Yoga, training and health inspiration for you

Hur kan man hantera långvarig smärta? Vad gör det med dig som person? Här berättar jag mer om mina egna erfarenheter, både som patient och som psykolog, och hur uttrycken ren och skitig skit kan hjälpa i smärthantering.

Olika typer av smärta

Det finns en YOMI-kurs här på Yogobe av mig och min kollega som riktar sig till dig med smärta eller utmattning: YOMI vid utmattning eller smärta. Där får man med sig olika verktyg för att lära sig hantera långvarig smärta. Om du vill testa på utan att köpa en kurs finns det en workshop i YOMI vid utmattning eller smärta du kan testa på. Det finns också en kortare föreläsning om smärta som jag håller i.

Här skulle jag dock vilja dela med mig lite mer av mig själv än vad jag gör under kursen och också diskutera lite mer existentiella tankar runt smärta.

Fysisk, och såklart även psykisk, smärta är något naturligt. Något vi alla upplever och tampas med i perioder av vårt liv. Sådan övergående smärta är vad vi kan kalla akut smärta och även om den är jobbig så är den, just som jag skrivit, övergående. Långvarig, tidigare benämnd som kronisk smärta, är något annat. Den går inte över. Inte på en dag, inte på en vecka, eller en månad. Ibland inte alls. Den kan variera, men går inte över. Ibland kan den förklaras, ibland inte ens det. Det är inte svårt att förstå att det oundvikligen innebär något av en kris för en människa att drabbas av en långvarig smärtproblematik.

Vem är jag när ingenting är som förut?

Min relation till smärta är väl vad man skulle kunna beskriva som relativt omfattande, om än inte extrem. När jag var 18 år var jag med om en trafikolycka som gav milda men ändå påtagliga men i flera år efteråt. Jag har opererat bort både halsmandlar och gallblåsa. Burit och fött två barn. De händelserna fick mig dock ofta att känna mig stark, som att jag var duktig som klarade smärtan och snabbt tog mig upp på benen. Folk berömde och hejade på.

Mitt sjukdomsförlopp är såklart ointressant i sammanhanget. Vad jag är mer intresserad av att fundera över här är det fenomen jag sett, inte bara hos mig, utan också hos alla mina patienter med smärta. Funderingen som kommer i och med smärtan – vem är jag? Vem är jag när jag inte kan göra det jag brukade, när humöret inte håller, när jag inte kan känna mig stark och glad, när jag tappat hoppet om att slippa smärtan.

Vem blir jag när mycket av mitt fokus går till att söka behandlingar, planera in pauser, fundera över medicinering eller inte, säga nej till saker jag egentligen vill göra och ligga till sängs och höra klockan ticka medan jag väntar på bättre stunder. Majoriteten av människor med smärta är oerhört sårbara för psykisk ohälsa och i mina ögon vore annat konstigt. De ständiga återkommande smärtsamma förnimmelserna, all tid att tänka och upplevelsen av att man inte är den man en gång var. Konstigt om det inte leder till gränsland mot såväl depression, utmattning som ångest.

Ge plats för sorgen

När jag som psykolog jobbar med smärta så vet jag hur mycket jag utmanar mina patienter när jag ber dem att jobba med olika verktyg och jag försöker närma mig försiktigt och med ödmjukhet. I rummet försöker jag därför också alltid att ge utrymme till just det där med att få ge plats för sorgen – över förlorade sidor av sig själv och förutsättningar i livet man har gått miste om i smärtans spår, samt att just få fundera över vad som är den bästa versionen av en själv nu?

Vi kan låta ren och skitig skit förklara ett hjälpsamt tankesätt. Den rena skiten är det jag drabbas av som skapar smärta hos mig och som jag inte har möjlighet att påverka. Den skitiga skiten är det lidande jag själv lägger ovanpå min smärta. Vid en långvarig smärtproblematik är högen med ren skit väldigt stor! Om högen av skitig skit också är stor, då blir livet näst intill ohanterbart. Därför är det inte bara rekommenderat utan fullkomligt nödvändigt att ha ett gott självomhändertagande då man har mycket smärta. Jag måste förebygga sårbarhet, ta hand om mig själv på bästa sätt när det är tufft och lära mig hantera självkritiken.

Saker som hjälpt mig hantera smärtan 

För mig var och är det vissa saker som var av extra hjälp. Att låta tårarna få vara där när de kommer. Att alltid våga be om stöd av nära och kära när det känns tufft. Att gränssätta mer mot min omgivning. Att lära mig att möta min inre kritiker med compassion. Att prioritera självomhändertagande rutiner högt. Att yinyoga genom alla oändliga timmar fastlåst i sängen av smärtan. Att tillåta mig att se det jag var tacksam över. Att glädjas över mindre smärtsamma och de ytterst få smärtfria stunder som ges. Att påminna andra om att jag inte fungerar som tidigare och att smärtan finns som en trogen medpassagerare än. För dig kanske det är helt andra saker men om du har mycket smärta rekommenderar jag dig, tar reda på vad som minskar din skitiga skit. För den rena skiten räcker gott.

Om YOMI Recover

I onlinekursen YOMI Recover får du genom 10 veckor ta del av en bit av rikedomen och kunskapen som psykologi, yoga och mindfulness erbjuder. Allt med syfte att få stöd vid utmattning och/eller smärta. Med YOMI Recover kan du fortsätta ta viktiga steg mot ett bättre självomhändertagande – ett självomhändertagande som leder till ett ökat välmående med fler strategier för att hantera de svårigheter som både utmattning och långvarig smärta kan ge. 

