Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

Ge och få gratis Yogobe i jul

Ge och få gratis Yogobe i jul

14 desember 2016 | Av
Yogobe

Oj vad tiden går fort! Ännu ett år börjar lida mot sitt slut och det är snart dags att välkomna 2017. Men innan dess och såhär i juletider vill vi passa på att ge gratis Yogobe till fler! Kom ihåg, en kvart om dagen är bara 1 % av ditt dygn. Vi vill peppa dig att göra mer av det som får dig att må bra under det kommande året, och välkomnar dig att bjuda med dina vänner på tåget. Delad glädje är dubbel glädje!

Så här kan du få och ge gratis Yogobe

  • Du som har ett konto hos Yogobe idag men inte är betalande medlem (eller har gratisdagar kvar) vill vi välkomna tillbaka för en ny 14-dagars testperiod i december. Perfekt i juletider! Allt du behöver göra är att svara på några enkla frågor med syfte att göra Yogobe till en bättre tjänst. Sedan är det bara att rulla ut mattan och trycka på play tillsammans med oss! Logga in på ditt konto, gå till MY PAGE för att svara på våra medlemsfrågor.
  • Yogobe som julklapp: Ge 14 dagar Yogobe till nära och kära. En perfekt julklapp tycker vi! Som inloggad hittar du värva-en-vän funktion på MY PAGE. Antingen ger du denna specialkod som digital julklapp eller så skriver du tydligt ner den på ett egenkomponerat julkort! Som tack får du gratis Yogobe: För varje vän, kund eller kollega till dig som sedan väljer att inleda en prenumeration om minst 189 SEK/mån så uppgraderas ditt konto helt automatiskt med 30 gratisdagar. Om du känner många som skulle må bra av att yoga och träna med Yogobe så skulle vår tjänst i princip kunna bli helt gratis för dig. <3 Har du fortfarande frågor och vill veta mer: Läs mer om hur det fungerar här!

TIPS: Använd ditt friskvårdsbidrag innan 31 december

Du vet väl att du kan använda ditt friskvårdsbidrag på Yogobe?! Om du har kvar friskvårdspengar för 2016 har du fram till 31 december att utnyttja dem, annars brinner de inne. Välj om du vill betala för en månad, ett kvartal eller ett helt år. Du får tillgång till hela vårt videobibliotek med yoga- och träningsvideor online. Läs mer hur du använder ditt friskvårdsbidrag här!

Frågor & info

Om du har några frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på [email protected].

Open post
Yin is in!

Yin is in!

06 desember 2016 | Av
Yogobe

”Yinyoga är den mjuka vishetens väg till vårt sårbara hjärtas skönhet”. Så vackert beskriver yogaläraren Surya yinyoga. Här berättar han hur yinyoga kan hjälpa oss nå vårt inre, såväl på ett fysiskt som ett mentalt och psykologiskt plan.


Att tillåta sig att röra vid sin egen skörhet

Det var andra dagen på lärarutbildningen i yinyoga och i en paus gick jag fram till läraren Biff Mithoefer:

– The pain, the Pain!? frågade jag med glimten i ögat. What should I do with the pain? 
Han log ödmjukt och svarade:
– I don’t know what you should do with your pain.
Det är kanske ett av de bästa svaren (icke-svaren) jag fått.

Yinyoga kan ibland vara både smärtsam och utmanande efter några minuter i samma ställning. Vi kan uppleva en ”smärta” som inte är skadlig, men som trots sin dova odefinierbarhet, ändå är högst påtaglig. Om vi lägger till sinnets ibland flackande orolighet, så är det inte alltid vare sig lätt eller bekvämt att stanna kvar en längre tid i yinyogans positioner. Jag tror inte att jag är ensam om denna upplevelse.  

Samtidigt växer yinyoga i popularitet. Eller för att uttrycka det med Bernie Clark’s ord: ”Yin is in!” 

När vi kommer ur en yinyogaposition som vi befunnit oss i några minuter kan vi uppleva en skörhet. Det är just denna känsla av skörhet som vi vill åt. Det betyder att vi har kommit åt kroppens fascia, som ibland även benämns bindväv. Det slår mig att det finns en poetisk skönhet i detta. Det är när jag accepterar och tillåter mig att röra vid min egen skörhet på ett påtagligt sätt i både kroppen och sinnet, som jag kan möta mig själv och växa. Samtidigt stärks och aktiveras kroppens fascia och dess rörlighet ökar.

