Yoga, training and health inspiration for you

Med låtsaskikare går vi igenom skogen och upptäcker allt från gråsuggor till ugglor i fantasivärlden, allt för att uppmuntra till rörelseglädje. Häng med och få inspiration till yoga med de små, tillsammans med Evelina Hartwig och Emma Österman som skapat boken Sagoyoga!

– Ser ni ugglan?
– Jaaa!

– Ser ni skogsmusen?
– Jaaa.

Vi är mitt i en sagoyogastund och vi har plockat upp våra låtsaskikare för att se oss omkring i skogen. Vi upptäcker allt från ugglor till skogsmöss och små, små fåglar. Nyfikenheten är stor och vi tar oss längre in i skogen, smyger sakta fram... Vad är det som lyser lite längre bort?

Vi sträcker på oss och blir lika höga som de högsta träden, böjer oss ner till myrorna och gråsuggorna. Vi vågar oss längre in i skogen och upptäcker fler spännande saker.

Det här var ett litet utsnitt från hur det kan gå till när vi gör sagoyoga med barn. I berättelsen vävs olika yogarörelser in och det är lika viktigt att försvinna bort i en fantasivärld som att uppmuntra till rörelseglädje. Vid varje sagoyoga-tillfälle kommer det massor med kommentarer, tankar och funderingar från barnen. Detta har gett inspiration till att skapa en bildvärld till den sagoyoga som vi berättar. Denna bildvärld har funnits några år, men har nu blivit en bilderbok!

Bilderna är målade i akvarell och sedan sammansatta med collageteknik. Vi har velat skapa en stil med lugn, luft och kontraster. Figuren har utvecklats från en figurativ form till abstrakt med fokus på rörelse och form.

Boken är en kombinerad bilderbok och faktabok och riktar sig till barn från cirka 4 år och upp till yogaintresserade vuxna.

Om Evelina

Hörde talas om barnyoga 2007 när hon arbetade som museipedagog och gjorde yoga på fritiden. Blev nyfiken och gick en helgkurs i barnyoga. Blev ännu mer nyfiken och hittade en längre utbildning – Kids yoga foundation, som drivs av Annica Skoglund. Har gjort sagoyoga med barn sedan 2011 och arbetar även som barnbibliotekarie.

Om Emma

Frilansar som grafisk formgivare och illustratör men tycker om att arbeta gränsöverskridande. Har en master i barnkulturdesign, vilket innebär ett medvetet barnperspektiv i designprocessen och att man tar barns lek på allvar. Är intresserad av vad som händer när kultur för barn och kultur för vuxna möts. Träffade Evelina under studietiden och där påbörjades samarbetet om bilderboken. Naturligtvis yogar även Emma då och då, på senare tid medicinsk yoga för sin MS.

Länktips

• Häng med på safariyoga för barn! av Sigdis Rutardottir.
• Nyfiken på att läsa mer om barnyoga? Klicka här!
• Härma barnen – mästarna i mindfulness, av Bianca Barck.

Läs mer om boken Sagoyoga här och här!

Köp boken Sagoyoga
Boken finns att köpa i nätbokhandeln, men kan även köpas direkt av förlaget Eklundpaglert för 160:- /st (plus frakt 39:-). Maila [email protected].

Mer rörelse. Mer glädje. Det är vad Yogobe och Yoga World tillsammans vill peppa dig till så här i början av året. Det är dags för 7 days of MOVE! Veronica "Vevve" Jäderlund och Linda Åslev guidar dig genom 7 minuter rörelse i 7 dagar i form av ett kort skönt flöde som du kan utöva varje dag under en vecka (eller längre om du skulle vilja det). Get up and MOVE! 

Rörelse är inte bara lika med träning. Rörelse är energi, glädje, närvaro och så mycket mer. Och för att verkligen få skörda frukterna av detta mirakelpiller är regelbundenhet A och O. Så gör lite varje dag, godis för både kropp och knopp! Följ med på de här sju dagarna och lägg en grund för en god vana med daglig rörelse.

Följ med, inspireras och inspirera i vår Facebookscommunity BEYOGA365 under veckan. Och bjud in dina vänner. Det blir så mycket roligare att peppa varandra!

