Yoga, training and health inspiration for you

Glädjen och rädslan i drömmen ”Du lever ju drömmen Johanna”. En mening jag hör ofta. Ja, jag lever drömmen. Drömmen är den läskigaste och mest krävande jag upplevt. Att få ha det man älskar som yrke är ett privilegium och få förunnat. Det kallas för frihet. Det kallas för livsstil. Jag håller ibland med, ibland inte. Yogastudioägare och yogalärare, på heltid, och mer därtill, är förenat med en salig blandning av känslor. Glädje, passion, oro, rädsla, här delar jag med mig av minna innersta känslor och tankar. 

Yoga berör själen

Jag älskar att få möta människor på riktigt, som personlig yogalärare och lärare i grupp kommer man människor inpå livet. Yoga berör själen. I alla fall hos dem som släpper in yogan på riktigt. Jag är faktiskt inte helt säker på att den berör alla men det kanske heller inte är nödvändigt. De som går på yoga en tid och när den börjar fungera, krypa innanför och står där som sanningen i vitögat. Då lämnar de. Rädsla kanske. Inget konstigt, det är mänskligt. Men det blir så mycket mer människor av oss om vi stannar. Det är vad jag tror i alla fall. Det är då vi blir ärliga, sårbara, öppna och samtidigt starka. Flera dimensioner av vardagen, av livet. Alla anledningar till att gå på yoga är lika legitima och lika mycket värda. Jag lägger ingen värdering i det och jag är ingen att bestämma det. Yoga för rörlighet och löpning exempelvis för själen är inte bättre eller sämre. Yoga är till för alla. Alla som vill.

Vad jag hade behövt veta när det kommer till enskild firma

Det är nog yogan jag ska tacka för att jag tagit steget till att följa min dröm. Utan den hade inte självkänslan varit densamma. Med utmattningsdepression och sjukskrivning i ryggen har jag lagt ett liv som anställd bakom mig. De val jag gjorde då är också de val som format mig till den jag är just nu. Dock trodde jag inte att jag skulle möta de där ångestkänslorna igen, i drömmen. Allt skulle ju vara roligt. Det är det också, för det mesta. Men skulle jag starta ett bolag igen så skulle jag inte göra det själv.

Att inte ha någon att bolla idéer med eller att ta hjälp av som har samma passion och driv som en själv är tufft. Det är också en övning liksom prövning att skilja på sak och person i ett enmansföretag. Det är ensamhet i ett stort community. Och alla armbågar i yogavärlden är inte mjuka. De flesta är mjuka men en del är också vassa, och en del sylvassa. Som i alla branscher, för ja, yoga är nu en bransch vare sig vi vill det eller inte. Och med skiftande kvalité och djup. I snart ett år har jag drivit ett bolag istället för enskild firma. Tiden i firman låg parallellt med sista tiden som anställd. Jag åkte på en stor nit med Skatteverket och avdrag för utbildningar. Varför hade ingen berättat att man inte får göra avdrag för utbildningar i en enskild firma? Jag lärde mig den hårda vägen att du endast får gå utbildningar som du kan bevisa att du måste ha för att behålla dina befintliga kunder. Det blev dyrt men framför allt ångestladdat.

Bästa tipset till dig med enskild firma; lägg alla dina utbildningar som bilagor med motivering varför du behöver dem. Sedan hänger allt på varje enskild handläggare. Det är också Skatteverkets replik ”Du hade otur att bli granskad”. Det var tyvärr bara att knipa igen och betala böter, trots att det var oavsiktligt.

Större studio – större möjligheter, varvat med större oro

För att satsa och få det att gå runt gäller det att göra det ordentligt. Den lilla studion med plats för åtta mattor fick lämna plats för en stor studio med plats för mer än det dubbla. Att satsa kräver tid, energi och galet mycket pengar. Vissa nätter sover jag så gott, andra nätter är sömnlösa. Det som ser häftigt och glammigt ut på sociala medier har också en baksida. Det är fantastiskt att få göra detta men det innebär också att offra all sin lediga tid, att vara beredd att gå ner i en inkomst som är lägre än dagens studiemedel och en ständig känsla av att kämpa.

