Yoga, training and health inspiration for you

I all min kraft och energi finns känslorna, icke-dömandet, kärleken, harmonin, närvaron och tacksamheten. Allt är ständigt i rörelse snurrande runt varandra. Här delar jag med mig av mina tankar kring energier under graviditeten.

En flödande urkraft

Kvinnlig kraft som strömmar genom mina ådror, en energi som flödar fritt genom kroppen och som alltid är i rörelse, flow. Energin känns jordad, trygg, stark men samtidigt sökande. Den vill gärna flowa tillsammans med andra kompatibla energier, både feminina och maskulina.

Feminin och maskulin är inte samma som man och kvinna, vi har alla delar av båda energierna inom oss och behöver lära oss att likvärdigt välkomna dem. Kvinnliga och manliga kvaliteter har samma värde och båda behövs för att kunna stanna i balans. Problem uppstår ofta när energier är i obalans och du slutar lyssna på kroppen.

En kropp som skapar liv

Jag bär nu på två små flickor, två små kvinnliga energier. Tanken är så abstrakt men samtidigt gör deras rörelser mig påmind om vad som finns inuti. Jag frågar mig ofta om och hur jag känner deras energier och hur jag känner min egen. Jag tror att som kvinna och gravid känner jag energin starkare än någonsin just nu. Jag skulle inte säga att jag känner flickornas, de känns fortfarande som en så stor del av mig och energierna jag bär på.

Min kvinnliga energi just nu känns väldigt stark och kretsar mycket kring min mage, mina bröst och min bäckenbotten. Kroppen håller på att skapa liv och den gör sig samtidigt redo för att föda barn, mata och bära barn. Jag står stabilt med fötterna jordade men min energi är förändrad och jag måste välkomna den, även fast det ibland känns skrämmande.

Förändringens tid

Under tidig graviditet hade jag en känsla av att jag ville gå och lägga mig i en grotta och vänta ut barnen. Jag hade svårt att hantera min energi och framförallt var det svårt att blanda min energi med någon annan vuxens. Det var som att jag inte var kompatibel med någon under denna period. Förändringens tid var i fas ett och jag måste medge att jag hade svårt att hantera den. Jag drog mig gärna undan vilket var svårt för människor i min närhet inklusive mig själv.

Nu är jag i vecka 23 och jag kan hantera den och må bra i det. Den blommar och är stark samtidigt som jag ibland kan känna mig så svag. Ambivalent skulle jag säga att jag är just nu, tankar och känslor snurrar hela tiden runt i min kropp och allt är så föränderligt, men min kvinnliga urkraft är stark och den verkar bara bli starkare.

Till sist, jag tänker ofta på kvinnlig kraft och moderskapet. Vilken häftig upplevelse det är att få bli mamma och samtidigt så skrämmande. Det är häftigt att få upptäcka den kvinnliga kraft som kommer med hela moderskapet och att skapa liv, föda barn och vårda barn. Vi är så föränderliga, precis som livet och urkraften ger oss bränsle att klara allt detta. Jag lutar mig tillbaka och tillåter kvinnorna som beredde vägen innan mig, att få guida min kraft till rätt ställe.

Lästips

• Läs mer om pilates och andning för gravida, av Jasmin Salhi.
• Spännande text om Den kvinnliga kraften, av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Boosta din elektromagnetiska utstrålning med yinyoga.

Videotips

Yogobe Video: d8f6 Yogobe Video: pd25 Yogobe Video: 78xs Yogobe Video: ws53

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Som ung älskade jag inte min egen kropp och under vissa perioder rent av misshandlade jag den. Idag är yogan mitt bästa hjälpmedel för att komma ihåg hur fenomenal kroppen är. Här kommer en dos med kroppskärlek till dig själv – och hur du kan föra den vidare till dina barn!

Barn gör som vi gör

Barn gör som vi föräldrar gör, snarare än vad vi säger åt dem att göra. De apar efter våra beteenden och det är något som sitter djupt inne i människans hjärna. Det kallas för speglingsneuroner och är otroligt viktiga för vårt samspel med andra människor. Jag har en 1-årig son som jag senaste månaden uppmärksammat att han vill göra allt jag gör. Stå i nedåtgående hund, sitta på yogamattan tillsammans med mig i liknande positioner och städa vårt hem. Hans spegelneuroner i hjärnan gör att han speglar mina beteenden, vilket gör mig otroligt medveten om att mina beteenden påverkar denna lilla formbara människa. Det är en unik möjlighet men kräver också en enorm medvetenhet kring vad jag vill föra vidare till honom.

