Yoga, training and health inspiration for you

Det går inte att ta bort allt som gör ont i livet. Men det går att lära sig att hantera smärtan, och då är balansen mellan aktivitet och återhämtning viktig. Läs mer om onlinekursen YOMI vid utmattning eller smärta och hur yoga kan hjälpa dig vid smärta och utmattning här!

Mina lärdomar om utmattning och långvarig smärta 

Jag har jobbat som psykolog i snart 9 år. Det är tillräckligt länge för att ha träffat och behandlat hundratals personer, men fortfarande för kort tid för att ha svaren på alla svårigheter mina patienter upplever.

Några saker vet jag dock efter 9 år:

• Vi kan inte ta bort allt som gör ont, hur mycket vi än skulle önska.
• Det finns sällan någon väg tillbaka till det gamla när man drabbats av utmattning eller långvarig smärta – däremot finns det en väg framåt mot något nytt och mer funktionellt.
• När kroppen smärtar och hjärnan är trött är något av det viktigaste vi kan lära oss att reglera mellan aktivitet och återhämtning, för att hitta en ökad balans.
• Det är en hel del vi ännu inte vet om utmattning och långvarig smärta, men det betyder inte att vi saknar verktyg för att hantera de tillstånden.

Onlinekurs med yoga, mindfulness och psykologi

I YOMI vid utmattning eller smärta, som är ett av tre YOMI-program på Yogobe, vänder vi oss till personer med utmattning och/eller långvarig smärta. I programmet utgår vi från det vi vet via psykologisk forskning och praktisk klinisk erfarenhet, och kombinerar det med yoga- och mindfulnesspraktik. Det är ett program som både utmanar, mentalt och fysiskt, och tillåter att pausa och backa tillbaka. Yogan i YOMI vid utmattning eller smärta består därför både av mer fysisk flowyoga, och väldigt lugn och avslappnande restorative yoga. Vår erfarenhet är att båda komponenterna - aktivitet och avslappning - är viktiga.

Många personer som hamnat i utmattning, eller drabbats av långvarig smärta, fastnar i ett mönster som innebär att man antingen (ofta de dagar då det känns lite bättre) kör på för hårt, eller (ofta de dagar då det känns sämre) inte vågar göra något alls. Man kör på för att man så gärna vill att livet ska vara som innan, att man inte ska vara hindrad. Och man undviker att aktivera sig för man inte vill bli tröttare, eller att det ska göra mer ont. För vissa kan det bli nästan som en fobi mot att känna någon form av stress. Ofta upptar det här hela livet, och vare sig man försöker att ignorera det som hindrar, eller undvika allt som smärtar, försvinner inte det jobbiga.

YOMI vid utmattning eller smärta är inte ett program som tar bort det som gör ont, utan som hjälper dig att hitta en bättre balans mellan att vara igång och att återhämta, så att du kan börja hitta en ny riktning i livet. Och att göra det samtidigt som du visar dig själv värme, omtanke och mod. Du väljer själv i vilken takt du vill ta dig an programmet – om du vill genomföra varje session i ett svep, eller ta en (eller en halv!) video i taget. Utgå ifrån dina egna behov: utmana i lagom steg, och balansera med att slappna av helt.

Läs mer om yoga, smärta och utmattning

• Läs mer om YOMI vid utmattning eller smärta
• I smärtans spår – vem är jag?, av Maria Johansson
• Yoga mot utmattning – för bättre livskvalitet, av Bianca Barck

Videotips – yoga för dig som har ont eller är utmattad

Yogobe Video: c4g7 Yogobe Video: b92c Yogobe Video: w98c Yogobe Video: d6s7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Vissa springer för att jaga sina inre demoner, andra för att jaga tider och kilometrar. Jag springer för att det får mig att känna mig levande, fri och tacksam. Här ger jag mina bästa hacks för att njuta av löpningen som nybörjare. Om du inte är inbiten löpare än, så är detta årstiden att börja!

