Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Bäckensmärta – hur kan vården bli bättre?

Bäckensmärta – hur kan vården bli bättre?

10 augusti 2019 | Av

Många kvinnor lider av bäckensmärta – ett ganska svårbegripligt och givetvis oönskat tillstånd. Här berättar jag mer om orsaker och hur vi skulle kunna erbjuda bättre hjälp!

Svårbegripligt ont

Bäckensmärta är vanligt bland mina kvinnliga patienter. Hur smärtan är och beskrivs kan vara av olika karaktär och intensiteten kan variera – många gånger är orsaken dessutom svårbegriplig. Det behöver inte vara någon sjukdom. Bäckensmärta kan kategoriseras som antingen akut, vilket innebär att smärtan är plötslig och svår, eller långvarig, som varar över en period av månader eller längre. Bäckensmärta kan ha sitt ursprung i underlivet eller kroppsdelar omkring bäckenet, det kan vara psykiskt - vilket kan göra att patienten mår sämre eller att smärtan blir värre, trots att inga fysiska problem är närvarande.

Bäckensmärta kan ha flera orsaker, bland annat:

  • Inflammation eller direkt irritation av nerver som orsakas av akut eller kroniskt trauma, fibros, tryck eller ärr efter operation.
  • Vävnadsaddharenser, kramper av muskler eller av vävnad som fascia.
  • Psykogena faktorer, som kan orsaka eller förvärra smärtan.
  • Åkommor som bland andra: urinvägsinfektion, blindtarmsinflammation, endometrios, myom, sammanväxningar - ärrvävnad mellan de inre organen i bukhålan, bland andra.
  • Ibland tyvärr cancer.

Lång och oförstådd smärta kan göra att kvinnans försvar bryts ner, vilket kan resultera i känslomässiga eller andra beteendeförändringar.

Man måste såklart fråga hur plötsligt och när smärtan började? Det vill säga ta en ordentligt anamnes. Få ytterligare information om tidpunkten för smärtan och förekomsten av andra symptom relaterade till aktiviteter. Det kan vara allt från hur smärtan är eller blir när man äter, sover, har sex – att testa rörelse kan också hjälpa att fastställa en diagnos. Man behöver få en bakgrundshistoria, för det är så mycket saker som kan spela roll i en kvinnas bäckensmärta! Så förutom en fullständig anamnes behövs en fysisk bäckenundersökning

Behövs fler specialister?
Ultraljud är en diagnostisk bildteknik som kan ge oss många ledtrådar, men det som ger den bästa tredimensionella bilden är intern palpation, vaginalt så väl som rektalt. Det vill säga att terapeuten i fråga har speciell utbildning i att känna med fingrarna via vaginan eller ändtarmen, känna hur insidan känns, eftersom det också är muskler och annan vävnad där. Just detta gick jag kurs i för ett tag sedan. Och man kanske kan tro att detta är ett område som ska täckas av gynekologers arbete eller ingå i deras undersökning. Men det är så många kvinnor som aldrig får hjälp den vägen. Kanske behövs det fler specialiserade sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer som kan arbeta internt med musklerna i och runt bäckenet.

På senare tid har medierna rapporterat om brister i vården av kvinnor med underlivssmärta. Långvarig bäckensmärta definieras som konstant eller intermittent smärta i nedre buken eller bäckenet under mer än 6 månader. Det är ett symtom som förekommer vid tillstånd som endometrios, förlossningsskada, inkontinens och tömningssvårigheter, vestibulit, vulvodyni, smärtsamma blåsans syndrom, IBS, strålskada efter cancer, muskelsmärta, fibromyalgi, kronisk prostatit, pericoccygeal smärta, adenomyos, pudendusneuralgi, postoperativa komplikationer men även vid till exempel depression, ångest, dysmorfofobi, PTSD och ADHD.

Det är värt att nämna att många av dessa tillstånd har en betydande samsjuklighet med varandra samt med käkledssmärta, nack– och axelsmärta samt migrän. Långvarig bäckensmärta påverkar också blåsans och tarmens funktion och bäckenmuskulaturen. Och såklart påverkas patientens arbetsliv och samliv. Enskilda specialister har svårt att täcka hela behandlingsbehovet, och det är väldigt vanligt att män med underlivssmärta glöms bort helt.

Med målet att minska långsiktiga konsekvenser
I Linköping startades 2014 "Forum pelvicum special". Här samarbetar läkare, psykologer och fysioterapeuter inom gynekologi, urologi, smärtmedicin, rehabiliteringsmedicin, gastroenterologi och gynonkologi i behandlingskonferenser varje månad, kring patienter med komplex problematik som behöver kompetens från flera specialiteter. Även radiolog och neurolog tillkallas.