”The practise of yinyoga is acceptance but the heart of yinyoga is compassion.”

Med yinyoga hittar jag in i hjärtat
För mig har det alltid varit en stor hjälp att ha en filosofisk förståelseram för det jag gör på yogamattan. Det hjälper mig att tänka att det jag gör handlar om att öva acceptans och medkänsla snarare än att enbart ”stretcha”.  

Ibland har jag saknat ”hjärtat” i yogafilosofin. Vi disciplinerar ömt kroppen som ibland är lite ”dull”, stillar vårt sinne som ofta är spretigt och oroligt, för att själen, som alltid är lysande och perfekt, tydligare skall kunna lysa igenom. Ok, jag köper det, men vart tog hjärtat vägen? 

I yinyoga så hittar jag hjärtat igen! ”The heart of yinyoga is compassion!” 

När jag nu går min andra yinyogalärarutbildning så fick vi frågan av vår lärare Sofie Ringsten: ”Vad är yinyoga?”

Efter en del funderande bubblade svaret upp till ytan inom mig:   
”Yinyoga är den mjuka vishetens väg till vårt sårbara hjärtas skönhet.”

Jag önskar dig allt det goda som livet har att erbjuda, 

Med värme, 
Surya

Mer yinläsning


Om Surya 

Surya är grundare av Nordiska Yogalärarförbundet och driver yogastudion Huddinges hjärta.
På somrarna har han yogaretreat på Kreta tillsammans med Maria Rommel, läs mer och boka din plats här!

Sköna yinsekvenser online

Yogobe Video: 6er2 Yogobe Video: f64x Yogobe Video: a2u5 Yogobe Video: t24e
Open post
Vem drömmer inte om en yogisk förlossning?

Vem drömmer inte om en yogisk förlossning?

01 desember 2016 | Av
Yogobe

En förlossning där du bara andas dig igenom födseln och bebisen sådär käckt ploppar ut. Och där sitter du på huk medan din partner tar emot barnet, blodig och slemmig och…. Hör du hur skivan hackar, till och den glamorösa yogiska förlossningen bara försvinner iväg? För kan man verkligen föda yogiskt? Här berättar en av våra medlemmar, Maja Tervell, om hur poletten äntligen trillade ner under hennes tredje förlossning, och ger dig som ska föda barn några tips inför den stora händelsen!

Du väljer hur du förhåller dig
Såklart att man kan ha en yogisk förlossning! Så yogisk som man själv vill att den ska bli. För är det något som jag lärt mig efter mina tre förlossningar så är det att det mesta sitter i ditt eget huvud. Du själv är den enda som kan bestämma dig hur du ska förhålla dig till livet. Förlossningen inkluderad.

För självklart är det inte alls säkert att den blir glamorös, enkel eller alls som du vill. Men det är bara din egen inställning som avgör hur du ska förhålla dig till den. Och mitt största tips är att använda alla fina verktyg som yogan ger oss.

Under min tredje graviditet hade jag äntligen fattat grejen med hur yogan kunde stötta mig och min partner. Även om jag gått på gravidyoga vid alla graviditeter så var det först vid den tredje som polletten trillade ner på riktigt. Jaha, slappna av i BÄCKENET? Det är alltså genom mitt BÄCKEN som bebisen ska komma ut? Och om jag sitter i kråkan så öppnar sig mitt bäcken 1,5 cm extra? JAHA! Känslan var nästan: varför har ingen sagt det här förut? Även om såklart min yogalärare hade sagt det ett antal gånger. Och även om jag hört att jag måste försöka vila mellan värkarna och att det var bra att bada innan man skulle föda så var det liksom som om att jag inte riktigt förstått det. Så den där aha-känslan som kom innan min tredje förlossning var rätt skön.

