Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Hur kan du träna din bäckenbotten efter att du fött barn? För det första är det viktigt att starta lätt för att hitta kontakten i musklerna och återfå kontroll. Här får du tips för hur du får till det rätta lyftet av bäckenbottenmusklerna!

Hitta tillbaka till musklerna – bäckenbottenträning

Efter graviditeten kan det kännas knepigt att hitta bäckenbottenmusklerna igen. I alla fall efter en vaginal förlossning. Vissa muskler i bäckenbotten töjs ut tre gånger sin längd under förlossningen och ibland kan skador uppkomma i området, mindre eller större. Men det är viktigt att hitta tillbaka till muskelarbetet.

Ett kejsarsnitt påverkar inte bäckenbotten lika mycket men även här är det viktigt att träna upp bäckenbotten eftersom området har påverkats en hel del under själva graviditeten. Däremot är det extra viktigt att hitta tillbaka till magmusklerna efter ett kejsarsnitt och att stegvis öka belastningen för att återfå full funktion och hållfasthet. Ett kejsarsnitt är ju en stor öppen bukkirurgi och hållfastheten i muskler och fascia är nedsatt under flera månder efteråt.

Fokusera på lyftet vid träning av bäckenbotten

När du tränar bäckenbottenmusklerna bör du fokusera på att få ett lyft av muskelplattan. Jag gillar inte ordet ”knip” egentligen eftersom det många gånger leder tankarna till att knipa ihop för att stänga kisstrålen eller andra ”rör” vilket kan ge ett ytligt knip. Det som främst eftersträvas är ett lyft uppåt av bäckenbottenmuskelplattan, så att de inre organen samtidigt lyfts uppåt.

Det är inte helt enkelt att hitta tillbaka till knipet/lyftet. Faktum är att vissa studier tyder på att cirka 30 procent arbetar med fel muskler när de försöker aktivera bäckenbottenmusklerna. Det är ungefär som att utföra tåhävningar för att träna axelmusklerna. Det blir inte några större resultat. Det är även relativt vanligt att kvinnor krystar och trycker ned hela bäckenbottenområdet, men tror att det lyfts upp. Och arbetar alltså helt tvärtom. I stället för att få ett lyft för att återfå position på alla de inre organen trycks de ned ännu djupare. Det här är inte optimalt för bäckenbotten eller för att återfå eller behålla förmåga att hålla tätt (undvika läckage).

Om du tycker det är svårt att veta om du gör rätt så bör du kontrollera hur du arbetar hos någon som kan undersöka dig. Antingen kan det ske genom ultraljudsundersökning (som kan ske utanpå kroppen), eller via vaginal palpation (inuti kroppen). Jag och mina kollegor utför båda typerna av undersökningar på min klinik Hela Kvinnans Klinik i Stockholm. Även barnmorskor och vissa vidareutbildade fysioterapeuter med kvinnoinriktning , liksom dito naprapater, kan kontrollera detta.

Vill du få stöd för att komma igång med träningen efter graviditeten? Här på Yogobe hittar du ett stort antal klasser för dig som nybliven mamma, du kan även ta del av programmet MammaMage – total core med Katarina.

Få bättre kontroll av bäckenbotten efter förlossningen

De allra första veckorna är det naturligt att läcka lite, främst efter en vaginal förlossning. Men starta med bäckenbottenmuskelträning så snart du kan för att bli starkare och få bättre kontroll. Det är vanligast att läcka urin, men du kan även läcka avföring eller luft (fisa). Om du läcker så bör du ta det som ett tecken på att du bör träna mer bäckenbotten separat.

Om du känner tyngdkänsla mot underlivet eller om du läcker lite så kan du så klart knipa lite extra till en början när du exempelvis promenerar för att känna mer stöd. Detsamma gäller magens stöd: aktivera magen lite om du känner att du annars har lågt stöd på framsidan. Och träna upp mer styrka. I förlängningen ska knipet och magmuskelkontrollen fungera automatiskt. Du ska inte knipa eller spänna magen medvetet när du promenerar. Känns det märkligt i början kan du så klart lägga på lite mer muskelkraft. Men i takt med att du blir starkare ska du sluta knipa aktivt när du går. Efter ett tag kanske du bara behöver lägga på lite mer magmuskelstöd när du går i uppförs- och nedförsbackar, och till slut fungerar allt automatiskt. När du sedan börjar springa behöver du lägga på lite medvetet stöd igen, men även det ska till slut fungera automatiskt. Att knipa medvetet kan störa det naturliga andningsmönstret liksom rörelser i bäckenet och bålen.

Starta lätt när du börjar träna efter du fött barn

När du börjat styrketräna och lyfta något tungt så kan du däremot med fördel föraktivera bäckenbotten lite, liksom magen. Starta med ett lätt stöd, starta sedan övningen och låt kroppen lägga på så mycket mer muskler som krävs beroende på belastning.