Arbetet har gett kortare remissrundor och snabbare handläggning. Kunskapsutbytet ökar teamets kompetens och de svårast drabbade patienterna kan erbjudas bättre utredning och verksam behandling. Detta har lett till att en enhet för bäckensmärta finns sen 2017 i Linköping. Som en dröm, och det vore fantastiskt om det fanns fler sådana enheter! Tidig utbildning och multiprofessionell flerpunktsintervention är viktigt för att minska de långsiktiga konsekvenserna för patienten.

Jag hoppas och tror på att flera olika professioner som arbetar med kvinnor och kvinnors smärtproblem i dessa områden ska hitta en kommunikation med varandra. Att man ska prata över blocken så att kvinnorna inte själva behöver leta efter hjälp – och att man får hjälp via en instans som slussar rätt. Vi vill ju att vi och våra medsystrar ska må bra! Och som vanligt krävs det att man vågar prata om det.

Nästa vecka kan du läsa mer om bäckensmärta kopplat till överspända bäckenbottenmuskler, och vad du kan göra för att lindra besvären! 

Lästips

Öppna inlägget
Yoga för frihet från insidan

Yoga för frihet från insidan

07 augusti 2019 | Av
Josefin Wikström

Jag har dansat och yogat med kvinnorna och personalen på anstalten Hinseberg de senaste tio åren. Det upphör aldrig att beröra mig – det finns så mycket kreativitet och kraft i alla som jag möter. De effekter som vi upplever tillsammans från dansen och yogan i anstaltsmiljö har ett enormt terapeutiskt potential, något forskning också bekräftar.

Prison Yoga Program på Yogobe

Bland de positiva effekterna av yoga och dans i anstaltsmiljö kan man se att kvinnorna sover bättre, upplever reducerad ångest, ökad koncentration, färre depressioner och en känsla av glädje och samhörighet. Det jag upplever tillsammans med deltagarna är inget annat än ren förbättring i deras fysiska och psykiska hälsa, ibland på riktigt kort tid.

Jag arbetar även med manliga intagna internationellt inom Prison Yoga Project vid anstalter som San Quentin i USA. Och effekterna från våra program bekräftas från intagna jorden runt. Yoga och dans är enkelt, kostnadseffektivt och har inga biverkningar. Ibland upplever jag att detta faktum gör att det inte alltid tas på allvar. Det är med stor glädje vi nu kan dela våra program på Yogobe för att finnas som ett stöd även efter frigivning – där många inte har råd att gå på yoga på utsidan.

Till vår hjälp i skapandet av klasserna och våra Prison Yoga Program har vi fått stöd av ledande forskare vilka studerat yogans effekter för psykisk ohälsa. Vi är tacksamma för möjligheten att sprida ordet om vad vi upplever tillsammans och varför yogan är så viktig som stöd i rehabiliteringsarbetet.

Den svenska studien Yoga på anstalt som publicerades 2016 påvisade att efter tio veckor med yoga en dag i veckan var deltagarna mindre stressade, sov bättre, hade ett ökat psykiskt och känslomässigt välbefinnande, var mindre aggressiva, rapporterade mindre självskadebeteende och antisocialt beteende samt presterade bättre på det datoriserade uppmärksamhets- och impulsivitetstestet. Vidare är yogan kopplad till en minskning av antisocialt beteende samt ökad impulskontroll och uppmärksamhet. Även internationella studier i anstaltsmiljö har visat på yogans positiva effekter på faktorer såsom upplevd stress, uppmärksamhet och psykisk ohälsa.

Regelbundna yogaprogram har potentialen att förebygga återfall i brott efter frigivning. I vårt utbud finner du klassen som användes i studien.

Man hamnar inte i fängelse för att allt har gått bra i livet

"Tack vare yogan och dansen har jag hittat en ny sida av mig själv, en glad sida. Hela mitt liv har jag kämpat mot mina demoner. Jag har krigat mot min suicidala sida, jag har skadat mig själv och andra. Jag växte upp med sexuella övergrepp och grovt våld, något som hemsökt mig i alla år. Men så kom yogan och dansen in i mitt liv och jag kunde äntligen känna mig fri." – Kvinnlig intagen, 2018

Personerna vi möter har begått brott, det finns inga ursäkter, de har orsakat andra lidande och även skapat en djup smärta för sig själva och sina familjer. Många av de intagna bär på historier som vissa är värre än dina värsta mardrömmar, det är ibland ofattbart att förstå att vissa av de vi möter fortfarande fungerar, och att livet tagit dem dit de är idag är ingen gåta.

Den stora frågan är: Vem vill vi ska återvända ut i samhället igen?
En stärkt stabil och hoppfull människa eller en frustrerad, vilsen och stressad person?
Vi måste tro på människan förmåga att förändras och att göra bättre, tänk på ditt eget liv hur mycket som förändrats genom åren!

