplevelsen av att “jag kan”.

Det gäller att hitta rätt duration (hur ofta ska jag träna) och intensiteten (hur hårt ska jag träna) i aktiviteten. Här följer några generella principer man sett verkningssamma i studier.

Träningsrekommendationer vid fibromyalgi

  • Börja med 3-4 veckor träning med 20 minuter aktivitet, 2-3 gånger i veckan. 5-10 styrkeövningar där du börjar på 40-50% av max vad gäller belastning (max = den belastning du klarar att använda 1 enda repetition). 15-20 repetitioner av övningen och 2-3 set (upprepningar av programmet). Om det funkar bra kan du successivt öka motståndet. Ha som mål att uppnå ca 80% av max och göra 5-10 repetitioner på den belastningen.
  • Intervallträning, det vill säga, lite tuffare träning varvat med lite lättare brukar upplevas som behagligast. Personer med diagnosen FM brukar behöva en något längre återhämtning än andra. Rekommendationen är 1-2 dagars vila mellan passen.
  • Efter minst 6 veckor har man sett en ökad fysisk kapacitet; ökad kondition, styrka och snabbhet.

Observera och modifiera – träningen kan minska smärtan

Det är svårt att peka ut en optimal intensitetsgrad via studier då det är så individuellt. De med mer symtom behöver börja med en mildare träningsintensitet. Om du tror att övningarna kommer lindra din smärta eller inte påverkar också verkningsgraden.

Börja röra på dig på en nivå och i en aktivitet eller med övningar som du tror kan lindra din smärta och som du trivs med att utföra. Observera hur det känns före, under och efter träningen och var medveten om att smärtan kan öka ett dygn efter träningen, men ska sedan lätta igen och på sikt ska smärtbilden minska. Om du behöver, modifiera övningarna, byt ut dem, byt antal eller intensitet. Träningen ska tjäna dig, inte tvärtom.

Det kan vara svårt att lägga märke till förändringar om du jämför dag för dag men om du skriver ner aktiviteter du klarar att göra, har svårt med eller längtar efter att kunna göra, så kan du utvärdera det över tid och kanske se tydligare om du får en positiv utveckling.

Det finns inga kontraindikationer vad gäller träning vid FM. Om du har kombinerad problematik med till exempel hjärt-kärlsjukdomar eller en pågående lokal inflammation såsom bursit, rekommenderas att du tar kontakt med vården innan du börjar träna.

TENS, akupunktur och massage kan också ha en positiv effekt på smärta. Yoga och avspänningsträning kan bidra till bättre sömn och också lindra värken.

Läs gärna mer om fibromyalgi här: 

FYSS 2016; Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd, Reumatikerförbundet Fibromyalgi och 1177 Fibromyalgi.

Lästips om fibromyalgi, smärta och träning

Yoga och träna online – för styrka, kondition och rörlighet

Yogobe Video: z2h5 Yogobe Video: 7w2u Yogobe Video: 25dz Yogobe Video: kx23

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem. hos Yogobe.  Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Vad är medicinsk yoga?

Vad är medicinsk yoga?

28 april 2021 | Av
Yogobe

Medicinsk yoga är namnet för flera olika yogastilar som mjukt och lugnt stöttar din kropp både i rehabilitering och balans för kropp och själ. Läs mer om medicinsk yoga här!

Medicinsk yoga – en lugn och teurapetisk yogaform

Medicinsk yoga är samlingsnamnet för flera terapeutiska yogaformer som kan lindra olika fysiska och psykiska besvär. Den medicinska yogan är ofta inspirerad av den traditionella kundaliniyogan, men är mjukare och lugnare. Ibland syftar de medicinska yogastilarna till att underlätta ett besvär, som migrän, medan andra är generella och stöttar kroppens förmåga att läka genom att balansera kropp och själ, med fokus på att lindra stressymptom.

Vill du testa medicinsk yoga? I videobiblioteket här på Yogobe hittar du klasser med olika längd och behov.

Många av de medicinska yogaformerna är forskningsbaserade och klasserna byggs på beprövade metoder. Andningstekniker, lugna yogapositioner, avslappningsövningar och meditation utövas ofta inom medicinsk yoga och mycket fokus ligger på att yogan ska kunna anpassas efter varje persons  unika behov.

