Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

Fyra av fem svenskar lider av nack- och ryggvärk

Fyra av fem svenskar lider av nack- och ryggvärk

12 november 2016 | Av
Yogobe

För de flesta med ett stillasittande jobb är det självklart att då och då ta korta pauser för att hålla energin uppe. Men det många inte vet är att de även är bra för att förebygga skador. En klar majoritet av svenskarna besväras idag av rygg- och nackvärk och tre av tio har ont varje dag eller flera gånger i veckan. Det avslöjar Yogobes nya undersökning, läs mer om undersökningen här! 

Har du känt dig stel i ländryggen den senaste tiden eller strålar och smärtar det kanske i nacken? Att till vardags ha ont i rygg eller nacke är inte ovanligt visar en ny undersökning från Yogobe som genomförts av Sifo. Resultatet visar att nära fyra av fem svenskar upplever rygg- eller nackvärk. Generellt besväras kvinnor i större utsträckning än män, var femte kvinna känner av värken dagligen. Men vad gör man åt det? Var tionde svensk gör ingenting, andra tar en värktablett och många gör rörelseövningar.

– Rygg- och nackbesvär är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige. Men det går att göra någonting åt saken. En studie från Karolinska Institutet slår fast att ryggvärk kan lindras med hjälp av yoga. Studien visar även att yoga ger bättre effekter än annan träning. Det är positivt för oss som är yogautövare men även för samhället i stort, eftersom kostnaderna för vården och sjukfrånvaron kan bli betydligt lägre, säger Peter Munteanu, VD och grundare av Yogobe.

Stretch & rörelse
Många har redan upptäckt att stretch och rörelse är bra för att få igång blodcirkulationen i kroppen. Varannan person som har ont i rygg eller nacke minskar värken genom att göra olika rörelseövningar. Nästan lika många hanterar värken genom att sträcka på sig en kort stund. Undersökningen visar dock även att en av tio inte gör någonting för att minska värken och var fjärde svensk löser problemet kortvarigt med en värktablett.

Topp 5 – Det gör svenskarna för att minska sin rygg- och nackvärk

  1. Gör rörelseövningar 48 %
  2. Sträcker på sig en kort stund 41 %
  3. Tar en värktablett eller smärtlindrande läkemedel 25 %
  4. Besöker naprapat 11 %
  5. Ingenting 9 %

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd i november 2015 av undersökningsföretaget Sifo på uppdrag av Yogobe. Antalet svarande är 1 000 personer och resultatet är riksrepresentativt och statistiskt säkerställt.

För mer information om undersökningen vänligen kontakta:
Bianca Barck, Press & Community Manager
YOGOBE AB
Telefon: +46 (0) 739468013
E-post adress: [email protected]

Camilla Bengtsson, Operations Manager
YOGOBE AB
Telefon: +46 (0) 737083823
E-post adress: [email protected]

Yogobe på jobbet

Vill du veta mer om hur ditt företag kan ta hjälp av Yogobe som en del av hälsoarbetet för dina anställda? Titta in på vår sida Yogobe på jobbet och läs mer. 

Lästips

Open post
Möt barnen där de är – med Pokémonyoga

Möt barnen där de är – med Pokémonyoga

10 november 2016 | Av
Yogobe

Yoga med flygande drakar och Ferraris? Inga konstigheter. Elena Malfert är grundskoleläraren och barnyogaläraren som möter barn och tonåringar där de är. Hon testar sig fram med hjälp av yogans redskapslåda och kör både Pokémon- och bilyoga. Häng med och inspireras av yogan som anpassas efter varje barn och behov!

Jag yogar i och utanför skolan. Jag yogar med barn och deras föräldrar. Jag yogar med enskilda barn. Jag yogar med barn och deras familjer på Ronald McDonalds hus. Jag yogar med tonåringar och jag har en grupp för endast tonårstjejer. Det ger mig möjlighet att testa mig fram och se vad som kan fungera i olika situationer och med olika personer. Det är väldigt spännande! Där ser jag verkligen vilken enormt stor redskapslåda yogan är.