Fördelar med regelbunden lättillgänglig yoga i slutna miljöer och efter frigivning:

  • Ökar signalsubstanser som får oss att må bättre, bli mer motiverade och känna oss lugnare
  • Ökar förmågan att på egen hand reglera starka känslor
  • Kan bidra till en ökad känsla av inre lugn
  • Kan balansera känslomässiga svängningar
  • Reducerar ångest och oro via andningsövningar, rörelser och avslappning
  • Kan mildra depressioner genom rörelse i grupp, gemenskap i gruppen och andningsövningar (ökade dopamin-, GABA-, serotonin-, oxytocinnivåer)
  • Kan bidra till att känna in maniska/depressiva skov vid bipolär diagnos innan det blir allvarligt, via mindfulness och ökad lyhördhet för kroppens signaler
  • Gruppens gemenskap kan bidra till ökad känsla av samhörighet, mening och glädje
  • Bidrar till en ökad närvaro i stunden och trygghet/styrka i den egna kroppen
  • Ökar koncentrationsförmågan via fokuseringsövningar och rörelse
  • Förbättrar reaktionsförmågan och förlänger reaktionssträckan
  • Sänker stressnivåerna i kroppen, reducerar stresshormoner och stressrelaterade signalsubstanser
  • Stärker det autonoma nervsystemet och ökar motståndskraften mot stress

För mig framstår denna typ av aktivitet som en billig investering och fyller funktionen att bryta den ”onda cirkeln” och ger möjlighet att skapa ett ”bättre ut”.

Johan Åqvist, Kriminalvårdare

Mer om Prison Yoga Project

Nu kan du ta del av många av de pass, program och playlists som under många år arbetats fram i Prison Yoga Project digitalt här på Yogobe. Läs mer om projektet och kika på innehållet här!

Några av klasserna från Prison Yoga Project

Yogobe Video: 9u7w Yogobe Video: b6z4 Yogobe Video: 3ad5 Yogobe Video: 75kw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Referenser

  • Fazel, S., & Danesh, J. (2002). Serious mental disorder in 23 000 prisoners: A systematic review of 62 surveys. Lancet, 359, 545-550.
  • Young, S., Moss, D., Sedgwick, O., Fridman, M., & Hodgkins, P. (2015). A meta-analysis of the prevalence of attention deficit hyperactivity disorder in incarcerated populations. Psychological Medicine, 45, 247-258.
  • Fazel, S., Bains, P., & Doll, H. (2006). Substance abuse and dependence in prisoners: A systematic review. Addiction, 101, 181-191.
  • Goff, A., Rose, E., Rose, S., & Purves, D. (2007). Does PTSD occur in sentenced prison populations? A systematic literature review. Criminal Behaviour and Mental Health, 17, 152-162.
  • Läkemedelsstatistik (2013). Norrköping: Kriminalvården, Digitaltryck.
  • Blaauw, E., & van Marle, H.J.C. (2007). Mental health in prisons. I L. Møller, H. Stöver, R. Jürgens, A. Gatherer, & H. Nikogosian (red:er), Health in prisons: A WHO guide to the essentials in prison health (ss. 134-145). Hämtad 16 april, 2016, från https://www.euro.who. int/__data/assets/pdf_file/0009/99018/ E90174.pdf.
  • Kerekes N, Fielding C, Apelqvist S. Yoga in correctional settings: a randomized controlled study. Front Psychiatry (2017) 8:204. doi: 10.3389/fpsyt.2017.00204PubMed Abstract | CrossRef Full Text | Google Scholar
  • Harner, H., Hanlon, A.L., & Garfinkel, M. (2010). Effect of Iyengar yoga on mental health of incarcerated women: a feasibility study. Nursing Research, 59, 389-399.
  • Yoga Practice Reduces the Psychological Distress Levels of Prison InmatesAnis Sfendla1, Petter Malmström2, Sara Torstensson2 and Nóra Kerekes2* 1Department of Biology, Faculty of Sciences, Abdelmalek Essaâdi University, Tetouan, Morocco 2Department of Health Sciences, University West, Trollhättan, Sweden
  • Bilderbeck, A.C., Farias, M., Brazil, I.A., Jakobowitz, S., & Wikholm, C. (2013).
  • Streeter CC, Gerbarg PL, Saper RB, Ciraulo DA, Brown RP. Effects of yoga on the autonomic nervous system, gamma-aminobutyric-acid, and allostasis in epilepsy, depression, and post-traumatic stress disorder. Med Hypotheses (2012) 78:571–9. doi: 10.1016/j.mehy.2012.01.021 PubMed Abstract | CrossRef Full Text | Google Scholar
  • Kirkwood, G et al. Yoga for Anxiety: A Systemic Review of the Research. British Journal of Sports Medicine (Dec 2005): Vol. 39, No. 12, pp. 884-91.
  • Kinser, Patricia Anne et al. "“A Feeling Of Connectedness”: Perspectives On A Gentle Yoga Intervention For Women With Major Depression". Issues in Mental Health Nursing 34.6 (2013): 402-411
  • Ross, A. et al. ""I Am A Nice Person When I Do Yoga": A Qualitative Analysis Of How Yoga Affects Relationships". Journal of Holistic Nursing 32.2 (2013): 67-77
  • Khanna S et al. Complement Ther Med. (2013) A narrative review of yoga and mindfulness as complementary therapies for addiction.
  • Van der Kolk, B.A., Stone, L., West, J., Rhodes, A., Emerson, D., Suvak, M., & Spinazzola, J. (2014). Yoga as an adjunctive treatment for posttraumatic stress disorder: a randomized controlled trial. Journal of Clinical Psychiatry, 75, 559-565.
  • Participation in a 10-week course of yoga improves behavioural control and decreases psychological distress in a prison population. Journal of Psychiatric Research, 1-8.
Öppna inlägget
Balansera dina chakran