Drivkraft att vara ett föredöme

Med en tonårsperiod som bestod av kroppshat, självförakt och dålig självkänsla känns kroppskärlek extra viktigt att sprida vidare till mitt barn. För det var så många år som jag hatade min kropp, rent utav misshandlade den genom svält för att jag inte tyckte om den. Alla år av ångest, ensamhet och mörker bara på grund av att jag inte älskade mig själv. Det gör att jag har en otroligt stark drivkraft till att vara ett föredöme för mitt barn, genom att visa honom att jag genuint älskar min egen kropp.

Vikten av beröring

Jag för vidare min kroppskärlek genom att jag och min son övar på olika övningar. Det vi arbetar med just nu är beröring. För när jag var som allra sjukast i anorexia ville jag inte beröra min egen kropp, och beröring är otroligt läkande. Tänk dig själv vad en varm hand kan göra, och om du ger dig själv denna varma hand, vad gör den med dig? Om ditt barn ser att du berör dig själv kärleksfullt och varmt så kommer denna lilla individ mest troligen att ta efter det beteendet. Så träna på att älska dig själv genom att beröra din egen kropp.

Beröringens fokus just nu är att min son får beröra min navel och samtidigt lära sig säga navel, samt vart den sitter. Därpå får han hitta och beröra sin egen. Och han älskar detta. Såsom han undersöker och mjukt berör våra kroppar, och det är precis vad jag vill lära ut till honom. Att han ska fortsätta att med värme beröra sin kropp för resten av livet.

Visa kroppskärlek

Mitt bästa tips är att vara ett föredöme genom att först ta hand om dig själv, vårda din kropp och berör den på ett kärleksfullt sätt. Lär sedan ut beröring och kroppskärlek till dina barn. Var innovativ! Vår nästa beröringsövning är att jag klappar på min bara mage och lär honom att göra detsamma. Njut av processen och se till att ha roligt på resans gång! Barn är så otroligt nyfikna och entusiastiska, så ta till vara på den energin.

/Moa Westman

Lästips

• Skaka igång din energi i novembermörkret, av  Yogaretreats Norrland.
• Lyssna utan att försöka lösa ett problem, Lotta Zetterqvist från tjejzonen hjälper föräldrar att stötta sina barn.
• Den viktigaste andliga övningen - hur kan man ta med sig yogan in i föräldraskapet, av Rebecca Carlowitz.
• Våga sträck ut handen – Familjen är oändlig, av Emelie Steen.

Videotips

Yogobe Video: e9z7 Yogobe Video: 7xbh Yogobe Video: 75gf Yogobe Video: 48xg

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

När det ofattbara händer. Hur kan man ta sig vidare? Det handlar om tid, om ödmjukhet och eftertanke. Caroline Molse skriver här om hur hon hanterade förlusten av sin dotter, stundtals vägledd av yogan.

Livets största stress

För fem år sedan berättade en psykolog för mig om mätningar kring stresspåverkan där man konstaterat att förlusten av ett barn är den största stressen man kan utsättas för.

Så hur har jag gjort för att hantera mitt liv efter min dotter Annas död i cancer 2013?

Det har tagit tid och att det tar tid. Året efter min dotters död var på ett sätt enklare än åren som komma skulle. Under det första året utan Anna fanns en överlevnadsinstinkt, en förståelse från vår omgivning och en slags upphöjd känsla av att det bara måste gå. Allt vår familj gick igenom upplevde vi nu för första gången utan en av våra älskade döttrar vid vår sida.

Därefter blev det svårare. Vårt liv, liksom vår omgivnings liv, gick vidare trots att inget mer skulle komma att bli detsamma för oss. En utmanande insikt som det har tagit tid att landa i.
Idag lever vi ett bra liv, men inte det liv vi en gång levde.

Att se mitt barn långsamt tyna bort och dö fick mig att ifrågasätta mitt eget liv, vem jag är och vem jag vill vara, hur jag lever och vad som är mitt livs egentliga syfte.

Att hantera förlusten

Den första tiden efter Annas död ägnade jag mig åt mitt författarskap, jag sprang korta och långa lopp, jag sprang Lidingölopp med silvermedalj som mål, jag sprang maraton med sikte på fysisk toppform och jag höll på med en utmanande form av yoga. Jag var i min egen värld samtidigt som jag levde på min omvärlds beundran eftersom fysiska prestationer ses som viktiga i vårt samhälle. Jag levde utifrån synliga prestationer. Men jag var trött, själsligt var jag långtifrån i balans.

Under dessa år har jag läst böcker, jag har sökt mig till människor som befinner sig närmare en andlig dimension än vad jag tror att gemene man gör och jag har tänkt, tänkt, tänkt. Jag har avskärmat mig från allt som tidigare var jag för att därefter mödosamt bygga upp en tillvaro som passar mig i mitt nya liv.

Yogan har väglett mig genom att belysa mitt förhållande till min egen kropp, till livet och till mina medmänniskor. Jag har fördjupat mig i yogans filosofi och jag har provat på olika instruktörer och olika former.