En doula för extra pepp och stöd
Såklart skulle vi ha med en doula kom jag på! Någon som kunde stötta oss under förlossningen, vara länken till barnmorskan och underlätta för oss så att min partner helt kunde fokusera på mig (till exempel kan doulan finnas som uppbackning om partnern behöver gå på toa, för gud förbjude att partnern lämnar den födande kvinnan mitt i en värk bara för att hen ”behöver kissa”). Men också väldigt mycket som en extra hjälpande hand. Varför inte hjälpas åt vid livets tuffa tillfällen, istället för att själv stånga sig blodig? Att det var min mamma som jag ville ha med som doula verkade ändå min partner helt okej med. (Vem skulle inte vilja samarbeta med sin svärmor under jobbiga förhållanden, haha?) Även om jag VET att jag och min man klarar av det själva. Det har vi gjort två gånger tidigare. Och det är absolut inte det att jag inte tycker min man gjort ett strålande jobb. För det har han. Han har varit ett otroligt bra stöd. Men rutinen har väl gjort mig klokare också kanske. Och jag tror att det blir bra avlastning för honom. Min mamma är en av mina bästa vänner. Och jag ville ge henne den här upplevelsen. För jag trodde hon skulle njuta. Och jag vet att hon är super på att peppa. Hon har ju hjälpt mig genom livet. Så jag tänkte att hennes stöd skulle vara mycket värt.

Så när vattnet gick när jag låg i sängen mitt i natten, tio dagar efter utsatt bäst-före-datum, eller nej, jag menar beräknat datum, värkarna tilltog och jag kände att Nu kör vi! så ringde vi in barnvakt (min pappa) och doula (min mamma) och åkte in till förlossningen. Spända av förväntan – äntligen skedde det som vi väntat på så länge – men också lite nervösa – ska vi verkligen utsätta oss för det här igen?

Läppar som läppar
När vi kom in till förlossningen så fick jag lägga mig i sängen för att ta alla tester. Jag var bara öppen några centimeter än så länge (Suck!). Barnmorskan behövde också lyssna på bebisen för att se att den mådde bra. Vi satte på min musikspellista med mina yogamantran som jag förberett och det gav mig direkt en känsla av lugn och att detta skulle vi fixa. Jag satte på mig TENS-apparaten som gör att smärtan i värkarna minskar lite.

Alla tester såg bra ut, så barnmorskan satte akupunktur på mig och vi bestämde oss för att jag skulle ta ett varmt bad för att kunna slappna av. Det var verkligen skönt att känna vattnets värme och det gav mig en känsla av tyngdlöshet, som kändes fantastisk med min stora mage. Det där med bad kan jag verkligen rekommendera! Varje värk försökte jag andas igenom och mestadels hängde jag på huk mot badkarskanten så att bebisen lättare skulle komma ner genom mitt bäcken. Absolut inte lätt eller smärtfritt på något sätt, om jag minns rätt, men med mina yogaförberedelser och ett otroligt stöd från min man och vår doula så gick det bra. Andas och glöm inte slappna av i munnen! Om du inte visste det så är käkarna starkt sammankopplade till vårt bäcken. Så om du slappnar av i munnen så slappnar även ditt underliv av. Tänk läppar som läppar!

Efter badet hade styrkan på toppen av värkarna trappats upp till nästintill outhärdliga och jag gick med på att ta lustgas för att kunna fortsätta slappna av. Barnmorskan undersökte mig igen och nu var jag nästan helt öppen och fick tydligen börja krysta när jag kände att krystvärkarna kom. Jag och min man kollade på varandra med samma min: vadå, redan??

Efter mindre än tre timmar inne på förlossningen så födde jag, tillsammans med min man och vår doula, en frisk och underbar dotter! Hon var mindre än sina storebröder, men en exakt kopia av dem när de föddes. Helt perfekt! Tio fingrar och tio tår. Det är ofattbart så små de kan vara, dessa fingrar och tår.

Även om det gör för jäkla ont, så är det en av de häftigaste grejerna i livet att just föda barn. Det går inte att förklara för någon som inte gjort det. Men det kommer ju faktiskt ut ett barn ur mig, som sedan kommer bli helt beroende av att jag tar hand om det.

