Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Yinyoga i mitt hjärta

Yinyoga i mitt hjärta

20 december 2016 | Av
Linda Åslev

Det finns mängder med olika yogastilar, alla som egna små individer med olika egenskaper. Ofta handlar det om flöden, kraft, aktivitet – det som även kallas yang. Men så har vi även lilla yin. Liten som börjar bli stor. För vi har äntligen börjat förstå vikten av att balansera upp all vår yang med stillhet, mjukhet, återhämtning, trycka på reset – vi börjar hitta yinyogan. Här delar jag med mig av en livsförändrande händelse som för alltid stoppat yinyogan ännu djupare in i mitt hjärta. 


En sal till bredden fylld av yogaälskande kvinnor. Endast ett lätt ljus från neddimmade lampor ackompanjerat av lugnande musik. Musiken, denna trogna vän genom livet, som kan vända humöret på ett ögonblick, som kan tända ljuset när allt känns mörkt. Bolster, klossar, straps och filtar över högt och lågt. Den mjuka rösten med orden som alltid når fram till mig, in i mig. 

En kropp som sagt ifrån. En inre brottningsmatch som pågått oändligt länge, en kamp som för alltid står utan vinnare. En axel som spökar. En skadad höft som smärtat och plågat under vad som känns en evighet vid det här laget. Även ett år kan vara evighetslångt ibland, inom oss. Känslomässigt. 

Den fjärde och sista dagen på en yinyogalärarutbildning som jag längtat så efter. Men där jag inte alls känt mig fullt närvarande. Där frustrationen varit min största fiende. Men inom mig har jag istället intalat mig själv att det är den trasiga höften, min ickesamarbetande kropp som är fienden. Så ligger jag här igen, sista morgonklassen de här dagarna. Frustrationens tårar bränner under ögonlocken. Tankarna snurrar.

Varför. Varför i hela friden kan inte jag göra positionerna. Jäkla höft. Varför ska hon prompt välja dem som jag inte kan göra. Varför. Varför. Varför. Jäkla skit. 

En liten, stilla skiftning
Liggande på rygg med ett strap om min fot. En viskande fråga när hon passerar min matta. Kan positionen se ut så här? Ja, det funkar för min höft. Bra. Det bränner fortfarande bakom ögonlocken. Men något börjar samtidigt sakta förändras. En lätt, knappt märkbar skiftning. Men den är där. Acceptans. Ordet som snurrat i mitt huvud länge får till slut fäste. Det är som det ska. 

Brännandet i ögonen är fortfarande kvar och har omvandlats till några ensamma tårar som sakta börjar fylla ögonen till bredden vid det här laget. 

Andra benet. Hamstring. Öppna upp. Twist. Foten och knät tillbaks någonstans ovanför, utanför, axeln. Hon passerar igen. Stannar. Viskar. 

– Känns det bättre även på den här sidan så här?
Händerna på min fotsula, en liten, liten justering. Tårarna har nu svämmat över ögonen och börjat rinna längs kinderna. Beröring. Kontakt. 

Så. Plötsligt. Ett mentalt PANG. 
Tårarna går från ett lätt rinnande till en störtskur, en flod som tar över totalt. Som ilsket river med sig allt i sin väg. Kontrollen är borta. Jag är förlorad. Jag kan inte ligga här och hulka, nästan skrika ut det som bubblar där inne. Det är 40 andra här inne. Jo, det har snyftats på sina ställen i salen. Men inte så här. Det går ju faktiskt inte. 

Hon sätter sig på huk. Lägger sin hand på min mage, masserar den ömt. Håller min hand. Viskar lugna ord. Det är OK. Släpp ut det. Och jag skiter i allt vad kontroll heter, för den finns ändå inte där. Jag släpper taget. Jag gråter som aldrig förr.

Surrender. Let go.

Jag älskar yinyoga
Jag visste det redan innan. En otroligt otippad kärleksaffär om jag får säga det själv. Jag stilla så länge, utan flöden? Jaaaaa! För det här är jag! 

Stillhet. Närvaro. Känsloflöden. Tysthet. Meditativt. En otrolig mental utmaning, på så många plan. Att kunna sitta still. Att göra det under flera minuter. I en position som inte ska kännas så mycket. Till skillnad från de där kraven man tidigare ställt på att “Ska det ge effekt så ska det banne mig kännas. Rejält.” Att efter ett tag känna att man bara vill ut ur den här himla positionen. Men med hjälp av andningen hitta acceptansen. 