Lästips – om yoga, smärta och psykisk ohälsa

• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander.
• Yoga – min väg ur smärta, av Gabriel Andersson.
• Minska artros-smärtan med yoga, av Rebecca Carlowitz

Videotips – yoga hemma online

Yogobe Video: b92c Yogobe Video: pf54 Yogobe Video: 8d4s Yogobe Video: c4g7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Stärk relationen under julen – istället för att stressa sönder den. Här kommer sex forskningsbaserade sätt att ta hand om din parrelation under julledigheten. Ha en mysig högtid tillsammans!

Julmagi istället för julstress

Det är jultider och många roddar med familjen, fixar julmat, handlar julklappar och slutför projekt på jobbet. Men hur står det till med parrelationen? Vi tenderar att lägga all tid på jobbet, släkten och barnen – och prioriterar kanske inte riktigt vår livspartner.

Samtidigt visar statistiken att det ofta är efter ledigheter som ansökningarna om skilsmässa ökar.

– Vi har länge trott att det bara är något vi säger. Men det är vetenskapligt belagt att det faktiskt stämmer, säger Monica Buhrman, psykolog och psykoterapeut vid Uppsala universitet till SVT.

De senaste åren har i genomsnitt flest par ansökt om skilsmässa i september, mars och januari. Men, enligt The Gottman Institute kan små, vardagliga och snälla gester för varandra – och att vara närvarande – stärka det emotionella bandet till varandra. Det kan göra förhållandet stabilare, mer uthålligt och kan skydda från negativa effekter av konflikter och stress.

Att många arbetar på relationen under ledigheten, stöds av statistiken. Men Monica Buhrman påminner om att inte vänta med att ta itu med relationsproblemen till semestern.

– Det är viktigare att fungera som ett par och en familj i vardagen och inte under semestern. Det är viktigt att tänka på kommunikationen och att arbeta på sin relation varje dag.

Tips på vägen
Här kommer 6 forskningsbaserade tips på små men stärkande saker att göra för er relation i jul:

1. Planera in minst en date
Ni jonglerar säkert med släktmiddagar, bakkvällar, julfest med jobbet och så vidare, men planera in åtminstone en romantisk träff, bara du och din partner. Par som lägger tid på att verkligen spendera tid med varandra minst en gång i veckan upplever oftare högre kvalitet i förhållandet, och är mindre benägna att separera. Par som spenderar mer tid med varandra uppger också att de kommunicerar bättre, är mer sexuellt nöjda och känner en starkare koppling till varann.

2. Volontära tillsammans 
Stan Tatkin, författaren av Wired for Love, menar att det är otroligt viktigt att skapa nya lyckliga minnen för ett bra och starkt förhållande. Ett sätt att skapa nya bra minnen kan vara att engagera sig ideellt tillsammans. Hälsa på en äldre granne, skotta snö från någons uppfart, köp jackor till barn som behöver dem, eller gör smörgåsar till ett härbärge. Fördelarna med volontärarbete är bättre fysisk, mental och emotionell hälsa: lägre stressnivåer, en djupare koppling till andra och en starkare känsla av mening och mer glädje.

3. Skapa er egen ritual
Tänk ut en ritual som ni skulle kunna göra år efter år, som kan ge mer glädje till ert förhållande. Det kan vara något så enkelt som att dricka varm choklad när barnen gått och lagt sig, kolla på en favoritfilm tillsammans varje jul, eller att springa ett 5-kilometers lopp på nyårsafton.

4. Gör oväntade små saker 
Deltagare i en studie om relationer fick svara på frågan “Vilka två saker tycker du mest om med ditt förhållande?” Svaret blev många gånger små gester och ord – som till exempel när vår partner ger oss en kopp te på sängen, eller lagar mat åt oss. Omtänksamheten och sättet det görs på betyder ofta mer än själva handlingen. Tvätta din partners bil, gör frukost, hyr en favoritfilm eller smyg in en lapp med några snälla ord i den andras plånbok.

Och vill du absolut köpa något: följ inte önskelistan slaviskt, ge något oväntat, något som kräver lite extra omtänksamhet och kreativitet. Forskning visar att de flesta människor föredrar oväntade presenter och uppskattar till och med givaren mer när presenterna är oväntade.

5. Ge varandra spelrum och var snälla
Försök förstå att din partner kan känna sig stressad, emotionell eller trött under julledigheten – och ge varandra lite spelrum. I en studie uppgav 44% av kvinnorna, och 31% av männen att deras stressnivåer var högre än vanligt under ledigheten. Många är trötta och brist på sömn kan minska din förmåga att hantera känslor...Forskning visar att par bråkar mer och har svårare att lösa konflikter om bara den ena parten sovigt dåligt natten innan.

Alkohol kan också spä på humörsvängningar, ilskna utbrott eller missförstånd av den andras intentioner. Var snäll – stötta varandra genom stressen istället för att låta stressen skada ert förhållande.

6. Ställ en viktig fråga
Visst kan vi alla bli besvikna om förväntningarna inte förverkligas – om du inte får julklappen du önskat av din partner, eller när din partner vill gå hem tidigare från den där festen. Men håll fötterna på jorden och handen på hjärtat. Författare Maura Kelly föreslår att ställa din partner en fråga – en fråga som kan göra julledigheten till en helt annan upplevelse för er som par: “Hur kan jag göra så att den här julledigheten blir speciell för dig?”

Lästips

• Forskning: Vikten av återhämtande fritid
• Ohållbar livsstil eller frihet att välja? av Jenny och Micke Gunnarsson.
• Så klarar du julen – överlevnadskit, tips på yoga och träningsvideos för hela släkten.