Löpning och yoga – en kärlekshistoria

Få saker kan få mig att känna en så djup tacksamhet till kroppen, sinnena och själen som löpning. För mig är löpning och yoga som ett gammalt strävsamt kärlekspar som både gnabbas, tjafsar, älskar, behöver egentid, men alltid med en djup kärlek och respekt för varandra. Ibland springer jag till poddar, ofta till dunkande musik och ibland följer jag endast ljuden från mina egna steg, andetag och fågelkvitter.

I många år var jag en äkta solskenslöpare. Någon som gav sig ut endast under perfekta förhållanden - inget regn, ingen blåst, lagom varmt, inte för tidigt och inte heller för sent. Som du kanske förstår blev det väldigt få löppass gjorda. Faktum är att det tog mig en halv livstid att hitta njutningen och charmen med löpning. Jo, det är sant, i mer än halva mitt liv tyckte jag att löpning var ”dötrist” och ett ”nödvändigt ont”. Jag visste ju att yoga inte på något sätt tränade konditionen och absolut inte utmanade hjärta, lungor och kärl tillnärmelsevis så mycket som en frisk och stark kropp behöver.

Jag sprang olika motionslopp, tränade för långlopp och sprang både i skog och på asfalt, men aldrig med den där egentliga glädjen, mer som ett nödvändigt ont. Så här i efterhand är jag helt fascinerad över att jag aldrig gav upp hoppet om att hitta ”det” i löpningen. Jag hade väldigt många – och ibland flera månader till något år - långa uppehåll.

Heja dig som är nybörjare i löparspåret

När jag ser nyblivna löpare på vägarna idag vill jag ofta springa fram och ”high 5:a” dem, utropandes: ”Gryyyyyymt, fortsätt så!! Du är fantastisk! Det kommer bara kännas bättre och bättre!” I min drömvärld följer jag dock aldrig upp med kommentaren: ”…men det kanske tar 25 år tills dess.”

Anledningen till denna starka reaktion när jag ser nybörjare i löpspåret är att jag anser att löpning måste vara en av de svåraste träningsformerna att börja med som ny (för att inte tala om att ”bli biten av”).

• Det är ju så jobbigt!
• Det känns ju så tungt!
• Det går ju så långsamt!
• Man blir ju så stel!

• Men… du är utomhus.
• Du får färskt syre i lungorna.
• Du känner solen, vinden, regnet, snön, ja hela harangen av årstider och väderlekar i ansiktet.
• Du kan springa i princip överallt och närsomhelst.
• Du kan springa ensam eller i grupp.
• Du behöver inte passa några tider och du kan känna dig som en segrare när det är över, oavsett om du sprang 1 km eller 10 km.

Om du inte är inbiten löpare (än), så är detta årstiden att börja.

Mina bästa hacks för att njuta av löpningen som nybörjare

• Gå ut lugnt. Varva springa med att gå. I början räcker det gott och väl med 15-20 minuter total tid. Bry dig inte om hur långt du kommer.
• Variera vart du springer och spring på olika underlag om möjligt. Det är både mentalt roligare och skonsammare för kroppen.
• När du orkar springa längre sammanhängande tid, våga stanna kvar i ”njutningszonen” länge och med länge menar jag i flera månader. Ha inte så bråttom till prestation (om det inte är det som verkligen, verkligen taggar dig, i så fall kör på). I njutningszonen känner du att du har tränat (du är svettig och något andfådd) när du kommer tillbaka hem, men du är inte helt slutkörd och du längtar redan till nästa gång.
• Investera i både bra och snygga löparkläder och skor, det är ofta värt vartenda öre att ha kläder som andas, inte skaver, med bra passform och hjälper dig att hålla rätt temperatur genom hela löppasset. Är det dessutom snygga, så är det en härlig, ytlig bonus.
• Vissa föredrar fågelkvitter och naturljud, andra poddar och musik. Ett par bra löparlurar tillsammans med oemotståndliga spellistor kan förgylla vilken medioker runda som helst.

