Yoga, training and health inspiration for you

Att själv vara den du hade behövt när du var yngre. Att lyssna. Linda Schyldt och Denize Händestam volontärar båda som Storasystrar för Yogobes samarbetspartner Tjejzonen. Vi har intervjuat dem om deras viktiga arbete – att finnas där för någon annan.

Alla kan göra något

Linda Schyldt är 33 år och har varit storasyster sedan 2015. Hon, som många andra, har själv erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Det är svårt att prata om och man lär sig vilka som är ens vänner när man mår som sämst. Den jag skulle behövt som mest då är den jag är idag, för en annan tjej, säger Linda.

Tanken slog rot när hon såg Tjejzonen medverka i Nyhetsmorgon på TV4. Genom en släkting som varit volontär i annan verksamhet såg Linda också det ideella arbetet som som tar tid, men som ger så mycket för någon annan.

– Det kändes som en självklarhet. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Chattar online en gång i veckan

Att vara Storasyster hos Tjejzonen innebär att du har kontakt med en tjej under ett år. Träffarna med lillasyster sker via Skype, och du chattar en gång i veckan, en timme per gång. Storasystrarna rapporterar sedan samtalen till sin handledare på Tjejzonen och får stöd i att komma vidare i samtalen, om det behövs. Som Storasyster bjuds du även in till fortlöpande aktiviteter och fortbildningar.

– Att vara storasyster är jättekul. Man får lära känna en ny person som kan komma att betyda väldigt mycket. Att få så mycket tillbaka är värt allt. Man har också möjlighet att lära känna andra storasystrar, då vi har handledning, och få tips och råd därigenom, säger Linda.

Hon menar också att utmaningen i rollen som storasyster är att ställa öppna frågor och att bara lyssna. För det är inte deras roll att ge råd. Det är många som redan går till psykolog eller kurator.

– Det kan vara skönt att prata med någon annan också, någon man kan skratta eller bara vara tyst med. Det är kanske det som också är bra med detta, att det många gånger är mycket skratt – för de ljusa stunder man kan få är så mycket värt. Det bästa är när lillasyster säger att hon uppskattar att man finns där och att hon får annat att tänka på.

Vilken betydelse tror du att ni har för tjejerna som chattar med er?
– Jag tror det betyder allt att prata om det jobbiga utan att någon dömer en eller sätter någon press att man ska vara glad hela tiden. Alla förtjänar och behöver ha ett eget rum att gå till och bara känna kärlek.

Vad önskar du själv att du hade vetat eller känt när du var yngre?
– Att jag inte är ensam. ”Det är svårt att vara frisk i ett sjukt samhälle” som jag hört någonstans. Det ligger nog en del sanning i det. Sen är fördomar och ”tror sig veta hur det ligger till” för mig en stor bov när det kommer till människor. Man behöver ha en dialog och ställa frågor för att veta hur personen mår. Ensam är inte stark, säger Linda.

Vill göra skillnad för tjejer som mår dåligt

Denize Händestam är 29 år och volontärarbetar även hon storasyster – dels för att hon själv mått ganska dåligt i perioder när hon var yngre.

– Jag tyckte då att det var svårt att veta vart man skulle vända sig och hur man kunde få prata med någon, utan att det skulle vara en professionell eller en vuxen. När jag hade pluggat klart och börjat jobba så insåg jag att jag hade tid över och då ville jag göra något som hjälper andra och gör en skillnad för samhället.

I perioder kan det vara ganska tungt med rollen, berättar Denize. Tjejerna som söker sig till Tjejzonen har ofta problem av olika typer eller mår väldigt dåligt, och det gäller att inte ta på sig alltför mycket av det.

– Oftast är det dock väldigt givande. De lillasystrar jag haft har uttryckt sin uppskattning för oss som storasystrar, och det är fint att få följa hur de öppnar upp sig och släpper in mig i deras liv och problem. I många fall har de ingen annan att prata med om svåra saker, och då känner man verkligen att man gör skillnad.

Enligt Denize är det svåraste med rollen att inte bli för personlig. Men även storasystrarna har möjlighet att vara anonyma om de vill. De har inga restriktioner kring att berätta om sig själva, det gör man om man vill. Men samtidigt ska fokus under samtalen ligga på lillasyster. Då gäller det att inte blanda in personliga tankar, åsikter eller värderingar utan att vara helt öppen och förstående för vad hon går igenom för tillfället.

– Ibland behöver man lägga band på sig själv för att inte komma med råd eller försöka få sin lillasyster att agera på ett visst sätt. Bara för att det fungerar för mig och den jag är som person så behöver det inte fungera för lillasystern, och det måste man ha respekt för. Det bästa med rollen är självklart att få se sin lillasyster utvecklas och öppna upp sig, vissa berättar och pratar om sådant som de aldrig har berättat för någon annan. Det är extremt fint och hedrande tycker jag!

Vilken betydelse tror du att ni har för lillasystrarna?
– Jag tror att vi har stor betydelse. Jag kan bara tänka mig själv hur värdefullt det hade varit för mig att ha någon som lyssnade och bollade tankar med mig när jag var yngre. Man behöver inte heller må dåligt för att kontakta Tjejzonen, utan ibland kanske man bara behöver någon som lyssnar, och det tror jag är viktigt att kunna bidra med.