Man behöver inte gräva alltför djupt för att hitta något som passar. Som nu när Pokémon Go kom. Jag var väl inte helt förtjust i ännu ett spel. Visst, barnen går ut mer, de rör på sig. Men det är ändå ett spel, och jag är lite allergisk mot spel, i mitt hem fungerar det inte särskilt väl. Men i vilket fall som helst har jag ju som ambition att sprida yogan till varenda barn i Sverige, så jag hoppade på Pokémontåget och skapade ett Pokémonpass. Det var verkligen inga problem att få med mig tonårssonen på att skapa ett pass tillsammans. Det visade sig att han minsann kan många asanas, även fast han låtsats vara en motståndare till yoga (han gör solhälsningen nästan varje dag, i smyg). Vi hittade tolv Pokémons som lätt gick att skapa en varsin asana till.

Fokusera och meditera med Pokémons
Jag blev så glad för det visade sig att flera Pokémons hade så fina egenskaper, fina yogiska egenskaper. Det finns till exempel en Pokémon som heter Meditite. Hans egenskap är att han är så duktig på att meditera att han kan lyfta från marken. Det finns en annan som heter Abra som sätter sig ner och fokuserar, då kan han känna fara och läsa andras tankar. Charizard är en drake som är perfekt att köra drakens position till så att vi får ut andningen ordentligt, ända från magen, sträcka ut våra vingar och kasta eldklot omkring oss.

Som du nog förstår får vi röra oss ordentligt med Pokémons och även ta det lugnt och varva ner. Men Snorlax är den som alltid avslutar mina pass, han är bra på att äta och framför allt sova. Perfekt att ha en savasana som Snorlax.

Skapar glimrande barnaögon
För en tid sedan yogade jag på Ronald McDonalds hus. Där fanns en pojke som bott där i flera veckor för sin behandling. Jag kom dit och startade upp med mina Pokémons. Jag var inte helt säker på om han kände till dem eftersom han inte var så gammal, men jag så hur det glimrade till i både hans och föräldrarnas ögon. De var experter! De hade aldrig yogat med pojken förut men nu tyckte han att det var väldigt kul och hela familjen kunde utöka sitt Pokémonintresse till att få in vila och lek med yogan. Ännu en stund som kommer att sparas i min minnesbank av hjärtevärmande stunder. Det bästa med Pokémons är att de är många, väldigt många. Och de utvecklar sig. Alltså kan man fortsätta att skapa asanas till nya figurer och kanske skapa lite kompisyoga också.

En pojke jag yogar med gillar bilar (riktiga lyxbilar) och vi har tillsammans skapat ett Bilpass. Det var väldigt roligt att testa olika asanas och se om vi såg ut som Ferrari och Koenigsegg. Jag får med andra ord lära mig mycket om sådant som jag inte kan något av. Jag vet inte hur vi ska skapa passande asanas, men plötsligt är vi där, vi har skapat ett helt pass. Det gör mig lika lycklig varje gång. Jag har tillsammans med barnet haft det roligt och vi har yogat. Jag har kunnat anpassa mig efter just det barnets behov och intresse. Det är en fantastisk känsla!

Lästips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Open post
Yoga & fertilitet

Yoga & fertilitet

09 november 2016 | Av

Yoga har många hälsofördelar, bland annat sägs det kunna ge förbättrad fertilitet, hjälpa kroppen att förbereda sig för graviditet och att bli gravid. Fertilitetsyoga ger många hälsofördelar när du förbereder dig för befruktning och passar allra bäst som komplement till andra fertilitetsprogram. Här berättar jag mer! 