Balansera dina chakran

06 augusti 2019 | Av

Inom ayurveda ingår bland annat kunskapen om våra sju chakran vilka kan kopplas till de olika ayurvediska så kallade doshorna. Här lär du dig mer om chakran, och hur man i ayurvedan ser på den spännande kopplingen mellan det fysiska, energetiska och själsliga.

Tre kroppar samlade i en

Chakran brukar beskrivas som energihjul, eller energipunkter i kroppen. Tänk dig att dina sju chakran löper utmed en ljusslinga som börjar längst ner i bäckenbotten och sedan rör sig uppåt utmed ryggraden till det översta chakrat mitt på huvudet.

Inom den ayurvediska psykologin beskrivs människan utifrån tre kroppar. Först den fysiska kroppen som vi kan se och ta på. Därefter energi/ljuskroppen där du upplever din energi. Den tredje kroppen är den karmiska kroppen och det är där din själ gör sina erfarenheter. Den karmiska kroppen följer med dig i liv efter liv.

I vardagen upplever de flesta sin fysiska kropp, kanske med olika symptom som smärta, sveda eller värk. Det många inte känner till är att stress, låg energi och depression är symptom som har sitt ursprung i ljuskroppen, som byggs upp av energi. Den karmiska kroppen kommer vi endast i kontakt med under mycket djup meditation och i vissa drömmar.

Ett kommunikationscenter mellan fysiskt och ljus/energi
Den fysiska kroppen kan inte bli sjuk utan att det uppstått en störning i energi/ljuskroppen. Dessa två, den fysiska kroppen och energi/ljuskroppen, talar till varandra genom de sju chakrana, som fungerar som membran. Genom att ha en intakt energi/ljuskropp skapar du en långsiktig, hållbar hälsa på fysisk, psykisk, mental, existentiell och spirituell nivå.

Inom den ayurvediska psykologin ser man på hur vi kan utveckla och balansera våra sju chakran för att må bra och vara i balans. Vi kan alltså hela och läka våra chakran med hjälp av chakrabalansering. Genom att förstå vilka symptom som är kopplade till vilket chakra så kan vi behandla ljus/energikroppen mer specifikt.

Det kan vara spännande att veta att kunskapen runt våra chakran är universell och inte bara knuten till ayurveda. Många andra urkulturer har en snarlik beskrivning av dessa energipunkter. Bland annat beskriver de peruanska shamanerna dessa sju chakran med tillägg av två chakran, det åttonde chakrat ovanför huvudet och det nionde som sträcker sig från huvudtoppen hela vägen upp i universum.

Våra sju chakran

Här kan du läsa mer om respektive chakra:

  • Chakra 1 är beläget i bäckenbotten och står för vår fysiska existens - som att ha tillräckligt med mat och skydd för att överleva.
  • Chakra nr 2 kallas också sexchakrat och är beläget strax under naveln och står för vår förmåga att relatera och bygga ett socialt sammanhang.
  • Chakra nr 3 är beläget i solar plexus och står för vår förmåga till självförverkligande, att kunna utveckla sina talanger och styrkor. Upp till chakra nr 3 kan man säga att man är självcentrerad, där upplevelser utgår från hur man själv vill ha det. Man skulle kunna säga att vi är egoistiska då vi i regel tänker på oss själva först.
  • Chakra nr 4 kallas också Hjärtchakrat och när vi kommer i kontakt med detta sker något stort. Vi utvecklar förmågan till förlåtelse och egenskaper som medkänsla och empati växer. Det är när vi kommer till det här chakrat i vår utveckling som vi ser möjligheten att bygga nätverk i samförstånd.
  • Chakra nr 5 är beläget mitt i halsgropen och står för vår storhet och vår förmåga att uttrycka den. Här finns den djupare självkänslan som bygger på det man kallar Dharma inom Ayurveda. Dharma kan man översätta till ”det du är ägnad att hålla på med i detta liv”, din karriär, men då menar jag karriär utifrån en djupare känsla av övertygelse.
  • Chakra nr 6 är beläget mitt mellan ögonen och står för vår förmåga att förstå att vi som människor är en del av en större helhet och det är här vi kan utveckla den spirituella kunskapen. Med hjälp av ritualer och ceremonier som bygger på kärlek och respekt, kan vi utveckla denna del av oss.
  • Chakra nr 7 är beläget på toppen av huvudet och står för vår kontakt med alltet, med universum och är den ljusslinga vi färdas på när vi dör och återvänder hem.