Den där dagen förändrade så mycket. Jag svävade på moln veckan efter. Jag undrade varför alla tittade så i tunnelbanan. Jaha, jag går runt med ett fånleende. Eh, ok. Eller, snarare, inte ok. Pinsamt...

Fast, nä. Skitsamma. För jag mår så bra. Mina höfter blev efter detta så mycket bättre. Det tog tid. Det behövde få ta den där tiden. Det behövde kännas för jäkligt. Tålamod är inte min starka sida.

Stolthet. Jag hittade in i mig själv. Det där som satt fast, jag, på egen hand, med guidning på vägen, jag själv, gjorde det. Så tack till mig själv. Och tack till min guide på vägen, min lärare, Ulrica Norberg.

Jag älskar yinyoga. BFF’s. På riktigt. 

Mina favorityinsekvenser

 

Yogobe Video: a2u5 Yogobe Video: ut48 Yogobe Video: e52m Yogobe Video: 8k5d

 

Mer yin

Är du ny till Yogobe kan du prova gratis i 3 dagar för att ta del av hela vårt videobibliotek. Väljer du att sedan betala för en månad eller fler gör du detta helt utan bindningstid. Registrera dig här!  

Öppna inlägget
LIVE YOUR DREAMS

LIVE YOUR DREAMS

15 december 2016 | Av
Yogobe

Lever du din dröm? Inför ett nytt år kan det vara bra att fundera över om du har rätt målet i sikte. För det gäller att inte växla drömlivet med ett perfekt liv. Här skriver en av våra medlemmar, Malin Magnusson, om hur drömlivet är "en tråkig Svensson"!

En dröm kan vara så mycket

Jag har en fantastisk vän som heter Jacob. Han är inte min närmsta vän och vi hörs ganska sällan nu för tiden men när omvärlden känns mörk och dyster, så tänker jag på honom. Jacob är osjälvisk, prestigelös och anstränger sig för att göra medvetna val med hänsyn till djur, miljö och andra människor. Han ger mig hopp om mänskligheten. Jag behöver honom.

Jacob är låtskrivare och sångare/gitarrist i ett band som heter Neverstore. För ett antal år sedan hade de en hit som hette L.Y.D. (live your dreams). Jag minns det så väl för på den tiden jobbade jag på Elgiganten och deras video spelades hela tiden på MTV, på TV-väggen.

När vi träffades så kom vi att prata om låten. Jag kände mig lite obekväm av ämnet. Jag älskade mitt jobb och företaget jag jobbade på, men jag kunde väl inte säga att jag levde ut min dröm där. Jacob skrev sitt eget material, hade fullt med spelningar både i Sverige och utomlands och skulle senare vinna flera priser både med sitt band och personligen. Han hade verkligen gått all in på sin dröm.

Lite försiktigt så menade jag att det inte skulle fungera om alla levde sin dröm. Hur skulle det se ut om alla blev artister, författare, elitidrottare och så vidare? Vi behöver människor i alla yrken, inklusive någon som städar tunnelbanan.

Hans svar förändrade så mycket i mig. Han sa att för den personen som städar tunnelbanan kanske drömmen är en familj. En dröm behöver inte vara att erövra världen med det man gör och ingen dröm är mer eller mindre värd än någon annan.

Vi behöver framtidsönskningarna
Nu några år senare så kan jag fullt ut känna att jag lever min dröm. Jag har två underbara barn, en sambo jag älskar av hela mitt hjärta, två mysiga katter, bor i hus med ett härligt uterum och jag har ett jobb jag trivs med. Alla detaljer är inte 100 %, men det kommer de aldrig bli, vilket även är tjusningen. Vi behöver något att jobba mot och saker att önska oss. Vi kan inte uppskatta det bra i livet, utan det som känns mindre bra eller är jobbigt. De människor som vi anser leva sin dröm har tveklöst också sina problem, som de har fullt upp med.

Jag gillar trygghet, planering och ordning. Jag drömmer inte om att resa jorden runt med en ryggsäck, jag gillar charter till Mexico. Jag föredrar lugna hemmakvällar framför folkfyllda tillställningar och jag vet att jag inte skulle vilja bli någon toppchef som jobbar hela tiden, för jag vill spendera mycket tid med mina barn. Och det är ok. Det är ok att vara ”villa, Volvo, vovve”. Det är så lätt att börja sträva efter någon annans dröm eller det man ”ska” drömma om, men jag är hellre tråkig Svensson än att försöka vara något jag inte är.