Stort lycka till och ut och njut – löpspåren väntar på dig runt om i ett vårrusigt Sverige!

Läs mer om löpning, rörelse och natur

• Kom igång med löpträningen – haka på träningsprogrammet 12 veckor till milen!
• Forskning: Skogsbada för din hälsas skull, av Bianca Barck
• Mångfald av rörelser ger dig en hållbar kropp, av Linus Johansson

Videotips för dig som ska springa eller cykla

Yogobe Video: kh36 Yogobe Video: 3c2f Yogobe Video: 7r4f Yogobe Video: 87xt

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka här och kom igång!

• Forskning: Skogsbada för din hälsas skull, av Bianca Barck.
• Mångfald av rörelser ger dig en hållbar kropp, av Linus Johansson.
• Kom igång med löpträningen: haka på träningsprogrammet 12 v till milen!

Metta meditation is a Buddhist meditation that focuses on loving kindness. You direct the feeling first to yourself, then to someone you hold close, and to all living beings. Here you will learn more about metta bhavana meditation that can help you to open your heart.

Metta bhavana – meditation for loving kindness

In Buddhism, there is no word that means the same as our Western "meditation". Instead, they usually use the word bhavana, which means "cultivation" or "cultivation of". For example, if you focus your attention on the breath, it is called anapanasati bhavana, ie the cultivation of attention (sati) on the inhalation and exhalation (ana-pana).

Bhavana shows that meditation is something you actively do, not something that just happens by itself. To meditate, some effort is needed – a balance between effort and receptivity, to let go. In metta bhavana, it is metta (loving kindness) that you grow, awaken or produce. 

Metta is a deep desire that things will go well for both yourself and others. It is free and does not need anything in return. This desire comes from an open heart, and is based on the fact that we deeply identify ourselves with other people and everything that lives and breathes.

Metta meditation – an excercise

• Sit comfortably and relaxed.
• Take two or three deep breaths with long exhalation.
• Become aware of how you feel in the body, how you feel right now.
• Give yourself permission to experience whatever you feel.
• For a few minutes, feel or imagine how the breath moves through the center of your chest – in the area around the heart.
• Peacefully begin to mentally repeat, slowly and steadily, the following or similar phrases:

May I be happy.
May I live in peace and harmony.
May I be safe and secure.
May I have patience and courage.

Start with yourself, then expand to someone close and then to all beings, "May you be ...". Try to keep the phrases in your heart just as you would hold something fragile and precious in your hand.

When you say the phrases, distracting thoughts may emerge. It starts to itch on your forehead, your knee hurts or you start thinking about the job interview you have tomorrow. When the distraction comes, try to get back to the phrase again and again.

The liberation of the heart – metta is also being kind to oneself

Of course we are not always so present or open-hearted, and it takes time and patience to cultivate metta. But if we are in contact with ourselves and are aware, we will naturally wish that things will go well for others. Metta can then arise only by thinking about or becoming aware of another.

Metta meditation can be the heart's path to liberation – having a friendly attitude towards oneself is also part of metta.

Källa: Viryabodhi, Tricycle

Read more about meditation, mindfulness and wisdom

• Creating a space for the wild birds to settle down, av Eleonora Ramsby Herrera.
• Research: Can mindfulness help the growing brain in children and adolescents?
• Design your life – create good habits with the help of yoga and meditation, by Emma Öberg.

Videos with meditation and loving kindness

Yogobe Video: x83k Yogobe Video: z5a3

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Metta-meditation är en buddhistisk meditation som handlar om kärleksfull vänlighet. Du riktar känslan först till dig själv, sedan till någon du håller nära, och till alla levande varelser. Här får du veta mer om metta bhavana meditation som kan hjälpa dig att öppna hjärtat.

Metta bhavana – meditation för kärleksfull vänlighet

Inom buddhism finns inget ord som betyder detsamma som vårt västerländska "meditation". Man brukar istället använda bhavana, som betyder "odlandet" eller "kultiverandet av". Om du riktar din uppmärksamhet på andningen kallas det till exempel för anapanasati bhavana, alltså odlandet av uppmärksamhet (sati) på in- och utandningen (ana-pana).