Det går aldrig att stanna. Det går aldrig att sluta marknadsföra, sköta bokföring, städa studion, anlita de bästa lärarna, hålla koll på ventilationsmodeller som går sönder, förkovra dig själv och framför allt leverera en upplevelse utöver det vanliga när du undervisar så att kunderna kommer tillbaka till just din studio när det finns företagsjättar runt om som levererar till synes samma produkt för hälften av priset. Du måste tro på dig själv och du måste hålla standard. Det är din dröm det handlar om och det är också ditt levebröd. Det som gör att du har råd att köpa mat varje månad. Hundratusentals kronor investerades innan FLOW ens hade öppnat.

Att ta hand om och samtidigt utmana sig själv

Jag visste att det skulle bli mycket att göra men såhär i efterhand var jag inte ens i närheten av att föreställa mig vilket jobb det är att på egen hand sköta en verksamhet och studio. Jag älskar att kliva innanför dörrarna där varje dag. Kärleken till studion och yogan blir starkare dag för dag. Känslan av otillräcklighet är också ganska påtaglig eftersom jag varken har kompetens för allt eller hinner allt som behöver göras. Jag tar hjälp med det jag kan men det ligger också helt ärligt en prestige i det. Rösten som säger ” Jag ska lyckas, jag kan” pockar på och så länge den har det peppande tonläget är den en drivkraft. När tonläget blir hårt är det definitivt en bromskloss. Rädslan att misslyckas är mänsklig. Den speglar också verksamheten. Att ta hand om sig själv är det viktigaste för att både person och verksamhet ska blomma men det är också det svåraste. Ödmjukhet hjälper mig.

Att bygga ett företag kräver tålamod. En av mina mest utmanande egenskaper. Att ha is i magen. Jag har fina lärare och vänner runt omkring mig som stöttar mig. Jag vill ju att allt ska funka och lyckas direkt. Så ser inte verkligheten ut. Oron, stressen, paniken gör besök en stund för att sedan bytas ut mot rationella tankar och distans. Tackar alla delar av yogan för det. Utgifterna är betydligt större än inkomsterna. Jag ser fram emot när det är tvärtom.

Jag ser fram emot att fortsätta bygga, lägga tid, kärlek och engagemang i det jag älskar att leva i, att förmedla, att samarbeta med andra och att alltid vara ärlig. Mot mig själv och mot min omgivning. Dela med mig av att det faktiskt är avgörande för en verksamhet om du kommer dit eller inte. Oavsett om det är en yogastudio eller ett café. FLOW och att undervisa yoga med personlighet och omtanke är det som är mina ledord. Om resan bär med sig ett eget företag eller en anställning, det får framtiden utvisa. Jag är så tacksam för vad som finns just nu.

Lästips för yogalärare

• Här hittar du videosekvenser med tips och inspiration för dig som yogalärare
• Tips till nyblivna yogalärare, av Elin Jensen och Lisa Andersson Rhodiner
• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström

Videotips – inspireras i  din egen yogapraktik

Yogobe Video: 32bp Yogobe Video: 9pf6 Yogobe Video: 3r9h Yogobe Video: 7g3s

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Foto: Vegafoto (huvudbild)

"Ibland tror jag mig vara på rätt spår på den väg som vi kallar livets, ibland upplever jag mig som totalt vilsekommen. Med andra ord, jag är människa." Låt Carolina Molse inspirera dig på livets resa med några vackra rader i detta inlägg. 

Jag är stark och jag är svag, jag är harmonisk och jag är vilsen, jag är glad och jag är ledsen. Ibland tror jag mig vara på rätt spår på den väg som vi kallar livets, ibland upplever jag mig som totalt vilsekommen. Med andra ord, jag är människa.

Men dessa saker vet jag. Livet är en förmån, inte en rättighet, den insikten har du gett mig, Anna. Min Anna som jag begravde endast sju år gammal. Jag försöker känna tacksamhet över att just jag fått förmånen att ännu befinna mig på livets svindlande väg. För jag vet att inte alla ges den förmånen. Och jag tror att berg och dalar, krokar och raksträckor hör tillvaron till. Mina andra barn i livet påminner mig om att vara närvarande på denna stig, för det som sker utan närvaro betyder ingenting alls.

Ytterligare en insikt är min egen, tack vare yogan som jag gjort till min följeslagare de senaste åren, insikten om att älska mig själv, utan villkor, utan krav eller prestation, när livet ler mot mig men också då tillvaron ter sig mörk och dyster.