Jag lever min dröm. Jag har saker jag önskar mig, sidor jag vill utveckla och mål jag vill uppnå. Mitt liv innehåller massa skavanker och rollen som småbarnsmamma är överväldigande och skitjobbig, MEN jag skulle aldrig vilja byta mitt liv mot någon annans.

Följ drömmen, men se till att målet i siktet är rätt för just dig och förväxla inte drömlivet med ett perfekt liv utan motgångar, dilemman och svårigheter, för dit kommer vi aldrig. Skulle vi göra det, så skulle vi garanterat tröttna på väldigt kort tid.

Tack Jacob!

Lästips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Öppna inlägget
Ge och få gratis Yogobe i jul

Ge och få gratis Yogobe i jul

14 december 2016 | Av
Yogobe

Oj vad tiden går fort! Ännu ett år börjar lida mot sitt slut och det är snart dags att välkomna 2017. Men innan dess och såhär i juletider vill vi passa på att ge gratis Yogobe till fler! Kom ihåg, en kvart om dagen är bara 1 % av ditt dygn. Vi vill peppa dig att göra mer av det som får dig att må bra under det kommande året, och välkomnar dig att bjuda med dina vänner på tåget. Delad glädje är dubbel glädje!

Så här kan du få och ge gratis Yogobe

  • Du som har ett konto hos Yogobe idag men inte är betalande medlem (eller har gratisdagar kvar) vill vi välkomna tillbaka för en ny 14-dagars testperiod i december. Perfekt i juletider! Allt du behöver göra är att svara på några enkla frågor med syfte att göra Yogobe till en bättre tjänst. Sedan är det bara att rulla ut mattan och trycka på play tillsammans med oss! Logga in på ditt konto, gå till MY PAGE för att svara på våra medlemsfrågor.
  • Yogobe som julklapp: Ge 14 dagar Yogobe till nära och kära. En perfekt julklapp tycker vi! Som inloggad hittar du värva-en-vän funktion på MY PAGE. Antingen ger du denna specialkod som digital julklapp eller så skriver du tydligt ner den på ett egenkomponerat julkort! Som tack får du gratis Yogobe: För varje vän, kund eller kollega till dig som sedan väljer att inleda en prenumeration om minst 189 SEK/mån så uppgraderas ditt konto helt automatiskt med 30 gratisdagar. Om du känner många som skulle må bra av att yoga och träna med Yogobe så skulle vår tjänst i princip kunna bli helt gratis för dig. <3 Har du fortfarande frågor och vill veta mer: Läs mer om hur det fungerar här!

TIPS: Använd ditt friskvårdsbidrag innan 31 december

Du vet väl att du kan använda ditt friskvårdsbidrag på Yogobe?! Om du har kvar friskvårdspengar för 2016 har du fram till 31 december att utnyttja dem, annars brinner de inne. Välj om du vill betala för en månad, ett kvartal eller ett helt år. Du får tillgång till hela vårt videobibliotek med yoga- och träningsvideor online. Läs mer hur du använder ditt friskvårdsbidrag här!

Frågor & info

Om du har några frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@yogobe.com.

Öppna inlägget
Yin is in!

Yin is in!

06 december 2016 | Av
Yogobe

”Yinyoga är den mjuka vishetens väg till vårt sårbara hjärtas skönhet”. Så vackert beskriver yogaläraren Surya yinyoga. Här berättar han hur yinyoga kan hjälpa oss nå vårt inre, såväl på ett fysiskt som ett mentalt och psykologiskt plan.


Att tillåta sig att röra vid sin egen skörhet

Det var andra dagen på lärarutbildningen i yinyoga och i en paus gick jag fram till läraren Biff Mithoefer:

– The pain, the Pain!? frågade jag med glimten i ögat. What should I do with the pain? 
Han log ödmjukt och svarade:
– I don’t know what you should do with your pain.
Det är kanske ett av de bästa svaren (icke-svaren) jag fått.

Yinyoga kan ibland vara både smärtsam och utmanande efter några minuter i samma ställning. Vi kan uppleva en ”smärta” som inte är skadlig, men som trots sin dova odefinierbarhet, ändå är högst påtaglig. Om vi lägger till sinnets ibland flackande orolighet, så är det inte alltid vare sig lätt eller bekvämt att stanna kvar en längre tid i yinyogans positioner. Jag tror inte att jag är ensam om denna upplevelse.  