Mina tips till dig som ska föda barn:

  • Gå en gravidyogakurs när du är gravid, där andningen står i fokus och du får känna en fin kontakt med din bebis i magen. Allt blir lite mer verkligt då!
  • Ta gärna med en doula som kan stötta dig och din partner under hela förlossningen och även tiden före och efter om ni vill.
  • Ett varmt bad när ni kommit in till förlossningen är väldigt lugnande och gör det enklare att slappna av.
  • Jag hade gjort små förlossnings-pepp-lappar innan, som jag tänkt använda under förlossningen. De togs dock aldrig upp, men jag visste hela tiden att de låg där i väskan och jag visste vad det stod på dem. Jag hade skrivit upp korta meningar eller ord som kunde hjälpa oss under förlossningen. De sammanfattade egentligen allt jag gjort för att ladda upp, med yoga, meditation och andningsövningar. Där stod mina målbilder och fina uttryck från min yogalärare, som till exempel: ”Nu är du en sammandragning närmare din bebis.” ”Slappna av i käkarna.” ”Snart får du träffa din bebis.” Det kan verka lite klyschigt, men allt kan bli så overkligt när man ligger där och har sjukt ont. Och då hjälper det att få veta att det är ju faktiskt en bebis som snart ska komma ut. Inte ett badkar.
  • Det här med målbilder är också bra! Tänk ut en målbild innan och berätta den för den som är med på din förlossning. Så kan hen påminna dig om den när det känns jobbigt under förlossningen. Målbilden kanske kan vara att bebisen ligger på ditt bröst efter förlossningen, att du sitter hemma på favoritplatsen och ammar eller att din partner bär bebisen alldeles nyfödd i babyskyddet på väg mot bilen.
  • Försök slappna av! Jättesvårt när det gör ont! Men försök slappna av i ditt bäcken. Det är ju genom det som bebisen ska komma ut.
  • Alla känslor är såklart äkta, men kom ihåg att du är inte dina känslor. Det kommer göra ont, men du kommer klara det! Hur du styr ditt sinne och din inställning bidrar till stor del till hur du kommer uppleva din förlossning. Njut! Acceptera! Älska!

Lästips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Vill du läsa mer om och av Maja Tervell så hittar du hennes hemsida här!

Open post
Yogobes Julkalender 2016

Yogobes Julkalender 2016

30 november 2016 | Av
Yogobe

Under december kommer Yogobes Julkalender dagligen att bjuda på en yoga- eller träningvideo, helt gratis! Klasserna kommer delas på vår Facebooksida och är tillgängliga för alla. Följ med genom dessa 24 dagars julmagi och ge även dina vänner chansen att prova på yoga och träning online med inspirerande och kunniga lärare i Team Yogobe. Läs mer om årets julkalender här! 

Så här fungerar julkalendern

Varje morgon från den 1 till den 24 december kommer vi att dela en ny video på vår Facebooksida. Sekvensen är tillgänglig från kl 06.00 fram till midnatt samma dag och endast på Facebooksidan.

Värva en vän och få gratis Yogobe

Du som medlem på Yogobe kan peppa dina vänner ännu mer att komma igång med nya goda vanor, genom att prova på vår tjänst 14 dagar, och samtidigt få gratis Yogobe om de sedan blir betalande medlemmar. Sprid din personliga kod, som du hittar på MY PAGE. Alla dina vänner som inte tidigare testat Yogobe får 14 dagar gratis yoga och träning online. För var och en av dina vänner som sedan inleder en betalande prenumeration (för minst 189 kr) får du automatiskt en gratis månad. Läs mer här eller gå till MY PAGE och dela din kod på en gång!

Använd ditt friskvårdsbidrag

Du vet väl att du kan använda ditt friskvårdsbidrag på Yogobe?! Välj om du vill betala för en månad, ett kvartal eller ett helt år. Du får tillgång till hela vårt videobibliotek med yoga- och träningsvideor online. Läs mer hur du använder ditt friskvårdsbidrag här!

Frågor & info

Om du har några frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på [email protected].

Samarbetspartner

För årets julkalender samarbetar Yogobe med Kurera.se – för friskvård och naturlig hälsa. Vill du också vara samarbetspartner? Kontakta PR-ansvarig på [email protected]!