Hur går det till?
Vid yoga för högre fertilitet använder man specifika yogaställningar som har positiva effekter på den reproduktiva hälsan och har en stödjande, vårdande och stärkande effekt på fortplantningsorganen och det endokrina systemet – vårt hormonella högkvarter. Det endokrina systemet är avgörande för att hålla en korrekt hormonbalans. 

Hur sägs det påverka kroppen?
Fertilitetsyoga ger ger kroppen många olika fördelar. Genom att göra dessa positioner bidrar du till att öka energiflödet genom kroppen, som i sin tur kan förbättra funktionen av det endokrina och det reproduktiva systemet. Fertilitetsyoga, i själva verket all yoga, hjälper kroppen att upprätthålla homeostas, vilket är nödvändigt för att kroppen ska kunna fungera ordentligt och på bästa sätt. Yoga hjälper även till att förbereda kroppen för graviditet genom att göra den smidigare och kan minska risken för komplikationer. Genom att utföra yoga, stärks de muskler som används under graviditet och förlossning, vilket är till stor fördel för de kvinnor som vill bli gravida.

Några av dess fördelar

  • Kan öka cirkulationen i hela kroppen, och därmed även reproduktionssystemet.
  • Stödjer ett friskt immunsystem.
  • Kan höja din vitalitet.
  • Skapar en känsla av lugn, klarhet och minskar stress.

Ett bra komplement
Det allra bästa är att kombinera fertilitetsyogan med andra fertilitetsbehandlingsprogram, såsom exempelvis fertilitetsrensning, fertilitetsmassage, medicinsk fertilitetsbehandling och/eller en hälsosam diet som gynnar fertilitet. Alla dessa behandlingar hjälper dig inte bara att öka chansen till fertilitet utan även förbättra din hälsa rent allmänt, du får ny energi som kommer att förbättra varje aspekt av ditt liv.

Ny onlineklass – fertilitetsyoga

Yogobe Video: 65sh

Lästips

Vill du som mamma eller blivande mamma få mer inspiration?

Vår Facebookcommunity YOGAMOM365 riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa med och genom yoga, meditation, kosttips och träning. Här kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, byta tankar och tips, inte minst med många experter i Team Yogobe. Inspirera och inspireras! Löpande genom året tar vi upp teman och inspiration till prestationslös och glad träning för kropp, sinne och själ med aktiviteter för dig som ämnar skaffa eller redan har barn. Läs mer om YOGAMOM här.

Open post
Yogis and yoginis – Let’s get lost together

Yogis and yoginis – Let’s get lost together

09 november 2016 | Av

Sometimes we all tend to get lost in ourselves, in playing roles that isn't really who we are deep inside. So how come we keep falling into these patterns, over and over again? Here invite you on a journey to discover how yoga can be the tool that sets us free and open us up towards ourselves and the world around us.
Also, I would like to invite you to Yoga Games Stockholm February 10-12, 2017, come practice with me there! 


When playing a role and not being me

I get so tired of myself sometimes. I should know better, and sometimes I actually know better, but still I do it any way. With a great distaste I watch myself repeat the same foolish pattern that I know so well. The pattern is clear. I play a role instead of being myself. I play the role of the yoga teacher, who enters the yoga studio. I walk a bit slowly. Not so slow that I look like a freak, but slow enough to appear peaceful and calm. I smile. Not because I just thought of something funny, but because a yoga teacher should be happy. I try to hide that my lower back hurts. Back pain is not part of the role. I feel shameful about it and routinely I go through the stories of how I did something cool to hurt my back. “I played wildly with my little daughter. Yes, that will do.” Playing wildly with children is good and fitting for a yoga teacher. It is not a lie, and it is a much better version of the story than the one, where I am overworked and have neglected to do my back exercises for several weeks. 

According to Indian philosophy I am not alone in this. In fact, it is considered to be the most fundamental cause of suffering for human beings, and we can rightly see it as the starting point of the whole yoga tradition. The ancient yogis saw how we humans identify ourselves so much with our roles that we get lost from ourselves, and when this happens we get so occupied with the mental constructions that we get out of harmony with reality. This never has a peaceful flavor. 

