Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Andningen är ett extremt bra verktyg för att ta hand om både kropp och knopp. Och som ett extra plus, ett väldigt lättillgängligt sådant. Här ger yogaläraren Therese Lögdahl några tips vad som är bra att tänka på, sådant som du lätt kan testa på hemma och öka ditt välmående.

Hur kan jag andas "rätt"?

Mina yogisar ber ofta om instruktioner om hur man andas ”rätt". Tyvärr finns det inga enkla svar på den frågan eftersom det optimala andningsmönstret vid en given tidpunkt beror på vilken typ av praktik du utövar. Men en bättre början är att bli medveten om sin andning. Att se hur du andas, hur din andning ändras och fungerar i olika situationer. Här följer några tips på vad som är bra att tänka på:

---

1) Flytta magen med andningen
När vi andas lungt, är membranet den primära motorn i andningen. När vi andas in, stiger dessa kupolliknande muskler ner mot buken, förskjuter magmusklerna och gör att magen sakta blir större. När vi andas ut frigörs membranet tillbaka mot hjärtat, vilket gör att magen sjunker tillbaka mot ryggraden.

2) Håll överkroppen stilla
Vid högt stresspåslag är det vanligt att andas högt upp i kroppen. Övre bröst, axlar hals. Vid vila förblir musklerna i övre delen av bröstet mjuka och avslappnade när vi andas och det verkliga arbetet sker i nedre delen av bröstkorgen. För att främja denna typ av andningsmönster, slappna medvetet av i käke, hals, nacke och axlar och föreställ dig hur ditt andetag sveper in i dina lungor, djupt och följ andetaget in och ut.

3) Andas lätt
Även om vissa andetag kan vara djupare eller snabbare än andra, när vi är avslappnade känns inandning och utandning som rytmen i en vaggvisa - böljande, slät, mjuk, och oavbruten. Om vi medvetet kopplar in denna vågliknande, oceaniska andning så fördjupar vi samtidigt vår känsla av frid och lätthet.

4) Förläng utandningen
När vi känner oss stressade, tenderar våra utandningar att bli korta och hackiga. När vi är avslappnade blir istället utandningen oftast längre än inandningen. En del lärare undervisar till och med att om vi är djupt avslappnade, kommer varje utandning vara dubbelt så lång som din inandning. För att underlätta detta, prova försiktigt utvidga varje utandning genom en eller två sekunder.

5) Pausa efter varje utandning
Vårt mest avslappnade tillstånd, är i slutet av varje utandning då den avbryts med en kort paus. Om du dröjer kvar i denna sweet spot lite och observerar den så kan det resultera i djup tillfredställelse och framkalla känslor som djupt lugn och stillhet.

6) Låt hela kroppen andas
När vi är tillfreds, deltar hela kroppen i andningsprocessen. Tänk dig en sovande bebis: När bebisen andas in och ut, sväller magen och frigörs, höfterna vaggar fram och tillbaka, axlarna guppar, och ryggraden böljar mjukt. Detta ger en mini-massage för muskler och organ i hela kroppen, och förvandlar varje andetag till en lugnande melodi som ytterligare lugnar och tystar varje cell inom oss.

Ge dig själv tid att andas och se ditt andetag. Observera, lär känna din andning och känn efter hur det känns:

• Vad händer egentligen i din andning?
• Vad sker? Vart tar andningen vägen i kroppen?
• Hur andas du och hur vill du andas?

Lästips

• Här kan du läsa mer om andning
• Andning för lugn i kropp och sinne, av Linda Åslev
• Andningsövning för gravida, av Jennie Liljefors
• Påverka ditt nervsystem genom andning, av Emma Öberg

Videotips för andningen

Yogobe Video: g95h Yogobe Video: 32uz Yogobe Video: t6w8 Yogobe Video: 53gs

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Om Therese

Therese inriktar sig främst på yoga som verktyg för stress- och smärthantering vilket hon också föreläser om i Sverige. Läs mer om Therese här! 

Ja, hur hittar man rätt yogamatta? Det är inte det lättaste i det stora utbudet som finns där ute. För att hitta den bästa mattan för just dig är det viktigt att du utgår från vad du behöver, dina prioriteringar, din livsstil och budget. Här guidar vi dig rätt i mattdjungeln!

---

Vad behöver du för yogamatta?

Innan du ska köpa en yogamatta, fundera på vad du behöver:

• Hur ofta kommer du att använda den?
• Svettas du mycket?
• Vill du ha en miljövänlig matta eller spelar det ingen roll?
• Vilken budget har du?
• Vill du kunna bära med dig mattan på klasser och resor eller bara använda den hemma?

Tips för att hitta rätt yogamatta för dig

• Prova olika mattor. Det bästa är att prova flera olika yogamattor innan du köper en. Den ska kännas bekväm och ge dig ett bra grepp, så att du inte glider. Kika igenom punkterna nedan för en kort guide till hur olika yogamattor skiljer sig åt.

• Pris. Bestäm dig för hur mycket du vill och kan lägga på en yogamatta. Priserna varierar från ett par hundralappar upp till tusenlappen. Även i yogans värld är det så att du får det som du betalar för, både när det gäller hållbarhet, miljötänk och kvalitet. Det finns även mattor som har livstidsgaranti. De billigaste mattorna ger inte lika bra grepp vilket ofta gör att många glider när de svettas. Sedan betalar du också för mönster och märken, även när det kommer till yogamattor.