Vad önskar du själv att du hade vetat/känt när du var yngre?
– Det låter som en verklig klyscha, men jag önskar att jag hade vetat att allt går över. Man kommer inte vara hjärtekrossad för alltid, man kommer inte alltid uppleva att allt är mörkt. Livet vänder, ganska ofta utan att man själv är medveten om det. Min största rädsla när jag var yngre var att jag alltid skulle må så som jag mådde då, vilket jag ju verkligen inte gör nu. Hade jag varit trygg i det så kanske det hade känts lite lättare. Däremot tycker jag inte att man ska förminska det man känner när man är yngre, även om det känns obetydligt nu så var det hela världen då och det är bara det man har att utgå ifrån, säger Denize.

– Sen skulle jag också vilja säga till mitt yngre jag att man inte behöver klara av allting själv, man får be om hjälp, det är bra att inte alltid vara stark. Att kunna visa sig svag är en stor del av att vara stark och modig också!

Om Tjejzonen

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska ohälsan ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Genom att erbjuda tjejer samtal med en Storasyster som lyssnar ger Tjejzonen stöd och kraft till att må bättre.

Vill du ha en Storasyster att prata med, eller om du vill bli någons Storasyster, kontakta Tjejzonen.

Stötta Tjejzonen
Om du vill stötta detta viktiga arbete kan du ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. Läs mer här eller skicka din gåva direkt till 90 02 072.

Läs mer om psykisk ohälsa, Tjejzonen och vikten av att bli lyssnad på

• Läs mer om Yogobes samarbete med Tjejzonen här!
• Lyssna utan att försöka lösa ett problem – tips till föräldrar och intervju med tidigare insamlingsansvariga på Tjejzonen, Lotta Zetterqvist.
• Unga saknar vuxen att prata med, en studie gjord av Ungdomar.se.

Videos som stöttar vålmående

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: 9b2s

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Yoga, dans och meditation börjar nu äntligen ta plats även här i väst som vetenskapliga discipliner och blir mer och mer en självklar del av både sjuk - och friskvård, rehab och prehab. Här berättar Angelica Nanda Schäfer mer. 

Movement medicine

Det känns som det var längesen som Yoga bara förknippades med positioner och linjeringar. Idag tar yogans tänk oss med in i terapeutiska sammanhang; yogan och även den fria medvetna dansen blir en väg till läkning och personlig utveckling. ’Movement medicine’ är ett begrepp som berättar om och bekräftar att rörelse i sig är medicin. Till rörelsen kan vi lägga terapeutiska frågeställningar som får oss att koppla på medvetandet men som får oss att inte bara tänka svaren utan också känna sammanhangen; känslorna blir tydligare och kan uttryckas i form av en position eller rörelse. Och som kontrast kan även ’stillhetskoncepetet’ vara terapi och medicin; att i stillheten bortom rörelse och ord, som till exempel i sittande tyst meditation, finns den terapeutiska fördelen att sitter du tillräckligt länge så kommer djupt undanträngda ämnen och trauman upp till ytan och efter ett tag släpper dom sitt grepp som undermedvetet påverkat dig och du kan uppleva frihet.

När gränserna suddas ut går vi från att ”bara” brinna passionerat för något vi ”gillar att göra för att det är skönt och kul” till att faktiskt se syftet och nyttan med det vi gör; att inte yoga bara för yogans skull, dansa för dansens skull eller meditera för meditationens skull, utan också inse hur dessa tekniker kan påverka oss i ett större perspektiv och helt enkelt få oss att må bättre och skapa större hälsa både individuellt och kollektivt.

Boka din biljett och läs mer om eventet här! 

Lär känna några av inspiratörerna på Yodafestivalen

Josefin Wikström
Josefin har praktiserat och studerat yoga de senaste 25 åren. Hon har många års erfarenhet av att arbeta med barn och vuxna som genomgått trauma både i Indien och i Sverige. Hennes klasser är utformade från hennes praktiska arbete och hennes egna upplevelser; att yoga och dans är oerhört enkla, effektiva och glädjefyllda metoder som kan användas av alla. Josefin har även onlineklasser på Yogobe.

Jo Hardy
Jo har utforskat och undervisat medveten dans och förkroppsligad rörelse i över 22 år. Hon undervisar bland annat i Kina och är lärare och mentor vid The School of Movement Medicine, 5Rhythmer-lärare (Waves and Heartbeat Level) och Open Floor lärare. Hon brinner för att dansa djupt, förkroppsligat frågeställande och utforska vad som främjar transformation.

Angelica Nanda Schäfer
Angelica är hälsopedagog, personlig tränare och ayurvedisk hälsorådgivare och har praktiserat och undervisat yoga i 15 år. Hon driver sin egna yogastudio och är skaparen av konceptet Freemove Yoga som integrerar yoga- och dansterapi på ett kreativt och lekfullt sätt. Med passion för rörelse och fascination för hur vi på olika sätt kan stilla sinnet älskar hon att utforska språket däremellan och hon guidar oss genom transformerande frågeställningar och teman. ”Allt handlar om att hitta den inre friheten".