A battle against ourselves
The discrepancy between the static, ideal role and the ever-changing reality of things, keeps us busy like little bees. We constantly try to protect our story by seeking and holding on to anything that supports it, and by trying to avoid, suppress or hide anything that does not fit in. This is hard and anxious work. Often times we don’t even realize what is going on. We believe so strongly in our own roles, that we don’t even see them as roles, and the fear of loosing face is so fundamental, that often times it goes completely under the radar. The only thing we might feel is a sense of unease.

In yoga philosophy this existential feeling of unease is called tṛṣṇā. Literally it means thirst, and just like thirst for water, it is an existential unease that holds a promise of release. If only you get that promotion. If only you pass that exam. If only you get a boyfriend. If only people will sign up for my yoga workshop. Then I can relax. Then I will be good enough. 

This creates a vicious circle called saṃsāra. As long as you over-identify yourself with a particular role, then there will be a feeling that something is off, and that you are not complete. This feeling will motivate you to seek for fulfillment, but naturally you will seek this fulfillment in the role, where you identify yourself, and so the wheel keeps spinning. It is really simple. As long as you look for yourself in external circumstances you will remain lost from yourself, and tṛṣṇā will keep troubling you like a stone in your shoe. 

This is exactly what happens again and again, when I find myself acting out the idea of a yoga teacher instead of being honest to myself and others. And when I do my “yoga teacher act”, I am not only getting out of touch with myself, I also separate myself from others. Whenever I put on a show, inevitably I reduce others to be my audience, and this is probably the worst thing for me about this pattern. From the deep fear of losing face in other people’s eyes, I create a fundamental separation, which feels poor and lonely. It is not a surprise that this state of being is often called the “the separate self”, and as long as we are firmly focused on the stories about ourselves, we will experience a fundamental sense of separation and loneliness.

The goal of yoga
Yoga was traditionally developed and practiced as a way to liberate ourselves from saṃsāra. Different systems of yoga advocate different strategies. Some schools suggest that we retreat from society, some will tell you to surrender to God, some schools will tell you to try and still your mind, and some will tell you to stretch your body. However different these traditional strategies are, the goal is almost a 100 % identical: Liberation from the neurotic engagement in saṃsāra. This is the traditional goal of yoga, and if you turn it around, you could also say that any practice could be called yoga, which helps you free yourself from the bondage of neurotic playacting and lead to more connection and less separation.

The good news is that yoga works!! The techniques have the potential to help us let go and surrender to the reality of things. Yoga can set us free and open us up towards ourselves and the world around us, but only when we do not get lost in the role of the yogi or yoga teacher. The thing is, we will get lost again and again, and this is where we need to help each other. I have seen it again and again in teacher trainings and retreats. As soon as we dare being honest about how we get lost, then the shame and fear dissolves, and we actually help each other to get back on the (yoga) track.

Yoga Games Stockholm – February 10-12, 2017

For the second third time, Yoga Games will take place at Münchenbryggeriet in Stockholm. Three days of workshops and classes with inspiring teachers from around the world. Yogobe will of course be there as an exhibitor at the health exhibition, see you there!

Discount for Yogobe members - get a SEK 300 discount when booking both Saturday and Sunday, use the code: YOGOBE
Book your tickets here!

Simons classes at Yoga Games

Saturday:

  • Grow longer Wings
    Most people think they know how long their arms are. Most people are wrong. If you know how you to work the biomechanics of your shoulders, you can create a radical reach that feels great and adds fireworks to the poses. Let us explore together.