• Tjocklek. Tjockleken på din yogamatta kan avgöra hur bekväm den känns. Är mattan för tunn kan du få ont när du till exempel sätter ner knäna. Fördelen är att de väger mindre, vilket gör dem lättare att ta med sig. En tjockare matta kan vara skön i vissa positioner men är den för tjock blir det svårare att hålla balansen i andra. Testa gärna så du vet hur de olika tjocklekarna på mattorna känns. Många skaffar en tjockare matta för hemmabruk samt en tunnare/resematta för att ta med sig. 
  
  Vilken yogastil du utövar påverkar också vilken matta som passar. Till exempel kan det vara skönt med en tjockare matta om du gör mycket yin- och kundaliniyoga.

• Material & miljövänlighet
  De flesta vanliga yogamattor är tillverkade av en plast som kallas PVC, men det finns många olika varianter av dem. Så här säger Bengt Ljungquist, som har stor erfarenhet av att ta fram yogamattor:
  
  – Giftfria mattor av PVC är mer miljövänliga i vissa avseenden då de kan återvinnas. Vissa gummimattor innehåller giftiga färgämnen och vulkaniseringsämnen. Det viktiga är att försäkra sig om att PVC-mattan inte innehåller ftalater. Vissa billigare PVC-mattor innehåller ofta detta som mjukgöringsmedel, då det är billigare att tillverka. Lite dyrare mattor har testats i laboratorier för att garantera att de är fria från gifter. De kostar mer, men det är det värt för miljöns och yogautövarens skull.

• Struktur
  Strukturen på yogamattor varierar från helt släta till lite grövre varianter. Förutom att det påverkar hur mycket du glider handlar det också om vad du gillar och vad som känns bra mot kroppen. Vissa är lite "klibbigare", andra hårdare och en del har en mjukare känsla. Om du brukar glida mycket – leta efter en gummi-, jute-eller bomullsyogamatta som har lite upphöjd struktur.

• Utseende & märke
  När du vet vad du behöver är det dags att välja vilken stil, färg och utseende du vill ha. Ska du ha din matta under en längre tid är det bättre att du investerar i en som du verkligen gillar, än den som känns okej just nu – både för din och miljöns skull!

Det viktigaste är att prova en matta innan du köper den – även om din kompis eller lärare har en favoritmatta betyder det inte att den passar just dig.

Yogamattor & props i Yogobe Store

Dags att införskaffa en ny yogamatta, eller nya props? I Yogobe Store hittar du ett stort utbud.

Lycka till!

Lästips

• När rengjorde du din yogamatta senast?
• Varför halkar jag på yogamattan?
• Läs om hur du kan använda olika props för att fördjupa din praktik.

Smärta i bäckenet, underlivet eller tarmbesvär kan i många fall orsakas av överspända bäckenbottenmuskler. Här berättar jag mer om orsakerna och ger tips på hur du kan lindra smärtan. 

Överspänd bäckenbotten – ett problem för många

Bäckenbottens muskler kan, precis som andra muskler, bli överspända och överaktiverade. En överspänd bäckenbotten drar ihop sig och har svårt att slappna av. Lite som käkarna. Det ger eventuellt smärta, svårigheter att släppa in eller förbi saker genom öppningarna i bäckenbotten. Överspänning i bäckenbotten kan orsakas av smärta i underlivet, av stress eller av smärtsamma samlag. Och ibland finns inga tydliga orsaker alls – då är ju som jag skrivit i ett tidigare inlägg, patientens historia enormt viktig att ta med i beräkningen.

Besvären kan vara ett eller flera. Kanske svårigheter att tömma blåsan, tarmbesvär, sexuella besvär och som med alla muskler kan överspända muskler i förlängningen bli svaga vilket i det här området kan leda till ansträngningsinkontinens.

Knip, knip, knip – inte alltid lösningen för bäckenbotten

De flesta har ju fått rådet att knipa. Knipa, knipa, aktivera, aktivera, hitta kontakten och göra övningar innan, efter och under graviditet. Tänk om man fick rådet att gå och spänna sin biceps på samma sätt (utöver vårt dagliga rörelsemönster och eventuella träning) – hur trött skulle inte armen bli?

Som sagt, bäckenbotten kan bli överspänd genom överträning av knipövningar och av att du aldrig slappnar av utan alltid går och kniper. Den kan bli överspänd som en reaktion på överträning av magen. Efter gynekologiska operationer och traumatiska förlossningar. Eller som en reaktion på infektion, inflammation eller förändrad nervsignalering. Och den kan bli överspänd på grund av känslomässiga orsaker.

Vill du träna på att slappna av samt aktivera din bäckenbotten? Här på Yogobe finns ett stort antal föreläsningar och klasser, här har vi samlat en del som kan vara till stöd för din bäckenbotten.

Aktiverande bäckenbottenträning såväl som avslappning

Så om du nu lider av en överspänd bäckenbotten, vad ska du göra? Arbeta med hela kroppen med både aktivering och avslappningsövningar, försök känna skillnad mellan spända områden i hela kroppen.

Viktigt att tänka på är att bäckenbotten inte riktigt är en botten som det ser ut i litteratur eller på modeller. Det är mer en trattformad muskulatur som står i samverkan med den övriga muskulaturen i ländryggen, magen samt allt som sker runt tarmar, i samband med andningen och diafragmas rörelse och fascian som finns i hela dig, som binder samman vaginala muskulaturen med resten av rörelseapparaten. Vi måste se till ett makroperspektiv, ett holistiskt synsätt på vad som händer i bäckenregionen, inte bara plocka ut ”bäckenbotten” som ett enskilt område som går att tränas eller ”lösas” genom punktträning. Nedan hittar du olika sätt att arbeta med problemet.