Om du får en tyngdkänsla mot underlivet när du rör dig eller om det känns som att något skaver eller att du har en tampong som sitter snett – fast du inte har någon tampong inne alls – så gör du klokt i att gå till en gynekolog. Vid en vaginal förlossning, liksom vid en förlossning som startar vaginalt där barnet når långt ned i förlossningskanalen men kanske sedan avslutas med kejsarsnitt, så kan exempelvis slidans väggar töjas ut. Detsamma kan ske om exempelvis barnet är stort eller har ett stort huvud, om en arm kommer ut samtidigt som huvudet. Även vid användande av tång eller sugklocka så kan olika besvär uppkomma. Vid uttöjda och försvagade väggar kan exempelvis urinblåsa/urinrör bukta bakåt, ändtarmen sjunka framåt eller själva livmodern tyngas nedåt. Inget av detta behöver ge några bestående besvär, beroende på skadans storlek, men det är viktigt att få hjälp att se hur allt ser ut så att du därigenom kanske väntar lite med styrketräning eller snabbare promenader i backar, liksom löpning.

Bäckenbotten – träna så här

Efter en förlossning är det främst maxknipet/lyftet du bör starta med. Knip och lyft upp bäckenbotten så hårt du kan under 3-4 sek, slappna sedan av aktivt under lika lång tid. Upprepa så många gånger du orkar med bra kvalitet. Kanske det är 5-10 st. Det är bättre att göra färre med god kvalitet än många med dålig.

Träna gärna morgon och kväll, och allra helst även en gång mitt på dagen. Eller bestäm dig för att istället för tillfället mitt på dagen utföra två lyft/knip varje gång du ska sätta dig ned eller varje gång du har tvättat händerna. På så sätt får du många tillfällen under en hel dag.

Tips för att få till det rätta lyftet/knipet av bäckenbotten

• Håll en tampong och sug in. Här får du mer tänka mitt i bäckenbottenmuskelplattan, men det gör inget till en början om du inte får till lyftet.

• Hålla en fis och dra in. Knip med ringmuskeln (ändtarmen) och lyft den uppåt och framåt mot din egen navel. Hela muskelplattan aktiveras då vid lyftet.

• En manet eller bläckfisk som simmar i havet: platt när den flyter runt för att sedan dra ihop sig och lyftas upp i mitten. Se maneten som din bäckenbotten.

• Som om du har vacuum i magen och drar ihop och in sittbenen så de lyfts inåt. Andas gärna ut när du gör detta. Andas in och slappna av.

Övningar online – träning för nyblivna mammor

• Träningsprogram: MammaMage – total core
• Yogaprogram: Yoga efter graviditeten
• Playlist: Mammapilates – träning efter förlossning
• Playlist: Mammayoga – fjärde trimestern

Yogobe Video: 2c7b Yogobe Video: 3xf9 Yogobe Video: 59ue Yogobe Video: 5xd2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång!

Läs- & länktips

• Boka besök hos Katarina på Hela Kvinnans Klinik!
• Den viktiga bäckenbotten under graviditeten, av Katarina Woxnerud.
• Magmuskeldelning efter graviditet, av Jasmin Salhi
• Efter förlossningsskadan: Frida hjälper kvinnor med smärta & spänd bäckenbotten

I en högljudd värld, där vi lever i ett ständigt brus, är stunder av tystnad och reflektion mer värdefullt för att stärka hälsan än någonsin. Här berättar Yogobes expert Ulrica Norberg, aktuell med den nya boken TYSTNAD – Värdet av att minska bruset, mer om den viktiga tystnaden och vad den kan göra för vår hälsa! 

Världen är mer högljudd än någonsin 

Tystnad är en bristvara idag. Vår värld är sex gånger mer högljudd än någonsin tidigare, och förändras allt snabbare. Vi sveps med i det höga tempot, överöser våra hjärnor med information och ger inte oss själva utrymme för att stanna upp. Det är inte konstigt om vi blir fartblinda när vårt nervsystem arbetar på högvarv.

I vardagens brus är det lätt att överväldigas av alla intryck och tänka att man bara kan utvecklas av mer, längre, högre och bättre. Genom våra flöden på sociala medier pumpas vi fulla av före-bilder som visar var vi inte vill vara och vad vi inte vill ha, omedelbart följda av efter-bilder på mirakulösa förbättringar, perfekta lösningar och platser där allt är toppen. I strävan efter ett bättre liv försöker vi – likt kockarna på tv som med ett snabbt klipp är framme vid slutresultatet – slippa själva resan. Det finns inget utrymme för väntan eller tvekan, och inte heller för långsamhet eller betänketid. Vi vill att allt ska hända precis just nu.