Videotips

Ta med din partner till mattan och testa en eller flera videor från vår playlist Relationsboost!

Yogobe Video: p4g8 Yogobe Video: 9sh7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Källor:

• SVT
• Psychology Today

With the support of yogic breathing you can make small changes that lead to big ones. One breath at a time. Learn more about how the yogic practice of pranayama can work as an alternative method to cultivate well-being!

The health benefits of pranayama

Psychological distress and mental health difficulties
According to the World Health Organisation, mental health difficulties are a global issue. Studies conducted in the U.K., the U.S and in the Nordic countries, demonstrate that mental health difficulties and sources of psychological distress such as depression, anxiety and chronic stress are on the rise.

Adolescents and young adults seem to be suffering the most from these disorders, with suicide being the second leading cause of death in those aged 15-29. This matter needs to be taken seriously and acted upon. One way of doing this is to offer people in need the appropriate support through a variety of channels such as the national health care system, therapy work, community support groups, educational sources and self-care practices.

In recent years, alternative complementary therapies have been increasingly employed with people who are living with mental health difficulties. An example of this has been the integration of psychosomatic techniques such as yoga, dance and mindfulness meditation into therapy programmes, with the aim of improving people’s well-being. Studies show that people who are living with psychological difficulties can, in an attempt to support their healing process, draw from practices like yoga and mindfulness meditation to help improve their well-being. Furthermore, the findings of a ground-breaking journal article published in 2015 showed that mindfulness-based cognitive therapy is equally effective as antidepressants in the prevention of depressive relapse.

With yoga- and mindfulness-based therapies as our central focus, this article will introduce the yogic practice of pranayama as an alternative method to cultivate well-being, and will discuss its potential health benefits for a person’s overall health.

What is pranayama?

Without breath, we cannot live. The flow of breath regulates the movement of the life force i.e. prana in our bodies; our breath thus keeps us alive and vibrant. According to yoga philosophy, prana brings movement to the mind and by altering the flow of prana, we can alter the state of our mind. In part 1 of this article series, I discussed how the breath functions and how one can establish more free and harmonious breathing. Pranayama is different in that it does not refer to our natural breathing. Rather, it refers to particular breathing exercises whereby you consciously alter your natural breathing pattern in a controlled manner. Pranayama can thus be used as a tool to regulate prana and is described in the Yoga Sutras of Patanjali as follows:

• Pranayama is the conscious, deliberate regulation of the breath, replacing unconscious patterns of breathing (2.49).
• The regular practice of pranayama reduces the obstacles that inhibit clear perception.
• And the mind is now prepared for the process of direction toward a chosen goal (2.53).
  The Yoga Sutras of Patanjali (Desikashar, 1995: 181-182)

Dos and don’ts when practicing pranayama

Pranayama can have a strong effect on the body and mind. Therefore, all breathing exercises should be practiced purposefully and carefully. I recommend that you practice pranayama with the guidance of an experienced teacher. Best is to practice on an empty stomach. Avoid drinking caffeinated drinks before or after the practice. Make sure to include a couple of minutes of supine rest after practicing pranayama, to relax your nervous system.

Each breathing exercise has a certain effect on the body and mind. The effect will differ from person to person. Some pranayamas are more challenging than others, as they can involve breath retention and quicker inhalations, and exhalations. Deep fast breathing, and/or holding the breath for a long time can be triggering for some people who suffer from post-traumatic stress disorder, or have experienced panic attacks or psychosis in the past. Therefore, pranayama should be practiced with great care.

If you experience discomfort, dizziness, or a lack of breath, stop immediately and return to your own natural breath. Less is more when practicing pranayama. If you live with a medical condition of some kind, then make sure you consult your doctor before trying these exercises.

Exploring the practice of pranayama

Pranayama is an experiential practice. For the purposes of this article, I will introduce two basic pranayama exercises that are suitable for both beginners, as well as advanced students. I will include a brief instruction video and describe the benefits associated with each exercise.

Brahmari – the humming bee breath
This exercise is appropriate for beginners, as there is no breath retention, alternation between nostrils, or counting of breaths. The practitioner goes at their own pace. The sound makes it easier to give the practitioner something to focus on and they can further assess their breathing more easily by evaluating the quality and evenness of the sound.

Instruction video, for free:

Benefits: Brahmari changes your normal breathing rhythm by shortening the inhalation and prolonging the exhalation through the “hmmm” sound. This can have a significant impact on our physiological system. Research demonstrates that brahmari can help decrease heart rate and lower blood pressure. It is also associated with enhanced cognitive control and response inhibition. Brahmari can help to balance the autonomic nervous system, and induce the parasympathetic nervous system, which helps us to calm down. It can be practiced for mental relaxation and stress reduction.

Nadi Shodana – alternate nostril breathing
Alternate nostril breathing is a gentle exercise for the beginner, as well as the advanced student. Clear the nostrils before starting the exercise to ensure good airflow. The synchronisation of hand movements with the breath can be confusing at first. Give it a bit of time and practice to master.

Instruction video, for free:

Benefits: This exercise has shown to have a balancing effect on the activity of the two cerebral hemispheres, providing a more balanced state of mind and an improved attention span. Additionally, nadi shodana has shown to increase the amplitude of P300 – a brain wave that concerns cognitive function in decision making processes, helps one to discriminate between different stimuli, and affects attention and memory.

Our P300 is affected by our emotions and can decline in amplitude if we experience emotional distress. Alternate nostril breathing can reduce autonomic arousal and lower systolic and diastolic blood pressure rates, as well as increase one’s vital capacity, which improves overall wellbeing. With lower levels of arousals and anxiety, one can assume that this supports participants in feeling more relaxed, thus also increasing the amplitude of P300. Therefore, alternate nostril breathing helps one to concentrate better and to improve one’s performance in tasks requiring attention.