Bhavana visar att meditation är något aktivt du gör, inte något som bara händer av sig själv. För att meditera behövs en del ansträngning – en balans mellan ansträngning och mottaglighet, att släppa taget. I metta bhavana är det metta som du odlar, väcker eller tar fram. Metta betyder kärleksfull vänlighet (”loving kindness”), eller kärleksfull välvilja, inte helt lätt översatt.

Vill du odla din kärleksfulla vänlighet – till dig och andra? Vi har metta/loving-kindness meditation på svenska och engelska i videobiblioteket här på Yogobe. Njut av din hjärtliga stund!

Metta är en djup önskan om att det ska gå väl för både dig själv och för andra. Den är fri och behöver inte något tillbaka. Denna önskan kommer ur ett öppet hjärta, och bygger på att vi på djupet identifierar oss  med andra människor och allt som lever och andas.

Mettameditation – så gör du

• Sätt dig så att du sitter bekvämt och avslappnat.
• Ta två eller tre djupa andetag med lång utandning.
• Bli medveten om vad du känner i kroppen, hur du mår just nu.
• Ge dig tillåtelse att uppleva vad du än känner.
• Under några minuter, känn eller föreställ dig hur andningen rör sig genom mitten av ditt bröst – i området runt hjärtat.
• I lugn och ro, börja att mentalt upprepa, långsamt och stadigt, följande eller liknande fraser:
  • Låt mig vara lycklig.
  • Låt mig leva i fred och harmoni.
  • Låt mig vara trygg och säker.
  • Låt mig ha tålamod och mod.

• Börja med dig själv, utöka sedan till någon nära, "Låt dig vara..." och sedan till alla varelser, "Låt alla vara...". Försök hålla fraserna i ditt hjärta precis som du skulle hålla något bräckligt och dyrbart i handen.

• När du sedan säger fraserna kan distraherande tankar att dyka upp. Det börjar klia i huvudet, ditt knä gör ont eller du börjar tänka på jobbsamtalet du ska ringa. När distraktionen kommer, försök komma tillbaka till frasen igen och igen.

Hjärtats befrielse  – metta är också att vara snäll mot sig själv

Självklart är vi inte alltid så närvarande eller öppenhjärtiga, och det tar tid och tålamod att odla metta. Men om vi är i kontakt med oss själv och är medvetna, kommer vi naturligt att önska att det ska gå väl för andra. Metta kan då uppstå bara genom att vi tänker på eller blir medveten om en annan. 

Metta-meditation kan vara hjärtats väg mot befrielse – att ha en vänlig attityd till sig själv är också en del av metta.

Källa: Viryabodhi, Tricycle

Lästips om meditation, mindfulness och visdom

• Creating a space for the wild birds to settle down, av Eleonora Ramsby Herrera.
• Forskning: Kan mindfulness hjälpa den växande hjärnan hos barn och unga?
• Fyra principer till visdom – och ett mer hållbart liv, av Lars-Johan Bastås.

Videotips med meditation och kärleksfull vänlighet

Yogobe Video: x83k Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: 3cyz Yogobe Video: 5px8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Stimulering av vaguserven kan öka välmående och skapa känlsor av trygghet och lugn. Eva Hamboldt, coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap skriver här om hur meningsfulla samtal på arbetsplatsen kan stärka vagusnerven. 

Klangmassage stimulerar vagusnerven och ger välmående

Jag har den stora förmånen att ha en kompis som alltid ger mig det där lilla extra i present. Det där som talar direkt till mina behov. Det som hon på något vis fångat upp att jag på djupet kommer att må bra av. Och jag blir alltid lika berörd, såväl av hur hon förstår mig som av hur mycket hon bryr sig om mig. Den senaste gåvan jag fick var ett presentkort på en alldeles speciell massage. Nämligen en klangmassage.