Videor för dig

Yogobe Video: f38k Yogobe Video: dh52

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

Öppna inlägget
Glutenfri pizza med getost och zucchini

Glutenfri pizza med getost och zucchini

03 augusti 2019 | Av
Yogobe

Pizza för alla! Här kommer en vegetarisk pizza som även passar känsliga magar – och för den som inte vill drabbas av matkoma. Recept från Nilla's Kitchen.

Naturligt glutenfritt

Att receptet är ”naturligt glutenfritt” innebär att här inte har använts vetestärkelse eller någon mjölmix. En kombination av ett par näringsrika ljusa glutenfria fullkornsmjöl ger en ljus pizzadeg som samtidigt är nyttig och god.

Det här behöver du

2 stora pizzor (plåtar)

Pizzabotten

  • 15 g jäst
  • 4,5 dl 40°C vatten
  • 1 ägg
  • 1 msk olivolja
  • 2,5 fullkonsrismjöl (samma som rårsimjöl, kan ersättas med vitt rismjöl)
  • 2,5 dl bovetemjöl eller durramjöl
  • 1 dl potatismjöl
  • 20 g/2 msk fiberhusk (fiberhusk är finmalet – om du ersätter med en mer grovmalen variant går det bra i vikt – ej i volym)
  • 1 tsk salt
  • 2 tsk honung (kan uteslutas – bidrar med färg)

Tomatsås

  • 3 msk olivolja
  • 1 gul lök, skalad och delad i fjärdedelar
  • 2 vitlöksklyftor, skalade och halverade
  • 400 g krossade tomater
  • några basilikakvistar med blad eller 1 tsk torkad basilika
  • ½ tsk salt
  • 1 krm svartpeppar

Fyllning  (till två pizzor)

  • 1 zucchini
  • 250 g getost (chèvre) eller annan ost
  • 60 g ruccola
  • färsk basilika

Så här gör du

Pizzabotten

  • Värm ugnen till 250 grader.
  • Lös upp jästen i vattnet och blanda väl.
  • Tillsätt ägget och oljan och vispa.
  • Mät upp och kombinera alla torra ingredienser i en bunke.
  • Rör ner de torra ingredienserna i degvätskan och vispa ihop till en jämn smet med ballongvisp eller slev.
  • Låt degen jäsa i 50-60 min. Stjälp försiktigt upp den på ett väl mjölat bakbord och dela degen i 2 delar.
  • Förbered två plåtar med bakplåtspapper eller mjöla.
  • Mjöla in varje deg och kavla ut pizzabottnar direkt på plåtarna, försiktigt och med mycket mjöl. Gör gärna bottnarna så tunna.
  • Låt jäsa under bakduk i 20-35 minuter på en varm plats.

Tomatsås

  • Hetta upp olivoljan i en tjockbottnad kastrull på medelvärme.
  • Låt lök och vitlök långsamt fräsa i olivoljan i ca 10–15 minuter på låg eller medelhög värme. Rör om då och då under tiden. Löken och vitlöken ska inte få färg, men börja bli genomskinlig.
  • Tillsätt krossade tomater, basilika, salt och peppar och låt sjuda under lock på låg värme i ca 20 minuter. Håll koll och rör under tiden så att den inte skvätter.
  • Ta upp löken och vitlöksbitarna när såsen är klar.

Pizza

  • Toppa botten med tomatsås, zucchini och getost.
  • Grädda i ca 12 minuter eller tills att pizzan är genombakad och har fått en fin yta.
  • Strö ruccola och basilikablad över de färdigbakade pizzorna.

Tips zucchini: Använd mandolin för att strimla zucchinin tunt. Det går också bra att skiva med kniv. Om du använder kniv blir skivorna lite tjockare och kan behöva vattnas ur lite innan du lägger dem på pizzan. Det kan du gärna göra med riktigt tunna skivor också. Gör så här:

  • Lägg zucchiniskivorna i en bunke och salta ganska rejält. Vänd runt så att saltet kommer åt överallt.
  • Låt stå i ca 20 minuter.
  • Skölj i durkslag så att saltet tvättats bort.

Tips getosten: Getost är smulig – lägg den i frysen en liten stund innan du ska använda den så går den att hyvla över pizzan.

Medan pizzan gräddas i ugnen...

Yogobe Video: d65f

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång!

Öppna inlägget
Ont i handlederna vid yoga? Få bästa tipsen för att undvika

Ont i handlederna vid yoga? Få bästa tipsen för att undvika

Upplever du smärta i dina handleder när du yogar? Du är inte ensam. Om din yogapraktik innebär mycket händer i mattan innebär det också att du belastar handlederna mer än du kanske är van vid. Här får du lära dig hur du kan undvika att få ont och underlätta för denna viktiga kroppsdel. 