Open post
Ett annat sätt att bemöta lidande

Ett annat sätt att bemöta lidande

29 november 2016 | Av

När vi har empati inför andra människors upplevelse av smärta och ångest kan vi uppleva deras lidande inom ramen för våra egna kroppar. Larmrapporter om människor inom vård, skola och serviceyrken som drabbas av känslomässig utmattning har förekommit under en längre tid. Finns det kunskaper att hämta från österländska kontemplativa traditioner som kan skydda oss mot empati-trötthet?

Risken med empati och känslomässig smitta

Att känna med andra och vara närvarande när vi bevittnar deras lidande är en fin egenskap. Många av oss har säkert upplevt och uppskattat vännen som fanns där för oss när vi mådde som sämst. Vännen som lyssnade på oss när allt var mörkt, som gav oss sin fulla uppmärksamhet och faktiskt delade vårt lidande. Det finns något läkande i den medvetna närvaron i mötet mellan människor. Det skapar starkare band och bygger vänskap.

Ibland kan det dessvärre bli lite för mycket. Delar vi andras lidande och starka känslor under en längre tid finns risk för att det påverkar oss negativt, det kan göra oss känslomässigt utmattade, även kallat empati-trötthet.

Läkare till exempel har fått kritik för bristande empati. En undersökning har till och med visat på hur empatin hos läkarstudenter successivt minskar under utbildningen. Det kanske har setts som en nödvändighet, en form av självförsvar, att avskärma sig känslomässigt från patienterna. Samtidigt så finns det uppgifter som visar på att de patienter som har en läkare som visar empati faktiskt tillfrisknar snabbare.

Kunskaper från österländska kontemplativa traditioner

Enligt en banbrytande studie kallad “När vi delar andras lidande för mycket, ökar våra negativa känslor. Det innebär en risk för känslomässig utmattning” som publicerades i tidsskriften Cerebral Cortex, kan vi lära oss att bemöta lidande med omtänksamhet och värme utan att överväldigas av negativa känslor.

I studien, (av Olga Klimecki vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences) fick deltagarna först titta på olika filmer med mänskligt lidande, till exempel någon som satt gråtande utanför sitt översvämmade hem. När deltagarna tittade på filmen kartlades aktiviteten i deras hjärnor med hjälp av fMRI och efteråt fick de svara på en enkät med frågor.

Därefter fick deltagarna genomgå en heldagsutbildning i österländsk filosofi och lära sig meditationstekniker för kärleksfull vänlighet och medkänsla. De fick lära sig att avsiktligt generera tillstånd av värme och omsorg inom sig själva och inför en successivt allt vidare cirkel av personer: familj, vänner, bekanta, människor som befinner sig i svårigheter och främlingar.

En vanlig definition av medkänsla är: En känslighet inför eget och andras lidande tillsammans med en önskan om att vilja lindra eller mildra det.

När deltagarna återigen fick titta på filmer som visade människor i nöd visade det sig att helt andra regioner i hjärnan aktiverades. Deltagarna upplevde betydligt mer positiva känslor när de såg plågsamma videoklipp. Med andra ord, de verkade kunna hantera stress bättre än innan utbildningen. Den mer positiva känslomässiga inställningen åtföljdes av en förändring i mönstren för hjärnans aktivering:

Före utbildningen visade deltagarna aktivitet i ett “empatiskt "nätverk i hjärnan som förknippas med upplevelser av smärta och obehag. Efter träningen hade aktiviteten förflyttats till ett "medkännande" nätverk som förknippas med kärlek och tillhörighet.

Vi kan alltså öka vår motståndskraft och lära oss att närma oss stressfyllda situationer med mer positiva känslor. Nyckeln till detta är neuro-plasticitet, att hjärnan är formbar till följd av våra upplevelser.

Hjärtats förmågor

Teknikerna Kärleksfull vänlighet och Medkänsla utgör de första två av vad som kallas Hjärtats 4 förmågor. Dessa förmågor lärs inom Buddhismen ut systematiskt i följd. Kärleksfull vänlighet inom oss själva är grunden. Därefter ger vi oss på medkänslan och riktar vår uppmärksamhet mot lidande, vårt eget och andras. Istället för att överväldigas av de starka känslorna – som kan ske med empati – har vi tillståndet av kärleksfullhet som grund. Lite som att ha en regnjacka vid oväder. Vi flyr inte undan ovädret, vi ryggar inte undan och stänger in oss. Vi går rätt ut i stormen – trygga i vetskapen om att vi är varma på insidan.