Contribute to your own healing and well-being
Our body has an innate capacity to heal and re-balance itself. Through the support of yogic breathing, conducted in a safe and responsible way, we can consciously contribute to this healing through our own initiative. Follow these videos on a daily basis and take note of how they make you feel. Small changes can lead to big ones. One breath at a time.

A social mission as well as an individual one
I wish to acknowledge that supporting the healing of people living with mental illness is a societal mission, as well as an individual commitment. It is not sufficient to put the sole responsibility on the person who is suffering, expecting them to be able to deal with their mental health difficulties by themselves.

Mental illness is a social issue that needs to be addressed not only by the individual person, but also within larger social structures, such as workplaces, schools, social and natural environments, social media, and so forth. Yoga can be a great tool to support us in coping with different stressors, and to help us improve our immune system. However, it alone is not a panacea for the characterisation and treatment of mental illness. Rather, we must work together to develop more comprehensive and tailor-made interventions for each individual, whilst addressing the roots of mental distress, which lie in an unequal social system, and its corresponding stigmas.

Read more

• Exploring the breath – part 1, by Eleonora Ramsby Herrera.
• Learn more about Pranayma through the online course The Art of Breathing!
• Prāṇa - does it really exist? by Simon Krohn.

References

• WHO, 2018
• Mental Health Foundation UK, 2018
• American Psychological Association, 2019
• Nordic Council of Ministries, 2018
• Pilkington et al. 2005
• Van der Kolk, 2015
• Van der Kolk et al. 2014: Rhodes, 2015: Price et al. 2017
• Kuyken et al. 2015
• Kuppusamy et al. 2018
• Telles, Singh, & Puthige, 2013
• Singh, Gaurav, & Parkash, 2011

Hur får vi våra relationer att funka? Att lyfta och verkligen blomstra? Det finns många aspekter. En stor del handlar om lyssnande, och om närvaro. Här vill vi inspirera dig till att landa för att lyfta dina relationer, såväl till dig själv som till andra. 

Lyssna och lär

Relationer, så viktiga för hur vi mår. Men det innebär inte att det är helt enkelt. Alla relationer är olika, precis som vi individer, och behöver olika saker för att frodas. Men det de har gemensamt är att de behöver en balans av att ge och få. Vi behöver bli lyssnade på, och lyssna på den andra personen. I blogginlägget Lyssna aktivt för bättre relationer skriver Camilla Oldberg:

"Många av oss är dåliga lyssnare, vi lyssnar halvhjärtat samtidigt som vi funderar på vad vi själva vill få sagt. Det är lätt att avbryta eller försöka styra dialogen till det ämne som intresserar oss själva. Dessa beteenden hindrar oss från att verkligen lyssna och förstå. Att lyssna är ett fantastiskt verktyg för att få bättre kontakt med våra barn eller kollegor, reda ut konflikter eller hjälpa våra nära och kära som behöver få prata ut. Ett fantastiskt verktyg för att vårda våra relationer."

Men inte bara ett fantastiskt verktyg för våra relationer, det är även fint att bara få lyssna. Bara finnas där. Låta någon annan känna sig sedd, och hörd. Jag har nog själv jagat det hela livet, att få vara hörd, sedd och bekräftad. Därför har jag inte lärt mig att lyssna ordentligt, det har inte fallit sig naturligt där jag befunnit mig.

Så för några år sedan gick jag en kurs i personlig utveckling på en magisk liten ö i Stockholms skärgård. Kanske bidrog den fantastiska miljön och lugnet på ön, oavsett, här fick jag en helt ny insikt i konsten att aktivt lyssna. Mina tidigare kunskaper och insikter har liksom aldrig helt satt sig, på djupet. Men där, på den där ön, aldrig har jag lyssnat med sådan intensitet och närvaro som då. Att jag sedan fick gå en utbildning till att bli volontär för dessa kurser gav mig ännu mer verktyg att kunna lyssna helt och fullt.

Övning ger färdighet

Jag är själv fortfarande ingen bra vardagslyssnare. Lite för mycket i mina egna tankar, en tendens att vilja dela med mig av tankar och erfarenheter. Men så glimrar jag till, ett glimmer som ger strålkastarljus på någon annan. Ibland för att situationen tar fram det hos mig för att kunna stötta någon fullt ut. Ibland för att jag kommer på mig själv mitt i ett samtal att jag ska lyssna, och i övrigt hålla truten. Ibland för att jag helt enkelt är mer närvarande än mitt vanliga tankekaos tillåter. Och ju mer jag övar på att stanna upp och hitta de där glimrande stunderna, desto lättare blir det.

Och på samma sätt kanske du som redan är en bra lyssnare, ibland kan ge dina relationer något extra genom att dela med dig, vara den som blir lyssnad på. Det kan vara lika svårt för den som inte är van vid att öppna sig, som alltid tagit rollen som lyssnare, som det är för den som är van vid att bara prata på att kunna lyssna. Värt att ha med sig när någon mest lyssnar in, kanske hen behöver lite stöd för att börja öppna sig, att öva på det?

Lyssnande kräver närvaro

Men att vara en bra lyssnare kräver närvaro. Kanske stoppar snurrande tankar dig från att vara här och nu i ett samtal? Det där kaoset i huvudet påverkar ofta även kopplingen mellan kropp och sinne, vilket kan göra att vi spänner oss och kan få spända, ömmande muskler. Likaså kan oro och jobbiga upplevelser som kan sätta sig i kroppen som spänningar.  