Vanligt med ont i handlederna som ny i yoga

Att få känningar, eller till och med uppleva smärta, i handlederna är väldigt vanligt hos nya yogis. Om vi ser till själva strukturen är handlederna uppbyggda av skelettdelar, leder, senor och ligament. När du jämför handlederna med fotlederna och reflekterar över hur vi tillbringar vårt liv, blir det snart tydligt att vi inte är tänkta att belasta händerna med hela vår kroppsvikt lika ofta som vi gör fötterna. Dock behöver vi arbeta med våra händer för att hålla dem friska.

Varför får jag ont i handlederna?

En av de stora orsakerna till varför många upplever smärta är just för att handlederna är för svaga. Vardagen innebär små knappa rörelser och enda sättet att motverka detta är att träna upp dem genom att belasta dem, men samtidigt inte överbelasta dem. Att över tid långsamt lägga mer vikt på händerna kommer stärka dina handleder och minska smärtan.

Att tänka på är du börjar träna upp dina handleder är också hur du placerar dina händer på mattan. Det standardiserade västerländska livet bidrar inte bara till svaga handleder, de är också ofta stela vilket gör att vi överkompenserar och felbelastar vikten i händerna som i sin tur överanstränger och skapar spänningar i handlederna.

Teknik för handplacering

En bra teknik är att föreställa dig fyra punkter på handflatan som skapar en fyrkant; undersida pekfingerknogen, undersida lillfingerknoge, basen för tumloven och det sista hörnet tvärs över från tumloven nedanför lillfingerknogen. Tryck ner dem i mattan, och fokusera på att trycker ner undersidan av pekfingerknogen som hjälp att bibehålla de fyra punkterna som utgör ‘handflatefyrkanten’ i kontakt med underlaget. Detta ger en jämn viktfördelning i hela handen och handleden. Föreställ dig sedan att den här fyrkanten ger dig möjlighet att suga upp energi från marken, genom kupolen i din handflata och vidare ut i armarna och kroppen.

Så bli inte rädd för att yoga. Stå i hunden, plankan, gör kråkan belasta dina händer – men överbelasta dem inte. Träna upp styrkan i händerna precis som du skulle göra styrkan i benen om du skulle vilja börja springa. Och precis som när du ska starta upp med löpningen: ta det gradvis. Jobba lite i taget, lite smärta är okej men börjar det göra så ont att hela du spänner dig och håller andan ta en paus och kom sedan tillbaka. Så kommer din yogapraktik bli mer hållbar och rolig.

Lästips:

Videotips:

Yogobe Video: pe89 Yogobe Video: 3s4r

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Andning påverkar minnen och rädsla

Andning påverkar minnen och rädsla

30 juli 2019 | Av
Yogobe

Du reagerar snabbare på rädsla när du andas in, och kan även få bättre minnesförmåga. Men bara om du andas genom näsan och inte munnen – det visar forskning från Northwestern University, Illinois. 

Så påverkar andningen hjärnan

Hur långa andetag du tar och om du andas genom näsan eller munnen påverkar hur snabbt hjärnan processar information kring rädsla och minne.

Forskningen kan också bidra till insikter kring de grundläggande mekanismerna av meditation och fokuserad andning, menar Christina Zelano, en av forskarna bakom studien.

– När du andas in synkroniserar du hjärnvågor över hela det limbiska systemet, säger hon. 

Så här gick studien till

60 personer deltog i studien, där deras andning övervakades genom hela processen.

I första delen av studien fick de se fotografier där ansiktsuttrycken rädsla eller förvåning förmedlades. Deltagarna skulle så snabbt som möjligt säga vilket ansiktsuttryck det var de såg.

Under den andra delen av studien visades bilder av varierade objekt på en dator, vilka deltagarna bads komma ihåg till ett senare tillfälle.

Resultat

Studien visade att andningsrytmen påverkar den elektriska aktivitet i hjärnan som förstärker känslomässiga bedömningar och minnesförmågan. Dessa aspekter är väldigt beroende av om du andas in eller ut och om du andas genom näsan eller munnen.

Inandningen visade sig ha en positiv effekt på både bedömningar och minnet. Deltagarna både identifierade rädsla och mindes snabbare om de hade sett fotografiet under en inandning jämfört med vid en utandning. Resultatet gällde dock bara om de andades genom näsan. Effekten försvann om deltagarna andades genom munnen. Resultatet gällededessutom endast för uttrycket rädsla. Vid uttrycket förvåning fick forskarna inte samma resultat.

Snabb andning en fördel vid fara 
Snabb andning kan vara en fördel när man befinner sig i en farlig situation.

– Du andas snabbare om du är i ett tillstånd av panik, säger Christina Zelano. På grund av det andas du in betydligt mycket mer syre än du gör i ett tillstånd av lugn. Den snabbare andningen kan ha en positiv inverkan på vår hjärnfunktion och resultera i snabbare respons på farlig utomstående stimuli. Att vi reagerar snabbare vid inandning kan alltså hjälpa oss att överleva.