7 days of MOVE - måndag till söndag kör vi:

Släpp loss det som sitter fast

Att röra på sig har så otroligt många fördelar, inte minst när vi känner oss tunga, ledsna eller lite nere, då kan rörelse frigöra sådant som sitter fast i kropp och sinne. Cecilia Gustafsson skriver så fint om just detta i sitt blogginlägg Nothing happens until something moves.

Solhälsningar eller grundning som alternativ

Alla är vi olika, och vi behöver olika saker vid olika tillfällen. Vill du kanske hellre göra solhälsningar under dessa sju dagar, eller behöver du grunda dig själv för att lugna sinnet och landa lite? Då kan du välja att istället köra sekvensen från en av våra tidigare inspirationsveckor 7 days of SUN eller 7 days of GROUNDING. 

Fö mer om Vevve och Yoga World kika in på hemsidan, Facebooksidan eller Vevves Instagramkonto.

Du är aldrig för gammal för att börja yoga! Det är verkligen 85-åriga Anna bevis på. Från att ha lidit av långvariga ryggproblem som ledde till en krokig rygg med begränsad rörlighet, till den svåra grad att hon behövde använda rullstol, kan hon nu äntligen få sträcka på sig igen. I denna video från New York Post får vi se de fantastiska effekter yoga kan ha, dess magi, helt underbart!

Anna Pesces svåra skolios gjorde att hon under årtionden gått med böjd rygg, vilket påverkat hela hennes liv. När hon av en specialist till slut introducerades för yoga, förändrades allt. Se den inspirerande videon här: 

Mer om yoga för seniorer

• Senioryoga - lär dig mer om varför yoga är så bra, oavsett ålder!
• Ta hand om dig - genom hela livet, av Lotta Ilona Bertilsson
• Att nå fram till demenssjuka genom yoga, av Eleonore Wesén
• Forskning: Yoga kan förhindra fallolyckor hos äldre

Källa: New York Post

Att vara tredjegångsföderska betyder inte att man är ett proffs. Att man har koll på läget. Här berättar jag om hur min rädsla och panik svämmade över inför förlossningen och hur min yogiska andning och fokus hjälpte när det blev skarpt läge!

Första förlossningen en mardröm

Så stod jag där igen. För tredje gången. Jag minns hur de pratade om mig som om jag var den med erfarenhet, jag hade ju gjort det förut, men i mig kändes det allt annat än så.

Min första förlossning 2004 var en riktig mardröm. Jag minns hur jag under slutskedet skrek till barnmorskan att hon antingen fick ta död på mig eller barnet, jag kände hur något var fel, men ingen lyssnade. Krysta, skrek de på varsin sida av mitt huvud när de två sköterskorna samtidigt tryckte uppe på min mage för att pressa ut bebisen. Inte förrän min dotters hjärtljud försvann kunde även de inse att det faktiskt inte gick och vidare hjälp togs till. En perfekt tjej på hela 4800 föddes till slut till världen. Men vem hade kunnat ana, jag såg ju så liten ut. Min andra förlossning 2006 gick som smort. På kort tid förlöstes min son som även han var stor, cirka 4700, och också han helt perfekt. Men trots denna fina upplevelse räckte det inte för att plåstra om såren och sudda ut rädslor inför min tredje förlossning 2016. Ärren var för djupa.

Tio år senare var det sen alltså dags igen. Jag vet att jag redan från början önskade mig att både denna graviditet och förlossning skulle bli bra. Jag hade som mål att stanna i kroppen, njuta, och verkligen uppleva allt nu när det uttalat var sista gången. Och nog fick jag uppleva och känna, men dessvärre inte bara bra saker.

Lagom är inte alltid bäst
Jag är inte känd för att vara ”Tjejen-Lagom”. Det har jag fått äta upp många gånger, men samtidigt kan jag inte heller påstå att det är ”lagom” som tagit mig framåt här i livet. Med det sagt förstår ni säkert också att det inte var ”lagom” som fick mig att börja en tuff sorgebearbetning under min sista graviditet. Jag ångrar inget, men det är nog inte heller något jag skulle rekommendera vidare med tanke på hormoner och annat som ställer till det i kroppen ändå. För er som inte vet riktigt vad detta innebär så handlar det kort och gott om att bläddra tillbaka i livets bok för att titta på gamla sorger som behöver läka och bearbetas. För min del, någonstans i kapitlet ”Min första graviditet och förlossning”, fanns det en hel del att titta på.