Sunday:

  • Yoga in Life
    What does it actually mean to be good at yoga? Traditionally it had nothing to do with extreme poses. In this lecture Simon will explain how yoga is a way to learn to navigate in your own thoughts, emotions and impulses, and how it is a practice to make friends with yourself and the world around you.
  • Exploring Partner Yoga
    Practicing yoga alone in a mountain cave is ‘so last year’. Partner yoga is not only a lot of fun acrobatics. In this class we shall explore the power of supporting and being supported. Be prepared for a fun and touching class. The class will be suitable for all levels, and you do not need to come with a partner.

Links 

Open post
Förgänglighet – livet är som att paddla i mareld

Förgänglighet – livet är som att paddla i mareld

06 november 2016 | Av
Yogobe

Allt vi har är till låns. Livets storhet ligger någonstans i att vi får uppleva såväl upp- som nedgångar. Vi kan längta efter något som kanske inte alls blir av, men det kan istället leda till något annat stort och vackert. Carolina Molse, en av våra uppskattade gästbloggare, skriver som alltid rakt in i hjärtat. Här funderar hon runt förgänglighet och allt det fantastiska och tunga som livet består av. 

Allt är till låns

Jag har inget speciellt för mig, kanske är jag lite rastlös, eventuellt lite uttråkad. Jag scrollar ner i mitt Facebookflöde. Jag vet inte vad jag är ute efter, kanske är det bara några minuters distraktion, eller i bästa fall, lite inspiration. Jag stannar vid en artikel om japanska ord som inte finner sin direkta översättning i engelska. Ordens innebörd är så vackra, och fotona som illustrerar dess mening träffande. Ett ord fastnar. Mono no aware. Dess innebörd, en medvetenhet om tingens förgänglighet. En ödmjuk förståelse för att ingenting varar för evigt, en ömsint sorg och ett vemod över alltings rörelse.

Min livshistoria har lärt mig att inte ta något för givet, jag försöker leva med handflatorna uppåtvända. Min dotter Anna dog i cancer medan hon fortfarande var ett barn. Hennes död har fått mig att inse att jag varken kunde göra anspråk på hennes liv och därför inte heller på mina andra barns liv. Mina barn är bara ett lån, som just jag har välsignats med. Trots att jag älskar dem mer än livet självt och vill utgöra deras fasta punkt i tillvaron nu och för evigt kan jag inte låta deras existens bära min mening i livet. Insikten har fött en ödmjukhet inför livet, dess storhet men också dess förgänglighet.

En resa kan ge något annat - livets storhet
Härom veckan blev jag medbjuden på en kvällspaddling i mareld. Jag förälskar mig i innebörden. Vi ger oss ut, vi är alldeles ensamma på havet i varsin kajak. Vinden som varit ljummen under kvällen börjar bli kylig. När det blir mörkt är det läge att hålla utkik. Husen och träden vid stranden avtecknar sig som mörka siluetter. Trots vår förhoppning blir det ingen mareld den här lördagskvällen. Men däremot mängder av kammaneter som lyser när paddeln snuddar vid dem för att sedan slockna igen.

Jag tänker att livet är som att paddla i mareld. Längtan, förhoppningar som ibland uppfylls men som andra gånger grusas, magiska stunder och också en sorg över tingens förgänglighet. Och i det ligger kanske också livets storhet. Inget varar för evigt och om morgondagen vet vi intet.

När jag mediterar tillåter jag mitt sinne att vandra fritt. Ord, tankar, känslor och möten kommer upp. Jag låter dessa varsamt passera för att ibland, och ganska ofta, kunna lyssna till min djupaste röst som letar sig fram bland allt brus. Först då kan jag stå fast när tillvaron omkring mig flyter.