Ödmjukhet och eftertanke

Numera känner jag en djup ödmjukhet gentemot min kropp och min behandling av den. Det går också tillbaka till Annas sista tid i livet. Att se Annas kropp bokstavligen tyna bort framför mina ögon; smala ben, insjunket ansikte och en stor mage, gör att jag vill vara rädd om min egen friska kropp som är en gåva, någonting vackert och starkt, men också sårbart att hantera varsamt.

Jag tänker på vad jag äter, och numera även ofta på hur jag äter. Ren och näringsrik mat är viktigt, min kropp fungerar som bäst om jag förser den med bra saker. Magproblem under senare år gör det omöjligt att hantera den på något annat sätt. Jag har upptäckt att antiinflammatorisk kost och ayurveda möts på många punkter. Ayurveda som i sig betyder kunskap om livet vägleder mig i kostval men också livsval. Vad jag konsumerar med magen är en sak, men vad jag väljer att konsumera med mina övriga sinnen har också stark betydelse.

Jag övar mig på att betrakta min omgivning med ödmjukhet. Alla gör på sitt sätt och jag kan inte döma andras sätt att leva eller vara eftersom var och en lever efter sin egen övertygelse. Världen är så mycket mer än bra och dåligt och eftertanke blir mer konstruktivt är kategorisering. Att leva utan att värdera är en utmaning.

Vila är en förutsättning

Jag har bottnat i insikten om att jag inte är lika stresstålig som förr, att jag behöver avskildhet för återhämtning och att vila inte är detsamma som att vara passiv utan snarare är en förutsättning för att jag ska vara mitt bästa jag oavsett om det gäller min mammaroll eller på arbetet.

Jag inser nödvändigheten av att välja fokus i tillvaron, och att hantera konsekvenserna av det. Det är mycket jag vill göra men jag behöver disponera timmarna jag har till mitt förfogande med eftertanke. Vad är viktigast nu och vad kan vänta? Vilka konsekvenser får mina val på mitt välmående och min familj, som numera inkluderar ett mindre barn igen.

Jag är övertygad om att tillvarons drivkraft bör vara kärlek och gemenskap mellan människor. Det är den vackraste av gåvor och det är Annas gåva till mig.

Lästips

• När var du senast ödmjuk mot dig själv? av Carolina Molse.
• Yoga som terapi, av Anne Pehrsson.
• Yogaterapi & meditation – hela ett brustet hjärta, av Yogaretreats Norrland.

Om Carolina

Carolina Molse är författare och mamma till fyra barn, tre på jorden och ett i himlen. Hon gav ut boken Sagan om Anna 2015. Det är Carolinas berättelse om sjukdom, hopp, liv och död men mer än något handlar berättelsen om att försonas med sin sorg över ett förlorat barn. Om hur familjen lever vidare.
År 2018 gav hennes förlag ut en omarbetad version av manuset med titeln Med oss någon annanstans. Boken finns även som ljudbok med Carolina som uppläsare.
Carolina föreläser om sorg. Föredraget kan bokas via hennes hemsida!

Tillhör du dem som ständigt jagar puls, svett och endorfiner? Eller dem som finner ro på en yogamatta kramandes på ett bolster? Oavsett, är du medveten om hur mycket du bör träna, på vilken nivå och vad som är optimalt för just dig och din ålder? Här får du lära dig mer om just detta!

Hur bör din träning se ut för att vara rimlig?

Fysisk träning är ett fantastiskt sätt att försöka skapa ett friskt och långvarigt liv. Men frågan är: hur mycket bör du träna? Det beror självklart på vilken typ av träning du utför och med vilken intensitet. För mycket och för hård träning kan skada din kropp på samma sätt som för lite träning kan leda till värk och diverse sjukdomar.

Övertränar du kan du få symtom såsom:

• Nedbrytning av muskelfibrer.
• Generell trötthet och utmattning. Du känner dig orkeslös och får inte längre energi av att träna.
• Stark muskelsmärta och eventuella skador.
• Ökat blodtryck.
• Träningen ger inte samma resultat.

Så hur bör du lägga upp din träning då? Det varierar och beror exempelvis var i livet du befinner dig och hur din livssituation ser ut.

Träning vid 20+

I den här åldern kan du känna dig näst intill odödlig och i den här perioden kan du träna riktigt hårt. Men tänk också på att du lägger grunden till en stark kropp som skall hålla hela livet.

Rör dig så mycket som möjligt. Träna varierat och våga testa nya grenar, pass eller utmaningar i diverse lopp. Glöm dock inte att också få till rörlighetsträning så att du inte blir skadad eller stel. Bra om du kan få till fyra effektiva träningspass i veckan med varierat fokus. Varva både styrka och kondition. Du kan såklart träna mer än så och det blir bonus, men det är också viktigt att känna “good enough”.

