Om man tittar riktigt noga mot horisonten när man står på yogataket i vårt lilla viryacenter i Spanien, ser man en stabil klippa växa upp ur havets oändlighet. Under några sommarveckor var vi ett gäng som yogade på taket i tid och otid. Vi spanade på berget i havet och försökte att omvandla klippans stadga till våra kroppar och sinnen. Den stod där som en vision om vad yogan kan ge oss: grundning och närvaro i tillvarons ocean.
Håll visionen levande
En sen eftermiddag när jag klättrade upp på taket för att göra den dagliga yogasessionen och min blick sökte sig till bergets trygga form, stod den ej att finna. Som om vore den avhuggen och bortsvept till Marocko (eller vad vet jag, ännu längre bort?) Jag kikade lite fåraktigt mot horisonten med hopp om att se en kontur av den uppenbarligen trygghetsskapande klippan. Men nej, den var puts väck som en hägring.
Är det inte så med våra visioner också? Att dom slinker undan lätt? Och dom skymmande dimmorna ser som bekant olika ut. Ens egna tankar är en klassisk grumlare. Men vi kan också lätt förlora visionerna i livets praktiska virvelvind. Konsum, studielån, dagishämtning, höstförkylning. (Och då har vi inte ens gått in på det tunga artilleriet av livshändelser…)
För ett tag sedan satt min kompis Fanny och jag och pratade om vilka visioner vi haft och har. Fanny deklarerade att hon fortfarande odlar bilden att hon skulle kunna blir akrobat. Eller astronaut. Om hon vill. Inga dimslöjor här inte.
Visst kommer dom förnuftiga, realistiska och hämmande tankarna upp när man börjar visualisera sig som en trapetskonstnär. Men dom tankarna behöver vi inte specifikt invitera, dom stövlar in ändå. Vi behöver kanske snarare medvetet hålla visionerna i akrobat- och astronautgenren levande.
Vi har mer resurser än vi tror
När jag gick på en folkhögskola för att gå en förberedande kurs i TV-produktion, hade vi en tvåveckors kurs som handlade om att levandegöra sina visioner inom film och TV. Vi fick i uppgift att ohämmat tänka fram produktioner vi verkligen ville göra – oavsett budget, kunskaper eller möjligheter. (Jag vill minnas att min bild landade i att regissera och koreografera en TV-serie, där karaktärerna i bästa musikalfilmsanda skulle brista ut i dans och sång där man minst anade).
Alla fick varsitt A4-papper som vår lärare med oskarp hand hade ritat en stege på. På toppen av stegen fick man skriva sin Vision (bara det kändes eoner bort från ens ingrodda Jante-värld). Sedan kom det roliga. Längst ner, på pinnhål ett, fick man skriva vad man just i skrivande stund hade för resurser redan i nuet för att börja klättra upp på sin visionsstege.
Till vår förvåning kom vi alla i klassen fram till att vi redan hade mängder av kunskaper, kontakter och möjligheter att börja vår resa. Kunskaper och kontakter som man tog för givet eller inte såg som något vidare att hänga i visionsjulgranen. När övningen var klar, så fick vi ett nytt, tomt visionsstegspapper. Och den här gången var uppgiften: nu har ni en vecka på er att göra en kortfilm. Kör!
Det är liksom ingen överdrift att säga att paniken var ett faktum hos oss alla. Vad skulle man göra en film om? Hur gör man det? Kan man få hoppa av den här utbildningen och ändå behålla sitt studielån? Frågorna hopades.
Jag tror att det vi lärde oss under den här brutala men otroligt givande övningen blev att dels praktiskt se vilka resurser man redan har. Dels tvinga sig till att fundera ut hur ens visioner ser ut (för visioner har vi, det är bara det att vi många gånger smiter undan från dom på realitetens punktliga tåg). Och alla gjorde varsin förtjusande kortfilm.
Hemvisten för visioner, drömmar och intuition
I yogan pratar man om chakrasystemet och där symboliserar det sjätte chakrat (eller det tredje ögat, som det också kallas för) visioner, drömmar och intuition. Oavsett om man köper idén att det finns chakran eller ej, så kan man ändå ställa sig frågan: hur ser min vision ut? Och den kan ju se olika ut beroende på vilket område man siktar in sig på?
Det finns en nidbild inom yogan att man måste göra sig av med mycket i sitt ”vanliga” liv för att kunna följa sina drömmar. Göra typ ”eat, pray, love”-resan. Men det är väl ingen konst att sticka till något exotiskt land och följa sin dröm några månader? Den intressanta frågan är: hur kan jag leva som jag lever och ändå hålla visionerna levande? Hur kan man leva i sin egen flora och fauna och samtidigt hålla visionsdörren öppen?
I avsaknad av klippan på yogataket slöt jag ögonen och såg för min inre blick det grundade berget i havet. Och återigen påmindes jag om yogans hälsosamma förankring mitt i vågornas strömmar.
Mitt första steg på visionstegen blev att grunda fötterna på yogamattan och ta ett djupt andetag.
Länktips
- Lär dig mer om dina chakran - och hur du kan öka energiflödet i kroppen.
- Gör det enkelt för dig att nå dina mål - tips & råd på vägen
Yoga med mig online
Här hittar du samtliga sekvenser med mig här på Yogobe!
Yoga with
Lär dig tekniken i yogaarmhävningen som ingår i solhälsningarna för att skydda axlarna och bygga styrka.
Yoga with
våga se och drömma! Genomgång av hela kroppen med fokus på vision och intuition med sjätte chakrat.