Ingemar Sköld
Ju-jutsu-mästaren Ingemar Sköld är en av Sveriges främsta idrottsmän. I många år har han arbetat som överläkare på Maria Beroendecentrum i Stockholm. Han introducerade mindfulness som ett sätt att förebygga återfall i Sverige och har i egenskap av läkare medverkat i ett flertal tv-produktioner. Ingemar har lång erfarenhet av meditation som verktyg inom vården, vid behandling av stress, depression, drogmissbruk, adhd och ångest.

Ett litet smakprov av Josefin Wikström

Yogobe Video: 6a7z

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Visst har vi förstått att vår psykiska hälsa påverkar magen – men hur ser relationen ut åt andra hållet? Hur påverkar bakterierna i tarmfloran ditt psykiska mående?

Har du hört talas om att vi har en andra hjärna?

Det är sant! Och den finns i vår mage. Enteriska nervsystemet täcker hela vår magtarmkanal och är en del av vårt centrala nervsystem. Där hittar vi fler nervkopplingar och mer kommunikation till och från hjärnan än i ryggmärgen!

De flesta tänker nog på magen endast i relation till mat och matsmältning. Det gjorde i alla fall jag tidigare. Visst, alla har vi säkert upplevt krångel i magen när vi varit stressade, eller fjärilar i magen när vi varit nervösa. Många med mig har fått IBS-diagnoser (irritabelt tarmsyndrom) kopplade till stress. Vi har kunnat ana att vår psykiska hälsa påverkar magen. Men kanske inte att det kan vara tvärtom. Att magen, via bakterierna i tarmfloran även påverkar vårt psyke.

• 80% (vissa säger upp till 90%) av vårt serotonin produceras i magen. Serotonin är det hormon som påverkar vårt humör. Ibland kallas det vårt "må-bra-hormon".

• 50% av dopamin, som styr bland annat motivation och koncentration, produceras i magen.

• 70–80% av immunförsvarets celler finns i magen. Immunförsvarsreaktion i magen skapar inflammation som i sin tur är kopplat till depression.

Kropp och sinne

Vad som pågår i magtarmkanalen är alltså lika viktigt för vårt humör och vårt känsloliv som det som pågår i hjärnan. När vår mage och bakterierna i vår tarmflora är i obalans har vi inte till fullo tillgång till den hjärnkemi som vi behöver för att uppleva klarhet, lycka och harmoni. Nya komplexa forskningsrapporter om hur allt egentligen hänger ihop publiceras ofta och har potentialen att revolutionera hur vi behandlar psykisk ohälsa. Inom det nya vetenskapsområdet nutritionspsykiatri behandlar man redan depressiva patienter med kostråd och korrigering av näringsbrister med goda resultat.

Sett ur de holistiska traditioner som tar sambandet kropp och sinne för självklart, exempelvis ayurveda, kinesisk medicin och funktionsmedicin, är det enkelt. Vi kan inte separera sinnet från kroppen eller kroppen från sinnet. Obalans i det ena ger obalans i det andra.

Om du lever med stress, ångest eller nedstämdhet och kanske gjort mycket för att må bättre men känner att du skulle vilja göra mer; testa att boosta din mage och ge den kärlek!

Så kan du optimera din mentala hälsa via magen

• Öka intag av probiotika, de goda bakterierna i tarmfloran, ät t e x surkål eller köp tillskott.

• Att fasta regelbundet 16–36 timmar gynnar de goda bakterierna, reparerar magtarmkanalen och minskar inflammation.

• Öka intag av prebiotiska fibrer som är näring för de goda bakterierna. Finns bland annat i lök, vitlök, banan och vissa gröna bladgrönsaker.

• Läk stressen i ditt liv. Stress leder till färre goda bakterier i magen. Yoga, meditation och andningsövningar är en bra start.

• Gör andningsövningar för att stimulera vagusnerven (kroppens största nerv som hanterar kommunikationen mellan magen och hjärnan).

• Ät anti-inflammatorisk och gärna växtbaserad kost.

Uttrycket att vi är vad vi äter har nog aldrig varit mera sant.

Lycka till!

Lästips

• Hitta din typ av meditation, av Leila Andersson.
• Läs mer om och se programmet Magbalans– IBS & yoga, här!
• Andas för lugn i kropp och sinne, av Linda Åslev.

Videotips

Yogobe Video: 3c8e Yogobe Video: v3n9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Foto: Lara Aerts

Tiderna förändras, men vi har en lång bit kvar innan män kan visa och bli mottagna i sin sårbarhet fullt ut. Innan män kan visa upp alla sina känslor. Yogan har otaliga fysiska fördelar, men kan även hjälpa oss att balansera våra energier, både de feminina och de maskulina, eftersom vi behöver båda. Läs mer om hur jag tror vi kan få fler män att yoga!

Av kvinnor, för kvinnor

Jag har under ganska lång tid funderat på hur det kommer sig att så pass få män yogar. Det finns sannolikt flera orsaker och det jag skriver är mina tankar helt utan att påstå att jag har alla rätt. Det är tankar och funderingar baserade på mina kunskaper, erfarenheter och min egen resa.