Träning vid 30+

Full fart både på hemmafronten och i yrkeslivet. Du kanske stressar mellan heltidsjobb, skola, matinköp och hemmet. Din kropp mår bra av träning och rörelse. Du kan träna ganska tufft och hårt om din kropp tillåter. Under stressiga perioder i ditt liv kan lugnare träningsformer vara att rekommendera, så du hittar ro och får återhämtning, och så att inte stress sätter sig i kroppen. Bra träning för dig:

• Löpning är bra när din almanacka är fullspäckad och du har svårt att hitta luckor för träning. Du kanske kan jogga till och från jobbet, på lunchen eller en snabb halvtimme på eftermiddagen. Gärna två löp- eller konditionspass i veckan. Det kan också vara en powerwalk om du känner att löpning inte är för dig.

• Yoga passar perfekt för dig som känner dig stressad och kanske har värk i kroppen och stela kontorsaxlar. Kortare sekvenser är bättre än inga alls!

• Spinning & cykling kommer göra dig mera uthållig och hålla igång din förbränning. Det är tufft och svettigt. Att både cykla inne och ute ger dig möjlighet att hitta ett skönt fokus där det bara är du och cykeln.

• Promenader är ett bra sätt för att få in vardagsmotion och gå gärna i skogen om möjlighet finns. Forskning visar att naturen har en lugnande effekt.

• Styrketräning kommer ge dig en stark kropp som gör att du orkar bära både matkassar, barn och förhoppningsvis slippa ryggproblem. Två stycken styrkepass i veckan kommer göra dig gott. Får du till ett roligt gruppträningspass är det en klar bonus.

Träning vid 40+

Livet kanske börjar lugna ner sig lite nu och om du har barn så börjar de eventuellt bli lite mera självständiga. Livet ser såklart olika ut för oss alla och vissa är fortfarande mitt i stress med barn, karriär och oregelbunden träning. Men om du har förutsättningar, se den här tiden som något av en reparationsfas och chans att ladda om. Om du stressat mycket mellan 30 och 40 så kan detta vara din tid att få landa. Bryt mönster och dåliga vanor. Efter 40 så tappar vi muskelmassa och risken för övervikt ökar. Du kommer få jobba för att behålla din muskelmassa och kondition. Bra träning för dig:

• Löpning stärker ditt hjärta, lungor, skelett, förbränning och cirkulation. Få gärna till ett till två konditionspass i veckan efter din förmåga.

• Yoga är bra för dig som behöver finna ro, stressa ner, ta hand om dina stela muskler och spänningar i kroppen.

• Promenader är viktig basmotion som kommer hjälpa dig att hålla igång. Ta varje tillfälle till vardagsmotion och om det är möjligt, promenera till jobbet.

• Spinning & cykling kan vara en tuffare konditionsform men helt utan stötar. Om dina leder är nedsatta eller skadade är detta en bra motionsform för dig. Känner du att spinning inomhus är för tufft kan en cykeltur ute vara en god idé.

• Styrketräning gör att du behåller muskelmassa eller till och med ökar. Gärna två pass i veckan för hela kroppen.

Träning vid 50+

Du behöver inte bli så värst mycket stelare och svagare med åren om du fortsätter att röra dig och träna. Det finns studier som visar att åldrandet kan bromsas upp med hjälp av träning. För att minska åldersrelaterade hälsorisker är det bara att fortsätta eller börja träna. Det är aldrig försent. Bra träning för dig:

• Balansträning är bra att lägga in på träningsschemat samt stabilitetsträning då dessa försämras med åren. Du behöver också stärka upp små muskler som sitter runt dina leder för att förhindra sträckningar, stukningar och så vidare. Balansträning utan hjälpmedel.

• Löpning är bra för dig som är van. Det stärker både skelettet och cirkulationen. Är du inte van men känner att du vill börja så starta i ett lugnt tempo och en kort sträcka. Öka successivt. Kan du få till ett pass i veckan är det toppen.

• Yoga kommer att ge dig en smidig kropp och ett lugnt sinne. Du får en chans att landa med dina tankar på mattan.

• Spinning & cykling kan vara en tuffare konditionsform men helt utan stötar. Om dina leder är nedsatta eller skadade är detta en bra motionsform för dig. Känner du att spinning inomhus är för tufft kan en cykeltur ute vara en god idé.

• Promenader: Du behöver gå några promenader i veckan för att hålla dig frisk, kicka igång ämnesomsättningen och bibehålla bra funktion i leder och muskler. Ta gärna fyra till fem stycken 60 minuters promenader. Starta i lugnt tempo och öka stegvis.

• Styrketräning kommer hjälpa dig att behålla din muskelmassa och höja din förbränning. Gärna två pass i veckan efter din kapacitet.