Carolina

Lästips & inspiration till meditation

Yogobe Video: g7a8 Yogobe Video: x67g

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Carolina är numera en återkommande och uppskattad gästbloggare här på Yogobe, hennes vackra inlägg går alltid rakt in i hjärtat. Här kan du läsa hennes tidigare inlägg:

Open post
Stoppa tiden – eller njut av den

Stoppa tiden – eller njut av den

05 november 2016 | Av
Bianca Barck

Man kan prata ihjäl sig om hur närvaro och att bara vara är fantastiskt. Men har du sett effekten på dina egna hjärtslag? Eller i blicken från ditt barn? Där har du sparken i baken du behöver. Så hur hanterar vi egentligen den fantastiska och obarmhärtiga Tiden? Jag fick i alla fall ett uppvaknande och en tankeställare en helt vanlig dag som förälder...


Vi är på väg till lekparken, jag, min sambo och våra två små. Det är varmt och skönt ute och vi går längs den lugna lilla gatan. Fåglarna kvittrar i det disiga ljuset och vi har inga tider att passa, vi har inte bråttom, och ändå hör jag mig själv otåligt och för tredje gången säga till mina barn när de stannar och tittar på nåt litet längs vägen, när de stannar för sjuttiofjärde gången: ”Men kom nu så att kommer vi fram nångång”.

Va? Jag hör frasen upprepas i mitt huvud och jag undrar vem som sa något så dumt. ”Kommer fram?” Är det det som är målet? Ja, vi har tänkt gå till parken, men det är väl inte för att komma dit som vi har gått ut? Vi kanske gått ut för att det är skönt att vara utomhus, för att vara med varandra, för att ha roligt? Nej, tydligen inte. Det är för att komma fram.

Det kan kännas rätt tidspressat att vara småbarnsförälder, för det är så många människors behov som ska tillfredsställas under dygnets vakna timmar. Så många gånger min uppmärksamhet riktas mot en liten person som behöver hjälp, snabbt, som ramlar och slår sig, som spillt ut sin juice, som bara behöver mig. Och det är en sån jäkla gåva. Men i vardagen ska jag lämna på förskolan, helst komma i tid, helst hinna med ett tåg, vara i tid till jobbet, hinna med lunch, hinna göra så mycket som möjligt på kort tid, hinna med ett visst tåg för att kunna hinna äta middag med familjen. Hinna vara med barnen "på riktigt" innan de somnar. Det här mina kära vänner, det är ett osunt förhållande till tid...

Hur kan man ha ont om tid?
Jag läste en fin tidningsartikel häromdagen, om en äldre kvinna som skrivit en bok på temat Tid. Där berättade hon att tidigare generationer inte kände sig tidspressade som vi tycks göra idag. För tid – hur kan man ha ont om det? Tid är något som bara finns. Opåverkbar, obarmhärtig och fantastisk tickar den vidare genom universum.

Och här går jag en ledig dag och gör vaddå? Försöker optimera min tid, med barnen? Jag suckar och inser att jag kanske inte heller är ensam om det här omedvetna sättet att hantera tid. (Kan man ens det – hantera tid?) Flera timmar senare är jag så sjukt glad att jag hörde min egen röst tidigare, på riktigt. För min dotter lägger sina små armar runt min hals och säger "tack för idag mamma, du är bäst i hela världen". Och kanske är det för att jag slutade snabba på, att jag gungade med henne, eller inte alls för något jag gjorde, utan för att jag bara var där, inte insnurrad i tid.

En vis person sade till mig häromdagen att "närvaro har en stor kraft". Först nu sjunker de orden in, och jag tänker att där, där ligger min utmaning. Jag känner min dotters armar, jag smälter och rinner ut genom fötterna, genom fönstret, ut i världsrymden och tänker att tid, det är det enda jag har.

Lästips

 

Open post
Tillsammans skapar vi en gemenskap

Tillsammans skapar vi en gemenskap

03 november 2016 | Av

När jag var liten höll jag på med lagsport, fotboll och basket, det var liksom något härligt att dela framgång med mitt lag, och stötta varandra i motgångar. Där var tanken att känna av omgivningen och fokusera utanför mig själv, till skillnad från yoga där allt riktas in i sitt eget inre. Sök efter den gemenskap som får dig att må bra!