Jag skulle vilja säga att yoga i Sverige traditionellt till stor del är driven av kvinnor för kvinnor, vilket kanske är naturligt. När jag började yoga i början på 2000-talet var det väldigt sällan jag träffade på någon annan man på klasserna, idag är det med lite tur ett par tre förutom mig. Hur kommer det sig att det är så? Är det så att män är ointresserade av yoga? Jag tror inte det men däremot tror jag att många män är rädda för det, för att bli jämförda i en grupp med kvinnor. Rädda för att inte kunna, att visa sårbarheten och det som kan uppfattas som svaghet. Men det här låter ju helt fel och väldigt löjligt kanske du tänker nu, och visst kan det göra det. Ge mig lite tid och följ med mig lite här.

Forskning om sårbarhet och skam

Om vi går till forskning kring skam och även tittar på de normativa lager vi lägger på könen och ser vad män står inför. Och nu vill jag be dig, både man och kvinna, som läser detta att ha ett öppet sinne. De flesta av er som läser här kanske är inom yogan, övervägande del av er är säkert kvinnor, och för att förstå andra behöver vi gå in med empati och ett nyfiket sinne, öppna för att alla inte fungerar just som mig. Vi behöver sätta oss in i många mäns känslor istället för att enbart utgå från oss själva.

Om vi tittar på en del av den forskning som finns kring sårbarhet och skam så ser vi att män och kvinnor har olika ”skamområden” där de stora områdena för män är svaghet och framgång. Den traditionella normen säger att män ska vara framgångsrika och inte klaga, de ska vara starka och osårbara. Män har uppfostras med att det är inte så farligt när man slår sig, vi behöver inte gråta utan ska upp och hoppa igen. Ja visst kan vi se att det sakta börjar förändras men vi har en lång bit kvar innan vi är där, innan män kan visa och bli mottagna i sin sårbarhet fullt ut. Innan män kan visa upp alla sina känslor och inte enbart glädje eller ilska som är de känslor som historiskt är accepterade för män.

Forskare har visat att vuxna tolkar pojkars och flickors gråt på olika sätt, redan som bebisar. De har sett att både vuxna män och kvinnor som får se en flickbebis gråta kopplar det till att hon är orolig eller ledsen medan när det är en pojkbebis tolkas gråten som ilska och frustration. Så redan när vi är bebisar börjar vi få normer på oss, i det här fallet får pojkar veta att de är arga.

Ok att visa alla känslor

Män behöver få lära sig att det är ok att visa sorg, ledsamhet, hopplöshet och alla andra känslor vi har. Och här kan yogan vara en bra väg till det om män möts på rätt sätt. Fast för att komma dit behöver vi göra yogan mer tillgänglig för män. Jag drar en parallell till när det startades tjejlopp inom löpning, lopp där enbart kvinnor fick delta. Dessa uppstod till stor del på grund av att många kvinnor inte kände sig bekväma med den tävlingshets som det var i de lopp som fanns (där det var mestadels män som deltog). I dagens Yogasverige känner sig många män inte bekväma då de känner att de inte kan, är sämre, känner sig uttittade osv. Det glädjer mig därför att det kommer fler och fler klasser för enbart män, där yogan och hur man pratar är anpassad för män. Jag är övertygad om att yogan påverkar oss positivt både fysiskt och psykiskt oavsett om det är medvetet eller ej.

Vi får jobba mer med våra feminina energier vilket är viktigt för många män, precis lika viktigt som det är att jobba med de maskulina. Detsamma gäller för kvinnor. Vi behöver dem båda, yin och yang. Vi blir hela när vi har balans mellan dessa. Balans i det här fallet innebär inte att det behöver vara exakt lika utan att vi har tillgång till dem båda. Sen kommer vissa människor, man som kvinna, kunna har mer maskulin eller feminin energi men båda behöver få ta utrymme där.

Yogans olika fysiska fördelar

Kommer vi till de fysiska fördelarna med yogan så är de många. Dels ger den oss en ökad rörlighet i kroppen, vilket är viktigt för män, som generellt är stelare än kvinnor – män har alltså en större muskelmassa som lättare blir stel. Vi får även en stund där vi kan och får vara mer med oss själva i kroppen och i sinnet, koncentrera oss och centrera oss. Vi kan få grunda oss och landa lite mer inuti, släppa prestigen och bara andas. Och kanske behöver vi just nu klasser och grupper vigda enbart för män av män för att under en period öppna upp och bjuda in män till yogan.

Tittar vi på män och kvinnor som grupper så fungerar vi lite olika, våra hjärnor är olika utformade och fungerar olika på ett biologiskt plan och kanske behöver vi då även prata och lära ut yogan på lite olika sätt. Ett tydligt exempel jag har är när vi pratar om att slå på Mula Bandha, rotlåset. Ofta instrueras detta som att knipa om, knipa med bäckenbotten. Majoriteten män som jag mött förstår liksom inte alls vad som menas med det. Om man istället säger att män ska knipa mellan anus och testiklar eller som jag brukar säga, lyft på pungpaketet, då brukar män förstå bättre. Män och kvinnor är väldigt lika men även olika och för att få in mer män inom yogan behöver vi bjuda in dem mer på deras villkor.