Tips vid överspänd bäckenbotten

• Mjuk, inkännande yoga och olika andningsövningar vara bättre än bra. Nedan hittar du mer ingående tips på just yoga för att lindra dina besvär.

• Självbehandling i form av exempelvis egenmassage av dina vaginala muskler kan också vara avsevärt bra. Eller om du hittar en terapeut som arbetar vaginal och rektalt.

• Det är också viktigt att ta hand om din tarm och se över din avföring.

• Se till att undvika långvarigt sittande utan paus och sitt med god hållning och stöd för ländryggen

• Är du drabbad försök undvika aktiviteter som ökar spänningen i din redan spända bäckenbotten som förvärrar dina symtom. Vilket kan vara just bäckenbottenträning, överdriven magträning, tunga lyft, löpning, eller smärtsamma samlag.

Yoga för lindring av smärtan

Så till frågan: hur kan yogan hjälpa vid dessa tillstånd?

En mild yogaklass med särskilt fokus på bäckenet är att föredra. Genom att arbeta med de fysiska aspekterna av yoga (asanas och andning), är målet att lära dig mer om ditt bäcken och värt att undersöka och känna efter vad bäckenets roll i rörelse och andning är.

Här på Yogobe kan du hitta flera videor där du arbetar med andningen. Hitta de pass där du går igenom hur du andas med magen. Gärna de restorativevideor som finns i kombination med olika pranayamavideor. Och när du ska aktivera gör det medvetet, kanske under guidning av de postnatala yogavideorna och träningsvideorna, oavsett om du fött barn eller inte, eller om du födde för många år sedan. Medvetandegör muskulaturen runt bäcken, vaginalt, nedre delen av mage, säte och core generellt.

Och som alltid: Lyssna på kroppen – var lyhörd – nonchalera inte signalerna den ger.

Lästips för bäckenbotten, smärta och överspändhet

• Bäckensmärta – hur kan vården bli bättre? av Rebecca Carlowitz.
• Vikten av bäckenbottenträning under graviditeten, av Katarina Woxnerud
• Ta del av träningsprogrammet MammaMage – för dig som fött barn, nyligen eller för många år sedan.

Avslappning & träning online för bäckenbotten

• Bäckenbotten – träning & avslappning: playlist med föreläsningar, avslappning och aktiverande övningar för din bäckenbotten.
• Ensomatic Movement – Bäckenbotten: playlist med föreläsningar & träning för att lära dig mer om bäckenet, med fysioterapeuten Linus Johansson.

Yogobe Video: fc27 Yogobe Video: a2g7 Yogobe Video: 43xw Yogobe Video: s65z Yogobe Video: p53r Yogobe Video: f6w4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång!

Här ger den ayurvediska hälsorådgivaren Tia Jumbe flera av sina bästa tips med enkla ayurvediska knep! Du får tips på hur du kan tänka för att få mer energi under dagen och hur du kan somna lättare på kvällen samt en enkel andningsövning att avsluta dagen med. 

Piggare dagar

Se om det går att justera dina sovitder till att somna senast 22 och vakna senast 6-6.30, för att utnyttja dygnsenergierna som bäst.

Mellan klockan 18 och 22 är det kaphatid, med trög och tung energi, vilket gör att vi känner oss sega och trötta. Då bör vi varva ner och förbereda oss för att sova.

Om vi inte varvar ner under kaphatiden, till exempel genom sätta på en film, så kommer vi in i pittatid, klockan 22-02. Pitta betyder fullt driv, massor av energi – och jättesvårt att komma till ro, för att inte tala om somna.

Om vi har mycket vata i vårt sinne kan det hända att vi vaknar i vatatid, i svinottan mellan klockan 2 och 6, när vatas lätta och fladdriga energier förstärks i omgivningen.

Mellan klockan 6 och 10 på morgonen är det så dags för kaphas energi att dominera igen, vilket förklarar att vi känner oss trötta och sega om vi vaknar efter klockan 6, även om vi sovit 7-8 timmar.

När vi förstår hur dessa olika energier dominerar under olika tider i vår omgivning kan vi också förstå varför vi plötsligt efter klockan 22 blir pigg igen, trots att vi en halvtimme innan nästan gäspade käkarna ur led. Det blir också enklare att begripa varför du är tröttare när du sovit 10 timmar, fram till klockan 8, än när du har sovit 6 timmar och vaknat klockan 6. Kanske ger den här förståelsen oss också motivation att följa denna naturliga rytm.

Bättre sömn

Under natten går matsmältningen ner på lågvarv. Ät därför inte närmare läggdags än två-tre timmar innan. På det sättet får matsmältningen vila, och du får mer sömnro. Vi har i min familj en tendens att äta alldeles för sent och jag ångrar mig varenda gång jag ligger där och känner aktiviteten i magen.

Om du har ätit lite för nära läggdags och känner av det när du ligger där i sängen kan du prova att lägga dig på vänster sida. Det gynnar matsmältningen och brukar göra att det känns lite lättare i magen.

Somna lättare 

• Höger sida
  Lägg dig på höger sida för att somna lättare. När du ligger på höger sida andas du automatiskt mer med vänster näsborre. Att andas genom vänster näsborre är lugnande och avslappnande.