Lever man mitt i surret är det lätt att frukta tystnaden när rastlösheten smyger sig på. Känslan av att inte få omedelbar tillfredsställelse får oss att fly in i fler distraktioner. Det är som om vi hamnat i en karusell som snurrar fortare och fortare, till hög musik. Till en början var det roligt med lite fart och energigivande med den pumpande musiken, men när vi vill kliva av kan vi inte göra det utan att falla hårt. För karusellen fortsätter att snurra. Musiken fortsätter att dåna och vi kan inte sänka volymen.

Ständigt brus kan leda till ökad inflammation i kroppen

En anledning till detta är att vi tror att ”ha tråkigt” och ta pauser är att sakna både syfte och mening. De senaste åren har vi outsourcat all form av paus, ställtid, värktid och mellanrum till fördel för att vara produktiv och göra livet. Att vara är inget som vi har eftersträvat i jakten på självförverkligande. Ironin är nu att det vi har filtrerat bort är det kitt vi behöver för att kunna hålla ihop, må bra och kunna njuta av allt vi skapar och förverkligar.

Fler och fler vaknar sakta ur en brusets bakfylla och längtar efter att få in mer tystnad och lugn som återställare. Vi känner ett behov av en motvikt till det snabba, högljudda och fiktiva – en längtan efter att mellan varven få stanna upp och hitta marken igen. Hämta andan, landa i stunden och fånga in sig själv. Fler mediterar, tränar andning och åker på tysta retreater för att försöka skapa distans till omedelbara och reaktiva tankar och känslor. För att återknyta till människan inom oss.

Vi börjar ifrågasätta om mer alltid är bättre. Vi har nött ut duktigheten och insett att perfektionism kanske inte är människans främsta idrottsgren, trots allt. Studie efter studie pekar på att många känner sig ensamma och har svårt att hantera känslomässig stress, ångest och oro. Forskning visar även att detta ständiga brus kan leda till ökad inflammation i kroppen och försämrad motståndskraft och sjukdom. Idag måste man anstränga sig för att hitta tysta miljöer.

En daglig stund för tystnad bidrar till ökad närvaro och livsbalans

En vanlig bild av tystnadsträning är att det handlar om att göra avkall på livet eller att fly vardagen, åtminstone för en tid. Kanske in i klosterliv och fullständig avskildhet. Eller ut i naturen, i extrema miljöer, långt från civilisationen.

Det är inte ovanligt att läsa om äventyrare som kämpat för sin överlevnad i vildmarken med tystnaden som enda följeslagare. Det finns också gott om handböcker som lär ut specifika tekniker för kontemplation och avspänning, men ibland kan dessa tekniker kännas onåbara för alla som saknar privilegiet att ha mycket fri tid eller resurser.

Tystnad och reflektion var inte självklart för mig när jag växte upp, utan är något som jag med åren har lärt mig uppskatta och förstå vikten av. Jag kom i kontakt med tystnadsträning och aktiv reflektion i tjugoårsåldern genom meditation, yoga och studier i filosofi. Jag började införliva en daglig paus – i form av en promenad, en stunds meditation, dagboksskrivande eller något annat – och insåg snart betydelsen av att stanna upp. Jag fick inte bara mindre ont i kroppen, utan det är i dessa stunder jag fått mina bästa idéer och mina största insikter.

Vår tids ökade brus gör att vi behöver vi finna nya vägar och sätt att skapa ”mellanrum” i vardagen och livet. Men jag tror inte på enbart en kollektiv strategi. Vi behöver alla undersöka vårt förhållningssätt till bruset i vår tillvaro, och ta ett eget grepp kring det. För att en stunds ”ställtid” varje dag, mellan allt annat som pågår i våra liv, bidrar till ökad närvaro och livsbalans. På så vis kan vi bli mer vakna och uppmärksamma och förhoppningsvis lämna ett mer positivt avtryck i världen.

Köp boken "TYSTNAD – Värdet av att minska bruset" i Yogobe Store

Vill du läsa mer om tystnad i en tid som brusar samt varför reflektion är mer värdefullt än någonsin för att stärka hälsan? I Ulrica Norbergs senaste bok TYSTNAD – Värdet av att minska bruset (Bazar Förlag 2024), får du möta filosofer, präster, företagare, yogis och få tillgång till senaste forskning i ämnet samt övningar och reflektioner av Ulrica kring stillsamhet i ett snabbt tidevarv och hennes egna erfarenheter av att bjuda in mer stillhet och lugn i kombination med ljud och rörelse. Du hittar den i Yogobe Store! 

Övningar online – meditation med Ulrica Norberg

Yogobe Video: 3z7k Yogobe Video: 82277473 Yogobe Video: r46x Yogobe Video: f92t

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Skapa utrymme för daglig återhämtning – en nyckelfaktor för välmående, av Ulrica Norberg
• Så kan du använda journaling för självreflektion, av Inna Mannert
• Bättre hälsa med tystnad?