Lästips

• Yoga för män – hantera stress, av Peter Lindmaa.
• Njut av löpning i naturen, av Magnus Hagström.
• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar.

Videotips

Yogobe Video: c4x3 Yogobe Video: 4gz5 Yogobe Video: bg87 Yogobe Video: g97h

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Yoga är ett utmärkt komplement till längdskidåkning. En erfaren längdskidåkare kan dra nytta av yoga för återhämtning och fokuserad rörlighetsträning – och en oerfaren längdskidåkare kan dra stor nytta av att stärka upp svaga områden och sträcka ut stela muskler innan skidsäsongen inleds.

90% stakning

När längdskidåkning är som bäst är den magisk. Med rätt förutsättningar är det helt saligt att få glida fram i välpreppade spår, med perfekt valla, i snötyngd natur ackompanjerad av den hypnotiska rytmen: andning, hjärtslag och ett svagt svishande ljud från skidorna.

Mina första minnen av längdskidor är ögonblicksbilder av färder på fjället, cirka tre år gammal - nedbäddad i en skidpulka - väldigt komfortabel och avslappnad bakom en svettandes förälder. När jag väl lärde mig att åka själv var då skidbindningen fästes BAKOM skidpjäxan och skidorna mest påminde om ett par tunt hyvlade träbrädor. Min "längdåkningskarriär” blev kort - bara några få vintrar - och det dröjde långt in i vuxen ålder innan jag stod på ett par längdskidor igen.

Från en dag till en annan (sen 30-års kris?) fick jag för mig att Vasaloppet - det ”måste” man ju bara åka. Sagt och gjort, mindre än en vecka senare, och 2 månader innan själva loppet, hade jag bokat in mig på ett 4-dagars ”Vasaloppsläger” på Långberget i Värmland. När jag satte mig i bilen för att, under 4 dagar lära mig ALLT jag behövde för att ta mig runt de 90 km mellan Sälen och Mora hade jag sammanlagt 0 km längdskidåkning i benen. Väl framme i Långberget delades cirka 70 skidåkare in i olika gruppnivåer. Det imponerade på mig något innerligt att den som tog sig an oss ”rena-rama-nybörjare” inte var någon mindre än proffset och affischnamnet själv, Sveriges mest välmeriterade skidåkarcoach genom tiderna: Lars-Göran Pettersson - Sveriges landslagstränare under de berömda Gunde Svan-åren.

Värre än Bambi på hal is drillades vi torsdag till söndag i längdåkningsteknik både uppför, flackt och nedför. Jag glömmer ALDRIG Lars-Görans mantra (vilket jag senare kom att vara djupt tacksam över): ”Vasaloppet ska bestå av minst 90% stakning - om du kommer ihåg det - och gör det - så kommer du runt”. Det gjorde inte så mycket att jag inte hade så mycket mer än 4 dagars skidåkning i kroppen när det väl var dags. 9 mil (och 9 timmar) är tillräckligt med tid för att bli en hejare på stakåkning och klassisk stil...

Kombinera längdskidåkning med yoga

Längdskidåkning är fantastisk konditionsträning och det är inte för intet som längdskidåkarna har bland den största/bästa syreupptagningsförmågan som någonsin uppmäts bland elitidrottsmän/kvinnor. Man jobbar dessutom hela kroppen mest hela tiden och på ett sådant sätt som både kräver - och i viss mån ger - rörlighet. Fotleder, höfter, rygg, mage, armar, axlar... Balans, styrka och uthållighet, you name it, längdskidåkning erbjuder helheten.

Är det yogan som kompletterar längdskidåkningen eller är det tvärtom? Kanske är det inte någon slump att majoriteten av de stora skidanläggningarna i USA erbjuder längdskidåkning + yoga retreats?

Videotips

Yogobe Video: h48g Yogobe Video: 4xt6 Yogobe Video: 5p9t Yogobe Video: 26we

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Läs mer

• 4 anledningar att praktisera yinyoga, av Leila Andersson
• Utomhusträningen blir aldrig långtråkig, av Miranda Ericsson
• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar

If you have a car, you hopefully don’t start doing maintenance when the wheels are falling off... With this in mind, how do you go about maintaining your body? Do you ignore symptoms like pain until there’s no pill or other quick fixes that can make them bearable anymore? Maria Rizell Hegg tells us about the benefits of yoga for athletes.

The conscious pit stop

If you’re an athlete what is part of your concept for building yourself up?What are your tools for maintenance? Just like a Daytona 500 race car makes pit stops, not to mention the time spent on preparations before a race, with the ambition of maximizing output. What are your conscious pit stops, so that you can put all of your horsepower to use when it’s time?

I once worked with an amateur triathlete who was upping his game and starting to compete more. It was not until I pulled the car analogy the he understood the need of caring more for his body as a counter balance to the increased workload, just like how much a race car is tended to in comparison to a cab or station wagon.