• Självmassage
  Massera fotsulorna med sesamolja! Det är lugnande och avslappnande, och underlättar en hel natts lugn sömn. Dessutom får du fina fötter! Massera hela fotsulan, använd hela handflatan så mycket det går. Massera runt hälen, alla trampdynor och tår, samt mellan tårna. (Tips: sov med strumpor!) Vi har tusentals nervändar i fotsulorna, som kopplar till olika organ. När du masserar foten så lugnar du alla inre organ, och aktiverar också det parasympatiska nervsystemet. Det är så ljuvligt skönt, särskilt på vintern.

• Smaker att undvika
  Undvik att äta surt på kvällen. Sura smaker som exempelvis yoghurt, vinäger och citron ökar pittas eld och energi och gör det svårare att somna.

• Andningsövning för bättre sömn 
  Den här andningsövningen gör jag i sängen varje kväll innan jag ska sova. Den är supereffektiv för att tysta sinnet och jag, som ofta har tusentals tankar som snurrar i huvudet på kvällen, somnar som en baby när jag är klar. Om jag är supertrött blir det 6 minuter, annars 10-15 minuter.
  • Ligg på rygg, slappna av, slut ögonen. Ta några djupa, långsamma andetag.
  • Andas långsamt in samtidigt som du räknar till 4-6.
  • Håll andan och räkna i samma takt till 4-6.
  • Andas ut dubbelt så länge som du andades in.
  • Håll andan ute och räkna till 4-6.

Med värme,
Tia

Videotips

Yogobe Video: dh52 Yogobe Video: f38k Yogobe Video: 72eh Yogobe Video: f54t

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Tias tips: Må bättre med ayurveda - mindre stress och mer lugn
• Tias tips: Bättre matsmältning med ayurveda
• Yoga + ayurveda = sant, av Jasmin Hedlund

Om Tia

Tia Jumbe är ayurvedisk hälsorådgivare, yoga- och meditationslärare. Hon brinner för att inspirera människor att ta in de kloka hälsolärorna ayurveda och yoga i sina liv. Tia har skrivit ett flertal böcker, senast "Nystart i livet med ayurveda". Läs mer om Tia på hennes hemsida. 

Trots att man är en rutinerad träningsprofil kommer det dagar när man helst vill slippa träna. Men ve den som ger sig. Här ger Metromodes hälsoredaktör och löparprofil Jenny Sunding motivationstips – det handlar bland annat om att luras!

Det kommer inte alltid vara roligt

”Nej, det är inte alltid kul att träna – men detsamma gäller tandborstning.”

Jag har haft idrott och träning som intresse sen jag var liten, och de senaste tio åren som pluggämne och jobb. Jag är personlig tränare, löpcoach, yogalärare och hälsoredaktör för en av Sveriges största livsstilssajter. Jag har sprungit maratonlopp, gått otaliga hälsoutbildningar och valt träningsresor framför att spendera semesterveckor i solstolen. Men, trots allt detta har jag ändå morgnar när klockan ringer, det står träning i kalendern och allt jag vill är att dra täcket över huvudet. Luncher då kollegorna vill köra ett pass och jag hittar på en ursäkt till varför jag inte kan följa med. Dagar, och till och med veckor, då jag helt enkelt inte har någon lust eller motivation till att träna.

Jag förstår att det inte låter så upplyftande, speciellt inte i en text om att hitta motivation till att träna. Om jag, som tycker att träningen är rolig och ser den som en viktig del av mitt liv, ändå inte alltid lyckas hålla ångan uppe – hur ska då någon som anser att hög puls, svett och ansträngning är lika angenämt som pesten, någonsin komma iväg till gymmet?

Jag väljer att se det så här: Det kommer inte alltid att vara roligt, du kommer inte att hitta en magisk formel som alltid gör dig 100 procent pepp på att träna och det kommer komma perioder då du faller ur rutinen. Så är det bara, och det är okej.

Nyckeln till träningen som blir av

Nyckeln är att inse och acceptera det – och sen hitta verktygen du behöver i ditt liv för att göra rörelse och träning till en så naturlig del som möjligt. För det handlar inte om ett val mellan att röra eller inte röra på sig. A L L A kroppar behöver fysisk aktivitet. Att borsta tänderna anser de flesta vara viktigt, och många gör det på rutin två gånger om dagen. Inte för att det är kul, utan för att hygienen kräver det. Samma sak gäller träning och rörelse. Och det härliga med träning är att du även kan hitta aktiviteter som du gillar och ofta längtar efter, men kanske inte varje dag. Kanske inte en endaste dag i början, tills du börjar känna att ”hey, träningen gör mig gladare, starkare och mindre stressad på jobbet – och jag är inte längre helt död efteråt”. Det blir roligare och mer motiverande när du kommer över den första tröskeln.

Tips för träningsrutinen

Med det sagt vill jag dela med mig av några tips som funkar för mig (och många som jag coachat) de dagar då motivationen tryter men du vet att kroppen kommer tacka dig för att du tar hand om den med rörelse.

1. Tillgänglighet
Jag älskar att vara utomhus, att andas frisk luft i skogen och blicka ut över rullande vågor på sjön. För mig är naturen även det bästa och mest tillgängliga gymmet – och det träningstips jag ger till alla som frågar: kör ditt styrkepass utomhus! Bor du nära en skog finns massor av redskap redan på plats, som stora stenar, stockar och kullar. Häng ett gummiband runt halsen på vägen dit och du har allt som behövs för ett styrke- och konditionspass. Gör några övningar i parken på lunchen, ta med familjen ut till lekparken för kombinerad lek och träning, och kliv av några hållplatser för tidigt för att gå den sista biten. All rörelse räknas.