Klangmassagen genomförs med klangskålar som placeras på olika ställen på kroppen och var och en av skålarna, som är tibetanska så kallade "singing bowls", har en unik klang. De har använts för meditation i Nepal och Tibet sedan urminnes tider och skapar tillsammans kraftfulla ljudvibrationer som försätter både kropp och sinne i ett tillstånd av lugn och avslappning. 

Det som är lite extraordinärt med detta, i alla fall för en neuro-nörd som jag, är den forskning som visar att det nervknippe som löper genom vår kropp, och som kallas för vagusnerven, blir stimulerad av klangerna och vibrationerna. Man skulle kunna säga att nerven blir "tonad", ungefär som när vi tonar muskler. Den blir helt enkelt starkare och därmed mer stabil. Och vi som människor blir lugnare, tryggare och får ett ökat välmående.

Bli lugnare genom att aktivera vagusnerven

Även om forskningen om vagusnerven är i ett tidigt skede, vet vi bland annat att den är kroppens längsta nervknippe, att den tillhör det autonoma nervsystemet, att den består av cirka 80 000 nervtrådar och att dess aktivitet till 80 procent handlar om att samla in data om vad som pågår i kroppen. De resterande 20 procenten handlar om att styra olika processer i kroppen som till exempel svalgmuskulatur, andning, hjärtfrekvens och mag- och tarmkanalen. Vi vet också att när vagusnerven stimuleras frigörs "lugn-och-ro"-hormonet oxytocin i kroppen. 

Det finns andra sätt att tona vagusnerven. Till exempel kan man hänge sig åt beprövade praktiker som yoga och akupunktur eller skapa egna ljudvibrationer genom att nynna eller sjunga. Man kan också ägna sig åt kallbad, eftersom kyla stimulerar nerven. Ytterligare ett sätt – och det är detta som jag personligen tycker är en aning mindblowing – är att vi kan stärka vår vagusnerv genom att knyta an till andra människor. Att samtala med andra människor på ett sätt som skapar lugn och trygghet och som stärker tilliten mellan oss frigör också oxytocin. 

Efter min klangmassage-upplevelse, då tiden upphörde att existera för en stund, har jag tänkt mycket på denna slags form av hälsokur. Och jag blev ytterligare stärkt i min feedback-revolution. Den handlar egentligen inte om att göra revolution, snarare om att "revolutionera" sättet vi samtalar med varandra på arbetsplatsen.

Trygg kommunikation skapar vila

Meningsfulla samtal, som förs utifrån nyfikenhet, empati och medkänsla för varandra skapar trygghet mellan människor. Det frigör oxytocin och det bygger tillit. Vi stärker därmed vårt trygghetssystem, det vill säga vagusnerven, och vi bidrar till att öka vårt kollektiva välmående. Att effekterna av det, rent organisatoriskt, leder raka vägen till kreativitet, produktivitet och innovativ kraft, visar dagens forskning på ganska så entydigt. 

En farhåga inför att lägga tid på möten för denna typ av samtal som jag fångat upp är att det tar mer tid än att till exempel ge feedback. Och att det kanske kommer att ta för mycket tid. Tid man inte har. Medan jag tänker att vi snarare förlänger tiden om vi tar oss tid för mer meningsfulla samtal. Trygg kommunikation med andra skapar en stunds vila och återhämtning. Och det skapar utrymme för gemensam reflektion och lärande. Värden som inte går att mäta i tid. De går enbart att mäta i hållbarhet och långsiktig framgång över tid. Och det visar sig ju med tiden. Fast ofta tidigare än man tror.

Lästips

• Från feedback till meningsfulla samtal, av Eva Hamboldt.
• Forskning: Kan mindfulness hjälpa den växande hjärnan hos barn och unga?
• Minska stelhet och stress på jobbet med yoga och mindfulness.