Kontentan är att det skall vara kul att träna och kännas motiverande. Du tränar för livet och för att orka bära din kropp. Kom ihåg att allt räknas vare sig det är löpning, promenad eller spinning. Gör du något är det bättre än inget och viss typ av träning går i perioder. Var inte för hård mot dig själv, livet är till för att njuta av.

Lästips

• Njut av löpning i naturen, av Magnus Hagström.
• Läs mer om hur yoga kan påverka äldres hälsa.
• Läs mer om Tanja Djelevic program för styrka och rörlighet.

Videotips

Yogobe Video: h3a9 Yogobe Video: d7z6 Yogobe Video: 28we Yogobe Video: 5a8s

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Ordet fibrer kan ibland förvirra oss och många känner sig osäkra på var vi hittar dem, varför de behövs samt hur mycket vi faktiskt måste äta. Här får du lite tips på hur du kan ta hand om din mage och samtidigt ge din kropp bra näring.

Var snäll mot din mage

Fibrer är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor, linser samt i bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn.

Det finns olika typer av fibrer och de bryts ner på olika sätt. I tjocktarmen bryts fibrer ner till fettsyror och gaser. Vissa typer av fibrer bryts till stor del ner medan andra inte bryts ner lika mycket. De fibrer som bryts ner är bra för tarmflorans sammansättning och tillväxt. De som inte bryts ner på samma sätt binder istället vatten och ökar på det sättet avföringens volym. Båda typerna är bra för tarmarnas funktion.

Positiva effekter med en fiberrik kost:

• De stimulerar tuggning och salivproduktion.

• Du får en lägre och långsammare höjning av blodsockernivån.

• Du känner en ökad mättnadskänsla.

• Du sänker blodfettet i din kropp.

• Fiber, om taget i rätt mängd för dig, motverkar förstoppning.

Hur mycket fibrer skall man äta då? Livsmedelsverket rekommenderar vuxna ca 25-35 gram fibrer per dag. Enligt en studie som livsmedelsverket gjort så får vuxna i regel i sig för lite fibrer.  När det gäller små barn får man nästan prova sig fram för att veta vilken mängd som är lagom för just det barnet.

Det är dock viktigt att tänka på att vi alla reagerar olika på fibrer, detta gäller såväl barn som vuxna. Oavsett om det gäller barn eller vuxna, reagerar olika på fibrer. Vissa personer kan uppleva spänningar, diarré och kramper i magen av ett stort intag. Det gäller därför att hitta en balans i fiberintaget samt dricka ordentligt med vätska.

Tips för fiberintaget:

• Se till att fiberrika grönsaker ingår till varje mål. Exempel kan vara bönor, broccoli, linser och ärtor. Sallad, gurka och tomat innehåller mestadels vatten.

• Om du äter bröd och pasta se till att äta fiberrika och grova sådana.

• Tänk på att kokta grönsaker innehåller lika mycket fibrer som råa.

• Ät frukt, bär och grönsaker varje dag. Till exempel kan en ”overnight oats” med lite bär vara en bra boost för fiberintaget.

Lästips

• Tips på fiberrika desserter inspirerade av ayurveda.
• Läs mera om hur du blir pigg med mat.
• Mat med stressdämpande ämnen som lugnar.

Videotips:

Yogobe Video: w64x Yogobe Video: 2s5r Yogobe Video: f93k Yogobe Video: cxc7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Strecken på stickan. Ett nytt liv som växer inuti dig. Glädje, lycka, oro, rädsla – allt i en salig blandning. Fullt naturligt, men många gånger svårt att hantera. Här delar jag med mig av mina graviditetsresor och de lärdomar jag tagit med mig.

Drömde inte om att bli mamma

Att romantisera en graviditet och att sätta ett barn till världen är vi nog många som gör. Vissa från det att de är små och andra senare i livet, när längtan efter att upptäcka världen lagt sig och tankar kring ett hem och en familj lockar.

När jag var yngre sa jag ofta, till min mammas stora besvikelse, att jag minsann aldrig skulle ha några barn. Jag skulle istället jobba med barn i krigshärjade land eller lära barn att hoppa höjdhopp i en regnskog i Brasilien. Drömmarna har varit många men aldrig, i min ungdom, handlade det om att bilda familj och att få vara gravid.

Plötsligt en dag så smög sig längtan på och jag kunde ligga i min säng och dagdrömma om att få bli mamma. Att få hålla en del av mig själv i min famn och lukta på en liten bebis som min kropp burit i nio månader. Jag romantiserade hur jag skulle ligga och amma min bebis i ett hem som var harmoniskt pyntat med sobra färger och som alltid doftade som en blandning av sommarblomster och bebis. Kaffet var rykande varmt och jag skulle göra allt från barnmat till nybakt bröd, nästintill dagligen. Kläderna skulle ligga vackert strukna i en hylla, som jag såklart själv monterat. Livet skulle vara så fulländat. Tankarna på något annat slog mig inte. Kalla mig lite naiv eller en härlig dagdrömmare.