Lästips

• Öppna upp hjärtat, fördjupa dina bakåtböjningar och stärk ryggen med träningsprogrammet HEART TOUR.
• När var du senast ödmjuk mot dig själv? Av Carolina Molse.
• Ta dig ur spänningar och konflikter, av Emma Öberg.

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja. Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Läs även Carolinas två andra fina inlägg om hur yogan hjälpt henne genom sorgen i och med dotterns bortgång, Mitt möte med yoga: Genom sorgen och saknaden samt Att hitta vägar genom sorgen. 

Fina videosekvenser för just dig själv

Yogobe Video: h2u3 Yogobe Video: k92d

Anna Benson förlorade sin tidigare livskamrat i cancer och har sett vilket helvete sjukdomen kan innebära. Idag har hon samlat in hela 2,6 miljoner kronor till Cancerfonden genom sina rosa kokböcker och den aktuella Cancerpodden. Vi har intervjuat Anna – som verkligen visar att vi kan göra skillnad.

För att göra en lång historia kort: Anna Benson förlorade sitt ex i cancer och i och med det blev hon väldigt engagerad i kampen mot sjukdomen. Hon och en konstnärskollega startade bland annat ett projekt där de skulle måla hela Sverige rosa, och fick ihop 1 miljon kronor på 31 dagar. Då insåg Anna att det är väldig lätt att hjälpa till.

I Cancerpodden intervjuar entreprenören, konstnären och författaren Anna Benson kända profiler som har eller haft cancer, hon intervjuar anhöriga, forskare, perukmakare, alla som kan hjälpa och ge en bild av sjukdomen som drabbar så många. För varje lyssnare skänks 1 kr till Cancerfonden tillsammans med olika samarbetspartners. Podden och intervjuerna handlar inte bara om cancer, utan om livet och existentiella frågor i stort.

Hur föddes Cancerpodden?
– Jag har samlat in 2,6 miljoner kronor på 3-4 år och har tagit del av väldigt många historier i och med mina rosa kokböcker. Nu kände jag att jag ville ha en ny plattform för att nå ut till ännu fler och sprida så mycket information om cancer som möjligt.

Hur är det att intervjua om ett så tufft ämne?
– Jag är van, jag har ju intervjuat över 40 kvinnor till kokböckerna och har själv gjort min resa så det går bra. Många historier är tunga och många är positiva – det finns både och.

Är du själv rädd för cancer?
– Ja, eller nej, jag är inte rädd för cancer. Jag försöker att leva på ett så bra sätt som det går för att förebygga cancer. Samtidigt har jag sjukdomen i släkten och tyvärr drabbas 1 av 3 idag. Nu har jag haft en väldigt dålig erfarenhet, men cancer betyder ändå inte död för mig. Men kanske ett helvete i några år...

– Jag har lärt mig väldigt mycket genom alla intervjuer och gör allt från att äta antiinflammatorisk mat, hålla kroppen basisk, men inte till överdrift. Jag äter socker och dricker alkohol. Jag stressar lite för mycket bara, och det är ju inte bra.

Vad är hälsa för dig överlag?
– Balans, tror jag. Balans i kost, träning, kärlek, relationer, jobb.

Har du något råd du vill ge andra anhöriga?
– Det är enormt komplext och olika för alla. Men lyssna på din inre röst och följ den. Även om man är anhörig så kan man vara den värst drabbade. Lyssna och bejaka dina behov i det läget.

Klicka här för att komma till Cancerpodden!

Om cancer

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar. Att det finns så många olika typer av cancer beror på att vi har ungefär 200 olika celltyper i kroppen, och de kan alla drabbas av ett stört celldelningssystem som leder till att cancerceller uppstår. Sjukdomen gör att cellerna ohämmat delar sig och bildar en tumör. Cellerna i tumören kan sedan lossna, vandra vidare i kroppen och bilda dottertumörer (metastaser). De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer.