Now you may think I want to sell yoga to you as a part of your training routine. I will later on motivate why and how it can be helpful but it may not be for you. Well, who can decide if it is?

Team player

A lot of team athletes are used to putting their trust in the people around them when it comes to physical matters, and a lot of team athletes are even required to. A team plays its best when working well together, still it consists of a group of individuals who can be very different, in many ways.

A great example of this is what I heard from Tobias Wörner, a physiotherapist and researcher with a special interest in athletic hip and groin pain. He’s done a series of studies on hockey players. Among them a study on hip and groin problems with 80% of the goaltenders in the two highest leagues in Sweden participating. Tobias told me about two players where the x-ray plates showed that both had CAM hip impingement. One of them experienced a lot of pain while the other was oblivious to this, as his hips felt just fine! Why? Maybe further studies will explain this, maybe they won't as we are pretty complex beings.

Listen to your body

Funny thing is, I don’t think the best race mechanics always follow standard procedure when fixing a car. But maybe it’s just me having the glorified idea that the best mechanics are those who are the best at listening to the engines and actually hearing what’s needed. And this is where yoga comes in as a conscious pit stop to tune in to yourself and your engine, getting to know how to maintain it to not leak energy. What could an energy leak be?

With a lack of mobility for example, let's say the ankles on a goalie, some other part of the body will have to compensate for this. In the worst-case scenario it may be the knee joint moving beyond healthy limits. It could also be stiff hips making the back bend and work more and so on. For someone who’s hypermobile energy leaks may be clear as going to end range movement always is a hazard, will the muscles hold to stabilize the joints making the movement secure? These are quite basic examples where most great physio-coaches probably are on top of their games.

But there are more factors

An SHL (Swedish Hockey League) goalie, who I just started to work with, expressed something that I think a lot of people can relate to. One day you feel like you’re a long time yogi or kung-fu-master and the next day you feel more like a fridge. When the fridge feeling kicks in what is your most effective way to increase circulation again without triggering imbalanced patterns in your body?

The key
A key thing with studying and practicing yoga, as I've understood it, is the study of the Self. The better you get at listening to the signals of your body AND learning how to respond to them, the better you will be at maintaining a healthy healthy and being fit for performance.

This is also key when I teach yoga. To sense your body before and after you do something, this also goes for breath and mind, so that you sense the effects of the practice and how your body and mind responds to it.

Still, even if given the facts in the form of x-ray plates, as mentioned above, how one individual experiences it may differ to the other. If your joints feel rusty and clunky, what helps you to lubricate them and create space? If you feel high strung, tense and tight, can you discern what is actually making you feel stiff and that another approach may actually be helpful to soften you up? What gives you more mobility when you feel resistance in your movement, stretching passive muscles or activating them with movement towards the end range? If you are a workhorse on and off ice/track/field have you ever experienced a fear of missing a training session at the same time as your body screams for recovery work?

Not learning all the poses but learning you
I believe learning to answer these questions, learning to listen and respond to your racing vehicle, your body, to make you the best pit stop mechanic is the first great thing yoga has to offer. Not learning all the poses and good stretches, but learning you! Then you can apply the different techniques that yoga offers.

For example:

• Energetic practices for balance, body control and controlled movement relaxing practices to increase circulation while releasing tension, which can also help reset imbalanced patterns in the body rather than using tension to compensate for another tension.

• Yoga Nidra, the yogic sleep, a recovery method so effective that the US Army is researching it so that the soldiers can sleep less!

For many, yoga is one thing, and it’s easy to deem it “not for me”. But, as I said, the first thing really, is to find out what helps you serve yourself, and this you do with the help of all of the different practices yoga, or other mindful practices, have to offer.

At Yogobe you can find me and the specific as well as more general work which I do with hockey players. But that’s not all, there are so many brilliant teachers and different techniques available for you. I hope you will give Yoga and Yogobe a try!

Lästips

• Yoga for hockey players, by Maria Rizell Hegg.
• Praktikanten testar: Yoga for athletes, av träningsbloggaren och PT:n Anna Lissjanis.
• Effekterna av aktiv yogastretch & yinyoga, av Yogobe & Sofie Ringsten Ljungqvist.

Yogobe Video: dt58 Yogobe Video: 2gh5 Yogobe Video: ry6h Yogobe Video: 3c2f

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Vi tipsar om hur du kan leva mindre i huvudet och mera i stunden under din graviditet. Är det möjligt eller bara extra stress?

Omställningen att vara gravid

Du kanske står med ett graviditetstest i ena handen och precis fått veta att du är gravid eller så kanske du befinner dig i vecka 25 när poletten trillar ner på riktigt. Hur skall du landa i din graviditet, leva mindre i huvudet och mera i nuet, samtidigt som du befinner dig i en otroligt omvälvande situation? Finns det verktyg som du kan använda dig av och vilka i sådana fall?

I många fall handlar det kanske om att landa i sig själv och hitta verktyg som gör det möjligt. Att sedan acceptera din kropps förändringar, rädslor och tankar inför graviditeten. Att lära dig att älska din kropp i denna föränderliga fas och insvepa all hjälp som faktiskt finns att få.