Så bestämdes det att vi skulle försöka bli föräldrar. Jag skulle bli mamma, om det nu var möjligt såklart. Jag intalade mig själv att det skulle bli tufft och kanske rent av omöjligt. Men den oron var onödig och jag insåg ganska snart att min kropp höll på att förändras. Strecket på stickan var början på min graviditet och startskottet på mitt föräldraskap.

Oro på många plan

Jag tror att mina funderingar under min första graviditet skiljer sig väsentligt mot de andra två. Min första graviditets funderingar och tankar var en fortsättning av mitt romantiserande som jag hade innan strecket på stickan, men även hur jag skulle älska min bebis? Hur skulle den kärleken faktiskt se ut och kännas i hjärtat? Jag hörde föräldrar prata om hur de grät när de träffade sitt barn för första gången och hur kärleken slog till som en blixt från klar himmel. Skulle jag känna så eller skulle jag inte det? Vad händer om jag inte känner det? Är jag deprimerad då?

Mina funderingar var en salig blandning av oro och romantik. Jag kastades mellan strukna bebiskläder och hemmagjord barnmat till tänk om inte amningen fungerar och jag blir deprimerad? Jag var ganska orolig kring just amningen kommer jag ihåg. Det kändes väldigt viktigt för mig att kunna amma och att kunna ge min bebis den viktiga näringen.

Desto närmare jag kom vecka 40, desto mera började jag också tänka på förlossningen och hur själva utdrivningen skulle ske. Jag bestämde mig tidigt att bara ta lustgas. Jag ville vara i kontakt med min kropp och jag hade också hört att epidural kan sakta ner hela förloppet, vilket jag inte ville riskera. Nu vet jag att det där kan vara otroligt olika. Jag höll dock fast i min önskan av att bara köra på lustgas.

Go with the flow

Jag tror nu med facit i hand att jag skulle varit mindre hård mot mig själv. Amningen får bli som den blir. Går det inte så går det ju inte det. Samma med själva förlossningen. Klarar man inte av smärtan eller den blir så utdragen att man inte orkar får man såklart ta hjälp. I mitt fall tog den första förlossningen från första värk ungefär 36 timmar. Jag valde som planerat bara lustgas och det var tufft. Men jag ångrar inte mitt beslut. Amningen kom igång direkt och jag hade inte så mycket problem förutom ömma bröst och trötthet. Oron jag hade innan förlossningen var ganska obefogad. Men oro är svårt att inte ha, svårt att tänka bort när något livsavgörande står för dörren. När den kommer får vi nog låta den komma och bearbeta den genom att prata om den. Se den ur någon annans perspektiv. Ta hjälp, det finns mycket att få om man letar på rätt ställe.

Kärleken till mitt första barn är stor. Större än livet själv på något sätt. Jag upplevde inte att den kom som en blixt från en klar himmel dock. När hon kom min lilla dotter blev jag mest chockad, som att jag inte fattat att det varit en bebis inne i mig i nio månader. För varje dag som gick så växte kärleken och jag kan nog uppleva att den fortfarande gör det. Hur otroligt det än låter så blir den bara större och större.

Ny graviditet, nya funderingar

Under min andra graviditet vet jag att jag kunde fundera kring hur jag skulle kunna älska någon lika mycket som jag älskade min första dotter? Hur kan det vara möjligt att älska två små personer lika mycket? Den oron var också obefogad. Det löste sig ganska direkt när hon kom, dotter nummer två. Kärleken till henne är lika stor den och den slutar heller aldrig att växa.

Nu befinner jag mig i graviditet nummer tre och väntar döttrarna nummer tre och fyra. Funderingarna nu ser väldigt olika ut om jag jämför med graviditet nummer ett och två. Jag var beredd på ett barn och chocken var total när jag fick reda på att det låg två små flickor i min mage. Nu funderar jag mycket kring hur jag skall räcka till för alla barnen och samtidigt ta hand om mig själv och min relation till min partner. Hur kommer det se ut att amma två barn samtidigt och framförallt hur kommer jag eller vi att lösa nätterna?

Jag tror att det jag lärt mig av mina tidigare graviditeter är att ta smällen när den kommer, om den kommer. Jag försöker att inte oroa mig i onödan och fokuserar på nuet och att investera i mig själv och min familj. Jag gör så gott jag kan och så länge jag gör det så kommer jag att räcka till. Mitt hjärta växer i takt med min familj.

Mina bästa råd för att hantera funderingar och oro

• Prata, prata och prata. Ibland kan de oroskänslor som uppstår få för stor plats inom dig. Ofta hjälper det att sätta ord på dina tankar och ventilera dem. När orden du sedan får tillbaka landar hos dig, blir oroskänslan ofta mindre.