Då är det oftast inte bara lyssnandet som fallerar. När jag själv befinner mig där tar det jobbiga upp alltför mycket av mig själv, av min energi, av utrymmet. För mycket för att kunna hantera mina relationer på ett vettigt sätt. Det finns inget att ge av. Och inte är väl det så konstigt, om vi tänker efter. Men hur ofta gör vi det mitt i allt det där? Inte jag i alla fall. Jag blir butter, inåtvänd och gnällig. Jäkligt oskön att ha någon relation till.

Ur dessa situationer uppstår konflikter så lätt. De poppar upp som små svampar överallt. Konflikter med oss själva och med vår omgivning.

"Ibland när vi är i förändring hamnar vi i ett läge av anspänning. Inuti eller med vår omgivning. I kroppen, i tankarna eller i våra känslor. Det händer mig. Kanske har det hänt dig. På yogamattan eller i livet."

Det skriver Emma Öberg i inlägget Ta dig ur spänningar & konflikter. Och de där anspänningarna kommer vi ju alltid komma i. Konfliktsvamparna kommer fortsätta poppa upp. Men vi kan öva på att hantera situationen bättre. Och då och då även kunna undvika dem genom att vara mer närvarande i oss själva. Att acceptera det som händer och öva på att slappna av i det, slappna av i nuet och bara vara. Precis som Emma skriver: 

"Kroppen och känslorna öppnar i avslappning och lösningen på konflikten kan komma av sig själv från hjärtat. När vi gör så kan det hjälpa oss att gå djupare där det finns motstånd. Det kan hjälpa oss att komma igenom blockeringar. Det kan ge oss bättre relationer."

Landa för att lyfta

Behöver du landa för att lyfta dig själv och dina relationer? Testa den kommande veckan att börja få in lite träning i närvaro. För precis som vi behöver träna musklerna för att de ska hålla sig starka, eller hjärtat för att vi ska orka mer, behöver sinnet tränas på att varva ner. Försök vara mer närvarande i det du gör, i hushållsarbete, träning, yoga. Börja kanske dagen, träningen eller yogan med andningsövning, avsluta med en avslappning.

Och ge dina viktigaste relationer lite extra näring genom att kanske yoga och träna tillsammans. Testa att meditera för att sedan samtala om vad som dök upp. Och se om du kan öva på närvaron, att lyssna in. Bara vara där och då. 

Lästips för lyssnande och nedvarvning

• Få fler tips för att bli en bättre lyssnare: Lyssna aktivt för bättre relationer, av Camilla Oldberg
• Läs hela Emma Öbergs inlägg Ta dig ur spänningar & konflikter.

Videotips för relationsboost

Yogobe Video: az23 Yogobe Video: 94u9 Yogobe Video: d9c4 Yogobe Video: ex9o

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Kläder som sitter för hårt runt den enormt svullna magen, som konstant gör ont. Känns det igen? Vi är många som lider av problem med våra magar. Här berättar jag om mina egna erfarenheter och ger tips runt så kallad stressmage.

Ballongmage och stress

Min mage var som en ballong, det kändes som om den kunde explodera när som helst. Kläderna satt tighta och jag såg gravid ut. Varje gång jag åt gjorde magen uppror och det spelade ingen roll vad jag stoppade i mig, smärtan var alltid med mig.

Jag hamnade tillslut på sjukhus då jag trodde att nu brister alla inre organ jag har. Jag fick ganska snabbt diagnosen, stressmage. Jag kommer ihåg hur jag tänkte att jag inte ens var stressad. Eller var jag det?

Vad är stressmage?

Stress är en vanlig orsak till problem med magen och kan yttra sig på många olika sätt. Namnet Stressmage är egentligen ett samlingsnamn för flera olika magproblem orsakade av olika typer av emotionell påverkan. Din mage och tarm påverkas mycket av detta allmäntillstånd och det kan ge stora problem med din mage.

Några vanliga symptom på stressmage & IBS

• Sura uppstötningar och halsbränna.
• Uppblåst mage och gaser.
• Diarré och/eller förstoppning.
• Magont.

Ofta upplevs besvären sitta längst ner i ditt tarmsystem eller i den övre delen av din mage.

Flera orsaker till stressmage

Stressmage orsakas ofta av flera faktorer kopplade till stress, kost och dina levnadsvanor. Jag upplevde att jag aldrig riktigt hade tid att sitta ner och äta och tänkte inte ens på att jag ofta stod upp och åt, samtidigt som jag serverade barnen mat, torkade kletiga händer och tvättade sås från golvet. Som ensamstående småbarnsmamma gjorde jag så gott jag kunde.

När barnen lagt sig och min tid äntligen kom var det dags att ta tag i högen med tvätt och att rätta mina elevers matteböcker. Jag drömde om att hitta tid för avslappning och yoga. Men den tiden tänkte jag hela tiden att morgondagen skulle bjuda på. Dagen kom aldrig och det var helt och hållet mitt eget fel. Jag valde att vara superwoman, inte någon annan.

Klockan 05:45 ringde klockan och jag gjorde om allting från början. Väcka barnen, stå och äta, klä på barnen och mig, skjutsa barnen till olika skolor, köra till mitt jobb och bränna av åtta timmar där innan jag hämtade barnen och kvällsrutinerna var igång igen. Jag hade inte en minut att andas. Till slut sa min mage att nu räcker det.

Vändpunkten

Min kropp som i så många år varit min styrka, bar mig inte längre. Min mage var slut och jag kunde knappt äta. Jag fick tänka om och lyssna på mina egna goda råd som jag gett andra under så många år.