Några verktyg att använda dig av:

• Utöva yoga
  Att praktisera yoga gör dig mera inkännande och du får en chans att möta dig själv och dina tankar på mattan. Du stänger av världen utanför och landar med dig själv och din bebis som växer inom dig.

• Ta små pauser
  Att ta små stunder av avkoppling, andning och meditation hjälper dig också att landa i stunden, stänga av stress och insvepa graviditeten. Det finns många bra andnings- och meditationsvideor med Ulrica Norberg att ta hjälp av. Cecilia Olin har även bra meditation inför förlossning och avslappning under graviditet. Du hittar alla gravidsekvenser under Stilar och Gravidyoga i videobiblioteket.

• Stärk upp kroppen
  Att ta hand om dina muskler och försök att vara så aktiv som din kropp tillåter under graviditeten. Att träna under din graviditet stärker både din kropp och ditt huvud, det gör dig redo för en förlossning och det blir också lättare att komma tillbaka efteråt. När du tränar frigörs endorfiner som är kopplat till hjärnans belöningssystem och du får en naturlig boost. Gå in och inspireras av våra gravidträningsprogram, där finns bra hjälp att få under alla trimestrarna.

• Jobba på acceptansen
  Känslor, tankar och funderingar kommer alltid att dyka upp och alla inte är positiva. Men allt måste få vara ok att känna, även det obekväma. Det handlar om att försöka acceptera alla känslor. Prata gärna med någon om dina tankar. Det viktiga är att du, efter bearbetning, kan släppa taget och gå vidare. Att älta och hänga upp dig på saker du inte kan påverka skapar negativ energi, vilket inte är bra för varken dig eller barnet. Kontakta din mödravårdscentral för stöd under graviditet. Ofta har de bra psykologer på plats som just jobbar med din målgrupp.

Lästips

• Läs mer om gravidyoga här!
• Läs mer om närvaro här.
• Läs mer om gravid och mammaträning i Sverige här.

Videotips för att landa

Yogobe Video: b36g Yogobe Video: rxo3 Yogobe Video: bk92 Yogobe Video: x2a5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

En panikattack ledde Dennis Rudin till insikten om en stor och undantryckt stress. Sjukskrivningen och vägen till ett friskare liv kom att handla mycket om yoga. Här delar numera yogaläraren Dennis med sig av yoga som stresshantering och vad som håller killarna borta från yogamattan.

Någonting var riktigt fel

För ett par år sedan gick jag in i väggen. Hårt.

Allt började med en panikattack över en struntsak, en söndag tror jag det var, och slutade med håglöshet, kraftigt försämrat närminne och näst intill obefintlig uppmärksamhet för saker utanför mitt eget huvud. Jag fungerade, på något sätt, men bara enligt egna rutiner. Som exempel på var jag befann mig, så märkte jag inte ens min dotter som stod där mitt framför näsan på mig senare samma dag. Hon stod där, och skymde nästan sikten till TV:n och sade: pappa.. Dennis.. pappa.. Inte förrän hon så småningom tog min arm, märkte jag vad som hänt. Jag insåg att någonting var riktigt, riktigt fel.

Dagen därpå, på väg till en akut läkartid, kände jag instinktivt att jag behövde röra på mig. Det var något som blev ett intensivt måste i mitt huvud. Något sade åt mig att ta upp yoga igen, och den här gången på allvar! Jag svängde in på det lokala gymmet och tecknade ett årsabonnemang, samt bokade in mig på alla kommande yogapass jag hade möjlighet att boka. Sedan gick jag till läkaren som konstaterade utmattningssyndrom och sjukskrev mig tills vidare.

Jag hade ju kul på jobbet

Hur detta kunde ske förbryllade mig. Jag hade ju kul på jobbet! Visst var det stressigt ibland, och visst hade jag levt under en längre tid med stressade kollegor, på grund av kommande omorganisationer, men det skulle ju bli bra. Det hade min chef intygat. I slutändan hade dock både jag och min chef fel, med följden att all min undantryckta stress flödade fritt ut som om någon öppnat en sluss.

Där och då började en resa, som kanske aldrig kommer att ta slut. Genom yogans unika kombination av övning i styrka, smidighet, balans, fokus, minne (jo, mitt minne utmanades ordentligt) samt kanske bäst av allt, återhämtning, tog jag mig tillbaka till livet. Enligt mina läkare fortare än vad som borde ha varit möjligt, med tanke på var jag befann mig.

På vägen mot en fullständig återhämtning plockade jag upp en yogalärarutbildning, eller två. Dels ville jag fördjupa mig i yogans alla aspekter, men dels hade en tanke börjat gro om att dela mina erfarenheter av yoga som stresshantering med andra. Där är jag idag.

Vill hjälpa andra

Jag har slutat på mitt gamla arbete, och har bestämt att åtminstone en del av mitt framtida arbetsliv skall vara vigt till yogan och dess hälsobringande egenskaper. Jag arbetar som lärare på ett gym, men har även eget företag som ligger i uppstartsfasen. Jag vill hjälpa andra som varit i samma sits som jag, att lära sig hantera stress, men jag vill även få fler personer att ta sig upp ur soffan och börja motionera.