2. Luras!
Även om det handlar om att lura dig själv (vilket borde vara nästintill omöjligt) så funkar det här tipset överraskande bra. Det svåraste brukar ju nämligen vara att gå ut genom dörren. Säg till dig själv att om du tar dig ut till löpspåret så behöver du bara springa en kvart, i lugnt tempo. När du väl är på plats, börjar känna dig uppvärmd – och du ändå har bytt om, snörat på dig skorna och tagit dig ut – så kommer du med stor sannolikhet att förlänga de där 15 minuterna. Du kommer att vilja ta i lite extra. Det funkar för mig (nästan) varje gång! Det värsta som kan hända är att du inte ökar, och då har du sprungit en kvart längre än om du hade stannat hemma på soffan.

3. Förberedelser
Kanske världens vanligaste kom-igång-tips – men hej, det stämmer så bra! Boka in träningstiderna i kalendern, packa väskan i förväg och boka träningsträff med en kompis. Underskatta inte vikten av förberedelser. Underlätta så mycket som möjligt för dig själv så är sannolikheten mycket större att du kommer iväg när det väl är dags.

4. Effektivisera!
En kvart är som sagt bättre än ingen träning alls, och det finns fler effektiva knep på samma spår. Du behöver inte skriva ut träningsprogram med biljoner övningar som tar två timmar att genomföra varje gång. Vem orkar och hinner det? Inte jag, speciellt inte om jag ska träna några gånger i veckan för då krävs effektivitet! 

Foto: Cassandra Lundgren

Lästips

• Hur du behåller tränings- och  yogamotivationen
• Att behålla motivationen av Veronica Jäderlund.
• Hur du skapar och behåller en daglig rutin - Sadhana av Emma Öberg.

Om Jenny Sunding

Jenny är teamledare på Metro Mode-redaktionen där de varje dag publicerar artiklar och annat innehåll inom mode och livsstil. I sin blogg skriver hon främst om välmående och träning för gravida, nyblivna mammor och andra spirit junkies.

Många kvinnor lider av bäckensmärta – ett ganska svårbegripligt och givetvis oönskat tillstånd. Här berättar jag mer om orsaker och hur vi skulle kunna erbjuda bättre hjälp!

Svårbegripligt ont

Bäckensmärta är vanligt bland mina kvinnliga patienter. Hur smärtan är och beskrivs kan vara av olika karaktär och intensiteten kan variera – många gånger är orsaken dessutom svårbegriplig. Det behöver inte vara någon sjukdom. Bäckensmärta kan kategoriseras som antingen akut, vilket innebär att smärtan är plötslig och svår, eller långvarig, som varar över en period av månader eller längre. Bäckensmärta kan ha sitt ursprung i underlivet eller kroppsdelar omkring bäckenet, det kan vara psykiskt - vilket kan göra att patienten mår sämre eller att smärtan blir värre, trots att inga fysiska problem är närvarande.

Bäckensmärta kan ha flera orsaker, bland annat:

• Inflammation eller direkt irritation av nerver som orsakas av akut eller kroniskt trauma, fibros, tryck eller ärr efter operation.

• Vävnadsaddharenser, kramper av muskler eller av vävnad som fascia.

• Psykogena faktorer, som kan orsaka eller förvärra smärtan.

• Åkommor som bland andra: urinvägsinfektion, blindtarmsinflammation, endometrios, myom, sammanväxningar - ärrvävnad mellan de inre organen i bukhålan, bland andra.

• Ibland tyvärr cancer.

Lång och oförstådd smärta kan göra att kvinnans försvar bryts ner, vilket kan resultera i känslomässiga eller andra beteendeförändringar.

Man måste såklart fråga hur plötsligt och när smärtan började? Det vill säga ta en ordentligt anamnes. Få ytterligare information om tidpunkten för smärtan och förekomsten av andra symptom relaterade till aktiviteter. Det kan vara allt från hur smärtan är eller blir när man äter, sover, har sex – att testa rörelse kan också hjälpa att fastställa en diagnos. Man behöver få en bakgrundshistoria, för det är så mycket saker som kan spela roll i en kvinnas bäckensmärta! Så förutom en fullständig anamnes behövs en fysisk bäckenundersökning

Behövs fler specialister?
Ultraljud är en diagnostisk bildteknik som kan ge oss många ledtrådar, men det som ger den bästa tredimensionella bilden är intern palpation, vaginalt så väl som rektalt. Det vill säga att terapeuten i fråga har speciell utbildning i att känna med fingrarna via vaginan eller ändtarmen, känna hur insidan känns, eftersom det också är muskler och annan vävnad där. Just detta gick jag kurs i för ett tag sedan. Och man kanske kan tro att detta är ett område som ska täckas av gynekologers arbete eller ingå i deras undersökning. Men det är så många kvinnor som aldrig får hjälp den vägen. Kanske behövs det fler specialiserade sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer som kan arbeta internt med musklerna i och runt bäckenet.

På senare tid har medierna rapporterat om brister i vården av kvinnor med underlivssmärta. Långvarig bäckensmärta definieras som konstant eller intermittent smärta i nedre buken eller bäckenet under mer än 6 månader. Det är ett symtom som förekommer vid tillstånd som endometrios, förlossningsskada, inkontinens och tömningssvårigheter, vestibulit, vulvodyni, smärtsamma blåsans syndrom, IBS, strålskada efter cancer, muskelsmärta, fibromyalgi, kronisk prostatit, pericoccygeal smärta, adenomyos, pudendusneuralgi, postoperativa komplikationer men även vid till exempel depression, ångest, dysmorfofobi, PTSD och ADHD.