Samtidigt växer yinyoga i popularitet. Eller för att uttrycka det med Bernie Clark’s ord: ”Yin is in!” 

När vi kommer ur en yinyogaposition som vi befunnit oss i några minuter kan vi uppleva en skörhet. Det är just denna känsla av skörhet som vi vill åt. Det betyder att vi har kommit åt kroppens fascia, som ibland även benämns bindväv. Det slår mig att det finns en poetisk skönhet i detta. Det är när jag accepterar och tillåter mig att röra vid min egen skörhet på ett påtagligt sätt i både kroppen och sinnet, som jag kan möta mig själv och växa. Samtidigt stärks och aktiveras kroppens fascia och dess rörlighet ökar.

”The practise of yinyoga is acceptance but the heart of yinyoga is compassion.”

Med yinyoga hittar jag in i hjärtat
För mig har det alltid varit en stor hjälp att ha en filosofisk förståelseram för det jag gör på yogamattan. Det hjälper mig att tänka att det jag gör handlar om att öva acceptans och medkänsla snarare än att enbart ”stretcha”.  

Ibland har jag saknat ”hjärtat” i yogafilosofin. Vi disciplinerar ömt kroppen som ibland är lite ”dull”, stillar vårt sinne som ofta är spretigt och oroligt, för att själen, som alltid är lysande och perfekt, tydligare skall kunna lysa igenom. Ok, jag köper det, men vart tog hjärtat vägen? 

I yinyoga så hittar jag hjärtat igen! ”The heart of yinyoga is compassion!” 

När jag nu går min andra yinyogalärarutbildning så fick vi frågan av vår lärare Sofie Ringsten: ”Vad är yinyoga?”

Efter en del funderande bubblade svaret upp till ytan inom mig:   
”Yinyoga är den mjuka vishetens väg till vårt sårbara hjärtas skönhet.”

Jag önskar dig allt det goda som livet har att erbjuda, 

Med värme, 
Surya

Mer yinläsning


Om Surya 

Surya är grundare av Nordiska Yogalärarförbundet och driver yogastudion Huddinges hjärta.
På somrarna har han yogaretreat på Kreta tillsammans med Maria Rommel, läs mer och boka din plats här!

Sköna yinsekvenser online

Yogobe Video: 6er2 Yogobe Video: f64x Yogobe Video: a2u5 Yogobe Video: t24e
Öppna inlägget
Vem drömmer inte om en yogisk förlossning?

Vem drömmer inte om en yogisk förlossning?

01 december 2016 | Av
Yogobe

En förlossning där du bara andas dig igenom födseln och bebisen sådär käckt ploppar ut. Och där sitter du på huk medan din partner tar emot barnet, blodig och slemmig och…. Hör du hur skivan hackar, till och den glamorösa yogiska förlossningen bara försvinner iväg? För kan man verkligen föda yogiskt? Här berättar en av våra medlemmar, Maja Tervell, om hur poletten äntligen trillade ner under hennes tredje förlossning, och ger dig som ska föda barn några tips inför den stora händelsen!

Du väljer hur du förhåller dig
Såklart att man kan ha en yogisk förlossning! Så yogisk som man själv vill att den ska bli. För är det något som jag lärt mig efter mina tre förlossningar så är det att det mesta sitter i ditt eget huvud. Du själv är den enda som kan bestämma dig hur du ska förhålla dig till livet. Förlossningen inkluderad.

För självklart är det inte alls säkert att den blir glamorös, enkel eller alls som du vill. Men det är bara din egen inställning som avgör hur du ska förhålla dig till den. Och mitt största tips är att använda alla fina verktyg som yogan ger oss.

Under min tredje graviditet hade jag äntligen fattat grejen med hur yogan kunde stötta mig och min partner. Även om jag gått på gravidyoga vid alla graviditeter så var det först vid den tredje som polletten trillade ner på riktigt. Jaha, slappna av i BÄCKENET? Det är alltså genom mitt BÄCKEN som bebisen ska komma ut? Och om jag sitter i kråkan så öppnar sig mitt bäcken 1,5 cm extra? JAHA! Känslan var nästan: varför har ingen sagt det här förut? Även om såklart min yogalärare hade sagt det ett antal gånger. Och även om jag hört att jag måste försöka vila mellan värkarna och att det var bra att bada innan man skulle föda så var det liksom som om att jag inte riktigt förstått det. Så den där aha-känslan som kom innan min tredje förlossning var rätt skön.

