Hur kan man hjälpa sig själv vid sorg och nedstämdhet? Vad är egentligen skillnaden mellan att bearbeta och att fastna – och vad händer när vi flyr ifrån känslan? Vi tar vi hjälp av leg. psykologer Frida Hylander och Mona Drar i ämnet möta sig själv i sorg och depression.
Depression, nedstämdhet och sorg
I denna del i serien om överväldigande känslor har vi tagit hjälp av Frida Hylander, leg. psykolog, ISHTA-yogalärare och en av grundarna till YOMI-metoden och Mona Drar, leg. psykolog och författare influerad av bland annat mindfulness, selfcompassion, naturbaserad terapi samt buddhistisk tradition.
Först och främst ska vi bena ut vad som är vad i begreppen. Ibland kan vanliga känslor så som sorg, besvikelse, trötthet eller upplevelser av misslyckanden förväxlas med depression. Om vi inte får verktyg att bemöta oss själva i livets naturliga känslor kan de dock övergå till långvariga tillstånd så som depression, missbruk eller utmattning.
Mona: – I en klinisk depression är det vissa kriterier som ska uppfyllas. Det måste ha hållit i sig i en längre tid, påverka ens funktionsnivå i livet – kognitivt, koncentration, minne och om kan se fram emot saker, aptit: Det påverkar hela livet. Hela världen blir lite gråare, så det är viktigt med beteendeaktivering, att tvinga sig ut och träffa sina vänner och tvinga sig att äta på regelbundna tider för att det är sunt, trots att viljan inte finns.
– Sorg är någonting helt annat. Det är en naturlig respons på en förlust eller kris. Sorg är priset vi betalar för kärlek när det byter form eller tar slut. I dag tror jag att många är rädda för sorg. Men det är ingenting som ska behandlas bort. Ibland kan vi behöva hjälp med sorgbearbetning men det är något annat än att behandla en klinisk depression.
Inkludera känslorna i stället för att bota dem
Det är inte ovanligt att man vill medicinera bort sorgen eller ser tunga känslor som någonting man ska bota. Vi behöver i stället hitta förhållningssätt till dem, att inkludera känslorna i våra liv.
Vad kan man göra när sorg och nedstämdhet överväldigar en?
Frida: – Vanligt när man får starka, jobbiga känslor är att man vill slå dem ifrån sig. Ibland är det viktigt att kunna göra det, men det är lika viktigt att ge utrymme för att tillåta sig att ha även jobbiga känslor. Alla känslor fyller en viktig funktion. Känslan sorg har som funktion att hjälpa oss att bearbeta förlusten och ge plats för något nytt.
– Vi börjar ofta reagera på känslorna och tänker att jag inte borde känna så här, inte bli så ledsen, att jag borde rycka upp mig. Eller bli rädd för känslorna: Tänk om jag aldrig blir glad igen. Det viktiga är att lära sig att ens känslor inte är farliga och de är övergående.
Om vi hela tiden bara slår bort så fort vi får jobbiga känslor, får vi inte upplevelsen av att känslor förändras av sig själva när vi låter dem vara. Vi får inte heller upplevelsen av att vi faktiskt kan hantera våra egna känslor.
– En bra, konkret grej är att ge utrymme åt sina känslor utan att göra så mycket åt dem, utan att värdera eller reagera på dem. Yoga och meditation är väldigt bra, för där övar vi generellt på att vara med det som är, icke-dömande.
Mona håller med, och svarar att vi kan uppmärksamma och möta känslorna, på ett sätt som känns rimligt för en själv, att hitta sina egna strategier och känna in i stunden vad som fungerar:
– Det kan låta så självklart men det är det inte, utan det är det sista vi vill göra. Vi vill hellre fly ifrån det eller snacka om det, men intellektet kan vara ett sätt att undvika. När vi fastnar i historien om vad som hänt undviker vi ofta känslorna. Huvudet vill hitta en lösning. Men vi behöver inte antingen distrahera eller dyka all in, det är varken inkännande eller snällt.
– När känslorna är överväldigande kan det vara för svårt att sitta stilla och meditera, då kan det hjälpa att ta en promenad och lyssna på passande musik som hjälper oss att vara i känslorna. Ha medkänsla med dig själv, intentionen är att vara med känslorna ett tag, att ge detta lite plats, men att göra det så snällt som möjligt.
Skillnaden mellan att bearbeta och fastna i sina känslor
Hur vet man då när man bearbetar, känner på ett sunt sätt, och när man fastnar och förvärrar?
Frida: – Känslan är en signal att något inte är som det ska, och vi behöver kunna problemlösa kring det, rannsaka oss själva och reflektera för att kunna ändra på saker. Om en relation tar slut, kan man vilja och behöva tankemässigt fundera på vad som hände och om man vill ändra på någonting. Men problemlösande kan lätt gå över till ältande, tankarna går som en cirkel och kommer inte framåt. Då behöver vi ner i kroppen och känna, kännandet i sig är en bearbetning.
Hur gör man om det är svårt att känna eller det blir överväldigande och man hamnar i huvudet?
Mona: – Man kan fråga sig hur känns det i kroppen nu, var sitter de här känslorna, har de någon färg och form? Andningen kan också vara hjälpsam för att förankra sig i nuet. Måla är också jättebra, att ta till det kreativa, eller skriva om man vill det, eller lyssna på musik.
Det här kräver ofta träning och det är bra att börja förebyggande.
Kan det inte vara så att vi ibland behöver ta reda på bakgrunden till varför vi hamnar i samma mönster? Hur vet vi om det är någonting gammalt som triggas eller om vi behöver sätta en gräns, agera på känslan eller låta den vara?