Ju djupare jag gick i det hela, ju räddare blev jag. Med bara några veckor kvar till förlossningen av mitt tredje barn kunde jag vid tillfällen uppleva riktig ångest. Jag var så rädd, men jag vågade inte berätta för någon av den enkla anledningen att alla runt omkring mig hade en bild av mig som den ”vana”. Jag hade ju gjort det här förut, och uppe på det är jag ju yogini också. Till slut gick det inte längre. Jag behövde få det ur mig, så jag berättade för min man och vår barnmorska. Där och då kändes det ändå skönt och hon skrev sedan in all information hon fick av mig i min journal så att bland annat barnmorskorna på förlossningen skulle kunna ta del av den. Så blev det dock inte.

I veckor gick jag öppen ca 3 cm utan att nått hände. Smärtorna jag upplevde i kroppen var hemska och flera gånger var vi in till förlossningen för att råd och hjälp. Men likt annan vård är även de tungt överbelastade så vi blev hemskickade med smärtlindring och sömntabletter, som egentligen inte var en bra lösning för mig utan blev istället liggandes.

Panikkänslor och yogisk närvaro
Sen kom då sista veckan. På måndagen fick vi genom en viktuppskattning reda på att även denna bebis vägde en bit över 4000 gram vilket väckte panik i mig. På grund av tidsbrist hade ingen läst mina journaler och tagit del av min rädsla, så istället för att ge mig det samtal jag behövde skickades jag hem med alla tankar och känslor att hantera själv. Detta följs sedan av att vi vid tre olika tillfällen blir lovade igångsättning på grund av bebisens storlek, och lika många gånger försökte jag mentalt förbereda mig. Men sen till slut blev vi ändå nekade på grund av platsbrist. Fjärde gången var droppen som fick det hela att rinna över, jag orkade inte mer. Vid det tillfället när barnmorskan ringde skrek jag rätt ut: - Fattar ni inte att jag är livrädd!? Jag orkar inte mer! Jag fixar inte det här! Jag grät så jag knappt fick luft och känslan jag hade i kroppen just då är det svårt att sätta ord på. Men nu ÄNTLIGEN skulle polletten trilla ner. Hon bad tusen gånger om ursäkt, men vad skulle det hjälpa mig. Där och då tog jag sen beslutet att göra det på mitt vis. Jag hade tappat all tillit till vården så jag vände in i mig själv och in i yogan. Till och med min man som ställer sig väldigt frågande till yoga sa till mig: – Emelie, det är dags nu. Gör din yoga, landa.

Innan förlossningen hade vi gått på olika kurser. För även om det var mitt tredje barn så var det min mans första. Vi fick tips om hur han kunde vara ett stöd för mig under förlossningen med än det ena och än det andra. Det var mysigt och en fin grej att göra, men inget vi skulle komma att ha användning av när det var dags. För när vi väl stod där kände jag direkt att jag behövde space. Det kom att handla om mig, bebisen och min andning. Ingen fick varken prata eller röra mig. Så kort och gott var det så det blev. Förutom de absolut sista minuterna med lustgas hade jag ingen smärtlindring utan istället mina yogiska andetag och en komplett närvaro som hjälpte mig att riktigt dyka in i värkarna. På 40 minuter öppnade jag mig från 5 cm till 10 cm och under den tiden föddes också vår lilla tjej. En otroligt intensiv och smärtsam förlossning, men som ändå blev så mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig.

Ta tillvara på tiden
En tid efter kontaktade barnmorskan mig som förlöste vår lilla tjej och undrade hur jag upplevt förlossningen. Jag berättade för henne att jag tog till min yoga varpå hon svarar att hon förstod att det var ”nåt” som hon uttryckte det. Hon menade på att hon sällan under sina 30 år på förlossningen sett en kvinna med ett sådant mentalt fokus.

Jag är idag tacksam för min resa genom en graviditet men stora doser känslor och en förlossning lika så. Men mest av allt är jag tacksam för det perfekta lilla flickebarn som föddes. Att bli mamma, igen, efter 10 år har helt klart sina fördelar. Jag har ju trots allt gjort det förut, och nu kan också jag känna att jag vet vad det handlar om. Det handlar om att ta tillvara på tiden, att vara här och nu. Rätt som det är så står barnen där som tonåringar och har fått sina första betyg i skolan. Och du, du står frågande och undrar vad tusan som hände.