Länktips

• Den 15 oktober anordnar Yogobe Yogamarathon mot bröstcancer, läs mer och joina här!
• Mitt möte med yoga: Kampen mot cancern, av Stephanie Skogsberg.
• Studie – yoga för bröstcancerpatienter

Källa: Cancerfonden, Cancer.se

Foto: Anna Lundell

Vi kommer alla möta döden. Den är en del av det liv vi lever, ändå pratar vi så sällan om den med varandra. Carolina Molse, en av våra uppskattade gästbloggare, delar med sig av sina tankar runt döden, hur vi kanske  tydligare kan navigera i vårt eget liv och känna mer tacksamhet genom att påminna oss om vår egen dödlighet samt hur meditationen hjälper henne i detta. 

Att prata mer om dem som gått före oss in i det okända

Det är en sådan där härlig höstmorgon då ljuset tycks filtreras särskilt milt ner från himlen. Luften är hög och ren. Det är en sådan dag som vi förlåter sommaren för att den tog slut alltför snabbt. För att den alltid tar slut alltför snabbt. Men vi förlåter eftersom vi annars inte skulle få vara med om dessa dagar när naturen klär sig i de varmaste färger, när dess dofter är mättade och intensiva och tillvaron viskar om nystart.

Till och med dofterna på kaféet vi sitter tycks mer intensiva. Min cappuchino doftar gott och är vackert gjord. Vi pratar, skrattar, förundras och förfäras, samtalet spiller in på allvarligare ämnen. Vi talar om döden. Döden som ingen av oss undkommer, att den kommer vet vi alla, men när den kommer vet ingen. Ett av livets väldigt få självklara faktum. Trots det nämner vi den sällan. Vår egen som inträffar en dag, eller någon nära oss som inte längre lever. Döden är främmande, någonting som händer långtifrån oss själva. Jag tror inte på det förhållningssättet.

Med ett fåtal av mina väninnor är det naturligt att prata om döden. Med dem kan jag prata om min dotter som dog under sitt sjätte levnadsår. Jag gråter ofta under dessa samtal, mina väninnor ber då om ursäkt. De vill inte försätta mig i en obekväm situation. De är rädda att deras ord lockat fram mina tårar. Så är det bara delvis. Saknaden, den jag ganska ofta lyckas skjuta åt sidan, kommer upp till ytan, det är den som lockar fram mina tårar. Jag påminns om det jag har vetat i ganska många år nu, att min dotter inte kommer tillbaka. Samtidigt känns det bra att prata om henne. Jag mer sällan hon nämns, desto mindre känns det som om hon någonsin har funnits. Och så får det aldrig bli för oss, hennes familj. Genom att nämna hennes namn erkänner jag hennes existens. Då liksom nu. På så sätt görs livet utan henne mer uthärdligt.

Prata och känn tacksamhet
Låt oss prata mer om dem som gått före oss in i det okända, kanske till det som vi kallar evigheten, låt oss prata mer om de döda. Låt oss på så sätt göra dem till en del av det liv som alltid fortgår, och låt oss vara tacksamma över de år då vi fysiskt sett fick vandra vid varandras sida.

Påminner vi oss själva om vår egen dödlighet tror jag också det kan bli lättare att navigera i livet. Och besvara frågan om vilket liv du eller jag vill leva. I ljuset av livets ändlighet blir nyanserna liksom klarare, valen kanske tydligare.

Påföljande morgon går jag upp lite tidigare. På caféet igår påminde min väninna mig om hur välgörande några minuters stillhet varje dag är. Ingen annan i familjen har vaknat och jag kan ostört gå ut och sätta mig utomhus och meditera. Jag andas och tar in ljudet av morgonen som vaknar. Ett fåtal fåglar kvittrar. Vinden är förvånansvärt ljum trots årstiden. Jag känner tacksamhet över livet, sorg över min dotter som inte lever längre, jag andas, redo att möta ännu en dag.

Meditationen hjälper mig att känna och att erkänna alla känslor inom mig. Den gör mig starkare. Den gör mig till den jag vill vara, till den jag är.

Carolina

Lästips

• Läs mer om meditation här!
• Meditate to elevate - Ulrica Norberg berättar hur stress påverkar oss, och hur meditation är ett fantastiskt verktyg mot just detta.
• Tips på vägen för att öva tacksamhet - att känna tacksamhet hjälper oss må bättre!