Mona: – I många fall men inte alltid när det gäller psykisk ohälsa, är det något som inte är bra, något som inte känns rätt i livet. Då tänker jag att när känslorna är triggade och det är tufft, då har vi motivationen att göra allt – säga upp sig och skilja sig, men det är då vi inte ska agera, för det är då vi vill utagera, och det är lätt att vi då upprepar historien. När vi är triggade minskar kontakten med hjärnans logiska delar, vi blir primitiva och onyanserade i vårt tänkande.
– Men vi ska inte heller blunda för förändringar. I det triggade kan ett sätt att möta det vara att skriva och sedan kan man titta på det när det lugnat sig och se om man fortfarande vill sätta en gräns, lämna en relation eller ett jobb.
Vår urskiljningsförmåga kommer alltså till pass här, men det finns ingen given regel för den.
– Detta är inte lätt för mig heller. I dag får vi många snabba budskap som låter som att det är enkelt. Jag tror kanske aldrig att det blir enkelt, men ju fler gånger man hittar ett sätt som blir bra för en desto lättare blir det.
Något Mona möter hos sig själv och andra är ett sökande efter rätt och fel.
– Vi behöver hitta ett annat sätt att möta oss själva, som är utforskande, tillåtande: jag provar att göra så här och ser hur det går. Det är lätt bli sträng, jag som jobbar mycket med mig själv, med självutveckling, har jag inte kommit längre, ska jag fortsätta brottas med det här? Vi tänker att livet är linjärt. Men livet är cirkulärt, vi är ständigt i ett lärande om vi vågar vara öppna för livet.
Inget misslyckande att inte vara lycklig
Mona ser en samhällsbild i dag, som utgår från att livet är lycka och välmående och allt annat är misslyckande. Men vi har inte misslyckats för att vi känner, det är en del av livet. Målet är inte att aldrig känna svåra känslor, det kommer vi alltid göra, men att hitta till medkänslan i de svåra känslorna och till mig själv: Jag gör så gott jag kan och får ta hand om mig.
– Vi är så ensidiga i att bara se det negativa i psykisk ohälsa och sorg, och inte ser att det också kan vara något som öppnar upp och får oss att mogna. Psykisk ohälsa som dörröppnare till ett mer meningsfullt liv. Om vi enbart stirrar oss blinda på att få bort symtomen alternativt lindra symtom missar vi kanske att titta på grundorsaken. Vågar vi närma oss grundorsaken innebär det ofta en möjlighet till självutveckling och mognad.
– Det kräver att man känner sig själv. Man inte bara fortsätter i samma mönster utan vrider och vänder på varenda sten, vad vill jag ha och inte ha i livet, och kommer då närmare sig själv. I det svåra kan man också upptäcka den där kraften, som blir till uppvaknanden.
Vad händer om vi inte tar tid för att känna eller bearbeta känslorna?
Frida: – Det är lätt att man blir rädd för sina egna känslor och börjar göra massa saker för att slippa känna. Det kan innebära att man börjar göra saker som inte är bra i längden. Alkohol, droger eller att man alltid är igång, i ett görande eller har saker som händer i lurarna hela vägen tills man ska sova. Det känns bra i stunden, men hur blir det här i lång sikt? Det är inte så att känslorna en dag ger upp, då slutar vi att finnas. Sen brister det och då har vi inte fått öva på hur det är att vara med våra egna känslor, då kan vi snacka överväldigande känslor.
Mona: – När vi på olika sätt försöker döva svåra känslor dövar vi alla slags känslor, för vi kan inte döva selektivt. Vi kan uppleva att vi blir avtrubbade eller att vi inte riktigt är närvarande i våra egna liv. Fortsätter vi att undvika att möta det svåra finns det en risk att priset vi får betala är ett liv som känns mindre meningsfullt, färgglatt och äkta (hämtat från hennes våga möta svåra känslor)
Är det alltid någonting bakom som man behöver bemöta eller kan sorgen bara komma?
Frida: – Det är svårt att säga. Har man levt tillräckligt länge, har alla anledning känna sorg, men det är inte alltid man får fatt i exakt vad det är. På mottagningen är det flera deprimerade som säger att de inte borde, att allt på pappret är bra. Vi har inte alltid en uppenbar anledning, det är okej.
Vad kan man göra mer när det känns som att ingenting hjälper?
Mona: – I naturen kan vi bli påminda om att vi är en del av någonting större och det är skönt. Beroende på hur dåligt man mår, kan man också tänka på om det finns någon jag kan hjälpa, inte som en prestation, utan för att känna att jag också är viktig för någon annan. Vi är sociala varelser som behöver andra och att känna oss behövda säger hon och fortsätter med eftertryck:
– När vi kommer i det här blir vi så små och mår så dåligt, men vi behöver få se våra styrkor också. Hur dåligt vi än mår så är det aldrig så att jag aldrig har någon styrka, tillgång eller medkänsla med mig själv, för då hade vi inte överlevt och det är så hälsofrämjande att se det så.
Serien om överväldigande känslor
Läs mer om att hantera känslor av Mona Drar och Frida Hylander
- Låt oss ta möjligheten till utveckling, av Mona Drar
- Från languishing till flourishing – tankar om livet efter pandemin, av Frida Hylander
- Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander
Yoga, psykologiföreläsningar och meditationer online
Meditera with
Mindfulnessövning för att stötta dig själv till självmedkänsla när du upplever stress, med leg. psykologen Mona Drar.
Grow with
En föreläsning om hur depression funkar och vad du bör göra om du upplever dig deprimerad.
Yoga with
Hantera nedstämdhet med hjälp av YOMI, psykologisk kunskap i kombination med yoga- och mindfulnesspraktik.
Meditera with
En meditation för tillfällen när du har det tufft och upplever svåra känslor, med Mona Drar, leg. psykolog.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