Det spelar teoretiskt sett ingen roll om det gäller en vän som befinner sig i livskris, om det är stress, depression och sjukdom hos människorna vi kommer i kontakt med genom vår yrkesroll. Förhållningssättet är nyckeln till att inte påverkas negativt.

Den viktigaste lärdomen vi kan dra från detta är att vi kan forma våra egna känslomässiga reaktioner, och att vi kan ändra hur vi känner och svarar på specifika situationer. Medkänslan ger oss möjligheten att kunna finnas där för varandra i större utsträckning.

Detta är tekniker som många olika branscher kan ha nytta av: inom vården, skolan, alla former av serviceyrken där personalen kommer i kontakt med många människor. Framförallt så hjälper det oss i våra nära relationer. Tänk om vi alla kunde lära oss dessa förmågor - vilket samhälle vi skulle kunna bygga.

För den som visas medkänsla är vinsten total, har du något tillfälle då någon visat dig medkänsla? Dela gärna i kommentarsfältet!

Lästips om medkänsla

Videor om självmedkänsla, loving-kindness & compassion

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x59z

Yogobe Video: 9ts8 Yogobe Video: h2u3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Open post
Jag är en satellit

Jag är en satellit

27 november 2016 | Av
Bianca Barck

Jag är inte den jag vill vara alla stunder, alla dagar. För att vara förälder betyder oändlig kärlek och oändligt med utmaningar. Men bara faktumet att vi försöker, att vi undrar om vi är bra nog, gör att vi faktiskt är det. Ta hand om er och känn vilka starka ledstjärnor ni är!


Jag står i badrummet och försöker få min 4-åriga dotter att tvätta klart sina händer. Hon verkar helt okontaktbar och står och nynnar en egenpåhittad sång och vet inte alls att klockan går. Vet säkerligen inte, och klokt nog, att klockan har någon sorts betydelse i våra vuxna och inbillade prioriteringar. Det är morgon. Jag ska till jobbet om en stund. Men på ett helt ouppnåeligt, omöjligt vis ska jag ha fixat två små barn klara och lämnade på förskolan innan dess. 

Jag sväljer stresskommentaren jag tänkte ge min dotter. Ska bara skölja munnen på hennes lillebror också så är vi klara sen. Då tycker han att det är en fantastisk idé att ta en klunk vatten, öppna munnen långsamt på vid gavel och sedan låta vattnet liksom dregel-rinna ut över hela tröjan, ända ned över byxorna. Han. Blir. Genomblöt. Det är då jag förvandlas. Jag förvandlas till stressmonstret. Rycker ifrån honom tandborstmuggen och börjar argt slita i hans kläder.

Han rynkar på ögonbrynen och ger mig en arg min. Men säger inget. Kanske för att ordförrådet inte räcker till eller för att han inte vill. Vi får till slut på oss alla kläder, stövlar och jag bär två små ryggsäckar på min arm, datorväskan, en stor gosekanin och ett paraply. Vi kommer till förskolan och det är dags att säga hejdå innan mitt tåg mot jobbet går. Mirakulöst nog är vi i tid trots allt. Jag ser hur min dotter blir glad och springer till sina kompisar. Hur minstingen ser mig i ögonen och sedan kastar sig runt min hals. Hans overkligt lena kind mot min. Jag får tårar i ögonen men ler och säger att vi ses senare, ha det så bra här.

Svindlande perspektiv
Jag går mot tåget och kämpar med tårarna. Kommer ihåg mitt snäsiga jag tidigare på morgonen och hur arg jag blev över vatten på små kläder. Som om det vore viktigt? Det jag ser framför mig nu är de där vackra små ögonen som lyser av kärlek när de tittar på mig. Mina barns ögon – de som har sitt ursprung i mig. Tanken och faktumet är svindlande. 