En doula för extra pepp och stöd
Såklart skulle vi ha med en doula kom jag på! Någon som kunde stötta oss under förlossningen, vara länken till barnmorskan och underlätta för oss så att min partner helt kunde fokusera på mig (till exempel kan doulan finnas som uppbackning om partnern behöver gå på toa, för gud förbjude att partnern lämnar den födande kvinnan mitt i en värk bara för att hen ”behöver kissa”). Men också väldigt mycket som en extra hjälpande hand. Varför inte hjälpas åt vid livets tuffa tillfällen, istället för att själv stånga sig blodig? Att det var min mamma som jag ville ha med som doula verkade ändå min partner helt okej med. (Vem skulle inte vilja samarbeta med sin svärmor under jobbiga förhållanden, haha?) Även om jag VET att jag och min man klarar av det själva. Det har vi gjort två gånger tidigare. Och det är absolut inte det att jag inte tycker min man gjort ett strålande jobb. För det har han. Han har varit ett otroligt bra stöd. Men rutinen har väl gjort mig klokare också kanske. Och jag tror att det blir bra avlastning för honom. Min mamma är en av mina bästa vänner. Och jag ville ge henne den här upplevelsen. För jag trodde hon skulle njuta. Och jag vet att hon är super på att peppa. Hon har ju hjälpt mig genom livet. Så jag tänkte att hennes stöd skulle vara mycket värt.

Så när vattnet gick när jag låg i sängen mitt i natten, tio dagar efter utsatt bäst-före-datum, eller nej, jag menar beräknat datum, värkarna tilltog och jag kände att Nu kör vi! så ringde vi in barnvakt (min pappa) och doula (min mamma) och åkte in till förlossningen. Spända av förväntan – äntligen skedde det som vi väntat på så länge – men också lite nervösa – ska vi verkligen utsätta oss för det här igen?

Läppar som läppar
När vi kom in till förlossningen så fick jag lägga mig i sängen för att ta alla tester. Jag var bara öppen några centimeter än så länge (Suck!). Barnmorskan behövde också lyssna på bebisen för att se att den mådde bra. Vi satte på min musikspellista med mina yogamantran som jag förberett och det gav mig direkt en känsla av lugn och att detta skulle vi fixa. Jag satte på mig TENS-apparaten som gör att smärtan i värkarna minskar lite.

Alla tester såg bra ut, så barnmorskan satte akupunktur på mig och vi bestämde oss för att jag skulle ta ett varmt bad för att kunna slappna av. Det var verkligen skönt att känna vattnets värme och det gav mig en känsla av tyngdlöshet, som kändes fantastisk med min stora mage. Det där med bad kan jag verkligen rekommendera! Varje värk försökte jag andas igenom och mestadels hängde jag på huk mot badkarskanten så att bebisen lättare skulle komma ner genom mitt bäcken. Absolut inte lätt eller smärtfritt på något sätt, om jag minns rätt, men med mina yogaförberedelser och ett otroligt stöd från min man och vår doula så gick det bra. Andas och glöm inte slappna av i munnen! Om du inte visste det så är käkarna starkt sammankopplade till vårt bäcken. Så om du slappnar av i munnen så slappnar även ditt underliv av. Tänk läppar som läppar!

Efter badet hade styrkan på toppen av värkarna trappats upp till nästintill outhärdliga och jag gick med på att ta lustgas för att kunna fortsätta slappna av. Barnmorskan undersökte mig igen och nu var jag nästan helt öppen och fick tydligen börja krysta när jag kände att krystvärkarna kom. Jag och min man kollade på varandra med samma min: vadå, redan??

Efter mindre än tre timmar inne på förlossningen så födde jag, tillsammans med min man och vår doula, en frisk och underbar dotter! Hon var mindre än sina storebröder, men en exakt kopia av dem när de föddes. Helt perfekt! Tio fingrar och tio tår. Det är ofattbart så små de kan vara, dessa fingrar och tår.

Även om det gör för jäkla ont, så är det en av de häftigaste grejerna i livet att just föda barn. Det går inte att förklara för någon som inte gjort det. Men det kommer ju faktiskt ut ett barn ur mig, som sedan kommer bli helt beroende av att jag tar hand om det.