Det tog tid att få tillbaka min ”gamla mage”, men tillslut gick det. Mitt råd är att inte ge upp och märker du av varningssignaler, stanna upp och tänk igenom vad du behöver göra. Jag måste hela tiden underhålla min mage annars hamnar jag lätt i gamla hjulspår.

Mina tips för att hantera stressmage

• Yogade eller körde avslappning när det fanns tid och fanns där ingen tid så prioriterade jag det ändå.

• Tog korta pauser på jobbet för att andas, stretcha eller till och med ta en power nap.

• Jag gjorde barnyoga med mina elever via Yogobe.

• Satt ner när jag åt varje mål och försökte äta och njuta så gott det gick.

• Lugnade ner min prestation kring barnen, vi behövde inte alltid göra något. Ibland gick vi bara hemma och ”skrotade i pyjamas”.

• Försökte att inte sitta uppe och titta på tv för sent utan tog en stunds nedvarvning i sängen och såg till att somna så jag fick mina 7 timmars sömn som min kropp behöver.

• Bra kost med högt näringsinnehåll och som var snällt mot magen. Jag uteslöt kött, laktos och gluten under en period. Numera äter jag ganska likt förutom att jag unnar mig lite härligt bröd (gluten) då och då.

• Promenader och träning utan prestation.

Ett program för att hjälpa dig med magproblem

För dig som har problem med orolig mage/stressmage/IBS finns här på Yogobe programmet Magbalans. Där får du råd och stöd av dietisterna Sofia Antonsson och Jeanette Steijerfrån bellybalance.se. Här finns även övningar och yogaklasser med fysioterapeuten och yogaläraren Hillevi Borga, som kan lugna en orolig och smärtande mage. Läs mer och ta del av programmet här! 

Lästips

• Meditation – en medicin mot stress, Ulrica Norberg.
• Yogobes experter besvarar frågor kring magproblem och IBS.
• Yoga och matsmältning, av  Eva Forsberg Schinkler.

Videotips

Yogobe Video: 3c8e Yogobe Video: w98c Yogobe Video: 7g4f Yogobe Video: 2s5r

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

I enlighet med kinesisk medicin innebär vintern tid för yin, att dra nytta av mörkret för både introspektion och återhämtning. Här svarar Yogobes expert Ulrica Norberg på frågor kring återhämtning, stress och yoga. 

Ulrica Norberg svarar på frågor om stress, återhämtning och yoga

Att hitta en bra balans mellan vila och aktivitet, mellan yin och yang, är viktigt för att vi ska må bra. Enligt den traditionella kinesiska medicinen är vintern tid för yin. Det är dags att börja omfamna mörkret, den feminina energin – allt det som yin står för. Vi behöver det lika mycket som yang –ljuset och den maskulina energin. Här svarar Ulrica Norberg, Yogobes expert inom bland annat yoga, andningsträning och meditation, på tre frågor om återhämtning, stress och yoga.   

1) Hur vet vi om ens stress är skadlig eller inte?

Stress i sig är inte farligt utan snarare tvärtom. Det gör att vi utvecklas och håller oss alerta och nyfikna på att lära oss nya saker, bli goda överlevare, uppfinnare samt befrämja livsbejakning. Men när vår livsstil blir enformig så hamnar vi ofta i vanemönster. Går till jobbet på samma sätt, sitter för länge, inte tillräckligt med vila, äter för lite eller för mycket, sover för lite. Vår kropp och hjärna får då svårt att tryckutjämna anspänning och vår cirkulation påverkas negativt. Hjärnan vet inte att du suttit framför en skärm i åtta timmar eller om du blivit jagad av en sabeltandad tiger. Den har bara fått informationen om att vilopauserna störts och uppdateringen av de inre programmen har missats på grund av att vi kör på och driver vidare. Då kopplas våra överlevnadssystem på vilket höjer stresshormon och minskar lusthormon och blodcirkulation ut jämnt till kroppen.

2) Vad är skillnaden mellan yinyoga och restorative yoga, och hur skiljer sig fördelarna?

De är två helt olika sätt att utöva yoga på. I restorative yoga vill vi komma in i ett hypnagogt stadie; mellan sömn och vakenhet och detta gör vi genom att placera oss i passiva, uppstöttade positioner som lurar kroppen att tro att den är viktlös. Då öppnar vi upp för en djupavslappning av nervsystem och hjärna samt stärker och boostar vårt parasympatiska nervsystem. Jag brukar kalla det för själslig inpackning.

I yinyoga är fokus snarare att arbeta med att få ut slaggprodukter och minska spänning i musklerna genom att lägga tryck på fascian (bindväven). Det gör vi genom att hålla oss stilla i en position i ett par minuter utan att röra oss. Det som är viktigt i yinyoga är att inte gå in i en stark stress utan bara tillräckligt för att komma i kontakt med ett spänt område. Om vi går för djupt in i en stretch är risken att vi stretchar en sena eller ligament (vilket kan vara skadligt då dessa inte kan dra ihop sig) samt muskeln inte kan slappna av. Då och då kommer vi in det så kallade "relaxation response"; vilket innebär att våra stresshormon minskar och cirkulationsfrämjande hormoner ökar. Yin är en mer fysisk aktiv meditation där vi arbetar med att balansera spänningslägen i kroppen medan restorative yoga är en passiv, djup avspänning med fokus just på djup återhämtning. Båda kan kombineras så klart.

3) Hur ser din dagliga praktik ut?

Den varierar men jag utövar pranayama och meditation dagligen och som förberedelse för det gör jag cirka en halvtimmes yoga. För att hålla min kropp och inre i balans integrerar jag promenader, simning, dans, ridning, jogging och styrketräning (inte alla varje vecka) i lagom dos för att hålla mig frisk och alert för att jag sitter en hel del framför datorn och skriver.