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Carolina är numera en återkommande och uppskattad gästbloggare här på Yogobe, hennes vackra inlägg går alltid rakt in i hjärtat. Här kan du läsa hennes tidigare inlägg: 

• Mitt möte med yoga: Genom sorgen & saknaden - Carolinas fina inlägg om hur yogan hjälpt henne genom sorgen i och med dotterns bortgång.
• När var du senast ödmjuk mot dig själv? Om att titta inåt och ge sig själv kärlek.
• Att hitta vägar genom sorgen - om att hitta sin egen väg för att hantera sorg.

Med stigande ålder ökar risken för att vi ska råka ut för fallolyckor. Det här är inte bara kämpigt för de berörda, det resulterar även i dyra sjukhusräkningar för samhället. Nu visar australiensisk forskning att yoga kan minska risken för fallolyckor hos äldre. Mer balans åt folket!

Ju äldre vi blir desto lättare är det att tappa balansen och ramla. Rädslan för fallolyckor och risken att faktiskt råka ut för en fallolycka är båda faktorer som kan begränsa dig som blivit äldre. En tredjedel av alla som är 65 år och äldre ramlar en eller flera gånger per år. Fallen kan resultera i skador, förlorat självförtroende och att man inte blir lika benägen att delta i fysiska aktiviter, eller andra aktiviteter för den delen.

Forskning från The George Institute for Global Health i Australien visar nu att yoga kan bidra till att minska risken för fallolyckor hos äldre, och samtidigt öka känslan av oberoende.

Anne Tiedemann vid The George Institute for Global Health och University of Sydney menar att yoga kan vara viktigt del när man ska engagera äldre personer i att underhålla sina fysiska förmågor som är kopplade till balansen.

I en forskningsammanställning av olika studier visar Anne Tiedemann att träningsprogram med yoga generellt är både säkert och resulterar i förbättrad balans för de äldre. I sammanställningen kunde man se att äldre som utövade bland annat yoga blev bättre på att stå på ett ben och att på ett stadigt sätt ställa sig upp och röra sig från stillasittande.

Anne menar att ett komplement av yoga till befintliga balansträningsprogram skulle kunna uppmuntra äldre att träna kontinuerligt och på det viset höja livskvaliteten.

Fallolyckor försämrar inte bara livskvaliteten hos äldre, de kostar även samhället stora summor. Det är alltså flera orsaker som gör det viktigt att motivera äldre att röra på sig och träna sin balans!

Lästips

• Forskning: Yoga mot hjärtflimmer.
• Få ett friskare liv med meditation!
• Yoga för barn med särskilda behov, av Elena Malfert.

Läs mer om forskningen här och här!

”Du kommer aldrig att träffa ditt mål som Spindelmannen om du inte stannar upp för att sikta.” Elena Malfert, barnyogalärare och grundskolelärare, berättar här om hur hon vill hjälpa barn med särskilda behov att finna sitt lugn och att inte behöva agera på varje impuls, genom yogan.

Svårt att hålla fokus och lugn i yogan

Mitt möte med yogan har inte varit love at first sight. Det var inget för mig. Jag var för stressad. Jag var för mycket uppe i huvudet. Hur skulle jag kunna fokusera och hålla mig lugn i ett helt pass? Ni hör ju! Samma tankar som många som inte testat yoga har. Idag jobbar jag som lärare i en skola där alla elever har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och vi yogar minst en gång i veckan.

För fyra år sedan var jag helt slut. Min son hade haft några tuffa år med dålig självkänsla, ångest, ilska och jobbiga tankar. Vi sökte hjälp och det visade sig vara ADHD. När det äntligen landade i något, vi skulle få hjälp, så brakade jag ihop. Jag fick nys om en kurs i meditation och nappade direkt. Ingen tvekan. Jag som alltid tyckt att detta inte var för mig, var nu helt redo. Jag satte mig på min kudde och kom in i meditationens värld på en gång. Vi mediterade en gång i veckan, och det var långa stunder. Jag var fast. Det var min stund med mig själv och mina tankar, eller icketankar, eller känslor eller ickekänslor. Jag fick helt enkelt möta mig själv och bara känna efter hur just det kändes.