• Gör saker du mår bra av. Det kan vara alltifrån träning och spabehandlingar till skogspromenader och kompishäng.

• Om du redan har barn, se till att prata med dem också om det som väntar dem så att de känner sig delaktiga. Då kan ni ventilera lite ihop om era funderingar kring hur det kommer att bli. Barn är så mycket klokare än du tror. Om barnen känner sig delaktiga under graviditeten och när bebisen kommer så tror jag att det blir mindre konflikter mellan dig och dina tidigare barn.

• Vårda din kärleksrelation till din partner och tillåt dig gärna att bli lite bortskämd av hen. Nu när jag väntar tvillingar så är mina ben tunga och otympliga på kvällen och mitt bästa är när min partner masserar eller bara berör dem. Jag brukar ofta somna framför tv:n i samband med detta. Och nej, jag skulle inte säga att jag är jätterolig att umgås med efter kl 20.00.

• Berätta för din partner om hur du mår så att hen kan få en förståelse. Det är aldrig lätt att bara titta på och inget veta. Du är så föränderlig under graviditeten att det som var aktuellt förra veckan kanske nu är ett minne blott. Kommunikation är A och O.

• Sist men inte minst, försök inte vara superwoman. Oroa dig inte i onödan för saker och ting. Jag har provat och det tar på krafterna, krafter som du faktiskt inte har just nu. Tagga ner och njut av att det kanske är en av de få långa tillfällen i livet som du har chansen att “lata” dig. Jag känner spontant att här måste jag bli bättre att lyssna på mina egna goda råd.

Lästips

• Läs mer om hur familjen föds, av Susanna Heli.
• Läs mer om hur Johanna Andersson tacklar livet med småbarn.
• Läs mer om hur du skall vårda relationen till dig själv, av Rosanna Gatti.

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: 75he Yogobe Video: 26ax Yogobe Video: zs85

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

De flesta par genomgår stora förändringar i sin relation under en graviditet och upplever svårigheter i att hantera detta. Hur hålls kärleken vid liv samtidigt som livet håller på att göra kanske den största förändringen någonsin?

En av de mest omvälvande händelserna 

Att vänta barn, vare sig det sker genom att man bär barnet i magen eller man får det på annat sätt är en av de mest omvälvande händelserna en människa kan vara med om. Det väcker en massa tankar och känslor, och kanske lite oväntade sådana. Detta gäller förstås båda föräldrarna. Det är ofta en början på en kärlekssaga i förändring. Det är mycket som ställs på sin spets i väntan på ett barn och de flesta genomgår stora förändringar både på individnivå och parnivå.

Ni kanske har stormiga diskussioner kring ämnet barnuppfostran, ekonomi och/eller boendesituation, samtidigt som den ena partner genomgår stora hormonförändringar. Vissa par drabbas hårdare och andra mindre.

De allra flesta kärleksrelationer utsätts för olika grad av påfrestningar och det är inte något fel eller konstigt med det.

Mammans fysiska förändringar påverkar

Mamman översköljs av graviditetshormoner som påverkar henne i olika grad under de olika trimestrarna. För många kan just dessa hormonella förändringar vara väldigt besvärliga. Hon kan känna sig nedstämd och ledsen helt utan anledning. Hon kan uppleva värk i kroppen och känna sig otymplig. Det kan vara svårt för mamman att just här fokusera på någon annan än just sig själv och barnet. Här är det viktigt att prata med varandra och att ha stor förståelse. Alla känslor och tankar är ok att känna. Både för den blivande mamman och partnern. Det är viktigt att det finns ett öppet sinne för förändringen som sker och olikheterna ni som partners upplever. Det är ok att det känns lite svajigt under denna period, så tänk på att inte ställa för höga krav på er relation och att det ni upplever nu inte varar för evigt.

Viktiga aspekter att prata om:

• Era förväntningar på varandra och på er relation.

• Att båda föräldrarna är lika mycket värda även om det kan upplevas som om ni befinner er i två olika ”världar”. Speciellt när den ena föräldern är hemma och den andra jobbar heltid på sitt vanliga jobb.

• Gnistan och närheten mellan er kommer att kräva jobb. Här gäller det att kommunicera ordentligt och uttrycka sina önskningar. Om själva sexakten är svår att få till finns det andra sätt att visa närhet till varandra. Och som sagts tidigare, kom ihåg att denna period inte varar för evigt!

Bygg ett starkt team, och våga ta hjälp

Lyckokraven som visas upp överallt kan ställa höga krav på er och det viktiga är att ni hittar er ”grej”, det som funkar för er. Ni är ett team, så försök att inte ta olika planhalvor för att mötas i en match där en av er går ur som vinnare. Ni är nu en växande familj där ordet ”team” skall vara ett av ledorden. Försök att sträva åt samma håll och vårda kärleken mellan er och till er växande bebis.

