Allt vi har är till låns. Livets storhet ligger någonstans i att vi får uppleva såväl upp- som nedgångar. Vi kan längta efter något som kanske inte alls blir av, men det kan istället leda till något annat stort och vackert. Carolina Molse, en av våra uppskattade gästbloggare, skriver som alltid rakt in i hjärtat. Här funderar hon runt förgänglighet och allt det fantastiska och tunga som livet består av.
Allt är till låns
Jag har inget speciellt för mig, kanske är jag lite rastlös, eventuellt lite uttråkad. Jag scrollar ner i mitt Facebookflöde. Jag vet inte vad jag är ute efter, kanske är det bara några minuters distraktion, eller i bästa fall, lite inspiration. Jag stannar vid en artikel om japanska ord som inte finner sin direkta översättning i engelska. Ordens innebörd är så vackra, och fotona som illustrerar dess mening träffande. Ett ord fastnar. Mono no aware. Dess innebörd, en medvetenhet om tingens förgänglighet. En ödmjuk förståelse för att ingenting varar för evigt, en ömsint sorg och ett vemod över alltings rörelse.
Min livshistoria har lärt mig att inte ta något för givet, jag försöker leva med handflatorna uppåtvända. Min dotter Anna dog i cancer medan hon fortfarande var ett barn. Hennes död har fått mig att inse att jag varken kunde göra anspråk på hennes liv och därför inte heller på mina andra barns liv. Mina barn är bara ett lån, som just jag har välsignats med. Trots att jag älskar dem mer än livet självt och vill utgöra deras fasta punkt i tillvaron nu och för evigt kan jag inte låta deras existens bära min mening i livet. Insikten har fött en ödmjukhet inför livet, dess storhet men också dess förgänglighet.
En resa kan ge något annat - livets storhet
Härom veckan blev jag medbjuden på en kvällspaddling i mareld. Jag förälskar mig i innebörden. Vi ger oss ut, vi är alldeles ensamma på havet i varsin kajak. Vinden som varit ljummen under kvällen börjar bli kylig. När det blir mörkt är det läge att hålla utkik. Husen och träden vid stranden avtecknar sig som mörka siluetter. Trots vår förhoppning blir det ingen mareld den här lördagskvällen. Men däremot mängder av kammaneter som lyser när paddeln snuddar vid dem för att sedan slockna igen.
Jag tänker att livet är som att paddla i mareld. Längtan, förhoppningar som ibland uppfylls men som andra gånger grusas, magiska stunder och också en sorg över tingens förgänglighet. Och i det ligger kanske också livets storhet. Inget varar för evigt och om morgondagen vet vi intet.
När jag mediterar tillåter jag mitt sinne att vandra fritt. Ord, tankar, känslor och möten kommer upp. Jag låter dessa varsamt passera för att ibland, och ganska ofta, kunna lyssna till min djupaste röst som letar sig fram bland allt brus. Först då kan jag stå fast när tillvaron omkring mig flyter.
Carolina
Lästips & inspiration till meditation
- Läs mer om meditation - detta fantastiska verktyg för vår hälsa!
- Hela dig själv för att kunna hjälpa andra, av Pål Dobrin
- Bron mellan meditation & rörelse - inspirerande om att hitta sin väg av Anja Bergh.
Meditera with
Regelbunden meditation har många vinster, här berättar Jessica Agert om några.
Meditera with
Anja Bergh guidar dig i en meditation som hjälper dig att hantera känslor.
Om Carolina
Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.
Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.
Carolina är numera en återkommande och uppskattad gästbloggare här på Yogobe, hennes vackra inlägg går alltid rakt in i hjärtat. Här kan du läsa hennes tidigare inlägg:
- Mitt möte med yoga: Genom sorgen & saknaden - Carolinas fina inlägg om hur yogan hjälpt henne genom sorgen i och med dotterns bortgång.
- När var du senast ödmjuk mot dig själv? Om att titta inåt och ge sig själv kärlek.
- Att hitta vägar genom sorgen - om att hitta sin egen väg för att hantera sorg.
- Livets ändlighet - om att vi bör våga prata om döden - för att själva också kunna få ut så mycket som möjligt av vårt liv.