Samtidigt vet man genom forskning att det uröver vid fara är viktigt med en lugn andning. Mer om forskning på meditationens effekt på hjärnan kan du läsa om här.

Lästips

Läs mer om forskningen bakom detta inlägg här.

Öppna inlägget
Lyssna på din kropp - Vakna

Lyssna på din kropp - Vakna

28 juli 2019 | Av

Hur mår kroppen, hur mår du? Just idag? Hur skulle du kunna ta hand om dig själv lite extra och samtidigt få en skönare start på dagen? Här delar jag med mig av övningarna från min bok Yoga och meditation: lär dig lyssna på din kropp som gör just det!

Ta tid för att känna in kroppen på morgonen

Du vaknar motvilligt till alarmets enerverande signal och hastar in i duschen, varefter du skrollar igenom mejlen och Facebook medan du lyssnar på morgonnyheterna. En kaffekopp senare, när dagens outfit är på, börjar du färden mot kontoret och in i datorns värld.

De flesta kan nog känna igen sig i dessa tradiga morgonrutiner. På utsidan ser allt ut som det ska, du kommer till kontoret i tid med rätta kläderna på och har redan stenkoll på vad som hänt under natten − både i din egen mejlkorg och ute i världen.

Men om vi vill leva på riktigt, det vill säga över ”livet är okej”-stadiet, är det en sak som fattas i denna rutin: DU! Hur mår du? Hur känns din kropp i dag?

Kanske har vi inte tid för ett helt yogapass varje morgon, men att ge oss själva några minuter att landa i kroppen innan vi slår på mobilen (och automatiskt försvinner upp i huvudet) gör i alla fall stor skillnad för hur jag mår under resten av dagen.

Här nedan hittar du två aktiva övningar som passar perfekt att göra på morgonen för att väcka kroppen innan du går ut och möter världen.

Kamelen Kamelen (Ustrasana)

Kamelen är intensiv men också en helt otrolig position för att få energi och vakna till liv. Det är en väldigt djup bakåtböjning som öppnar upp hela framsidan av kroppen och stärker baksidan. I början är det viktigt att vara lite försiktig med denna position, så gå långsamt in i den och lyssna noga på kroppen.

Gör så här:

  1. Värm först upp kroppen en stund med exempelvis lite shaking och/eller ett gäng solhälsningar.
  2. Ställ dig på knä, låt knäna vara höftbrett isär.
  3. Sätt händerna i ländryggen och använd dem för att förlänga ryggraden och föra svanskotan nedåt. Spänn låren och rotera dem lätt inåt.
  4. Andas in och lyft bröstet upp mot taket, bredda mellan nyckelbenen och låt skulderbladen gå in mot ryggraden.
  5. Andas ut och börja luta dig bakåt. I början kan det räcka att stanna här.
  6. När du är redo att gå vidare (lyssna in kroppen), släpp en hand i taget och placera i stället händerna på hälarna.
  7. Till en början behåller du huvudet i ett neutralt läge men när det känns bra för nacken kan du börja släppa ner det bakåt.
  8. Stanna här i 5 djupa ujjayi-andetag. Lyssna på ditt andetag, om det stakar sig är det ett tecken på att du gått för djupt in i positionen.
  9. Kom försiktigt ut ur positionen genom att andas in och lyfta upp en hand i taget tillbaka till ländryggen medan du långsamt rätar upp ryggen.
  10. Vila en stund på knä och gör sedan gärna positionen 3–5 gånger till. Njut av effekten!

Shaking – led uppmärksamheten ner i kroppen

Shaking är en aktiv form av meditation som jag har varit fullkomligt förälskad i under flera år. Det är en väldigt kraftfull övning, som blixtsnabbt leder uppmärksamheten ner i kroppen. Övningen har använts av människor i tusentals år för att hitta närvaro i stunden, stressa ner, läka skador och väcka kroppen. Det fina är att alla människor kan utföra shaking, varken styrka eller vighet behövs. Det man gör är nämligen att stå rakt upp och skaka kroppen i ett antal minuter. Hitta gärna ett ställe där ingen ser dig, för du kommer att se rätt tokig ut, men effekten brukar bli magisk. Det kan krävas lite övning innan du får hela kroppen att skaka. I början kan det kännas konstigt och vara svårt att släppa spänningarna. Ha tålamod, det är värt det. Jag är nästintill beroende numera.

Gör så här:

  1. Ställ en timer på 5–15 minuter. Sätt på dig bekväma, icke åtsittande kläder. Slut ögonen eller använd ögonbindel.
  2. Placera fötterna höftbrett isär och behåll dem där under hela övningen. 3. Böj lite lätt på knäna och slappna av i hela kroppen.
  3. Släpp käkarna och låt andetaget vara naturligt men genom munnen.
  4. Börja skaka kroppen. Få varenda del av din kropp att vibrera.
  5. När tankarna far iväg till något annat, för uppmärksamheten tillbaka till det som händer i kroppen, i stunden.
  6. När timern ringer, sätt dig eller lägg dig ner i tystnad i några minuter.