En yogastil för alla

Idag finns många olika yogastilar, allt från lugna och stilla yogaformer till avancerade och fysiskt krävande. Om du upplever smärta eller stress så kanske inte de mest fysiskt krävande yogaformerna är något du vill eller kan utöva. Medicinsk yoga är ett lugnt alternativ till dessa yogastilar och ett verktyg för att rehabilitera, lindra besvär och skapa balans.

Dock behöver du inte ha några särskilda besvär för att utöva medicinsk yoga – den passar också dig som vill utöva en lugn och mjuk yogaform som hjälper dig att hålla kropp och själ i balans.

Olika former av medicinsk yoga:

  • Migränyoga
  • HoliYoga - hormonyoga
  • MediYoga
  • Canceryoga till exempel Yoga4cancer
  • Stressyoga

Vad är MediYoga?

MediYoga är en varumärkesskyddad yogaform som skapades av Göran Boll på 90-talet. Det var också han som tidigare tog initiativet till den första medicinska vetenskapliga studien på yoga i Sverige. MediYogan är inspirerad av kundaliniyoga, ayurveda och traditionell kinesisk medicin och kan ses som en föregångare för andra medicinska yogastilar.

Passen inom MediYoga har en viss struktur och ett innehåll som är baserat på många års forskning. Klasserna är utvecklade för att stötta kroppens naturliga förmåga till läkning vid sjukdomstillstånd som till exempel utmattning, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. I Sverige används MediYoga på över 200 vårdenheter.

Lästips – om värk, rörelse och medicinsk yoga

Videotips – medicinsk yoga online

Yogobe Video: 4ge7 Yogobe Video: z47b Yogobe Video: m3tb Yogobe Video: kpy9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Så tränar du för trädgårdssäsongen

Så tränar du för trädgårdssäsongen

27 april 2021 | Av
Yogobe

Trädgårdsarbete är också träning! Gräva, rensa i rabatten, kratta löv, klippa gräset, skörda – allt kräver sin kropp. Olika positioner belastar olika delar av kroppen och kräver olika sorts träning. Personlige tränaren Seth Ronland ger här sina bästa tips för hur du kan avlasta din kropp när du jobbar i trädgården. 

Träna för trädgårdsarbete – bli stark där du behöver det

– Att få trötthet och lite smärta i ländryggen är väldigt vanligt vid trädgårdsarbete, säger personlinge tränaren Seth Ronland. Även fotlederna, höftlederna och axlarna brukar påverkas. Att man har känningar i ryggen i stort är också vanligt då i princip alla andra delar av kroppen påverkar ryggen. 

– Det finns lite risker med att börja spela fotboll efter femton år och inte ha rört på sig. Med andra ord, vi måste träna på positionerna som vi är ute efter att bli starkare, uthålligare och stabilare i.

Fundera alltså på vad det är du vill att din kropp ska klara av. Vad vill du använda din kropp till? Utgå från det i din träning. Ska du gräva eller klippa häcken krävs det ofta mer styrka i ryggen än när du rensar rabatten – då behövs det mer höftrörlighet. Kan du rotera bröstryggen på ett bra sätt? Kan du böja dig fram och bak? Kan du sitta på huk utan större ansträngning?

Därför får du ont av att jobba i trädgården

Vid trädgårdsarbete precis som vid all annan fysisk aktivitet, är det vanligt att få träningsvärk. En helt naturlig reaktion som beror på att kroppen inte är tillräckligt tränad för uppgiften. Kroppen är dessutom inte optimerad för att göra monotona uppgifter alltför länge eller sitta/stå i en och samma position under långa stunder. Ett tips är att dela upp arbetet i kortare pass för att slippa överbelastning.

Tips till dig som gör trädgårdsarbete – så hjälper du kroppen

  • Om du har möjlighet, börja med kortare arbetspass i trädgården för att sedan öka på tiden. Då hinner kroppen vänja sig och bygga upp sig för uppgiften.
  • Tänk på att det alltid är jobbigast i början!
  • Försök få in pauser i trädgårdsarbetet.
  • Sitt eller stå inte länge i en och samma position. Byt position under arbetets gång om möjligt.
  • Var snäll mot din rygg. Dess funktion är viktig för hela kroppens funktion.
  • Utgå från vad det är du vill att din kropp ska klara av när du tränar.
  • Att träna framförallt ländrygg och axlar brukar vara bra vid trädgårdsarbete.
  • Träna rörlighet, uthållighet och styrka för bästa kroppsliga funktion.
  • Ha kul!