Så njut!

Lästips

• Att se rädslan i vitögat inför förlossningen, av Therese Nanos.
• Tacksamhet & kärlek – våra vänner genom livet, av Carolina Molse.
• Det blir bättre – eller? av Malin Magnusson.

Vill du som gravid eller mamma få mer inspiration?

Vår Facebookcommunity YOGAMOM365 riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa genom yoga, meditation, kosttips och träning. Här kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, byta tankar och tips. Inte minst med många experter i Team Yogobe. Löpande genom året tar vi upp teman och inspiration till glad och prestationslös träning för kropp, sinne och själ med aktiviteter för dig som är gravid eller mamma. Inspirera och inspireras med oss! Läs mer om YOGAMOM by Yogobe här.

För oss på Yogobe betyder ni medlemmar allt! Era tankar och önskemål är guld värda. Här bjuder vi på inspiration från några av våra medlemmar och deras tankar om att yoga hemma, om regelbundenhet och hur yogan blev en del av deras liv. Läs och inspireras, kanske känner du att du också vill dela en historia, hör gärna av dig isåfall!

---

 

Vad är det bästa med att yoga hemma?

Amanda Lövgren:
Att det finns så många olika yogalärare som har så mycket olika kunskaper och att det är så lättillgängligt. Jag kan ta med mig mobilen ut till stranden och göra yoga. Även om jag kan yoga hemma själv behöver jag någon som vägleder mig.

Anna-Lena Alfredsson: 
Jag kan yoga när jag vill och hur mycket jag orkar för dagen, i och med att jag har mycket värk passar det mig väldigt bra. Jag har gått på några yogaklasser här i Arvika men jag tycker att allt finns på Yogobe. Det är så kul att det finns så mycket att välja på och jag kan välja filmer efter hur kroppen känns för dagen.

Sigdís Rutardóttir:
Tillgängligheten, jag behöver inte vänta utan jag kan yoga när jag vill. Jag bor i en liten ort där det inte finns en yogastudio och möjlighet att yoga varje dag. En annan sak är att jag inte behöver en barnvakt och jag kan välja hur lång tid det ska ta, det är ju viktigt när man har småbarn hemma. När jag fick barn tänkte jag: “jag kan inte komma i form och komma iväg och träna”. Nu kan jag röra mig fast jag är hemma och utan barnvakt. Jag gillar också att jag kan visa min dotter yoga och att hon får med sig det redan som liten.

Annica Gunnarsson: 
Jag kan göra precis vilken yoga jag vill, när jag vill. Jag har smärta och värk efter en komplikation sedan en operation, och därför är det särskilt bra för mig att yoga hemma. Jag kan prova mig fram och se vad jag orkar för dagen. Fungerar det inte kan jag avbryta och göra något annat. Dessutom kan man välja och vraka bland många bra yogalärare.

Hur kom du in på yoga?

Anna-Lena Alfredsson: 
Jag har fibromyalgi och problem med ryggen så det började med att jag ville stärka min kropp för att orka med vardagen och jobbet.

Hur får du till lite yoga varje dag? 

Annica Gunnarsson: 
Jag känner ju att det får mig att må så bra, både fysiskt och psykiskt. Det är mitt liv och det är underbart! Dessutom har jag alltid mattan och det jag behöver framme.

Hur har yogan påverkat ditt liv?
Amanda Lövgren:
Yogan har verkligen hjälpt mig att ta tag i mitt liv och göra mina tankar mer positiva. Jag blir mer harmonisk och tillfreds med livet när jag yogar regelbundet. Till och med min sambo märker när jag inte gör yoga och påminner mig när han tycker att det är dags.

 

Hur kom du igång med yoga här på Yogobe?

Anna-Lena Alfredsson: 
Jag följde temamånaderna, det var ett bra sätt att komma igång och upptäcka vad som passar mig.

Annica Gunnarsson: 
Jag började med nadi shodana och några enkla solhälsningar med Magnus Ringberg (se videotips längst ner), dem har jag gjort varje morgon nu i ett år, utifrån vad jag kan göra såklart.