Jag tror på balans framför allt. Jag är långt ifrån en extremist när det kommer till träning så jag drivs inte av klockan, mätning eller regler. Jag är mer bekväm måste jag erkänna så jag gör en halvtimme här, en kvart där, en kvart där hellre än hårda pass, vilket aldrig har fungerat för mig. Min själ behöver mycket lugn och ro så jag försöker prioritera det så mycket jag kan. Tycker om att strosa runt så det integrerar jag varje dag. Planlöst vandrande i en timma varje dag. Vår hund Hamilton och jag gillar det mycket. Att leka med en pinne, hoppa över stockar och sten, sitta på en parkbänk och titta på naturen. Att både vara fysiskt men närvarande i inre stillhet. Sånt är träning för mig.

Allt vårt innehåll om återhämtning – på ett ställe

Behöver du inspiration och stöd för att få till återhämtning i vardagen? På vår temasida Återhämtning för mindre stress & ökad energi har vi samlat allt vårt innehåll – klasser, playlists, program, kurser och blogginlägg, inom olika former av återhämtning. 

Övningar online – återhämtning med Ulrica Norberg

Yogobe Video: ur94 Yogobe Video: r46x Yogobe Video: d72r Yogobe Video: d25a

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

• Forskning: Vad är egentligen återhämtning?
• Yin yoga – balancing the Yin and Yang of yoga, av Ulrica Norberg
• Energipåfyllning och återhämtning under vinterhalvåret, av Rebecca Carlowitz

Att göra det som kropp och sinne behöver – det låter ju enkelt. Men väldigt ofta kör vi över och gör det vi själva VILL istället. Här får du tips på yoga mot stress och trötthet. Ta hand om dig!

Var kommer yogan in pratet om trötthet och stress?

Läs min tidigare text om stress, trötthet och dess påverkan på kroppen här!

Yogan ska absolut INTE vara ytterligare en stressfaktor i strävan mot perfektion eller att se ut på ett speciellt sätt. Yoga ska i slutändan vara avslappnande, skapa utrymme för återhämtning och vila. Varken yogalärare eller yogi ska känna press i att vara på ett speciellt sätt. Inget i yogan ska skapa stress eller belastning vare sig fysiologiskt eller känslomässigt.

Är du utmattad och trött är det inte läge att träna intensiv vinyasa eller flöda genom snabba, heta yogakurser, som är för ansträngande. Men mer än någonsin behövs yogan. Börja gärna med en mer passiv, stöttande och restorative yoga som kan göra att du kan närma dig ett sätt att släppa taget eftersom du har yttre stöd i form av props (stöd i form av exempelvis filtar, block och bolster) – och en lärare som guidar.

Yoga som djup sömn

Om du till exempel älskar hur du känner dig efter Savasana, när du känner dig återladdad och tillfreds, DÅ kan yoga nidra vara ett bra val för dig. Denna enkla, guidade meditation gör att du kommer i samma hjärnvågsrytm som vid djup sömn, men med ett spår av medvetenhet. Det kan kännas som om du har sovit tre timmar, efter en 45-minuters yoga nidra.

Yoga är en bra hjälp på många sätt. Det är inte bara den fysiska aspekten av yoga som är till hjälp för att runda ut alla överskottshormoner, den mentala aspekten är också bra. Meditation och långsamma rörelser är bra sätt att sänka hjärtfrekvensen och flytta kroppen från det sympatiska Fight or Flight-läget till det parasympatiska Rest and Digest-läget. För att lugna kropp och själ kan återställande yoga göra underverk.

Yoga sägs ha en större positiv effekt på människors ångestnivå och trötthet än många andra former av motion. Detta kan bero på högre nivåer av hjärnans kemiska GABA (gamma-aminosmörsyra) som ofta ses bland personer som övar yoga. GABA tenderar att ha en lugnande effekt. Detta finns det studier på.

De flesta stilar av yoga ökar flexibiliteten, ökar uthållighet, ökar styrkan och ökar medvetenheten om våra kroppar. Yoga hjälper människor att släppa muskelspänningar, skapa en känsla av lugn och skapa fred med jaget.

Lästips

• Den stora tröttheten, av Rebecca Carlowitz.
• 5 mindfulnesstips mot stress, av Mona Drar.
• Läs mer om Yoga Nidra här!
• Forskning: Strävan efter perfektion – ohälsans ideal.

Videotips

Yogobe Video: 7ws4 Yogobe Video: 47ha Yogobe Video: t68f Yogobe Video: 54bw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova 14 dagar gratis, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

How does your diaphragm work – and how does your posture affect your breathing? This first article of two about the breath – explains how the breath functions works and how to breathe in a more easeful way.

Exploring the breath: A two-part article series by Eleonora Ramsby Herrera

This series consists of two articles, which discuss the practice of breathing in yoga, and its effects on our overall well-being. The first article introduces the Sanskrit word Prana and the connection between Prana and the breath. It explains how the breath functions and how to breathe in a more easeful way that is in accordance with the body’s natural function. The second article is a continuation that explains the practice of pranayama and its effects on mental health. 

Exploring the breath: Part 1

Learning how to breathe – Introduction
In yoga philosophy, our breath can be seen as the physical manifestation of prana. Prana can be considered the life force of the universe and can be translated as “to breathe forth” (Rosen, 2017). Through the breath we receive the force of energy that brings life to our being; without the breath, there can be no life. This article highlights the function of the breath and how to cultivate a healthy breath that is in harmony with the physical body, both in everyday life and during yoga practice.