Tåget skramlar in på perrongen och jag sätter mig tungt på sätet medan jag ändå tänker att jag är en bra mamma. För att jag är en mamma helt enkelt. Just de här barnens mamma. Jag gör så gott jag kan och jag är helt övertygad om att alla vi föräldrar gör så gott vi kan, utifrån våra förutsättningar. Så känn det här i ditt hjärta – nästa gång du kramar dina barn hejdå före jobbet, när du sagt god natt till dem på kvällen och stängt dörren – då tycker de att du är bäst i hela universum. Du är deras ledstjärna och satelliten de kretsar runt. Kom ihåg det. 

<3

Lästips

Open post
Att se rädslan i vitögat inför förlossningen

Att se rädslan i vitögat inför förlossningen

24 november 2016 | Av
Yogobe

Det finns en miljon saker som kan gå fel. Och ändå går det oftast bra! Vi talar om förlossning. Rädslor och förhoppningar i ett enda virrvarr, en kropp som beter sig som den vill och ett liv som bultar där inne. Hur hanterar man allt? Här skriver en av våra medlemmar, Therese Nanos, om sin första förlossning – om hur yogan och profylaxandningen hjälpte till och hur hon konfronterade sina rädslor.

När jag väntade mitt första barn var jag 26 år gammal och oerhört oerfaren med barn. Det enda jag visste var att jag ville. Ville så gärna ha ett barn och bilda familj. Hela min person är dominerad av att jag förlorade en mycket älskad närstående som barn, alldeles för tidigt. Och att jag själv föddes för tidigt, inte kunde andas och hamnade i respirator. De här händelserna har gjort att jag alltid känt att jag har bråttom med det jag vill göra, samt att jag inte heller har kunnat förvänta mig något. Jag har aldrig tagit något för givet, på både gott och ont. Den här inställningen är väldigt viktig när jag beskriver hur jag förhöll mig kring min förlossning.

Att vara gravid var på det personliga planet en oerhörd upplevelse, jag tyckte det var magiskt. Främst för att jag kände att det gav mig ett rum där jag kunde tillåta mig att verkligen gå in i mig själv och mina behov. Vad behöver jag? Vad önskar jag mig? Genom hela graviditeten hjälpte mig yogan att dels finna lugn, men också mjuka upp både muskler och sinne. Jag ägnade mig särskilt åt yoga nidra och djupavslappning. På slutet var det nästan nödvändigt då jag fick väldigt högt blodtryck och for in och ut på sjukhuset för olika mätningar och kontroller.

Rädslorna tar aldrig slut
När jag tänker tillbaka på den tiden innan förlossningen och under förlossningen, så tänker jag mycket på hur jag konfronterade mina rädslor. Jag och min sambo gick en profylaxkurs, där vi uppmanades skriva ner vår drömförlossning men även den förlossning vi var mest rädda för. Eftersom jag är den jag är, så var det nästan svårt för mig att beskriva en drömförlossning. Vad var det? Att allt gick bra? Kan allt gå bra, fungerar ens världen så? Jag bestämde mig för att en drömförlossning måste vara att jag får ett friskt barn och att jag också mår bra efter förlossningen. Vare sig mer eller mindre.

Däremot var rädslorna större. Tänk om barnet dör? Tänk om jag dör? Tänk om moderkakan fastnar och jag förblöder. Ni förstår. Rädslor tar aldrig slut, och kan hur lätt som helst sluka en in i ett svart hål. Jag bestämde mig för att skriva ner allt jag var rädd för. Hur fult, hemskt, makabert eller groteskt det än var. Bäst att få ut det, fundera över det, och sen försöka släppa. Det där med att släppa gick väl si och så där. Men att ändå få ur alla tankar hjälpte mig att se rädslorna i sitt riktiga ljus, och jag kunde ändå se att många av dem inte var befogade. Ju närmare förlossningen jag kom, desto mindre rädd blev jag. Jag hade mina scenarier klara. Drömmen: Ett friskt barn. Skräcken: Att förlora mitt barn. Det var dags nu.