Hur får du in en regelbundenhet i yogan?

Sigdís Rutardóttir:
Det är Facebookgruppen som inspirerar och pushar mig allra mest. Några andra saker är att jag har fört in yoga på fritids där jag jobbar och så använder jag mig mig av yogan när jag lägger min dotter varje kväll. Jag har även en buddha i vardagsrummet, som påminner mig om att hitta min matta och ta några djupa andetag. Det hjälper att ha rutiner och fina saker i huset.

Fin läsning – Mitt möte med yoga

Under hösten har flera av våra medlemmar öppenhjärtligt delat med sig av sitt möte med yoga, och hur det förändrat deras liv och blivit ljuset i mörkret. Läs deras gripande, fina och inspirerande inlägg här: 

• Från utbränd till yogaentreprenör - Yogobes VD Peter Munteanu delar sitt möte med yoga.
• Mitt möte med yoga: Att finna sin barndom, av Anja Åkesson
• Mitt möte med yoga: Jag är en krigare, av Maria Möhring
• Mitt möte med yoga: Genom sorgen och saknaden, av Carolina Molse
• Mitt möte med yoga: Från huvudet till kroppen, av Annica Holmberg
• Mitt möte med yoga: Kampen mot cancern, av Stephanie Skogsberg
• Mitt möte med yoga: Livets Berg-och-dalbana, av Josefin Trogen
• Mitt möte med yoga: Att finna ljuset i mörkret, av Linda Åslev

Fler lästips: 

• Kom igång med yoga och träning hemma!
• Ta del av ett nybörjarprogram.

• Skapa en regelbunden yogapraktik

​På bilden: Sigdis Rutardottir

Julafton är här och vi som finns bakom spakarna och styr skutan här på Yogobe vill passa på att önska dig en riktigt fin jul! Vi hoppas ni njuter av julen lika mycket som vi och gör exakt det du mår som bäst av. Här delar vi med oss av våra personliga tankar och rekommendationer för din yoga och träning i jul.

---

 

Yogobe Crews ledighetstips
 

Peter
Mitt varma tips är att ge sig själv 10 minuter nadi shodana. Lite andning kommer samla, lugna, landa och rusta dig med ett inre lugn och förmågan att hantera det yttre kaos som hör till pynt, bakning, lagning, klappar, Kalle Anka, kringresande, släkten och tomtar. Här guidar Ulrica Norberg dig genom tekniken för nadi shodana, växelandning. 

Anna
Jag vill rekommendera dig att under julledigheten ta till vara på tiden och skapa eller bibehålla en regelbundenhet i din yogapraktik och träning. Hitta närvaro i tillvaron och dig själv genom sekvenser som ger dig exakt det din kropp, ditt sinne och din själv behöver just nu. För inspiration på vägen till en regelbunden praktik läs gärna min kollega Peters inlägg från början av året om de olika faserna i vår praktik.

Alexandra
Under julhelgen vill jag varmt rekommendera dig att ägna en kvart innan läggdags åt att komma ner i varv och landa efter dagen som varit tillsammans med härliga Stine Rosén och hennes YUMMY sleepy time yoga. Vill du svettas lite mer är min favoritklass just nu Jossans Bodycheck Vinyasa.

Linda
Mitt tips att är att ge dig själv mjuka, härliga rörelser som går helt i linje med en avslappnande ledighet, ge dig tid att komma ikapp genom att gå igenom kroppen med Chakra Flow: Fördjupning av kroppens sju chakran med Ulrica Norberg och avsluta med vår andra Ulrica; HoliYoga: Andningsmeditation - utforska andetagets rörelse i kroppen med Ulrica Gulz. Ta hand om dig själv och sprid sedan ditt vackra inre ljus till dem runt dig! Namaste! 

Camilla
Under långledigheter när det generellt finns lite mer tid gillar jag att testa flera vieosekvenser efter varandra, gärna bygga ihop ett eget program! Att kombinera ett mer fysiskt ansträngade pass följt av ett återhämtande rekommenderas varmt. :) Ett tips är att testa någon av Johannas Power Intensive pass följt att ett yinpass, exempelvis Jennie Liljefors sköna sekvens på 45 minuter eller Ulrica Norbergs Yin för ländryggen alternativt hennes Meditative yin, båda 30 minuter. 