The diaphragm: The conductor of breath

Our main breathing muscle is called the diaphragm. What follows is an explanation of where the diaphragm is located in the body, how it works and why. It is important to be aware of the positioning of the diaphragm and its movement in order to understand how the breath moves and what happens in our body as we breathe. This awareness also informs us how our posture can affect our breath and how we can improve both our breath and our posture, to cultivate freer breathing.

The diaphragm is the muscle that drives our breath. Imagine the diaphragm as a thin circular mushroom-like cap that sits between the thoracic and the abdominal cavity. It is attached along the inner rim of the ribcage (cartilage of the bottom six ribs) and the front of the spine (anterior part of vertebrae L1-L3), where it contracts and relaxes continually to keep the breath flowing in and out of the lungs.

On an inhalation the diaphragm contracts downwards, causing the lungs to expand as they fill with air. The expansion of the lungs results in the expansion of the ribcage. The downward pressure of the diaphragm simultaneously causes the abdomen to relax and bulge out. On an exhalation, the diaphragm lifts upwards towards the base of the lungs, causing the abdomen to subtly engage and draw back in the direction of the spine and, as air leaves the lungs, the thoracic cavity to decrease in volume.

Good to know about the diaphragm

• The circular shape of the diaphragm causes the breath to move three-dimensionally across the front, side, and back of the chest and abdomen. The breath does not just happen at the frontside of the body.

• The position of the diaphragm causes the movement of a natural and uncontrolled breath, both in the chest and abdominal cavity. The breath does not just happen in one place.

• When we inhale, the diaphragm moves down, causing the abdomen to relax and bulge out. We do not keep our abdominals tight and “sucked in” on a constant basis. If we do, it will restrict the breath.

• When we exhale, the diaphragm moves up, causing the abdomen to slightly contract and draw inwards; the spine lengthens and lifts while receiving support from the abdominals. Emphasising this movement helps you to “grow taller” on the exhale.

• The breath can be seen as a shape-changing movement (Kaminoff and Matthews, 2012). Thus, the breath can be understood, seen and felt as a rhythmically pulsating force of energy. The breath moves the body. Thus, the body is never stagnant or kept in a fixed shape.

The posture’s influence on breathing

The movement of the body also impacts the breath. If our shoulders and chest slouch forward, it causes tension in the surrounding muscles, while compressing the ribcage forward and down, causing tension in the muscles in between the ribs. A shortened and rounded spine compresses the diaphragm and the abdomen, which limits the movement of the diaphragm and inhibits our capacity to breathe with ease.

If the diaphragm is not able to do its job properly, the surrounding muscles around the chest and shoulders start to “take over”, causing the breath to become superficial, which can create tension in the neck, shoulders and chest. This can trigger the sympathetic nervous system, leaving you in a state of stress.

Good to know about the breath

• You can re-train and improve your breathing pattern by improving your posture.

• Stretching the muscles surrounding the neck, shoulders, chest and ribcage can help “free up your breath” so that you can breathe with more ease.

• Strengthening the postural muscles around your back can help you maintain a long spine and an upright posture.

• The breath is not constant, it changes all the time depending on the body’s activity and your emotional state.

• A common misconception, especially in yoga classes, is that the breath should be kept at a similar pace at all times i.e. that if we can keep our breath constant, no matter how strenuous our yoga practice is, then we are “doing it right”. This is not the case. A healthy breath adapts to the body’s metabolic needs. This means that your breath will adapt depending on what physical movements and activities that you do. If you are resting in the couch reading a book, your breath will be quiet and hardly noticeable. If you have just finished a massive sprint, then you will naturally be gasping for air, taking quick shallow breaths. Your breath does not remain the same.

• Your breath also changes depending on how you move your body, and this becomes apparent when practising yoga movements.

Good to know about breathing and different movements

• When practising deep twists where the abdomen is compressed to a great degree, your breath will become restricted, causing the breath to shorten and become shallower.

• When practising backbends, the pull of the spine on the diaphragm, and the deep stretch of the muscles of the chest and ribcage makes it harder to take deep breaths. Shorter shallow breaths are therefore necessary.

• If you’re resting on your back, your postural muscles can relax making it easier to take deeper slower breath with less effort.

• If you are sitting upright on the floor, your postural muscles are required to engage more to resist gravity and keep the spine upright. This makes it more effortful to breathe.

• If you do abdominal work such as planks or sit-ups, you allow the inhalation to release the contraction in the abdomen, and contract the abdominals on the exhalation.

Easy body – easy breath, and vice versa

We now know that our breath moves our body, and that the movement of our body affects how we breathe, as well as the sensation of the breath. If we can approach our breath and movement as two co-existing forces, we will start to notice that they both always work together. Thus, the key is to cultivate a harmonious relationship between breath and body, to experience greater freedom and ease in ourselves as a whole. One breath at a time.

In my next article, Exploring the breath: part 2, I will introduce the practice of pranayama and its effects on mental health.

Read more

• Creating a space for the wild birds to settle down, by Eleonora Ramsby Herrera.
• Breathe life into your life – part 1, by Ulrica Norberg.
• In Swedish: Andas i harmoni, av Linus Johansson.

References

• Intelligent Yoga: Listening to the body’s innate wisdom.
• Yoga Anatomy.
• Yoga FAQ: Almost everything you need to know about yoga – from asanas to yamas.
• Anatomy, Abdomen and Pelvis, Diaphragm.

Videos on breathing

Yogobe Video: 52bd Yogobe Video: 84dt Yogobe Video: p75b Yogobe Video: 8d5x

Too see a whole video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – click here to get started right away!