Videotips för balans och smarta pauser på jobbet

Yogobe Video: w4s5 Yogobe Video: f57x Yogobe Video: 39ug Yogobe Video: u4h3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Eva Hamboldt

Eva Hamboldt arbetar som coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap. Hon har en fil kand. i kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap och en Master i Neuroledarskap från Neuroleadership Institute i New York. Eva är även certifierad UGL-handledare via Försvarshögskolan och certifierad Klart Ledarskap-instruktör av Provins fem. Läs mer om Eva och hur hon arbetar på neuroledarskapipraktiken.se.

Inlägget kommer ursprungligen från www.neuroledarskapipraktiken.se, läs den i original här.

Varför är det bra att variera sig i träning? Tänk mångfald. En kropp som bara tränar en sak blir som ett sädesfält av raka rader. I variationen däremot – där växer utvecklingen som ger dig en mer hållbar kropp för livet. Läs mer om hur du kan ta första steget genom att söka upp motsatser!

Varför är variation i träningen nyttigt?

Det är antagligen ingen nyhet för dig att variation i din träning och rörelse är väldigt nyttigt. Det har du hört förut va? Men vad är det som gör att variation och nya rörelsemönster är så nyttigt för oss? Varför blir en löpare bättre på att springa genom att börja köra lite yoga och hur kommer det sig att man blir bättre på sin yoga genom att också börja köra lite tyngre och mer explosiv träning?

För att ta reda på detta måste vi reda ut vad en mänsklig kropp egentligen är och vad evolutionen hade för avsikt för oss. Du är i grund och botten den perfekta överlevnadsmaskinen. Din kropp är genom evolutionen ”designad” för att anpassa sig efter de utmaningar som naturen presenterat för oss. Allt för att vi ska lyckas överleva och fortplanta oss.

Vi blev ständigt utmanade av naturen och enbart den med störst fysisk förmåga att anpassa sig överlevde. Krävdes det att vi var tvungna att röra oss långa sträckor i sökandet efter föda och skydd utvecklade vi uthållighet. Krävdes det att vi grävde, lyfte på stenar, klättrade i träd då utvecklades vår styrka.

Evolutionen har därmed gett oss otroligt stora möjligheter till anpassning, något som vi, som moderna människor, fortfarande bär med oss. Men i dagens samhälle krävs inte längre den fysiska anpassningsförmågan av oss som det en gång gjorde. Nu utnyttjar vi den istället när vi tränar och rör på oss. Men skillnaden på den moderna träningen och på hur våra förfäder levde och rörde på sig är enorm.

Mångfald lika viktig i kroppen som i naturen

Våra förfäder rörde på sig hela dagarna och mötte ständigt nya utmaningar och ansträngningar, något som kan beskrivas som en polykultur av rörelse (poly betyder många).

Vi som tränar nuförtiden har antagligen hittat en träning som vi tycker mycket om men som med stor sannolikhet är mer ensidig, med andra ord en monokultur av rörelse (mono betyder enkel).

Och det man vet inom biologin är att polykulturer är det viktigaste som finns för mångfald, balans och dynamik. Tänk dig en äng full med olika blommor, gräs och örter, insekter och fåglar, det är en polykultur. Tänk dig nu ett fält med samma sädesslag i långa rader, allt i samma höjd och i samma färg, det är en monokultur.

En kropp som bara tränar en sak, som bara följer en rörelseform utan större variation blir som ett sädesfält. Men en kropp som får röra sig snabbt, långsamt, som får sträcka ut, vara explosiv, springa långt eller ligga lugnt och andas djupt blir som en blomsteräng av rörelse.

Nyckeln är för oss, likt blomsterängen, att variationen skapar synergier som gör att det inte krävs så mycket för att det ska ge massor. Så vill du utvecklas, bygga en mer hållbar kropp full med möjligheter så krävs det faktiskt inte så mycket.

För att ta första steget ska du fundera på vad som skulle vara den absolut raka motsatsen till den träning och rörelse du nu gör och tycker bäst om. Sök upp den, utforska den och lägg till lite av den i ditt träningsliv. Lär dig att långsamt uppskatta den och se alla fördelar den ger och låt den bli en del av din långsamt växande polykultur av rörelse.