Rebecka 
Jag önskar er alla en riktigt god, lugn, skön och förhoppningsvis VIT jul. :) Själv hoppas jag på svettiga stunder i skidspåret kombinerat med härlig yoga framför en sprakande brasa. Monika Björn har ett superbra program anpassat för just skidåkare där jag hämtar inspiration under skidsäsongen. 

Bianca 
Jul betyder tid tillsammans med familjen för mig, så jag vill tipsa om en massagesaga för barn: Rymden. Min dotter tycker att den är mysig och fnittrig på samma gång. :) Plus i kanten från mig är att dottern som har myror i brallan jämt faktiskt sitter still med mig en liten stund...

Andrea
Jag älskar december månad, men samtidigt blir den lätt ganska intensiv och det är mycket som ska hinnas med innan den 24:e. Mitt jultips är därför att låta kroppen slappna av i lite skön yin under mellandagarna. Samla familjen, bulla upp med bolster/kuddar, block/böcker och låt kropparna släppa på spänningar och öppnas upp. Josefine har två riktigt sköna klasser för detta. 

Sonja
In Finland the christmas traditions include a lot of sitting: in the car when we visit our beloved ones, by the christmas tree where we sip some glögg and over the table where we eat the delicious homemade food surrounded by candlelight. However, it's not very good for our body. That's why I recommend this sweet Ishta class by Sarah Platt-Finger - it releases all the tensions from your hips and makes you feel way more relaxed.

Vevve
I julens tecken vill jag känna in vad jag behöver för stunden. Vill därför tipsa om Espressoyoga med Milla Floryd, ett lugnt, inkännande pass som väcker kroppen med rotationer. Perfekt pass att starta juldagsmorgon med.

Tobbe
Det blir lätt mycket jobb och stillasittande inför julen. Tipsar här om Elvis in the pelvis med Viktor Frih – ett kort och roligt pass att köra under julledigheten. Shake it!

Fredrik 
Jag vill tipsa om videos som bland annat tar hand om våra handleder nu när vi är lediga och kan vila lite från tangentbordet. Två bra sekvenser är Milla Floryds video med lindrande övningar för handleder, axelleder och nacke, Johanna Anderssons video med effektiva stretchar & styrketräning för dina handleder samt Camilla Oldbergs kontorsyogasekven HÅLL HÄNDERNA HELA: Kärlek till dina händer och handleder.

Alexander
Under julen tycker jag det kan vara skönt att få röra på sig ordentligt mellan all mat och stillasittande med släkten. En riktigt skön genomkörare jag vill tipsa om är SWEAT PARTY: Effektivt helkroppklass för styrka och rörlighet 20 min med Tanja Djelevic. 

Jesper
Eftersom jag sitter vid datorn mycket till vardags tycker jag att korta kontorsyogasekvenser är perfekta, och de kan lika gärna utföras under ledigheten. Exempelvis Camilla Oldbergs RYGGRÄDDAREN: Ta hand om ryggen när du sitter mycket.

God Jul & Gott Nytt År från oss alla i Yogobe Crew!

Det finns mängder med olika yogastilar, alla som egna små individer med olika egenskaper. Ofta handlar det om flöden, kraft, aktivitet – det som även kallas yang. Men så har vi även lilla yin. Liten som börjar bli stor. För vi har äntligen börjat förstå vikten av att balansera upp all vår yang med stillhet, mjukhet, återhämtning, trycka på reset – vi börjar hitta yinyogan. Här delar jag med mig av en livsförändrande händelse som för alltid stoppat yinyogan ännu djupare in i mitt hjärta. 

---

En sal till bredden fylld av yogaälskande kvinnor. Endast ett lätt ljus från neddimmade lampor ackompanjerat av lugnande musik. Musiken, denna trogna vän genom livet, som kan vända humöret på ett ögonblick, som kan tända ljuset när allt känns mörkt. Bolster, klossar, straps och filtar över högt och lågt. Den mjuka rösten med orden som alltid når fram till mig, in i mig. 