Meditationen hjälpte mig att hjälpa min son

Genom meditationen kom jag snabbt vidare in på yoga och blev hooked. Yoga var helt rätt för mig. Jag fick möta min kropp på mattan i en lugn stund. Jag yogade i de olika kanaler jag kom i kontakt med, Youtube, Yogobe, tidningar. Allt som gav mig inspiration. Jag kombinerade det med regelbunden meditation där jag mötte mitt inre på en kudde. Jag hittade mina hål där jag fick vila. Vilohålen blev tillräckligt långa och täta så jag kunde hjälpa min son genom hans nya resa med diagnos. Den är inte helt lätt. Plötsligt landar en tablett i knät som ska fixa allt. Vilket den också gjorde, nästan. Skolan hamnade på plats. Han kunde fokusera och slutade att göra knas framför sina kamrater.

Jag yogade och mediterade vidare. I en meditation kom jag i kontakt med Ganesha. Jag undrade vad det betydde och lärde mig att Ganesha är barnens beskyddare. Min meditationslärare sa att jag kanske skulle gå tillbaka till att bli lärare. Absolut inte tänkte jag. Jag hade nästan gått in i väggen tidigare då jag jobbat på en förskola. Det var inget för mig. Men i meditationen så kom fler svar upp; yoga, meditation, mindfulness. Jag började titta tillbaka på min lärarutbildning. Förutom de vanliga kurserna inom lärarprogrammet så hade jag läst specialpedagogik, massage, yoga och tecken som stöd. Jag har alltid haft en förkärlek för barn med särskilda behov.

Lärare för barn med ADHD och andra NPF-diagnoser

Jag hade lärt mig mer om ADHD via min son. Jag hade hamnat mer i fas med mig själv via yogan och meditationen. Jag vågade mig på att söka jobb i en skola för elever med olika NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och jag fick jobbet. I samma veva kom jag in på en yogainstruktörsutbildning för barn och ungdomar via Kids Yoga Foundation. Den visade sig ligga i min stad. Är det rätt så är det lätt, eller hur!

Så jag började ett nytt jobb och en ny utbildning. Det var fantastiskt! Jag fick äntligen jobba med de elever som jag brann för och jag höll på att lära mig mer om ett redskap som hade räddat mig själv. Jag såg på min son att det som fattades i hans liv var att få stanna upp, att hitta något som gjorde att han kunde ge sig själv en chans att inte gå på varje impuls. Även han var motsträvig mot yogan. Men en stund i restorativeyoga kunde han inte motstå, att få lite massage i pannan och axlarna. Han gör nu yoga minst en gång i veckan. Ett lugnt skönt pass som vi anpassat efter hans kropp och smak. Jag klurade vidare på var i skolverksamheten som jag skulle kunna få in yogan.

Yoga för barn med actionfigurer och rymdskepp

En dag satt en pojke på fritids och var väldigt arg. Han sparkade och slogs. Jag gick in med honom i det lugna rum som finns på skolan. Han var arg, väldigt arg. Jag lät honom vara. Efter en liten stund började han agera olika actionfigurer. Det var krig och skjutande.

Jag sa att han aldrig skulle träffa sitt mål som Spindelmannen om han inte stannade upp för att sikta. Han blev nyfiken och jag visade honom hur jag andades, siktade och sköt iväg min spindelväv. Han gjorde likadant. Vi fortsatte att andas och skjuta. Han blev lugnare och lugnare och tyckte att vår lek var kul. Jag visade honom bilder som jag hade i min mobil. Det var olika actionfigurer och Star Wars-figurer som gjorde yoga. Vi testade att göra samma sak. Det slutade med att vi yogade i 40 minuter och avslutade med en guidad avslappning där ett litet rymdskepp tog sig från kroppsdel till kroppsdel. Vi var väldigt glada båda två efter den mysiga yogastunden och träffades för yoga lite då och då när tillfälle gavs.

Det jag lärt mig via min barnyogautbildning är att yogan ger mig friheten att anpassa efter vilket barn jag yogar med, dess behov och dagsform.

Från augusti i år jobbar jag som klasslärare i en klass där eleverna är mellan 10 och 14 år. De är inte supersugna på yoga. De har redan en bild av yoga som något som inte är för dem. Det är kanske töntigt. Det är för lugnt. Det är tråkigt. Men jag yogar ändå. Minst en gång i veckan gör vi någon form av yoga. Det är en resa som jag tänkte att ni ska få följa med på. Att se hur och om det påverkar dem. Se om det blir som de tror. Att yogan är ett redskap för mina elever som har särskilda behov, att finna lugn och kanske ökad impulskontroll.

