Ditt hjärta trivs inte när du sitter stilla timmar i sträck. Det är faktiskt mer slitsamt för pumpen än att vistas som astronaut i rymden. För bättre hälsa räcker det dock med måttlig fysisk aktivitet. Läs mer om hjärtforskningen här!
Stillasittande ger stora påfrestningar på hjärtat
Katarina Steding-Ehrenborg är docent i experimentell klinisk fysiologi och lektor vid Lunds universitet. Hon forskar på vad som händer med hjärtat när vi tränar, vem vi än är och hur våra dagar än ser ut.
En astronaut tränar två till tre timmar per dag för att klara av de stora påfrestningarna det innebär att vistas i rymden. På det viset försöker de undvika riskerna med stillasittande. En person som spenderar många timmar i soffan belastar däremot inte musklerna alls.
– Timslånga kvällar framför tv:n är mer slitsamt för hjärtat än att vistas som astronaut i rymden, säger Katarina Steding-Ehrenborg, i en artikel i Forskning & Framsteg.
Och visst vet vi ju att våra kroppar är skapta för att röra på sig. Men idag sitter vi ändå långa stunder framför datorn och skrivbordet. Eller som under den här pandemi-våren; halvligger i soffan och jobbar. Men allt stillasittande ger dig en ond rygg och belastar ditt hjärta.
– Det är jätteviktigt att vi rör på oss. Muskelsammandragningarna frigör viktiga signalämnen, myokiner, som är nödvändiga för att kärlen ska må bra, säger Katarina Steding-Ehrenborg.
Saknas muskelsammandragningar leder det till att kroppen blir sämre på att dämpa inflammationer. Fysisk aktivitet blir helt enkelt inflammationsdämpande.
Och just låggradig inflammation är ett hett område inom hjärtforskningen. Katarina Steding-Ehrenborg har koll på detta: hon har granskat fler än 200 vetenskapliga studier om sambandet mellan hjärthälsa, kost, motion, nikotin, gener och stress. Under arbetet blev hon mest förvånad över att industriellt tillverkade transfetter kan påverka våra gener så att kroppen börjar tillverka mer av det onda kolesterolet. Läge att se över intaget av transfetter?
Fysisk aktivitet – så mycket behöver du röra på dig
Annars menar Katarina Steding-Ehrenborg att det mesta vi äter kan vara både bra och dåligt för hjärtat och kroppen. Choklad till exempel, framför allt mörk sådan, skyddar kärlen. Men äter vi för mycket kan vi gå upp i vikt och det motverkar de positiva effekterna.
– När jag tittar på forskningen så ser jag att det inte behövs särskilt mycket. För att få bättre hälsa och förebygga sjukdomar räcker det med fysisk aktivitet, på en måttligt intensiv nivå, 150 minuter i veckan. Däremot innebär större träningsdos också större positiva effekter.
Hur du delar upp din rörelsetid spelar ingen roll så länge träningen pågår minst tio minuter per gång – och minst tre gånger i veckan. Det kan vara en snabb promenad, cykla så att du får upp ett flås eller att dammsuga lite hemma. Det viktiga är att komma upp till 150 minuter i veckan.
Så fungerar hjärtat egentligen
Visste du att ditt hjärta pumpar uppåt och nedåt, som en cykelpump? Det kan även förvåna hjärtläkare, som oftast bara har sett hjärtat pumpa i en öppen bröstkorg – och där har tryckförhållandena ändrats jämfört med hur hjärtat slår inuti kroppen.
Katarina Steding-Ehrenborg och hennes kollegor har gjort filmer som visar hur hjärtat jobbar i kroppen. De har satt samman flera bilder av hjärtat hos idrottare som cyklar med hög belastning – inuti en magnetkamera. I filmerna kan man se att hjärtats pumprörelse en cykelpumps. Ytterkanterna är nästan stilla, medan bara klaffarna rör sig uppåt och nedåt. Rörelserna är likadana, oavsett om du är en otränad person eller hjärtpatient.
Varför forskas det inte mer på kvinnors hjärtan?
I Forskning och Framsteg tar Katarina Steding-Ehrenborg upp ett ämne som gör henne frustrerad:
– Folk undrar varför det forskas så lite på kvinnors hjärtan. Orsaken är att kvinnor inte lika ofta vill delta i forskningsstudier. En annan del av förklaringen är att män ofta är i 60-årsåldern när de drabbas av hjärtinfarkt. Kvinnor är runt 80 år och skörare.
Enligt Katarina Steding-Ehrenborg är det också svårt att få med kvinnor i kontrollgrupper med friska.
– Hur ska vi kunna diagnosticera kvinnlig hjärtinfarkt om vi inte vet hur den ser ut, eller hur det friska kvinnohjärtat ser ut? Vi behöver helt enkelt fler kvinnor som svarar ja när frågan om medverkan i forskning kommer.
Här kan du läsa artikeln i Forskning & Framsteg!
Lästips om forskning, yoga och träning hemma
- Träna hemma – 6 tips för att komma igång, av Julia Glutz.
- Forskning: Vad händer i hjärnan vid olika typer av meditation?
- Antiinflammatorisk kost – enligt vetenskapen, av Julia Mazowska.
Yoga och träna online – få till din dagliga rörelse
Träna with
Få till träningen även när det är kort om tid – jobba med benen med fokus på utfall och få upp flåset.
Yoga with
Få tid att verkligen känna in hela dig i ett skönt slow flow med fokus på övergångar.
Yoga with
Låt dig guidas till att öppna uppöver bröstet och ditt hjärta.
Yoga with
Senioryoga: Yoga för att stärka ditt hjärta. Få upp pulsen och flåset med sköna yogarörelser med Milla Floryd.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