En kropp som sagt ifrån. En inre brottningsmatch som pågått oändligt länge, en kamp som för alltid står utan vinnare. En axel som spökar. En skadad höft som smärtat och plågat under vad som känns en evighet vid det här laget. Även ett år kan vara evighetslångt ibland, inom oss. Känslomässigt. 

Den fjärde och sista dagen på en yinyogalärarutbildning som jag längtat så efter. Men där jag inte alls känt mig fullt närvarande. Där frustrationen varit min största fiende. Men inom mig har jag istället intalat mig själv att det är den trasiga höften, min ickesamarbetande kropp som är fienden. Så ligger jag här igen, sista morgonklassen de här dagarna. Frustrationens tårar bränner under ögonlocken. Tankarna snurrar.

Varför. Varför i hela friden kan inte jag göra positionerna. Jäkla höft. Varför ska hon prompt välja dem som jag inte kan göra. Varför. Varför. Varför. Jäkla skit. 

En liten, stilla skiftning
Liggande på rygg med ett strap om min fot. En viskande fråga när hon passerar min matta. Kan positionen se ut så här? Ja, det funkar för min höft. Bra. Det bränner fortfarande bakom ögonlocken. Men något börjar samtidigt sakta förändras. En lätt, knappt märkbar skiftning. Men den är där. Acceptans. Ordet som snurrat i mitt huvud länge får till slut fäste. Det är som det ska. 

Brännandet i ögonen är fortfarande kvar och har omvandlats till några ensamma tårar som sakta börjar fylla ögonen till bredden vid det här laget. 

Andra benet. Hamstring. Öppna upp. Twist. Foten och knät tillbaks någonstans ovanför, utanför, axeln. Hon passerar igen. Stannar. Viskar. 

– Känns det bättre även på den här sidan så här?
Händerna på min fotsula, en liten, liten justering. Tårarna har nu svämmat över ögonen och börjat rinna längs kinderna. Beröring. Kontakt. 

Så. Plötsligt. Ett mentalt PANG. 
Tårarna går från ett lätt rinnande till en störtskur, en flod som tar över totalt. Som ilsket river med sig allt i sin väg. Kontrollen är borta. Jag är förlorad. Jag kan inte ligga här och hulka, nästan skrika ut det som bubblar där inne. Det är 40 andra här inne. Jo, det har snyftats på sina ställen i salen. Men inte så här. Det går ju faktiskt inte. 

Hon sätter sig på huk. Lägger sin hand på min mage, masserar den ömt. Håller min hand. Viskar lugna ord. Det är OK. Släpp ut det. Och jag skiter i allt vad kontroll heter, för den finns ändå inte där. Jag släpper taget. Jag gråter som aldrig förr.

Surrender. Let go.

Jag älskar yinyoga
Jag visste det redan innan. En otroligt otippad kärleksaffär om jag får säga det själv. Jag stilla så länge, utan flöden? Jaaaaa! För det här är jag! 

Stillhet. Närvaro. Känsloflöden. Tysthet. Meditativt. En otrolig mental utmaning, på så många plan. Att kunna sitta still. Att göra det under flera minuter. I en position som inte ska kännas så mycket. Till skillnad från de där kraven man tidigare ställt på att “Ska det ge effekt så ska det banne mig kännas. Rejält.” Att efter ett tag känna att man bara vill ut ur den här himla positionen. Men med hjälp av andningen hitta acceptansen. 

Den där dagen förändrade så mycket. Jag svävade på moln veckan efter. Jag undrade varför alla tittade så i tunnelbanan. Jaha, jag går runt med ett fånleende. Eh, ok. Eller, snarare, inte ok. Pinsamt...

Fast, nä. Skitsamma. För jag mår så bra. Mina höfter blev efter detta så mycket bättre. Det tog tid. Det behövde få ta den där tiden. Det behövde kännas för jäkligt. Tålamod är inte min starka sida.

Stolthet. Jag hittade in i mig själv. Det där som satt fast, jag, på egen hand, med guidning på vägen, jag själv, gjorde det. Så tack till mig själv. Och tack till min guide på vägen, min lärare, Ulrica Norberg.

Jag älskar yinyoga. BFF’s. På riktigt. 