Mina tips till dig som ska föda barn:

  • Gå en gravidyogakurs när du är gravid, där andningen står i fokus och du får känna en fin kontakt med din bebis i magen. Allt blir lite mer verkligt då!
  • Ta gärna med en doula som kan stötta dig och din partner under hela förlossningen och även tiden före och efter om ni vill.
  • Ett varmt bad när ni kommit in till förlossningen är väldigt lugnande och gör det enklare att slappna av.
  • Jag hade gjort små förlossnings-pepp-lappar innan, som jag tänkt använda under förlossningen. De togs dock aldrig upp, men jag visste hela tiden att de låg där i väskan och jag visste vad det stod på dem. Jag hade skrivit upp korta meningar eller ord som kunde hjälpa oss under förlossningen. De sammanfattade egentligen allt jag gjort för att ladda upp, med yoga, meditation och andningsövningar. Där stod mina målbilder och fina uttryck från min yogalärare, som till exempel: ”Nu är du en sammandragning närmare din bebis.” ”Slappna av i käkarna.” ”Snart får du träffa din bebis.” Det kan verka lite klyschigt, men allt kan bli så overkligt när man ligger där och har sjukt ont. Och då hjälper det att få veta att det är ju faktiskt en bebis som snart ska komma ut. Inte ett badkar.
  • Det här med målbilder är också bra! Tänk ut en målbild innan och berätta den för den som är med på din förlossning. Så kan hen påminna dig om den när det känns jobbigt under förlossningen. Målbilden kanske kan vara att bebisen ligger på ditt bröst efter förlossningen, att du sitter hemma på favoritplatsen och ammar eller att din partner bär bebisen alldeles nyfödd i babyskyddet på väg mot bilen.
  • Försök slappna av! Jättesvårt när det gör ont! Men försök slappna av i ditt bäcken. Det är ju genom det som bebisen ska komma ut.
  • Alla känslor är såklart äkta, men kom ihåg att du är inte dina känslor. Det kommer göra ont, men du kommer klara det! Hur du styr ditt sinne och din inställning bidrar till stor del till hur du kommer uppleva din förlossning. Njut! Acceptera! Älska!

Lästips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Vill du läsa mer om och av Maja Tervell så hittar du hennes hemsida här!

Öppna inlägget
Yogobes Julkalender 2016

Yogobes Julkalender 2016

30 november 2016 | Av
Yogobe

Under december kommer Yogobes Julkalender dagligen att bjuda på en yoga- eller träningvideo, helt gratis! Klasserna kommer delas på vår Facebooksida och är tillgängliga för alla. Följ med genom dessa 24 dagars julmagi och ge även dina vänner chansen att prova på yoga och träning online med inspirerande och kunniga lärare i Team Yogobe. Läs mer om årets julkalender här! 

Så här fungerar julkalendern

Varje morgon från den 1 till den 24 december kommer vi att dela en ny video på vår Facebooksida. Sekvensen är tillgänglig från kl 06.00 fram till midnatt samma dag och endast på Facebooksidan.

Värva en vän och få gratis Yogobe

Du som medlem på Yogobe kan peppa dina vänner ännu mer att komma igång med nya goda vanor, genom att prova på vår tjänst 14 dagar, och samtidigt få gratis Yogobe om de sedan blir betalande medlemmar. Sprid din personliga kod, som du hittar på MY PAGE. Alla dina vänner som inte tidigare testat Yogobe får 14 dagar gratis yoga och träning online. För var och en av dina vänner som sedan inleder en betalande prenumeration (för minst 189 kr) får du automatiskt en gratis månad. Läs mer här eller gå till MY PAGE och dela din kod på en gång!

Använd ditt friskvårdsbidrag

Du vet väl att du kan använda ditt friskvårdsbidrag på Yogobe?! Välj om du vill betala för en månad, ett kvartal eller ett helt år. Du får tillgång till hela vårt videobibliotek med yoga- och träningsvideor online. Läs mer hur du använder ditt friskvårdsbidrag här!

Frågor & info

Om du har några frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@yogobe.com.

Samarbetspartner

För årets julkalender samarbetar Yogobe med Kurera.se – för friskvård och naturlig hälsa. Vill du också vara samarbetspartner? Kontakta PR-ansvarig på bianca@yogobe.com!