Läs mer om morgonrutiner

Videotips för en skön start på dagen

Yogobe Video: hp79 Yogobe Video: 54bw Yogobe Video: c25a Yogobe Video: 4s7u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

Öppna inlägget
Solhälsningar – skönt flöde för alla

Solhälsningar – skönt flöde för alla

27 juli 2019 | Av
Yogobe

Solhälsningar, Surya Namaskara som de kallas på sanskrit, värmer upp kroppen, ger energi och ökar flexibiliteten. Här berättar vi mer om dessa serier av rörelser. 


Surya Namaskara – yogans klassiska solhälsning

Solhälsningar består av en serie mjuka, flödande rörelser som binds ihop med hjälp av andningen. Solhälsningar är särskilt bra för dig som är nybörjare, känner dig stel eller som behöver få igång flödet i kroppen. Under många yogaklasser utförs solhälsningar som ett mjukt sätt att värma upp kroppen på.

Alla rörelserna och positionerna kan modifieras utifrån dina förutsättningar. Till exempel genom att sätta ett block under vardera hand i framåtfällningen samt böja på knäna för att inte böja ryggen, och vara snäll mot baksida lår. Eller placera knän i golvet i plankan och chaturanga dandasana. Kika gärna in på de olika positionerna nedan för tips och modifikationer för var och en av dem, eller ta del av videorna.

Det finns två olika varianter, solhälsning A och solhälsning B som skiljer sig något åt. Både A och B kan se lite olika ut beroende på vilken skola man utgår från. Inget är rätt eller fel.

Solhälsning A består ofta av följande positioner

  1. Bergspositionen (Tadasana)
  2. Sträckta armar (Urdvha Hastasana)
  3. Stående framåtfällning (Uttanasana)
  4. Halv stående framåtfällning (Ardha Uttanasana)
  5. Plankan (Phalakasana)
  6. Fyrsidig stavposition (Chaturanga Dandasana)
  7. Kobran (Bhujangasana) alternativt Uppåtgående hund (Urdhva Mukha Svanasana)
  8. Nedåtgående hund (Adho Mukha Svanasana)
  9. Halv stående framåtfällning (Ardha Uttanasana)
  10. Stående framåtfällning (Uttanasana)
  11. Sträckta armar (Urdvha Hastasana)
  12. Bergspositionen (Tadasana)

Solhälsning B består ofta av följande positioner

  1. Bergspositionen (Tadasana)
  2. Stolspositionen (Utkatasana)
  3. Stående framåtfällning (Uttanasana)
  4. Halv stående framåtfällning (Ardha Uttanasana)
  5. Plankan (Phalakasana)
  6. Fyrsidig stavposition (Chaturanga Dandasana)
  7. Kobran (Bhujangasana) alternativt Uppåtgående hund (Urdhva Mukha Svanasana)
  8. Nedåtgående hund (Adho Mukha Svanasana)
  9. Krigare 1, eller A (Virabhadrasana 1 / A) - Höger ben
  10. Plankan (Phalakasana)
  11. Fyrsidig stavposition (Chaturanga Dandasana)
  12. Kobran (Bhujangasana) alternativt Uppåtgående hund (Urdhva Mukha Svanasana)
  13. Krigare 1, eller A (Virabhadrasana 1 / A) - Vänster ben
  14. Plankan (Phalakasana)
  15. Fyrsidig stavposition (Chaturanga Dandasana)
  16. Kobran (Bhujangasana) alternativt Uppåtgående hund (Urdhva Mukha Svanasana)
  17. Nedåtgående hund (Adho Mukha Svanasana)
  18. Halv stående framåtfällning (Ardha Uttanasana)
  19. Stående framåtfällning (Uttanasana)
  20. Stolspositionen (Utkatasana)
  21. Bergspositionen (Tadasana)

Väck kroppen med solhälsningar

Solhälsningar är ett utmärkt sätt att börja dagen med och traditionellt sett utövas de på morgonen, mot solen. De stretchar och sträcker ut hela kroppen och förbereder. Solhälsningar hjälper till att reglera andningen, gör det lättare att fokusera, ger energi och stimulerar cirkulationen i kroppen.

Solhälsningar förekommer ofta som en del i yogaklasser men fungerar även utmärkt att göra för sig själva som ett helt yogapass. De kan repeteras allt från tre till tolv gånger. Börja med att lära dig positionerna och fokusera sedan därefter på andningen!

Videotips med solhälsningar

Yogobe Video: g3d9 Yogobe Video: 3d4w Yogobe Video: 4bz3 Yogobe Video: w92x Yogobe Video: p7f9 Yogobe Video: 4r7f

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget

Sok

Kategorier