Det är värt att nämna att många av dessa tillstånd har en betydande samsjuklighet med varandra samt med käkledssmärta, nack– och axelsmärta samt migrän. Långvarig bäckensmärta påverkar också blåsans och tarmens funktion och bäckenmuskulaturen. Och såklart påverkas patientens arbetsliv och samliv. Enskilda specialister har svårt att täcka hela behandlingsbehovet, och det är väldigt vanligt att män med underlivssmärta glöms bort helt.

Med målet att minska långsiktiga konsekvenser
I Linköping startades 2014 "Forum pelvicum special". Här samarbetar läkare, psykologer och fysioterapeuter inom gynekologi, urologi, smärtmedicin, rehabiliteringsmedicin, gastroenterologi och gynonkologi i behandlingskonferenser varje månad, kring patienter med komplex problematik som behöver kompetens från flera specialiteter. Även radiolog och neurolog tillkallas.

Arbetet har gett kortare remissrundor och snabbare handläggning. Kunskapsutbytet ökar teamets kompetens och de svårast drabbade patienterna kan erbjudas bättre utredning och verksam behandling. Detta har lett till att en enhet för bäckensmärta finns sen 2017 i Linköping. Som en dröm, och det vore fantastiskt om det fanns fler sådana enheter! Tidig utbildning och multiprofessionell flerpunktsintervention är viktigt för att minska de långsiktiga konsekvenserna för patienten.

Jag hoppas och tror på att flera olika professioner som arbetar med kvinnor och kvinnors smärtproblem i dessa områden ska hitta en kommunikation med varandra. Att man ska prata över blocken så att kvinnorna inte själva behöver leta efter hjälp – och att man får hjälp via en instans som slussar rätt. Vi vill ju att vi och våra medsystrar ska må bra! Och som vanligt krävs det att man vågar prata om det.

Nästa vecka kan du läsa mer om bäckensmärta kopplat till överspända bäckenbottenmuskler, och vad du kan göra för att lindra besvären! 

Lästips

• Inkontinens efter förlossning – rädslor, tips & verklighet.
• Den viktiga bäckenbotten under graviditeten, av Katarina Woxnerud.
• Yoga eller inte vid mens? av Veronica "Vevve" Jäderlund.

Jag har dansat och yogat med kvinnorna och personalen på anstalten Hinseberg de senaste tio åren. Det upphör aldrig att beröra mig – det finns så mycket kreativitet och kraft i alla som jag möter. De effekter som vi upplever tillsammans från dansen och yogan i anstaltsmiljö har ett enormt terapeutiskt potential, något forskning också bekräftar.

Prison Yoga Program på Yogobe

Bland de positiva effekterna av yoga och dans i anstaltsmiljö kan man se att kvinnorna sover bättre, upplever reducerad ångest, ökad koncentration, färre depressioner och en känsla av glädje och samhörighet. Det jag upplever tillsammans med deltagarna är inget annat än ren förbättring i deras fysiska och psykiska hälsa, ibland på riktigt kort tid.

Jag arbetar även med manliga intagna internationellt inom Prison Yoga Project vid anstalter som San Quentin i USA. Och effekterna från våra program bekräftas från intagna jorden runt. Yoga och dans är enkelt, kostnadseffektivt och har inga biverkningar. Ibland upplever jag att detta faktum gör att det inte alltid tas på allvar. Det är med stor glädje vi nu kan dela våra program på Yogobe för att finnas som ett stöd även efter frigivning – där många inte har råd att gå på yoga på utsidan.

Till vår hjälp i skapandet av klasserna och våra Prison Yoga Program har vi fått stöd av ledande forskare vilka studerat yogans effekter för psykisk ohälsa. Vi är tacksamma för möjligheten att sprida ordet om vad vi upplever tillsammans och varför yogan är så viktig som stöd i rehabiliteringsarbetet.

Den svenska studien Yoga på anstalt som publicerades 2016 påvisade att efter tio veckor med yoga en dag i veckan var deltagarna mindre stressade, sov bättre, hade ett ökat psykiskt och känslomässigt välbefinnande, var mindre aggressiva, rapporterade mindre självskadebeteende och antisocialt beteende samt presterade bättre på det datoriserade uppmärksamhets- och impulsivitetstestet. Vidare är yogan kopplad till en minskning av antisocialt beteende samt ökad impulskontroll och uppmärksamhet. Även internationella studier i anstaltsmiljö har visat på yogans positiva effekter på faktorer såsom upplevd stress, uppmärksamhet och psykisk ohälsa.

Regelbundna yogaprogram har potentialen att förebygga återfall i brott efter frigivning. I vårt utbud finner du klassen som användes i studien.

Man hamnar inte i fängelse för att allt har gått bra i livet

"Tack vare yogan och dansen har jag hittat en ny sida av mig själv, en glad sida. Hela mitt liv har jag kämpat mot mina demoner. Jag har krigat mot min suicidala sida, jag har skadat mig själv och andra. Jag växte upp med sexuella övergrepp och grovt våld, något som hemsökt mig i alla år. Men så kom yogan och dansen in i mitt liv och jag kunde äntligen känna mig fri." – Kvinnlig intagen, 2018

Personerna vi möter har begått brott, det finns inga ursäkter, de har orsakat andra lidande och även skapat en djup smärta för sig själva och sina familjer. Många av de intagna bär på historier som vissa är värre än dina värsta mardrömmar, det är ibland ofattbart att förstå att vissa av de vi möter fortfarande fungerar, och att livet tagit dem dit de är idag är ingen gåta.