Går det att äta näringsrikt på en budget, samtidigt som du äter hållbart för dig själv såväl som för miljön och klimatet? Absolut! Här får du tips av mig, Elin Karnstedt, leg dietist, på hur du kommer igång med att äta billigt, näringsrikt och hållbart i din vardag.

Ät hållbart, billigt och näringsrikt

Vi befinner oss mitt i en samhällskris, såväl ekonomiskt som politiskt. När ekonomin och världsläget är osäkert så ökar också stressen i samhället. Detta i sin tur påverkar hur vi mår och vilka matval vi gör i vardagen. Kanske gör oron att det är svårt att fatta beslut varje dag, att orka ha energi till att tänka till kring maten, men också att vi är mer ekonomiskt begränsade. Vi hjälper dock oss själva genom att göra medvetna och planerade val, och äta mat som fyller på oss, med näring och smaker – samtidigt som vi sparar på plånboken och miljön. En win win!

Men det är inte bara ekonomin som påverkar oss på olika sätt. Vi matas också med råd och rön om olika trender och dieter. Det är därför självklart att det är svårt att navigera i allt detta. Men mat är bör också vara matglädje, att mötas runt ett bord över en måltid. Nedan får du råd runt hur du kan börja äta hållbart, billigt och, näringsrikt.

Tips för att äta mer hållbart

• Planera: Ett råd du förmodligen hört förut. Men faktum är att lägga lite tid på planering faktiskt sparar dig tid. Du kommer alltid behöva ta ett beslut vad du ska äta, och genom att tänka igenom VAD innan så blir det också lättare att äta bra och billigt. Ett förslag är att göra veckoplaneringar som följer säsongen, för att göra vardagen enklare. Detta gör också att du inte slänger mat i samma utsträckning. Troligtvis blir också själva matlagningen lite mer harmonisk när måltiden är planerad i förväg och du har allt hemma.

• Gör en favoritlista: 3-4 maträtter som du gärna återkommer till och som inte är särskilt komplicerade att göra, för att underlätta de dagar när planeringen inte har hunnits med.

• Våga prova: Vi måste också vilja och våga prova nytt, för att kunna förändra hur vi äter och vad. Ett råd är att successivt utöka sin smakrepertoar och skafferi. Börja med en ingrediens, och lär känna den, för att sedan addera ett i taget.

• Förändra hur du använder animalier: Se gärna till använda animalier som topping eller smaksättare istället för att det att agera huvudroll. Låt tallriken bestå av en grund från växtriket och animalierna är toppingen som du strösslar ovanpå.

• Matlådor: Perfekt att ta med sig till jobbet, ett råd som vi alla hört förut. Men matlådan är även en räddare i nöden hemma! Preppa frysen för att ha ett par nödmatlådor när energin tryter.

Bygg en livsmedelsgarderob för mer näring & billigare mat

Precis som vi kan bygga en basgarderob i klädväg, kan vi skapa en bas med livsmedel, med syfte att äta i säsong, men fortfarande fylla dig med näring och utan att tömma plånboken. Här får du förslag på livsmedelsgrupper som stöttar dig i precis detta:

• Rofrukter – morot, palsternacka, potatis, rödbetor
• Baljväxter – bönor, ärtor, linser
• Spannmål – havre, råg, vete
• Grönsaker – säsongsbaserade
• Frysta grönsaker – finns nästan alltid bra utbud i mataffären
• Mejeri – ägg då och då
• Animalier – som bonus/topping

Minska på matsvinnet hemma

Utöver ovan så är det också väsentligt att prata om matsvinn. Faktum är att det är i hushållen, vi konsumenter, som står för den största andelen matsvinn i Sverige. Enligt Naturvårdsverket så slängdes 1,3 miljon ton mat från hushållen i Sverige år 2022. Detta motsvarar en siffra av 97 kilo mat per person och år – och är ett tydligt område med förbättringspotential och som påverkar såväl klimatet som plånboken.

Övningar online – för en mjuk, stark och glad mage

• Övningar för att stärka vagusnerven
• Lugn & glad mage

Yogobe Video: f2p6 Yogobe Video: 4ar2 Yogobe Video: tf78 Yogobe Video: bw57

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Lästips, inspiration och recept

• Recept: Frasiga proteinpannkakor, av Elin Karnstedt
• Recept: Tomatsoppa - god, enkel och billig, av Elin Karnstedt
• Recept: Nordisk bowl med rostade kikärtor, av Elin Karnstedt
• Lättare gjort än sagt att laga klimatsmart mat, av Mat.se

Stress i sig är inte farligt. Vår kropp är skapad för att kunna hantera korta perioder av stress. Det är när stressen blir ett normaltillstånd som det blir farligt. Här berättar jag om den viktiga återhämtningen och hur du får till den.