Lästips om meditation och barnyoga

• Läs mer om barnyoga här!
• Lugna & pigga barn efter barnyoga i skolan.
• Myter om meditation; Det är för svårt för mig, av Jessica Agert.

Barnyoga, restorative och meditation online

Yogobe Video: hr62 Yogobe Video: 2gx9 Yogobe Video: 6cf7 Yogobe Video: 2ab5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

"Den rör upp liknande känslor av frihet och närvaro i nuet som jag får när jag springer fri från vanliga skor" skriver Henrik Eklundh Paglert om Barfotavisan som ligger honom varmt om hjärtat. Han kastade själv skorna och blev en av dem som numera springer barfota, med eller utan skor. Här delar han med sig av sina tankar kring barfotalöpning. 

Klivet ur mina skor
"Barfota utan strumpor och skor...". Så går Barfotavisan som många av oss sjungit på skolavslutningar i unga år.

För min del dök refrängen upp i minnet i ett helt annat sammanhang; nämligen när jag höll på att skriva en bok om barfotalöpning.

Precis som många andra började jag intressera mig för att springa barfota på grund av en skada. Det var ett sesamben i stortån som spökade och efter flera behandlingar började både ortopeder och sjukgymnaster tala om operation, alternativt kroniska problem.

Min instinkt sade något annat. Jag skippade mina dyra ortopediska inlägg, som bara kändes klumpiga, och började istället utmana obehaget jag hade, genom att sakta och försiktigt gå och småjogga enstaka steg i djupsand. Efter någon dag vågade jag mig på detsamma i den hårdare sanden i strandbrynet. Efter ytterligare någon dag var jag uppe på strandpromenadens betong för en kort joggingtur. Sammantaget tog det ett par månader, men med små och bokstavligen tassande steg lyckades jag kurera mig helt och hållet.

Numera springer jag enbart barfota, eller i minimalistiska skor, och är på många sätt i bättre form än någonsin.

Utforskande av barfotavärlden
Det var först något år in i min barfotalöpningskarriär som jag började reflektera över hur fantastiskt det egentligen var att jag kunnat bli av med min skada utan hjälpmedel och enbart genom att lyssna på min kropp. Då någon gång började jag också skriva en bok i ämnet.

Jag förstod successivt att jag inte var ensam om mina upplevelser, och började söka upp villiga intervjupersoner som av olika skäl valt att ställa sina traditionella skor på hyllan. Det blev löpare, musiker, lärare, kontorsarbetare, sjukgymnaster, en bibliotekarie, en operasångare och en hästspecialist! En brokig skara som alla vittnade om både fysiska och mentala fördelar med att ha mindre på fötterna.

Jag ville också veta mer om hur expertisen ser på barfotalöpning, så jag kontaktade såväl förespråkare som mer skeptiska traditionalister – däribland några motvilliga skotillverkare.

Boken, "Barfota – med eller utan skor", kom ut i somras och innehåller både fakta för den inbitne löparen, och inspiration för den som aldrig planerar att ta ett löpsteg men som vill utforska ett nytt sätt att röra sig och vara på. Målet med boken har varit att det ska finnas något att hämta både för den nördige löparen och den som kort och gott är nyfiken på ämnet. För mig personligen blev det ytterligare en ögonöppnare att skriva boken.

Och Barfotavisan då – som gett inspiration till titeln på både boken och detta inlägg – vad har den med saken att göra? Jo, det är för att den rör upp liknande känslor av frihet och närvaro i nuet som jag får när jag springer fri från vanliga skor... Antingen det sker helt barfota på en strand, eller i fivefingers på vintrig asfalt.

Varma hälsningar, 
Henrik

Länktips

• Löpningsprogram online: 12 veckor till milen - Magnus Hagström guidar dig till att långsamt trappa upp din löpning, inkluderar styrkeövningar för löpare.
• När löpning blir yoga, av Sara Ivarsson
• Yoga & löpning: Drömkombon - Inspireras till att kombinera löpning och yoga, oavsett om du är löpare eller yogi, med vår temamånad!