Gled mot skräckscenariot
Värkarbetet gick bra, jag var hemma länge (nästan för länge) och fortsatte känna att jag hade koll på läget. Jag hade verkligen stor nytta av profylaxandning, den skiljer sig från yogisk andning med det att du andas ut genom munnen, och anpassar hastigheten efter smärtnivån. När vi väl var inne på sjukhuset var jag öppen 9 centimeter. Det var nu jag också tappade kontrollen, för jag hade inte fattat det där med krystningen. Hur gör man? Hjälp, måste jag släppa taget nu? För en människa med enormt kontrollbehov var det inte helt lätt! Samtidigt började bebisens hjärtslag att sjunka och det blev bråttom. Jag kände att vi gled mot skräckscenariot, men jag hann aldrig bli rädd, mer bestämd: Gör det ni måste göra så att det här går bra.

Tre läkare stod runtomkring och mumlade om akutsnitt och sugklockor, men de provade först med ett klipp i perineum. Då till sist kom han ut, det lilla miraklet! Min första fråga var: Lever han? Ja, det gör han, svarade de lugnt. Allt var bra, det hade gått precis som jag önskade mig. En frisk liten pojke. Klippet de gjorde och hastigheten när han till sist kom ut, gjorde att jag fick en av de svåraste förlossningsskadorna och fick opereras direkt efter förlossningen. Läkningen tog flera månader. Men det konstiga är att det gjorde mig absolut ingenting. Inte ens när de beskrev vilka men jag kunde få av skadan, så oroade jag mig. Jag var bara så himla glad att han levde och mådde bra. Att han fanns i mitt liv.

När det gäller livet, så är det ju ytterst få saker vi har kontroll över. Det mesta sker ju ändå, oavsett hur vi försöker planera eller kontrollera. I den bästa av världar skulle vi då egentligen inte behöva vara rädda, för vad som helst kan ju hända. Någon kan bli sjuk, bli påkörd, lämna oss i förtid. Nu är det ju nästintill omöjligt att inte vara rädd, det verkar sitta i varenda cell i kroppen. Rädslor ser ju olika ut, och när det gäller förlossningar, så är det väl mer än sant. Jag tror det viktigaste är att vi pratar om det, skriver ner det, ser rädslan i vitögat. Var vetenskapligt granskande, vad blir konsekvensen om det här händer, vad är det värsta som kan inträffa? Och glöm inte, barnmorskan sitter inne på många svar, eller en annan mamma som varit med om samma sak. Om vi pratar med varandra, så blir det kanske lättare?

Länktips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Open post
Träna & yoga med en vän och nå dina mål

Träna & yoga med en vän och nå dina mål

21 november 2016 | Av
Peter Munteanu

För en tid sedan läste jag i en studie från Indiana University i USA att sannolikheten att du når dina mål, vare sig det handlar om att föra dagbok, börja träna eller gå och lägga sin innan ett visst klockslag är tre gånger större om du har satt upp dem tillsammans med en vän. Det kallas för “The buddy system” och spontant känner jag att detta är en toppensak att belysa och uppmana att vi tar med oss in i vardagen.

Den bästa träningen är den som blir av brukar Magnus Ringberg säga så börja med att fokusera på regelbundenhet i början. Att dela målen med någon hjälper disciplinen. Studien visade att bara 8 % av dem som anmält sig till ett träningsprogram tillsammans med en partner hoppar av, jämfört med 50 % bland dem som går med helt på egen hand. De har också sett att resultaten ser liknande ut vare sig du sätter dessa mål tillsammans med en partner, vän eller i grupp.

Sätt upp realistiska och specifika mål. Ställ inte förväntningar på dig själv som du inte kommer uppnå!

Allt vi kan göra för att sänka tröskeln för dem som är nya till och nyfikna på yoga är enligt min mening fina initiativ. När man går runt och tänker “det där hade jag nog mått bra av” så ska det inte få finnas ursäkter eller anledningar till att inte testa tycker jag. Med Yogobe som streamingtjänst kan du yoga var och när du vill.

Det är alltid gratis att testa Yogobe i tre dagar om man inte redan har skapat ett konto hos oss. Något jag tycker att du skall informera dina vänner om.

Om det finns något jag eller mina kollegor kan hjälpa dig med, tveka inte att kontakta oss på [email protected].

Lästips

En härlig stund på mattan tillsammans

Yogobe Video: zj7s Yogobe Video: v73h Yogobe Video: 5mwq Yogobe Video: 65404470

Open post

Search

Categories