Regelbunden återhämtning för att minska stress

För att stressen inte ska bli skadlig behöver du regelbunden återhämtning. I vårt moderna informationssamhälle behöver vi planera in återhämtningstid på samma sätt som vi planerar in övriga aktiviteter. Det är fint om vi kan få till olika sorters återhämtning, både den som är mer aktiv och den som är mer vilsam. Vad som ger återhämtning kan variera från dag till dag och skifta i olika perioder av livet. Vanligtvis krävs en mer aktiv form av återhämtning när vi är uppe på ett högt varvtal. Att exempelvis meditera kan vara svårt när vi är superstressade, då passar kanske mer aktiv form av rörelse istället. Fundera och utforska vad som ger just dig återhämtning. Nedan följer några tips.

Tips för återhämtning och att förebygga stress och utmattning

• Prioritera din sömn - Sömnen är vår främsta källa till återhämtning. Fysiskt innebär sömn att kroppen varvar ner, immunförsvaret stärks och nivån av stresshormon sjunker. När vi sover bearbetar och lagrar hjärnan ny kunskap.

• Vistas i naturen- Promenera, arbeta i trädgården eller utför andra friluftsaktiviteter. I naturen stimuleras våra sinnen på ett rofyllt sätt som ger återhämtning, stärkt minnesförmåga samt ökad koncentrationsförmåga.

• Var fysisk aktiv - Fysisk aktivitet är bra för välmåendet i allmänhet. Fysisk aktivitet rensar kroppen från stresshormon så är du stressad är det bra att få in konditionsträning. Vid utmattningssyndrom däremot bör den fysiska träningen inte vara tuff, det stressar kroppen och får således motsatt effekt. Yoga och Qi Gong kan då vara bra alternativ.

• Ta en digital paus - Ta en paus från skärmar och sociala medier och gör dig okontaktbar för omgivningen. Sätt mobilen på flight mode, ljudlös eller varför inte stänga av den helt en stund? Många använder mobilen för att koppla av men när du använder mobilen utsätts hjärnan för fler intryck vilket har motsatt effekt.

• Öva på Mindfulness - Att vara närvarande i nuet oavsett vilken aktivitet du utför bidrar till välmående. Sinnliga upplevelser hjälper oss ofta att vara mer närvarande. Gå barfota i sanden, baka bröd, ta ett dopp i havet eller lyssna på musik. Kreativa aktiviteter och handarbete kan också fungera som återhämtning, så länge det är ”görandet” som står i fokus och inte prestation och resultat.

12 veckors program för dig som behöver stressa ner

Leg. psykologen Mona Drar guidar dig i vårt 12-veckorsprogram mot stress – för mentalt välbefinnande. Programmet ger dig ökad kunskap om vad utmattningssyndrom är, ökad självkännedom och inspiration till att påbörja ett medvetet och långsiktigt inre förändringsarbete. Programmet är indelat i tre faser och består av föreläsningar samt olika övningar som meditationer, skrivövningar och kroppsscanning. Här hittar du 12 veckors programmet med Mona Drar!

Övningar online – förebygg stress med återhämtning

Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: d52p Yogobe Video: 2tu3 Yogobe Video: hr62

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Forskning: Vad är egentligen återhämtning?
• Skogsbad – upplev det kravlösa lugnet i naturen, av Cecilia Gustafsson
• 5 mindfulnesstips mot stress, av Mona Drar

Att vila, sova, ta pauser och aktivera oss på sätt som ger energi är alla former av återhämtning. Daglig återhämtning är en nyckelfaktor för att vi ska må bra, kunna prestera och ha ett meningsfullt liv. Läs mer här!

Återhämtning – att hämta tillbaka och fylla på med energi

Ordet återhämtning antyder någon form av renässans. Att vi hämtar tillbaka något som gått oss förbi eller fångar in det som hamnat utanför vår kontroll. Som drar i vår uppmärksamhet och mattar ut våra system tills vi hamnar ur balans, utan kraft. Återhämtning innebär att återta ett center där vi kan knyta an sinnena och återfå ett fokus. Så vi kan se, höra, känna, smaka och lukta med större uppmärksamhet. Återhämtning sporrar våra sinnen, sjuder in liv och energi och återknyter oss till ökad uppmärksamhet, klarhet och kraft.

Kroppen kan liknas vid en klocka som innehåller en massa olika urverk. Vi har en central, biologisk klocka för hela kroppen som ämnar reglera tiden och rytmen i hela vår varelse. Sedan har de inre organen egna klockor. När den centrala klockan ställer om och meddelar att det är natt och dags för vila, kan de inre organen och musklerna vara i full gång med att bearbeta information som om det var dag när vi rör oss och är aktiva. Det är denna otakt, som om klockorna är ställda efter olika tidszoner, som leder till ökad risk för obalans i nervsystemet, sömnproblem, reaktionsmönster och en ohälsa överlag. Rapporter från hälsomyndigheter vittnar om att några av de främsta orsakerna till den psykiska ohälsa som breder ut sig som en löpeld i vår värld är hög anspänning och stress i kombination med bristande motion, återhämtning, vila och sömn.