Om Henrik

Henrik Eklundh Paglert är verksam som journalist, kommunikatör, grafisk formgivare, redaktör och förläggare. Han driver EklundhPaglert förlag & produktionsbyrå och har en fil kand i konstvetenskap, humanekologi och filosofi. Henrik har idrottat i hela sitt liv – från bollsporter till klättring – och gör det nu så minimalistiskt som möjligt. Henrik har skrivit boken "Barfota – med eller utan skor", här kan du läsa mer om boken! Läs bibliotekstjänst recension om boken här.

Köp Henriks bok till specialpris
Boken finns att köpa i nätbokhandeln, men säljs direkt av förlaget till specialpris för Yogobes medlemmar för 180:- (plus frakt 39:-). Vill du köpa fler böcker till rabatterat pris, mejla [email protected].

Välkommen till den fjärde och sista delen i vårt månadstema om Motivation i YOGAMOM365. Denna vecka vill jag motivera dig till att våga fylla på ett behov i taget. Trots att du längtar efter många saker på en gång. Börja enkelt. Börja fyll på med energi inför hösten!

---

Det här är den fjärde och avslutande delen av temat Motivation i vår community YOGAMOM365. Läs gärna introduktionen här.​​

Vecka 4 (av 4) Ett behov i taget - Fyll på med energi

När man har småbarn hemma försvinner ofta möjligheten att enkelt möta upp med sina egna behov. Babyns behov går före. Enkla saker som att duscha, gå på toaletten, tänka egna tankar utan att bli avbruten, blir svårt att göra. Egen tid och att fylla på med ny energi och inspiration blir kanske bara en dröm. Inuti byggs det upp en längtan efter många saker. Många gånger är man också för trött för att orka ge sig själv det man behöver. Det är lätt att tappa bort sig själv och känna sig låst, ensam och otillräcklig. Yoga kan i bästa fall hjälpa till med att tillfredsställa en del av de behoven. Men när längtan är uppdämd är det lätt att vilja ha alla sina behov mötta på en gång. Man vill bli pigg, får energi, få vara ostörd med sig själv, känna kraft och lycka och allt på en gång. Och att yoga hemma med sin 2-åring kan då kännas otillfredsställande och hopplöst när man längtar efter egen tid och stillhet.

Men tänk så här, en liten stunds regelbunden yoga eller andningsutövande kan ge dig mer energi även när det inte fyller behovet av självtid – och det är en bra början. Fyll på ett behov i taget. När du har energi blir det sedan lättare att förstå vilka ytterligare behov som du har, och hjälpa dig själv att tillgodose dem. Det blir lättare att möta känslor och tankar och lättare att be om hjälp.

Tanka inför hösten
Börja fylla på med energi! Gör en enkel kort yogarutin eller andningsrutin, kanske något du gjort många gånger förut så det är lätt att komma in, eller följ en film från Yogobe. Låt barnet vara där oavsett vad hon gör, hitta någonting som gör att hon kan känna sig bekväm och kopplad med dig, inkludera barnet i din yogamiljö. Blir du avbruten låt det vara så, möt barnet i sitt behov, så hon får känna sig värdefull, och fortsätt sedan där du är, tänk att du inte håller på med att vara själv, du håller på att fylla på med prana och att barnet är där är inte ett hinder. Det kan till och med vara en tillgång, tillsammans kan ni ha stor energi!

Nu när hösten kommer blir det extra viktigt att fylla på med energi. Så tillfredsställ det behovet, kom igång redan nu och segla över höstenergidippen på en härlig energi!

Lästips

• Visionen, av Josephine Selander.
• Hur hittar jag motivationen till att yoga? av Linda Åslev.
• Forskning visar att vi kan få fler hjärnceller av träning - kan knappast skada. :) Läs mer här!

Videorekommendationer

Yogobe Video: w64x Yogobe Video: r7u5 Yogobe Video: 32xg Yogobe Video: db57 Yogobe Video: r7ng Yogobe Video: 8fa9

YOGAMOM by YOGOBE riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa genom yoga, meditation, kosttips och träning. I communityn YOGAMOM365 på Facebook kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, mysa och byta tankar och tips. Inte minst med många experter i Team Yogobe. Löpande under året tar vi upp teman och utmaningar till glad och prestationslös träning för kropp, sinne och själ genom aktiviteter som är relevanta för dig som är gravid eller mamma. Inspirera och inspireras med oss! Läs mer om YOGAMOM här.