Mitt möte med yoga: Genom sorgen & saknaden

13 september 2015 | Av Yogobe

Under ett antal söndagar delar några av Yogobe's fantastiska medlemmar öppenhjärtligt med sig av sina resor. Resor genom livet och hur de mött yogan. Resor fyllda av smärta och sorg, men också kärlek, inspiration och värme. Resor där livet fått en ny riktning i livet, där motgångar blivit till lärdomar. Där kärleken till livet fått födas, och där sorg fått bearbetas. Att möta yoga är ett kapitel i vårt liv och idag berättar Carolina Molse om hur hennes möte med yogan blivit hennes ljus i mörkret efter att ha förlorat sin dotter i cancer. 


Med yogan genom förlust och sorg

Mitt första möte med yoga skedde av en slump i januari 2013. Ett gäng trevliga högpresterande småbarnsmammor drog igång en klass i Ashtangayoga för nybörjare innan jobbet.

Fyra månader senare dog min 6-åriga dotter i den cancersjukdom som hon kämpat mot sedan hösten 2011.

Som tonåring tränade jag löpning och har egentligen alltid sprungit. Under Anna Sofias sjukdomstid tränade jag för att orka. Det blev många lopp med fokus på att hela tiden bli snabbare. Efter Annas död sprang jag både Lidingöloppet på rekordtid och två månader senare mitt första maraton. Jag sprang för att överleva och för att hitta tillbaka till den jag en gång var. Jag styrketränade för att kroppen skulle hålla. En stark kropp bar en själ tyngd av sorg och saknad, och under en period fungerade det, men glädjen försvann och min kropp blev trött och tog stryk. När livets fundament vacklade sökte jag tryggheten i att uppmärksammas för mina prestationer. Så fel ute jag var. Den personen som jag försökte springa ikapp fanns inte längre.

Möta styrkor och svagheter på mattan
Däremot fanns yogan hela tiden i bakgrunden. Och det är på yogamattan som jag möter mig själv på riktigt. Att praktisera Ashtangayoga är för mig en livslång resa som täcker in så många aspekter av livet själv. I början var det mycket sorg som kom ut. Men också en klarsynthet, som jag efter att ha mött livets absolut värsta tragedi, famlade efter.

På yogamattan möter jag mina styrkor och svagheter. Jag utmanas i att fokusera på mig själv och att inte snegla på grannens prestationer, jag försöker lyssna på min kropp och kärleksfullt, inte prestationsinriktat, utmana den. Det är inte en slump att jag fastnade för Ashtangayoga som är en fysiskt utmanande form av yoga. Jag älskar dess meditativa flöde där rörelser och andning sker i harmoni. Jag tilltalas av att den enklaste rörelse kan förfinas i all oändlighet samtidigt som den ena positionen kan läggas till den andra när jag väl är redo. Jag fylls av förundran över att jag, när jag vissa gånger är någon annanstans mentalt, har en kropp som visar vägen till stabilitet. Andra gånger, när jag känner mig hur fysiskt instabil som helst, gör Ashtangayogans meditativa flöde med förutsägbara positioner att kroppen ändå bär.

På yogamattan investerar jag kärlek i en kropp som ska hålla så länge jag får förmånen att finns i den här världen. Det är svårt att förklara men att se en liten flickkropp tyna bort i cancer får mig att inse vikten av att vara rädd om min kropp, att stärka den på rätt sätt och att bygga upp en kroppslig styrka som går hand i hand med hur själen mår.

Yoga och meditation är kärlek
Jag är inne på tredje året utan min älskade mellanflicka och det är först nu, tack vare daglig meditation och yoga, som jag börjar hitta fram till den människa jag vill vara. Sorgen och saknaden efter Anna gör att jag ibland går vilse i mig själv och det jag en gång trott på. Genom att prioritera stillhet får jag lättare att hitta hem. I stunder av tvivel och hopplöshet brukar jag tänka på min Anna. Kärlek är ordet som då kommer till mig och som jag låter bli mitt inre kompass. Yoga och meditation är för mig kärlek.

I dagarna väntar jag mitt fjärde barn och jag har praktiserat Ashtangayoga under större delar av graviditeten. En underbar gåva som har skänkt mig en stor dos av kärlek men också ödmjukhet inför min kropp - en växande mage sätter begränsningar som gör det omöjligt att inte lyssna på den.


​Varma hälsningar,
Carolina 

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Lästips

Här kan du läsa fler berättelser om medlemmars möte med yogan:

Vill du dela med dig?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till [email protected] så sprider vi mer till fler.


Du vet väl att du i våra Facebookcommunityn BEYOGA365 och YOGAMOM365 kan ta del av kunskap samt både inspirera och inspireras av tusentals yogisar!? Låt oss tillsammans sprida mer värme, kärlek och yoga. 

Yogobe

Vi skriver, kurerar, skapar och gör vårt yttersta för att inspirera och guida våra läsare och medlemmar till balans och hållbar hälsa. När du saknar kunskap eller material inom ett visst ämne, tveka inte att kontakta oss: [email protected]

Yogobe Nyhetsbrev
Vill du få inbjudningar, tips och inspiration direkt i din brevlåda online?

Läs vårt senaste nyhetsbrev