Öppna inlägget
Ett annat sätt att bemöta lidande

Ett annat sätt att bemöta lidande

29 november 2016 | Av

När vi har empati inför andra människors upplevelse av smärta och ångest kan vi uppleva deras lidande inom ramen för våra egna kroppar. Larmrapporter om människor inom vård, skola och serviceyrken som drabbas av känslomässig utmattning har förekommit under en längre tid. Finns det kunskaper att hämta från österländska kontemplativa traditioner som kan skydda oss mot empati-trötthet?

Risken med empati och känslomässig smitta

Att känna med andra och vara närvarande när vi bevittnar deras lidande är en fin egenskap. Många av oss har säkert upplevt och uppskattat vännen som fanns där för oss när vi mådde som sämst. Vännen som lyssnade på oss när allt var mörkt, som gav oss sin fulla uppmärksamhet och faktiskt delade vårt lidande. Det finns något läkande i den medvetna närvaron i mötet mellan människor. Det skapar starkare band och bygger vänskap.

Ibland kan det dessvärre bli lite för mycket. Delar vi andras lidande och starka känslor under en längre tid finns risk för att det påverkar oss negativt, det kan göra oss känslomässigt utmattade, även kallat empati-trötthet.

Läkare till exempel har fått kritik för bristande empati. En undersökning har till och med visat på hur empatin hos läkarstudenter successivt minskar under utbildningen. Det kanske har setts som en nödvändighet, en form av självförsvar, att avskärma sig känslomässigt från patienterna. Samtidigt så finns det uppgifter som visar på att de patienter som har en läkare som visar empati faktiskt tillfrisknar snabbare.

Kunskaper från österländska kontemplativa traditioner

Enligt en banbrytande studie kallad “När vi delar andras lidande för mycket, ökar våra negativa känslor. Det innebär en risk för känslomässig utmattning” som publicerades i tidsskriften Cerebral Cortex, kan vi lära oss att bemöta lidande med omtänksamhet och värme utan att överväldigas av negativa känslor.

I studien, (av Olga Klimecki vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences) fick deltagarna först titta på olika filmer med mänskligt lidande, till exempel någon som satt gråtande utanför sitt översvämmade hem. När deltagarna tittade på filmen kartlades aktiviteten i deras hjärnor med hjälp av fMRI och efteråt fick de svara på en enkät med frågor.

Därefter fick deltagarna genomgå en heldagsutbildning i österländsk filosofi och lära sig meditationstekniker för kärleksfull vänlighet och medkänsla. De fick lära sig att avsiktligt generera tillstånd av värme och omsorg inom sig själva och inför en successivt allt vidare cirkel av personer: familj, vänner, bekanta, människor som befinner sig i svårigheter och främlingar.

En vanlig definition av medkänsla är: En känslighet inför eget och andras lidande tillsammans med en önskan om att vilja lindra eller mildra det.

När deltagarna återigen fick titta på filmer som visade människor i nöd visade det sig att helt andra regioner i hjärnan aktiverades. Deltagarna upplevde betydligt mer positiva känslor när de såg plågsamma videoklipp. Med andra ord, de verkade kunna hantera stress bättre än innan utbildningen. Den mer positiva känslomässiga inställningen åtföljdes av en förändring i mönstren för hjärnans aktivering:

Före utbildningen visade deltagarna aktivitet i ett “empatiskt "nätverk i hjärnan som förknippas med upplevelser av smärta och obehag. Efter träningen hade aktiviteten förflyttats till ett "medkännande" nätverk som förknippas med kärlek och tillhörighet.

Vi kan alltså öka vår motståndskraft och lära oss att närma oss stressfyllda situationer med mer positiva känslor. Nyckeln till detta är neuro-plasticitet, att hjärnan är formbar till följd av våra upplevelser.

Hjärtats förmågor

Teknikerna Kärleksfull vänlighet och Medkänsla utgör de första två av vad som kallas Hjärtats 4 förmågor. Dessa förmågor lärs inom Buddhismen ut systematiskt i följd. Kärleksfull vänlighet inom oss själva är grunden. Därefter ger vi oss på medkänslan och riktar vår uppmärksamhet mot lidande, vårt eget och andras. Istället för att överväldigas av de starka känslorna – som kan ske med empati – har vi tillståndet av kärleksfullhet som grund. Lite som att ha en regnjacka vid oväder. Vi flyr inte undan ovädret, vi ryggar inte undan och stänger in oss. Vi går rätt ut i stormen – trygga i vetskapen om att vi är varma på insidan.