Även om din yogapraktik handlar om dig, och jag som lärare ständigt påminner mina elever om att inte se över på nästa matta, behöver du inte vara ensam. Du kan fortfarande hitta ditt lag, din "good vibes tribe". Där du kan dela med dig, inspireras, slänga ut en fråga och få storslagna svar. Oavsett om du hittar din sanga, ditt gäng, bland alla yogis på din studio, eller via ett onlinecommunity så kommer du vinna så mycket. Och nå insikten att du inte är ensam i din resa eller dina upplevelser. Jivamuktiläraren Cat Alip Douglas delade denna anekdot om detta under sin klass på årets Yoga games: 

"Once an unhappy young man came to an old master and told he had a very sad life and asked for a solution. The old Master instructed the unhappy young man to put a handful of salt in a glass of water and then to drink it.

“How does it taste?” – the Master asked.

“Terrible.” – spat the apprentice.

The Master chuckled and then asked the young man to take another handful of salt and put it in the lake. The two walked in silence to the nearby lake and when the apprentice swirled his handful of salt into the lake.

The old man said, “Now drink from the lake.”

As the water dripped down the young man’s chin, the Master asked, “How does it taste?”

“Good!” – remarked the apprentice.

“Do you taste the salt?” – asked the Master.

“No.” – said the young man.

The Master sat beside this troubled young man, took his hands, and said, “The pain of life is pure salt; no more, no less. The amount of pain in life remains the same, exactly the same. But the amount we taste the ‘pain’ depends on the container we put it into. So when you are in pain, the only thing you can do is to enlarge your sense of things. Stop being a glass. Become a lake.”

Så när du ställer dig på mattan nästa gång och känner att sensationen av en trött muskel, eller känslostormen, blir för intensiv och att ingen någonsin kommer förstå just hur det känns. Tänk på saltet i glaset och känn styrkan av att du är en del av något större.

Gemenskap på Fit for Life WKND

Utöver att undervisa yoga skriver Vevve till vardags bland annat för tidningen Yoga World. Under Fit for Life WKND den 25-27 november på Stockholmsmässan kan ni hänga med henne, Yoga World, Yogobe och många, många fler på Allt för Hälsan under denna helg i hälsans tecken. Ta del av gemenskap, yoga, träna på YOGOMOVE samt i mässhallen, inspireras, lyssna på föreläsningar och bara prata om allt eller inget tillsammans!

YOGOMOVE - yoga & träna tillsammans på Fit for life WKND
Under denna härliga helg arrangerar Yogobe och Allt för hälsan YOGOMOVE, ett nytt yoga- och träningskonvent för ALLA, med fokus på gemenskap och rörelseglädje. Sprid härlig energi tillsammans! Läs mer om YOGOMOVE, boka din biljett och sprid konventet till fler här!

Ta del av presentationerna här! Blossom Tainton, Milla Floryd, Josefine Bengtsson, Anna Gordh Humlesjö, Carita Lesche (Stockholm Pilatescenter), Erika Kits-Gölevik (Healthy Living) och  Matthew Griffiths kommer att hålla i klasserna!

Ytterligare läsning

Open post
Det blir bättre – eller?

Det blir bättre – eller?

27 oktober 2016 | Av
Yogobe

Visst blir det enklare när barnen blivit större. När de börjar leka själva, eller när de går i skolan. Det blir lättare när... Eller...? Säkert stämmer det ibland. Men faran med att tänka så är att vi alltid lever i morgondagen. Här skriver småbarnsmamman och yoginin Malin Magnusson om vikten av att njuta av det vi har NU.

Skratt, skrik och gråt. Jag har två barn: William 2,5 år och Agnes 9 månader. Jag såg ett inlägg på Facebook där det stod: Att städa med barn är som att skotta i snöstorm. Spot on!