Den stora frågan är: Vem vill vi ska återvända ut i samhället igen?
En stärkt stabil och hoppfull människa eller en frustrerad, vilsen och stressad person?
Vi måste tro på människan förmåga att förändras och att göra bättre, tänk på ditt eget liv hur mycket som förändrats genom åren!

Fördelar med regelbunden lättillgänglig yoga i slutna miljöer och efter frigivning:

• Ökar signalsubstanser som får oss att må bättre, bli mer motiverade och känna oss lugnare
• Ökar förmågan att på egen hand reglera starka känslor
• Kan bidra till en ökad känsla av inre lugn
• Kan balansera känslomässiga svängningar
• Reducerar ångest och oro via andningsövningar, rörelser och avslappning
• Kan mildra depressioner genom rörelse i grupp, gemenskap i gruppen och andningsövningar (ökade dopamin-, GABA-, serotonin-, oxytocinnivåer)
• Kan bidra till att känna in maniska/depressiva skov vid bipolär diagnos innan det blir allvarligt, via mindfulness och ökad lyhördhet för kroppens signaler
• Gruppens gemenskap kan bidra till ökad känsla av samhörighet, mening och glädje
• Bidrar till en ökad närvaro i stunden och trygghet/styrka i den egna kroppen
• Ökar koncentrationsförmågan via fokuseringsövningar och rörelse
• Förbättrar reaktionsförmågan och förlänger reaktionssträckan
• Sänker stressnivåerna i kroppen, reducerar stresshormoner och stressrelaterade signalsubstanser
• Stärker det autonoma nervsystemet och ökar motståndskraften mot stress

För mig framstår denna typ av aktivitet som en billig investering och fyller funktionen att bryta den ”onda cirkeln” och ger möjlighet att skapa ett ”bättre ut”.

Johan Åqvist, Kriminalvårdare

Mer om Prison Yoga Project

Nu kan du ta del av många av de pass, program och playlists som under många år arbetats fram i Prison Yoga Project digitalt här på Yogobe. Läs mer om projektet och kika på innehållet här!

Några av klasserna från Prison Yoga Project

Yogobe Video: 9u7w Yogobe Video: b6z4 Yogobe Video: 3ad5 Yogobe Video: 75kw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Referenser

• Fazel, S., & Danesh, J. (2002). Serious mental disorder in 23 000 prisoners: A systematic review of 62 surveys. Lancet, 359, 545-550.

• Young, S., Moss, D., Sedgwick, O., Fridman, M., & Hodgkins, P. (2015). A meta-analysis of the prevalence of attention deficit hyperactivity disorder in incarcerated populations. Psychological Medicine, 45, 247-258.

• Fazel, S., Bains, P., & Doll, H. (2006). Substance abuse and dependence in prisoners: A systematic review. Addiction, 101, 181-191.

• Goff, A., Rose, E., Rose, S., & Purves, D. (2007). Does PTSD occur in sentenced prison populations? A systematic literature review. Criminal Behaviour and Mental Health, 17, 152-162.

• Läkemedelsstatistik (2013). Norrköping: Kriminalvården, Digitaltryck.

• Blaauw, E., & van Marle, H.J.C. (2007). Mental health in prisons. I L. Møller, H. Stöver, R. Jürgens, A. Gatherer, & H. Nikogosian (red:er), Health in prisons: A WHO guide to the essentials in prison health (ss. 134-145). Hämtad 16 april, 2016, från https://www.euro.who. int/__data/assets/pdf_file/0009/99018/ E90174.pdf.

• Kerekes N, Fielding C, Apelqvist S. Yoga in correctional settings: a randomized controlled study. Front Psychiatry (2017) 8:204. doi: 10.3389/fpsyt.2017.00204PubMed Abstract | CrossRef Full Text | Google Scholar

• Harner, H., Hanlon, A.L., & Garfinkel, M. (2010). Effect of Iyengar yoga on mental health of incarcerated women: a feasibility study. Nursing Research, 59, 389-399.

• Yoga Practice Reduces the Psychological Distress Levels of Prison InmatesAnis Sfendla1, Petter Malmström2, Sara Torstensson2 and Nóra Kerekes2* 1Department of Biology, Faculty of Sciences, Abdelmalek Essaâdi University, Tetouan, Morocco 2Department of Health Sciences, University West, Trollhättan, Sweden

• Bilderbeck, A.C., Farias, M., Brazil, I.A., Jakobowitz, S., & Wikholm, C. (2013).

• Streeter CC, Gerbarg PL, Saper RB, Ciraulo DA, Brown RP. Effects of yoga on the autonomic nervous system, gamma-aminobutyric-acid, and allostasis in epilepsy, depression, and post-traumatic stress disorder. Med Hypotheses (2012) 78:571–9. doi: 10.1016/j.mehy.2012.01.021 PubMed Abstract | CrossRef Full Text | Google Scholar

• Kirkwood, G et al. Yoga for Anxiety: A Systemic Review of the Research. British Journal of Sports Medicine (Dec 2005): Vol. 39, No. 12, pp. 884-91.