Att hämta tillbaka är hårdvaluta idag

Vi har kommit att leva våra liv som om det varar för evigt. Vi anpassar hellre arbetstiderna efter vårt sociala liv än tvärtom. Många vittnar om sviterna av att rucka på vår biorytm lätt utvecklar sömnbrist, hjärntrötthet, viktproblem, minskad ork, matsmältningsproblem, huvudvärk, ledvärk och störningar i ämnesomsättningen. Forskarnas nya mantra som bot på detta har blivit Återhämtning, Återhämtning, Återhämtning. Och receptet är hellre fler korta pauser än långa och att prioritera skift som är bra för kroppen snarare än för det sociala livet. Samt att öka tid för återhämtning. Kvar står problemet att vi ofta fortsätter att aktivera sinnena i pauserna, i form av skärmtid. När vi istället behöver vila sinnena. Detta leder till svaghet i nervsystemet.

Många känner sig trötta, matta och orkeslösa. De senaste decennierna har tempot triggats upp rejält, så till den grad att vi inte längre reagerar när pulsen trycker upp hjärtat i halsgropen när vi jagar deadlines, att magen knyter sig av minsta felsteg eller när vi inte får tillräckligt med gillatummar på ett inlägg i social media. Allt synas i sömmarna och inget är tillräckligt. Mycket vill ha mer och alla vill ha alla rätt. Hur har vi kommit hit, till en plats där det råder en föreställning om att vi är maskiner som kan köra på i 180 km timme efter timme? Att vi håller utan vila. Att vilan på något sätt ”sköter sig själv”. Där vi satsar allt på att vinna utan att riktigt veta vad vinsten ska leda till. Vi har under årtionden programmerats att prestera och polera vårt yttre till perfektion och betrakta vår insida som mindre värd, till den grad att den förtvinar och vi känner oss tomma. Kvar står vi och frågar oss själva hur det blev så, varför vi inte håller måttet?

Aktiv återhämtningsträning – att vila ger dig kraften tillbaka

Jag tror att vi kan vara rörande överens om att detta sätt att leva på inte är hållbart. Att vilja utvecklas och skapa sig en möjlighet att få leva ett meningsfullt liv kan dock gå hand i hand med en hållbar energibalans. Men för att det ska uppstå måste vi se över våra energiprioriteringar. Och bygga resilens, menat en lika stark gaspedal, broms tillika kopplingspedal. Ett klokt steg i den riktningen kan vara att börja träna upp kraften i de delar av vårt nervsystem som hanterar återhämtning. Just för att vi lever i ett så kallat dygnet runt-samhälle där ingen avisering påminner dig om att stänga av. Det är något vi själva måste införliva i livsdansen.

Vi behöver hämta tillbaka kraften inom oss både för att vi ska må bättre som individer, men även som samhälle, för att råda bot på många av våra kollektiva utmaningar. Det är här det intressanta med att arbeta med aktiv återhämtning och vila kommer in, vilket inte är samma sak som att ligga i soffan och titta på tv. När vi medvetet arbetar med att träna upp styrkan i den del av vårt nervsystem som styr över cellbalans, andning och kraft genom en aktiv återhämtningsträning så ökar inte bara livskvaliteten och den mentala hälsan. Flertalet studier visar att det även påverkar din muskelkraft, innovationsförmåga, kreativitet, fokus och förmåga att reflektera smartare. Inte minst kommer det göra dig till en lyckligare människa.

När du äger förmågan att slappna av och vila har du hittat styrkan inom dig. Och du kommer att bli starkare än vad du någonsin trott varit möjligt. Att vila varje dag ger dig kraften tillbaka.

May the force be with you.

Ulrica

Övningar online – återhämtning med Ulrica Norberg

Yogobe Video: r46x Yogobe Video: x82p Yogobe Video: 9ew7 Yogobe Video: 7ps9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Tre frågor om återhämtning med Ulrica Norberg
• Forskning: Vad är egentligen återhämtning?
• Rörelse som återhämtning – hanterar och förebygger stress

Är du medveten om hur du andas? Även om andningen sker automatiskt i vår kropp kan vi genom att styra den både påverka vårt nervsystem och lättare komma in i meditation. Här berättar fysioterapeuten Hillevi Borga mer! 

Behöver vi vara medvetna om vår andning? 

Att andas är något som sker naturligt och automatiskt i vår kropp. Behöver vi vara medvetna om vårt andetag? Sköter sig inte andningen helt av sig självt?