Lästips om rörelse och kroppens kapacitet

• Vad är ensomatisk rörelse? av Linus Johansson.
• Yoga med mig – utforska kroppens kapacitet i 360, av Moa Westman.
• Har du tid för återhämtning & rörlighet? av Tanja Djelevic.

Yoga och träning online – för en varierad, stark & mjuk kropp

Yogobe Video: sg86 Yogobe Video: 98bw Yogobe Video: t47a Yogobe Video: 3d4w

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

As a teacher I want to give students the skills to inhabit themselves fully. To make them trust the wisdom that we all have inside of us. Join me on the mat exploring Ashtanga yoga online here at Yogobe.

Ashtanga yoga – a practice where you can explore and grow

I am really passionate about human development, and entering into that new dawn, exploring what the truth is. This has guided me into the practice of yoga, especially Ashtanga yoga. I've been practicing ashtanga yoga for 25 years and I always say that Ashtanga yoga was the best decision I ever made for myself and happy to share with others. Teaching is just an extension of my own practice, my sadhana – that consistant journey of uncovering the truth of who I am. I love to explore the sense of empowerment and connection with all the students that cross my path.

When I am teaching, I'm exploring too and love the sense of giving students the skills and the true beauty of what yoga develops in each human being. I find it to be my duty to give students the skills to make that connection, the skills to inhabit themselves fully, to trust the wisdom that they have inside of them.

One of the true rewards of a longterm yoga practice is to trust that inner guidance and yoga is really about clearing that path. As a teacher I just facilitate that energy. Because everyone has the ability to obtain a connection to that higher self and also to heal old wounds. I try to help to clear that path and to facilitate a space to explore, to learn and also to grow.

I am here to take you through the Ashtanga yoga practice, and I feel it's my purpose to share the development with people who are open to explore the nature of yoga. It will be fun! Expect growth, transformation and to work outside your comfort zone where I will support and guide you along the way.

What is Ashtanga yoga?

For those of you who are new to the embarking of the Ashtanga yoga practice, Ahtanga yoga is a method of practice, with six set sequences. This particular practice was spread throughout the world by the late teacher Sri K. Pattabhi Jois. We memorize this sequence of poses to actually be able to create the sense of moving meditation.

Ashtanga yoga has a way of cultivating strength to the physical body, we become more flexible, we become healthier as well in our physical body. But the beauty of it is that we also become more confident, we feel more centered in ourselves, we obtain and connect to this greater sense of peace within ourselves. It doesn't necessarily mean it will make life easy, but this type of practice gives us the skills to navigate through life more fully.

Learn Ashtanga yoga online with Laruga at Yogobe

We have created three different playlists that are adapted to different levels of knowledge, which is based on the first series in Ashtanga - Primary Series. Each playlist starts with an introductory workshop and also includes lectures, hands-on classes and tutorial videos.

• Ashtanga Yoga Foundations – this playlist is for you who is new to ashtanga which will provide you with an introduction to the practice and it's foundations.
• Ashtanga Yoga Essentials – these classes will deepen your understanding of Ashtanga yoga, working from the inside out.
• Ashtanga Yoga Progression – Laruga ties everything together and guides you through the full primary series.

Read more about Ashtanga and the good habits of yoga

• What is ashtanga yoga?
• Design your life – create good habits with the help of yoga and meditation, by Emma Öberg.
• Yoga – den populäraste träningsformen i världen.

Video recommendations – Ashtanga yoga online with Laruga Glaser

Yogobe Video: f2z3 Yogobe Video: 4r7f Yogobe Video: b92e Yogobe Video: k8a3

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Vad är prehabträning? Och hur kan du genom att tänka prehab hitta långsiktigt hållbar träningsrutiner. Lär dig mer och få tips här!

Vad är skillnaden mellan prehab- och rehabträning?