En del av populationen som jag speciellt inriktat mig på är män som grupp. En grupp som jag tidigt märkt varit näst intill frånvarande på de yogapass jag besökt. Varför var vi så få? Det var oftast jag, kanske en eller två män till i samma åldersgrupp, och sedan 27 starka och superviga kvinnor på passen. Förmodligen var det inte så. Förmodligen så tänkte även hälften av kvinnorna likadant. Det var i alla fall så det upplevdes.

I dag när jag nu driver en veckovis återkommande grupp med det lite provocerande och självironiska namnet ’yoga för ”stela” män’ har jag börjat få lite mer insikt i vad som håller killarna borta. Nedan finns ett urdrag av saker som har kommit upp:

• Yogastudion ses som en obekväm miljö, speciellt bland de som aldrig tidigare yogat. Ofta är en studio inredd mycket vackert, men kanske med en lite för feminin touch. Butiksytorna i många av de studior som jag besökt genom åren förstärker detta intryck genom att endast ha kläder och accessoarer för kvinnor, samt nästan uteslutande litteratur som specifikt riktar sig till kvinnor. Ett fenomen som inte är helt oförståeligt då männen ju inte är där och inte handlar. Det finns dock en risk att detta blir en ond cirkel, om man vill ha in män i studion.

• Min egna erfarenhet av gruppen för män var att den växte när jag startade i en träningslokal, men nästan dog ut när jag fick möjlighet att flytta in i en studio. När jag nyligen flyttade ut konceptet igen, till en jiujitsulokal, så började gruppen åter att växa och växer nu stadigt.

• Yoga kan ibland, eller egentligen ganska ofta, upplevas som flummigt. De killar som tränar med mig nu uppskattar passen som är, så att säga, med ’lite mindre fluff och lite mer fokus på biomekanik’ som jag skriver i information om passen. En aning mindre filosofi, men utan att tappa de aspekter som gör träningen till yoga och inte bara ett gympass.

• Yoga ser inte så krävande ut fysiskt, medan en del killar gärna sysslar med något mer ’maskulint’ så som styrkelyft eller dylikt. Alla som har tränat fysisk yoga vet att den bilden är något missvisande, men det tycks vara en tröskel att ta sig över.

• Yoga ser ut som något som kräver extrem smidighet, och detta är ett faktum som förstärks av Instagram-flöden och andra sociala medier, där de komplicerade och imponerande positionerna oftast är de som lyfts fram. Kanske vore det bättre om man även kunde lyfta fram yogans enklare och funktionella positioner, men Instagram-moments dominerar. Extrem smidighet är inte en egenskap som män ser hos sig själva. Vanligaste frågan jag får från män innan ett besök är: behöver man vara vig?

• Yoga som avslappning kan även det vara en ovan företeelse. En man sade för några månader sedan att ’det var första gången han lyckats slappna av så lätt och fullt’ efter en stunds savasana. Andra har uttryckt sig liknande. Något som kanske visar på att det finns ett verkligt behov för män att lära sig att slappna av i en trygg miljö.

• Yoga i media lyfts i tidningar oftast fram med en kvinna i utvald asana som omslagsbild. Artiklar är oftast skrivna av kvinnor, och inte helt sällan riktade till andra kvinnor. Det saknas i min erfarenhet än så länge mer yogalitteratur som är riktad till män, men detta håller på att förändras!

• Yoga är i Sverige kvinnodominerat. Det finns många förklaringar till detta och vi män är nog delansvariga då vi som grupp ännu inte sett det förträffliga i yogautövande. Ofta är vägen in i yogande för män tyvärr en livskris i någon form. Fördelningen mellan könen är i andra länder inte alltid lika stor. Detta är något jag hoppas kunna bidraga till att förändra även här.

• Att jag, Dennis, är yogalärare och just, liksom dem, är man, har visat sig vara något som lockar fler män att våga testa på yoga. De flesta blir dessutom kvar. När jag vid tillfällen har bytt studio/lokal har frågan om att fortsätta träna med mig alltid kommit upp, trots stort utbud i dåvarande studio. Det verkar finnas en trygghet i detta. Jag är ju som dem.

Jag ser ändå positivt på hur yoga utvecklats i Sverige, och jag ser med glädje hur man även inom media på olika sätt försöker rikta sig mot män som grupp och som individer. Kanske ser vi en dag en jämnare fördelning, och yoga som en naturlig del i ett balanserat liv?

Gör en bra dag!
Dennis Rudin

Lästips

• Hur jag fann min yoga, av Dennis Auer Gatti.
• Läs mer om Yoga för män här!

Om Dennis Rudin

Dennis är Viryayogalärare (RYT200), och utbildar sig just nu mot Virya Rehab (500h). Instruktör i Durewall Jiujitsu. Trebarnsfar. Bor med familjen i Åkersberga norr om Stockholm. Håller bl.a. i passet ’yoga för ”stela” män’, en grupp som nu stadigt växer. Se mer av Dennis Rudin på Instagram och på Facebook!

Foto: Dennis Rudin