Jo, visst sköter andningen sig själv, vi andas i genomsnitt 20 000 gånger per dygn. Kvaliteten på dessa andetag kan variera stort över dygnet och under en livstid. Allt ifrån aktivitetsnivå, kroppsposition, sinnesstämning och lufttemperatur kan styra hur vi tar dessa andetag. Ibland leder sjukdom, stress och livshändelser till att vi försämrar kvaliteten på vårt andetag och det blir till exempel ytligt och kort. Att vi gör någonting omedvetet och automatiskt betyder inte att vi inte kan påverka det, göra det medvetet eller göra det annorlunda.

Vår andning påverkar det autonoma nervsystemet 

Andetaget är direkt kopplat till vårt autonoma nervsystem, det vill säga den delen av nervsystemet som styr våra inre organ. Genom att förändra hur vi andas kan vi påverka det autonoma nervsystemet. Om vi förlänger utandningen sänker vi blodtryck och puls. Om vi börjar andas djupt och lite mer kraftfullt ökar vi pulsen och kan få stöd i att göra något ansträngande som att lyfta tungt, eller springa fort. Så på så sätt är andningen nyckeln till att kunna reglera vårt autonoma nervsystem.

Spelar kvaliteten på dessa andetag någon roll? Ja, beroende på hur andetaget ser ut kan det vara olika effektivt. Det vill säga vilken del av bröstkorgen som är aktiv, vilken riktning bröstkorgen rör sig i under andningen och hur stor del av diafragma, vår största andningsmuskel, är aktiv. Ett andetag som är pressat och högt upp i bröstkorgen signalerar också stress till den del av nervsystemet som övervakar vad som pågår och leder till en ökad beredskap.

En väg in i meditation

Andningen kan också vara vägen in i meditation. En basteknik för meditation i många olika traditioner är att iaktta andetaget. Att bli medveten om en inandning, följt av en utandning, följt av en inandning… där utgör andetaget en rytm att förhålla sig till, att fokusera sitt medvetande på. Att känna in luften som sval strömmar in i näsborrarna på en inandning och uppvärmd strömmar ut på en utandning är en fantastisk bra övning i medveten närvaro.

Sätt dig en stund och låt andningen få vara i center av din uppmärksamhet och se om du kan upptäcka några nyanser av andetaget du tidigare inte noterat.

Övningar online – andning med Hillevi Borga

Yogobe Video: 5kp4 Yogobe Video: 27sp Yogobe Video: b9f3 Yogobe Video: k39p

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Andning – vår superkraft, av Ulrica Norberg
• Andningsövningar i vardagen – minska stress & oro
• Andningsteknik för att komma in i meditation, av Josefine Dyall

Har du testat att ta några djupa andetag när du är stressad? Det kan göra stor skillnad! Andningen är vår superkraft – här berättar Ulrica Norberg mer om vad du kan vinna på att träna upp och bli mer medveten om ditt andetag.

Förstå dig själv bättre genom dina andetag 

Leva är ett ord, ett verb som bara är logiskt i presens.
– Pablo Picasso

En stor del av andningens superkraft ligger i hur varierad den är och att vi kan påverka den så pass mycket som vi kan genom att träna upp allt från vår lungvolym, och vår hjärnas förmåga att reglera andningen, till att balansera våra känslo- och tankemönster.

Våra inandningar och utandningar är vår röda tråd genom livet och kan vi tyda vår andhämtning kan vi förstå oss själva bättre. I ögonblick av hög stress kan ett djupt andetag eller fem göra en stor skillnad då en lugnare andning ökar syresättningen till hjärnan och minskar spänningar i kroppen. Som får våra tankar att stillas och känslostormar att mojna. När molnen skingras på vår mentala himmel kan vi lättare komma i kontakt med vår unika, inre kraft. Och andningen är vägledaren till denna inre graal.

När vi kommer närmare oss själva är det nästa som leken fågel, fisk eller mitt emellan – ”det bränns” när vi kommer nära och det är ju precis det vi vill för där hittar vi det vi letar efter. Att komma närmare sig själv gör att livet inte drabbar oss på samma sätt då vi står i bättre kontakt med oss själva.

Andas bör man annars dör man

Vi måste bli den förändring som vi vill se i oss själva och världen. Mahatma Gandhi gjorde dessa ord världsberömda när han inte bara förkunnade dem utan också levde efter dem. Han pratade ofta om att det kan vara svårt att leva efter detta med tanke på att vi inte rår över alla situationer som drabbar oss. Och för att vi aktivt måste välja. Välja oss själva. Påminna oss och varandra om att vi har ett värde. Vilket är lätt att glömma bort i detta brusiga tidevarv.

Andas bör man annars dör man är ett annat känt ordspråk. I vår kärna som människa är våra andetag fridlysta. För om vi dödar andningen dödar vi livet inom oss. Och för att återta livskraften inom oss när vi går på sparlåga, kan vi gå in i den funktion som håller i livet, andningen, och träna upp den, och på kort tid återställer vi oss till högre balans och välmående.