Det spelar teoretiskt sett ingen roll om det gäller en vän som befinner sig i livskris, om det är stress, depression och sjukdom hos människorna vi kommer i kontakt med genom vår yrkesroll. Förhållningssättet är nyckeln till att inte påverkas negativt.

Den viktigaste lärdomen vi kan dra från detta är att vi kan forma våra egna känslomässiga reaktioner, och att vi kan ändra hur vi känner och svarar på specifika situationer. Medkänslan ger oss möjligheten att kunna finnas där för varandra i större utsträckning.

Detta är tekniker som många olika branscher kan ha nytta av: inom vården, skolan, alla former av serviceyrken där personalen kommer i kontakt med många människor. Framförallt så hjälper det oss i våra nära relationer. Tänk om vi alla kunde lära oss dessa förmågor - vilket samhälle vi skulle kunna bygga.

För den som visas medkänsla är vinsten total, har du något tillfälle då någon visat dig medkänsla? Dela gärna i kommentarsfältet!

Lästips om medkänsla

Videor om självmedkänsla, loving-kindness & compassion

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x59z

Yogobe Video: 9ts8 Yogobe Video: h2u3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Jag är en satellit

Jag är en satellit

27 november 2016 | Av
Bianca Barck

Jag är inte den jag vill vara alla stunder, alla dagar. För att vara förälder betyder oändlig kärlek och oändligt med utmaningar. Men bara faktumet att vi försöker, att vi undrar om vi är bra nog, gör att vi faktiskt är det. Ta hand om er och känn vilka starka ledstjärnor ni är!


Jag står i badrummet och försöker få min 4-åriga dotter att tvätta klart sina händer. Hon verkar helt okontaktbar och står och nynnar en egenpåhittad sång och vet inte alls att klockan går. Vet säkerligen inte, och klokt nog, att klockan har någon sorts betydelse i våra vuxna och inbillade prioriteringar. Det är morgon. Jag ska till jobbet om en stund. Men på ett helt ouppnåeligt, omöjligt vis ska jag ha fixat två små barn klara och lämnade på förskolan innan dess. 

Jag sväljer stresskommentaren jag tänkte ge min dotter. Ska bara skölja munnen på hennes lillebror också så är vi klara sen. Då tycker han att det är en fantastisk idé att ta en klunk vatten, öppna munnen långsamt på vid gavel och sedan låta vattnet liksom dregel-rinna ut över hela tröjan, ända ned över byxorna. Han. Blir. Genomblöt. Det är då jag förvandlas. Jag förvandlas till stressmonstret. Rycker ifrån honom tandborstmuggen och börjar argt slita i hans kläder.

Han rynkar på ögonbrynen och ger mig en arg min. Men säger inget. Kanske för att ordförrådet inte räcker till eller för att han inte vill. Vi får till slut på oss alla kläder, stövlar och jag bär två små ryggsäckar på min arm, datorväskan, en stor gosekanin och ett paraply. Vi kommer till förskolan och det är dags att säga hejdå innan mitt tåg mot jobbet går. Mirakulöst nog är vi i tid trots allt. Jag ser hur min dotter blir glad och springer till sina kompisar. Hur minstingen ser mig i ögonen och sedan kastar sig runt min hals. Hans overkligt lena kind mot min. Jag får tårar i ögonen men ler och säger att vi ses senare, ha det så bra här.

Svindlande perspektiv
Jag går mot tåget och kämpar med tårarna. Kommer ihåg mitt snäsiga jag tidigare på morgonen och hur arg jag blev över vatten på små kläder. Som om det vore viktigt? Det jag ser framför mig nu är de där vackra små ögonen som lyser av kärlek när de tittar på mig. Mina barns ögon – de som har sitt ursprung i mig. Tanken och faktumet är svindlande. 

Tåget skramlar in på perrongen och jag sätter mig tungt på sätet medan jag ändå tänker att jag är en bra mamma. För att jag är en mamma helt enkelt. Just de här barnens mamma. Jag gör så gott jag kan och jag är helt övertygad om att alla vi föräldrar gör så gott vi kan, utifrån våra förutsättningar. Så känn det här i ditt hjärta – nästa gång du kramar dina barn hejdå före jobbet, när du sagt god natt till dem på kvällen och stängt dörren – då tycker de att du är bäst i hela universum. Du är deras ledstjärna och satelliten de kretsar runt. Kom ihåg det. 

<3

Lästips

Öppna inlägget