Läs mer om rörelse, träning och en hållbar kropp

Videotips inför trädgårdsfix

Yogobe Video: 9g8s Yogobe Video: 9hd4 Yogobe Video: 29we Yogobe Video: 9ec2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!


Öppna inlägget
Ett år vid köksbordet – så lindrar du stillasittandets smärtor

Ett år vid köksbordet – så lindrar du stillasittandets smärtor

25 april 2021 | Av

Hundra zoom-möten senare och du har gamnacke vid köksbordet? I pandemins spår jobbar många fortfarande hemma, och påverkan på kroppen är tyvärr inte positiv med smärta i nacke, axlar och rygg. Men du kan hjälpa kroppen genom att göra övningar mot de vanliga smärttillstånden. Läs mer och se nya videor här!

Att jobba hemma ger smärtande nacke och värkande rygg

Det där vi trodde skulle vara några veckor, tog visst lite längre tid. Vid pandemins start förra året när många anställda fick besked att de skulle arbeta hemma var det många som tyckte det var lite soft att få chilla hemma i soffan med datorn en vecka eller ett par. Initialt var det trängsel i parker och friluftsstråk där man hade ’Walk and talks’ med kollegan i luren och dagliga friskvårdstimmar togs ut för att dagtid träffa sin löpcoach, när man nu äntligen hade tid att träna för det där loppet.

Ett drygt år senare med otaliga zoom-möten och dåliga arbetsställningar framför datorn är det tyvärr ett annat scenario vi ser. Smärtande nackar och axlar och värkande ryggar. Musarm, spänningshuvudvärk och skrivkramp i en salig röra. Hemmabyggen med boktravar på diskbänken att ställa sin laptop på för att kunna stå och arbeta konkurrerar med tappra försök att finna fungerande liggande arbetsställning i soffan.

Den initiala frihetskänslan och aktivitetsglöden har falnat och en ökad inaktivitet hos befolkningen tycks nu vara ett faktum. Gymmet känns inte tryggt och simhallarna är stängda. Arbetsdagen kan fortsätta en bra stund efter middagen eftersom kontoret är just där i köket och är öppet igen så fort bordet är avdukat efter middagen och barnens fritidsaktiviteter är begränsade. Att dessutom partnern och de studerande hemmaboende ungdomarna är hemma gör inte situationen bättre. Det är fler som konkurrerar om platserna hemma och friktionen är ibland påtaglig.

Rörelse – en väg ur smärta 

Att sitta stilla, att sitta dåligt, att jobba enformigt har aldrig varit bra, men just nu är detta så tydligt för många. Små pauser med smarta rörelser kan vara en lösning, eller åtminstone en hjälp på vägen. Många gånger är rörelse vägen ur smärta. Att rulla ut yogamattan och göra ett kort set med övningar tar inte lång tid. Kanske den korta stunden är en bra investering för att bli av med smärtan, eller förebygga den. Musarmen behöver mobilisering, nacke och skuldra behöver cirkulation för att möta spänningshuvudvärken och den smärtande ryggen behöver byta läge. Kanske den lilla pausen till och med hjälper mot skrivkramp och projektångest.

Och du, du glömmer väl inte att ta ut din friskvårdstimme, trots att loppet blev inställt förra året kommer det säkert att köras framöver.

Med värme,
Hillevi Borga

Nya klasser online med Hillevi Borga

Nu har vi fyllt på med nya klasser med Hillevi. Den här gången ligger fokus på övningar för att möta vanliga smärttillstånd som kan vara relaterade till hemmakontorets utmaningar. Du hittar alla Hillevis sekvenser i videobiblioteket!

Läs mer om träning och arbete hemma

Videotips med övningar för vanliga smärttillstånd

Yogobe Video: 8db2 Yogobe Video: 8p9u Yogobe Video: u4w8 Yogobe Video: 7w2u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget

Sok

Kategorier