Ibland ser jag på kroppen som en öppen brasa. När vi håller lågan lagom glödande fungerar det mesta. Vi kan laga mat (bra matsmältning), vi bränner bort orenheter (bra funktion i reningsorganen), får bättre luft (koldioxid/syrebalansen), vi blir varma (behåller vår temperatur i kroppen så att all vår kemi fungerar som det ska) och vi ser bättre för ljuset. Så fort elden blir för kraftfull finns det en risk för att saker och ting bränns vid eller bort och blir elden till rök kan vi dö av förgiftning. Andningen är rytmen av livets puls inom oss.

Övningar online – andning med Ulrica Norberg

Yogobe Video: 8rz4 Yogobe Video: r53g Yogobe Video: 7p9h Yogobe Video: 87tk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• How does the breath work & benefits of conscious breathing, av Ulrica Norberg
• Tre enkla andningsövningar i vardagen
• Andningen är vägen in, av Hillevi Borga

Experterna inom kvinnohälsa Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilsson från Hela Kvinnans Klinik svarar på frågor om träning och hormoner under klimakteriet. Läs mer här!

Frågor och svar från föreläsningen Klimakteriet, träning och hormoner

Yogobes experter på kvinnohälsa Katarina Woxnerud och Mary-Lou Richards Nilssons föreläsning Klimakteriet, träning och hormoner som de höll på Yogobe LIVE var både välbesökt och mycket uppskattad. Här har vi samlat frågorna som deltagarna ställde under föreläsningen frågestund samt Katarina och Mary-Lous svar.

Fråga: Vid vilken ålder börjar man tappa muskelmassa som kvinna?

Svar: Vid ca 40-45 års ålder brukar man säga att muskelmassan börjar minska och att man generellt kan räkna med 5-10 % muskelförlust var 10:e år, om man inte underhåller musklerna och bibehåller muskelmassa med hjälp av belastning såsom träning.

Fråga: Hur kommer man igång att träna om jag idag är inaktiv?

Svar: Förstå och främst – bra jobbat som har tagit det första steget, att vilja komma igång! Vår rekommendation är att börja i det lilla, börja i vardagsmotionen. Kan du gå eller cykla till och från jobbet? Kan du dansa i köket när maten kokar?

Fråga: Hur ofta borde jag planera in styrketräning?

Svar: Svaret på detta är helt beroende på din utgångspunkt. Är du inte van vid att träna är en dag per vecka toppen till att börja med. Är du mer träningsvan kan du tre pass per vecka vara lagom beroende på intensitetsnivå på träningspassen.

Fråga: Hur många vilodagar ska man ha efter styrketräning (efter ett tungt styrkepass)?

Svar: Efter ett tyngre styrketräningspass rekommenderas 48-72 timmars vila, beroende på andra livsstilsfaktorer såsom sömn, nutrition där och då. Har det varit lättare träning och kroppen är pigg så är det helt OK att träna varje dag.

Fråga: Hur långa bör konditionspassen vara?

Svar: Till att börja med, de pass som blir av är de allra bästa, oavsett 10 minuter eller 45 minuter! Allmänna rekommendationer avseende träning är 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, och 75 minuter ansträngande träning, dessa rekommendationer kan du utgå från när du börjar få rutiner på din träning och vill börja planera veckans träningspass.

Ett konditionspass kan innebära att du varvar gång med att springa, att du joggar i behagligt tempo, eller att du intervalltränar, exempelvis med kortare intervaller à 20-30 sek. För dig som är löpvan kan rekommenderad längd på ett löppass vara mellan 30-60 min.

Fråga: Kan muskel- och ledvärk också komma av till exempel östrogenbrist?

Svar: Ja, absolut kan muskel- och ledvärk komma från östrogenbrist. Genom rörelse kan du dock öka cirkulationen i kroppen och minska på värken.

Fråga: Jag har anlag för blodpropp. Finns det någon medicinsk hjälp/hormontillskott för mig att få om jag kommer till en punkt att jag behöver det?

Svar: För medicinska frågor och funderingar rekommenderar vi att du tar kontakt med din läkare eller gynekolog för individuell bedömning och bästa svar.

Livet med klimakteriet – ny bok av Katarina Woxnerud

Vill du ta del av fler råd om träning och kost så att du på bästa sätt kan ta hand om dig själv under klimaktieriet? Då kan vi varmt tipsa om Katarinas bok Livet med klimakteriet som ger nya perspektiv och sprider ljus över vad som händer i kroppen – både mentalt och fysiskt – under klimakteriet. Du hittar den i Yogobe Store!

Övningar online – träning och återhämtning vid klimakteriet

Yogobe Video: w27k Yogobe Video: ca83 Yogobe Video: d7x9 Yogobe Video: 2uc3

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Stötta dig själv genom klimakteriet med yoga och träning, av Rebecca Carlowitz
• Hur mycket bör man träna?, av Julia Glutz
• Forskning: Fler studier behövs på kvinnohälsa, av Bianca Barck