Jag och Martin (min sambo) har sagt att vi ska involvera William i städningen. På förskolan är ju barnen alltid med och städar undan... William, ska vi städa? Plocka undan? Kan du ställa tillbaka de här sakerna i ditt kök?

William tittar på mig som om jag just bett honom att rabbla upp det periodiska systemet. Det slutar, som vanligt, med att jag städar. Agnes ställer sig vid leksakslådan och plockar, eller snarare slänger ut, leksaker i ungefär samma takt som jag plockar i. Där kommer den. Den där sucken som bara slinker ur en omedvetet. Jag fortsätter plocka i. Det blir bättre när hon blir lite större. Hon förstår ju inte nu. William tittar på mig i ögonvrån. Han har den där minen... Den där minen som betyder att han ska testa mig.

Jag ser hur han sakta sträcker sig efter témuggen på bordet.  Nej, William. Det är mammas. Han fortsätter sakta, sakta.

Varje ålder innebär glädje och utmaningar
Åååh vad skönt det ska bli när trotsåldern är över. Det är ju så mycket som är bra, men det här eviga trotset tar kål på mig. Visst är det så? Bara vi kommer dit, bara det går över, jag längtar tills.... Då kommer det bli så mycket bättre/lättare! Eller?

Självklart kommer vissa saker att bli lättare och jag tycker att man ska se fram mot framtiden och det fantastiska som den bär med sig, men går man och hoppas på att allt ska bli lätt, så kommer man aldrig att bli nöjd. Man kommer gå och hopppas på morgondagen i resten av sitt liv.

Varje ålder kommer innebära glädje och utmaningar, men den viktigaste orsaken till att jag ständigt motsätter mig denna tanken när den dyker upp är: Det här är vad vi har just nu. Det enda vi vet om framtiden är att vi faktiskt inget vet. Den enda som är säkert är att inget är säkert. Vem vet vad vi har imorgon?

Det har varit en intensiv dag. Middagen tog mycket kraft. Martin jobbar ofta kväll och jag får oftast ta kvällsmiddagen med barnen själv. Barnen är trötta. William har en ny grej med att han vill bli matad, precis som Agnes. Om maten passar... Det senaste vill han bara ha ”MACKA” som mat. De åt ändå lite, det får räcka.

När jag ser maten som är överallt (Hur lyckas de få mat till andra sidan köket?) kommer den där smygande lilla sucken igen. Jag påminner mig om att det finns så många föräldrar som skulle gjort ALLT för att byta med mig för att kunna få ge sina barn ett mål mat. Tacksamhet är onekligen den bästa medicinen i dessa situationer.

Just nu är jag hans favoritperson i hela världen
Det är dags för läggning. Efter sagan släcker jag lampan hos William och vi lägger oss ner. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta för honom att somna, men jag tänker inte på det. Det här är en stund som jag vet att jag i framtiden kommer att sakna. Just nu är jag hans favoritperson i hela världen. Han ligger tätt intill och jag hör hans obekymrade andetag. Efter en stund somnar han. Jag ligger kvar lite. Jag sparar detta minne i mitt hjärta för framtiden.

När jag kommer upp igen ska Martin lägga Agnes. Medan han gör iordning det sista håller jag henne i min famn.

Jag är av trosuppfattningen att de som lämnat sitt jordeliv, fortfarande finns kvar med oss på ett eller annat sätt. Min mormor fick träffa sitt första barnbarns barn William, men tyvärr inte Agnes.

Jag stannar upp och blundar. Jag lutar min panna mot hennes. Jag känner hennes doft. Jag känner hennes värme och tyngd i mina armar. Jag tar en stund och låter henne fylla mitt medvetande. Mormor? Känner du vad jag känner nu? Kan du känna Agnes via mig?

Det känns som att de alla står runt omkring oss, mig och Agnes. Mormor, farmor, farfar, Gunne och Gösta, det här är Agnes. Jag vet inget säkert om morgondagen, allt jag har är nu.

Lästips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Open post

Search

Categories