Löser ni inte konflikterna eller har svårt att kommunicera under denna perioden så finns det ofta bra hjälp att få på mödravårdcentralen eller hos parterapeuter. Det får inte ligga någon skam i att söka hjälp, snarare tvärtom. Ni håller på att bygga ett starkt lag och det finns en enorm styrka i att söka hjälp tillsammans.

Sist men inte minst, ni har något helt fantastiskt framför er så se till att försöka njuta av denna tid och vårda kärleken mellan er, och till er själva.

Lästips

• Att landa i sin graviditet
• Träning och yoga vid graviditet – do's & don'ts, av Sara Hoy
• Så klarar ni relationen under småbarnsåren, av Emelie Steen

Bygg relationen – övningar att göra tillsammans

Yogobe Video: d9c4 Yogobe Video: z9k4 Yogobe Video: 2dr3 Yogobe Video: s65z

Att få tillgång till en plats utan prestation, där du bara får vara, precis som du är – kan vara ovärderligt. Särskilt som barn och tonåring mitt i allt växande och utvecklande. Här kan yoga visa vägen till ett lugnt andetag och att lära sig lyssna till sig själv!

Att växa kan göra ont

Tänk dig tillbaka till din egen barn- och ungdomstid. Nästan oavsett hur vi växt upp kan de flesta av oss komma ihåg stunder av obalans, oroligheter, nästan övermäktiga tankar och känslor. Att växa upp handlar om att möta svårigheter och emellanåt gör det ont att utvecklas.

Men under dessa tider, föreställ dig att en vuxen i din närhet bjuder in till en plats och en tid till att bara få vara. Att få landa på en yogamatta, bli vägledd genom andningen, kroppen och sinnena och få höra att du duger, du är tillräcklig och betydelsefull – precis som du är!

Detta är kärnan till barn- och tonårsyoga för mig. När jag möter unga tänker jag att jag sår ett frö om att det finns metoder och verktyg att ta till när livet känns förvirrat och att mycket går att påverka själv, här och nu.

För den helt oinvigde brukar jag säga att mindre barn redan yogar. De föds med ett naturligt andetag och är proffs på att känna in sina egna begränsningar. Men så möter de livets naturliga gång. Större press om att passa in och prestera. Barnen kommer i kontakt med många vuxna som andas med korta, ytliga andetag i till exempel en pressad skolmiljö och som du säkert redan vet, barn gör som vi gör och inte som vi säger. De tappar lätt kontakten med den naturliga andningen och att lyssna till sig själva. Det är här yogan skapar skillnad.

I tonårsyoga lär sig deltagarna att hantera starka känslor – och att kunna trycka på ”pausknappen” innan man reagerar och agerar kan göra all skillnad i en värld där allt går snabbare.

Vila för hjärnans utveckling

Forskning visar att ungdomars mentala hälsa generellt försämras där många upplever stress, sömnproblem och inre oro. Den visar även att det är just i tonåren som sömn och vila är så viktigt för hjärnans utveckling och för den mentala hälsan.

Vi använder yogans fysiska positioner för att behålla eller öka rörlighet, styrka, motorik och balans. Positionerna tillsammans med andningen masserar kropparna och hjälper till att försätta kroppen i vårt lugn-och-ro-läge. Vi övar avslappning för att få den viktiga återhämtningen. Och att varje barn/tonåring får sin egen yogamatta att förhålla sig till ger dem sitt utrymme, sin trygghet och att vi leder klasserna utan krav på prestation stärker både självkänsla och självförtroende.

Jag uppmuntrar de jag möter att inkludera yogan i vardagen. Släpp alla måsten och låt yogasagorna/sekvenserna bli något ni ser fram emot att göra tillsammans. Om ni har väldigt kort om tid, tänk att lite yoga är bättre än ingen alls. Ta kanske bara tre långa andetag tillsammans innan ni skiljs åt för dagen eller innan lunchen börjar för att skapa samhörighet och närvaro – det är yoga det med!

Lästips kring barns hälsa och yoga och mindfulness för barn

• Att natta barn med mindfulness och regnbågar, av Bianca Barck.
• Strävan efter perfektion – ohälsans ideal. Om ungdomars psykiska hälsa och avhandlingen Lagom perfekt.
• Därför yogar inte killar, av Dennis Rudin.

Nya barnyogavideor med Angelica

Nedan hittar du några av Angelicas nya barnyogavideor. Både alla nya och gamla klasser för barn och ungdomar hittar du i videobiblioteket. 

Yogobe Video: 2ab5 Yogobe Video: 9ph7 Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: b89r

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka här och kom igång direkt!