• Kinser, Patricia Anne et al. "“A Feeling Of Connectedness”: Perspectives On A Gentle Yoga Intervention For Women With Major Depression". Issues in Mental Health Nursing 34.6 (2013): 402-411

• Ross, A. et al. ""I Am A Nice Person When I Do Yoga": A Qualitative Analysis Of How Yoga Affects Relationships". Journal of Holistic Nursing 32.2 (2013): 67-77

• Khanna S et al. Complement Ther Med. (2013) A narrative review of yoga and mindfulness as complementary therapies for addiction.

• Van der Kolk, B.A., Stone, L., West, J., Rhodes, A., Emerson, D., Suvak, M., & Spinazzola, J. (2014). Yoga as an adjunctive treatment for posttraumatic stress disorder: a randomized controlled trial. Journal of Clinical Psychiatry, 75, 559-565.

• Participation in a 10-week course of yoga improves behavioural control and decreases psychological distress in a prison population. Journal of Psychiatric Research, 1-8.

Inom ayurveda ingår bland annat kunskapen om våra sju chakran vilka kan kopplas till de olika ayurvediska så kallade doshorna. Här lär du dig mer om chakran, och hur man i ayurvedan ser på den spännande kopplingen mellan det fysiska, energetiska och själsliga.

Tre kroppar samlade i en

Chakran brukar beskrivas som energihjul, eller energipunkter i kroppen. Tänk dig att dina sju chakran löper utmed en ljusslinga som börjar längst ner i bäckenbotten och sedan rör sig uppåt utmed ryggraden till det översta chakrat mitt på huvudet.

Inom den ayurvediska psykologin beskrivs människan utifrån tre kroppar. Först den fysiska kroppen som vi kan se och ta på. Därefter energi/ljuskroppen där du upplever din energi. Den tredje kroppen är den karmiska kroppen och det är där din själ gör sina erfarenheter. Den karmiska kroppen följer med dig i liv efter liv.

I vardagen upplever de flesta sin fysiska kropp, kanske med olika symptom som smärta, sveda eller värk. Det många inte känner till är att stress, låg energi och depression är symptom som har sitt ursprung i ljuskroppen, som byggs upp av energi. Den karmiska kroppen kommer vi endast i kontakt med under mycket djup meditation och i vissa drömmar.

Ett kommunikationscenter mellan fysiskt och ljus/energi
Den fysiska kroppen kan inte bli sjuk utan att det uppstått en störning i energi/ljuskroppen. Dessa två, den fysiska kroppen och energi/ljuskroppen, talar till varandra genom de sju chakrana, som fungerar som membran. Genom att ha en intakt energi/ljuskropp skapar du en långsiktig, hållbar hälsa på fysisk, psykisk, mental, existentiell och spirituell nivå.

Inom den ayurvediska psykologin ser man på hur vi kan utveckla och balansera våra sju chakran för att må bra och vara i balans. Vi kan alltså hela och läka våra chakran med hjälp av chakrabalansering. Genom att förstå vilka symptom som är kopplade till vilket chakra så kan vi behandla ljus/energikroppen mer specifikt.

Det kan vara spännande att veta att kunskapen runt våra chakran är universell och inte bara knuten till ayurveda. Många andra urkulturer har en snarlik beskrivning av dessa energipunkter. Bland annat beskriver de peruanska shamanerna dessa sju chakran med tillägg av två chakran, det åttonde chakrat ovanför huvudet och det nionde som sträcker sig från huvudtoppen hela vägen upp i universum.

Våra sju chakran

Här kan du läsa mer om respektive chakra:

• Chakra 1 är beläget i bäckenbotten och står för vår fysiska existens - som att ha tillräckligt med mat och skydd för att överleva.

• Chakra nr 2 kallas också sexchakrat och är beläget strax under naveln och står för vår förmåga att relatera och bygga ett socialt sammanhang.

• Chakra nr 3 är beläget i solar plexus och står för vår förmåga till självförverkligande, att kunna utveckla sina talanger och styrkor. Upp till chakra nr 3 kan man säga att man är självcentrerad, där upplevelser utgår från hur man själv vill ha det. Man skulle kunna säga att vi är egoistiska då vi i regel tänker på oss själva först.

• Chakra nr 4 kallas också Hjärtchakrat och när vi kommer i kontakt med detta sker något stort. Vi utvecklar förmågan till förlåtelse och egenskaper som medkänsla och empati växer. Det är när vi kommer till det här chakrat i vår utveckling som vi ser möjligheten att bygga nätverk i samförstånd.

• Chakra nr 5 är beläget mitt i halsgropen och står för vår storhet och vår förmåga att uttrycka den. Här finns den djupare självkänslan som bygger på det man kallar Dharma inom Ayurveda. Dharma kan man översätta till ”det du är ägnad att hålla på med i detta liv”, din karriär, men då menar jag karriär utifrån en djupare känsla av övertygelse.

• Chakra nr 6 är beläget mitt mellan ögonen och står för vår förmåga att förstå att vi som människor är en del av en större helhet och det är här vi kan utveckla den spirituella kunskapen. Med hjälp av ritualer och ceremonier som bygger på kärlek och respekt, kan vi utveckla denna del av oss.

• Chakra nr 7 är beläget på toppen av huvudet och står för vår kontakt med alltet, med universum och är den ljusslinga vi färdas på när vi dör och återvänder hem.

Videor för dig

Yogobe Video: f38k Yogobe Video: dh52

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

• Ayurvedisk massage – för kropp och sinne, av Jasmin Hedlund
• AYURVEDISKA KNEP: Pittabalanserande risgrynsgröt, av Eva Forsberg Schinkler
• När sömnproblem och ångest tar över, av Linda Åslev