För att få en stark, välmående och hållbar kropp behöver vi balansera vår träning och därför vill vi lyfta prehabträning under april. Prehabträning handlar om prevention, vad du ska göra och träna för att undvika skador i framtiden. Rehab är en förkortning av rehabilitering och syftar till de övningar du gör när du redan är skadad för att läka och bli stark igen.

Vem behöver prehabträna och varför?

Alla! Dock så varierar det hur vi behöver prehabträna beroende på vad vi tränar. Yogin behöver stabiliserande styrkeövningar som komplement medan löparen behöver stärka upp specifika muskelgrupper för att undvika överbelastning. Den som tränar styrketräning behöver variera med rörlighetsövningar. Att balansera träning med återhämtning är viktigt för alla som tränar!  

Sju tips för en hållbar träningsrutin 

• Värm upp – Slarva inte med uppvärmning eller nedjoggning/stretch. Ge kroppen åtminstone 10 minuter åt uppvärmning så att lederna får ledvätska, kontakten mellan nerver och muskler väcks och öka pulsen gradvis så att du är redo när hjärtat ska börja slå hårdare och undviker att drabbas av en syreskuld direkt.

• Lägg till styrka i din träning – Det är lätt att vi snöar in på en viss träningsform, upptäcker snabba resultat men förlorar vikten av att hålla i längden. Det beteendet leder ofta till att vi sliter på kroppen och framförallt våra leder och ligament. Därför uppmuntrar vi dig att lägga till 1-2 styrkepass i veckan. Kom ihåg att variera övningarna!

• Ge kroppen återhämtning  – ta vilodagar och ge kroppen tid att återhämta sig. Om du vill upprätthålla en rutin, ersätt löpturen, styrkepasset eller vinyasayogan med ett par restorative- eller yinyogapositioner.

• Gör träningen till en del av din livsstil – Utgå från din vardag och planera in träningen. Har du svårt att få tiden att räcka till? Hört talas om "5 a.m. club"? Om inte, håll utkik i bloggen - då vår redaktör Sara håller på att testa konceptet.

• Satsa på rörlighetsövningar – Skrattar du åt hur orörlig du är? Då är det dags att sluta garva och börja balsamera kroppen med rörlighetsövningar. Just rörlighet är en av de aspekter som kommer hjälpa en åldrande kropp från att skada sig. Se playlist nedan för videor med rörlighetsövningar.

• Prioritera kvalitet – Inte tid. 10 minuter varje dag är bättre än 90 min en gång per vecka. Kontinuitet är nyckeln till framgång!

• Ha kul och njut – Gör det du tycker är kul och mår bra av. Om du kanske inte har utforskat träning så mycket – kom ihåg att det finns en enorm variation: Core-träning, dans, slow yoga, lågintensiv träning, kondition, yinyoga och mycket mer. Kika i vårt videobibliotek för inspiration.

Playlists för rehab, återhämtning och hållbarhet

Som hjälp på traven att skapa en hållbar träningsrutin ger vi dig här en skön blandning av vila, återhämtning, prehab- och rörlighetsövningar: 

• Självmassage med foamroller och bollar: Videor där du med hjälp av foamroller och bollar mjukar upp och släpper taget om spänningar.
• Öka din rörlighet – hela kroppen: En härlig blandning av övningar som hjälper dig att träna upp din rörlighet.
• VILA – tid för återhämtning: Den perfekta playlisten för vilodagen! En skön blandning av avslappningsövningar, yoga nidra och yin-och restorative yoga.
• Prehabträning för hela dig: Våra duktiga instruktörer guidar genom övningar som stärker kroppen på ett hållbart sätt.

Läs mer om hållbar träning och yoga

• Har du tid för återhämtning & rörlighet?, av Tanja Djelevic
• Yoga för ett hållbart samhälle, av Sara Hoy
• Är din träning hållbar?, av Victor Frih

Videotips – ta hand om din kropp online

Yogobe Video: w57a Yogobe Video: pu94 Yogobe Video: 8g2r Yogobe Video: a75e

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!