Mina favorityinsekvenser

 

Yogobe Video: a2u5 Yogobe Video: ut48 Yogobe Video: e52m Yogobe Video: 8k5d

 

Mer yin

• Lär dig mer om Yinyoga här!
• Yin - ett tillstånd - magiska ord av Cecilia Gustafsson
• Yinyoga & konsten att släppa taget, av Sofie Ringsten

Lever du din dröm? Inför ett nytt år kan det vara bra att fundera över om du har rätt målet i sikte. För det gäller att inte växla drömlivet med ett perfekt liv. Här skriver en av våra medlemmar, Malin Magnusson, om hur drömlivet är "en tråkig Svensson"!

En dröm kan vara så mycket

Jag har en fantastisk vän som heter Jacob. Han är inte min närmsta vän och vi hörs ganska sällan nu för tiden men när omvärlden känns mörk och dyster, så tänker jag på honom. Jacob är osjälvisk, prestigelös och anstränger sig för att göra medvetna val med hänsyn till djur, miljö och andra människor. Han ger mig hopp om mänskligheten. Jag behöver honom.

Jacob är låtskrivare och sångare/gitarrist i ett band som heter Neverstore. För ett antal år sedan hade de en hit som hette L.Y.D. (live your dreams). Jag minns det så väl för på den tiden jobbade jag på Elgiganten och deras video spelades hela tiden på MTV, på TV-väggen.

När vi träffades så kom vi att prata om låten. Jag kände mig lite obekväm av ämnet. Jag älskade mitt jobb och företaget jag jobbade på, men jag kunde väl inte säga att jag levde ut min dröm där. Jacob skrev sitt eget material, hade fullt med spelningar både i Sverige och utomlands och skulle senare vinna flera priser både med sitt band och personligen. Han hade verkligen gått all in på sin dröm.

Lite försiktigt så menade jag att det inte skulle fungera om alla levde sin dröm. Hur skulle det se ut om alla blev artister, författare, elitidrottare och så vidare? Vi behöver människor i alla yrken, inklusive någon som städar tunnelbanan.

Hans svar förändrade så mycket i mig. Han sa att för den personen som städar tunnelbanan kanske drömmen är en familj. En dröm behöver inte vara att erövra världen med det man gör och ingen dröm är mer eller mindre värd än någon annan.

Vi behöver framtidsönskningarna
Nu några år senare så kan jag fullt ut känna att jag lever min dröm. Jag har två underbara barn, en sambo jag älskar av hela mitt hjärta, två mysiga katter, bor i hus med ett härligt uterum och jag har ett jobb jag trivs med. Alla detaljer är inte 100 %, men det kommer de aldrig bli, vilket även är tjusningen. Vi behöver något att jobba mot och saker att önska oss. Vi kan inte uppskatta det bra i livet, utan det som känns mindre bra eller är jobbigt. De människor som vi anser leva sin dröm har tveklöst också sina problem, som de har fullt upp med.

Jag gillar trygghet, planering och ordning. Jag drömmer inte om att resa jorden runt med en ryggsäck, jag gillar charter till Mexico. Jag föredrar lugna hemmakvällar framför folkfyllda tillställningar och jag vet att jag inte skulle vilja bli någon toppchef som jobbar hela tiden, för jag vill spendera mycket tid med mina barn. Och det är ok. Det är ok att vara ”villa, Volvo, vovve”. Det är så lätt att börja sträva efter någon annans dröm eller det man ”ska” drömma om, men jag är hellre tråkig Svensson än att försöka vara något jag inte är.

Jag lever min dröm. Jag har saker jag önskar mig, sidor jag vill utveckla och mål jag vill uppnå. Mitt liv innehåller massa skavanker och rollen som småbarnsmamma är överväldigande och skitjobbig, MEN jag skulle aldrig vilja byta mitt liv mot någon annans.

Följ drömmen, men se till att målet i siktet är rätt för just dig och förväxla inte drömlivet med ett perfekt liv utan motgångar, dilemman och svårigheter, för dit kommer vi aldrig. Skulle vi göra det, så skulle vi garanterat tröttna på väldigt kort tid.

Tack Jacob!

Lästips

• Gå inte förbi – finn lugnet & njut av juletiden, av Kitty Strand.
• Vem drömmer inte om en yogisk förlossning, av Maja Tervell.
• Läs mer om mindfulness här! Kanske extra viktigt i juletider att bara pausa en liten stund..

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.