Yoga, training and health inspiration for you

I slutet av 90-talet, efter ett decennium av konditionsträning– var min kondition grym, men min rörlighet obefintlig. Yogan gjorde mig rörligare och blev ett sätt att återhämta sig mellan tuffa pass och långa resor i jobbet. Här tipsar jag om hur yogan kan göra dig till en bättre löpare, vare sig du är en ”nöjeslöpare” eller siktar på att tävla och bli snabbast!

Hjälp ditt hjärta

När jag sökte upp min första yogalärare under slutet av 90-talet var det efter ett decennium av enbart konditionsträning. Jag sprang, paddlade, cyklade vägcykel och mountainbike samt jobbade med spinning. Min kondition var grym, mitt hjärta var starkt, men min rörlighet var... obefintlig. Jag kunde känna hur min kropp längtade efter att bli mer flexibel, mindre stel och mer rörlig. Yogan blev ett sätt att återhämta sig mellan tuffa pass, långa resor och obekväma hotellsängar.

Jag märkte snart att min utökade rörlighet gjorde det möjligt för mig att sitta längre stunder på cykeln och springa längre sträckor utan att få ont, bli trött, ihopsjunken eller stel.

Yogan har ALLT. Nästan. För ett större och starkare hjärta samt bättre syreupptagningsförmåga krävs det någon typ av konditionsträning. Vare sig du är en ”nöjeslöpare” eller siktar på att tävla och bli snabbast, kan yoga vara ett verktyg och hjälpa dig att:

• Sträcka ut stela muskler
• Jämna ut obalanser mellan olika områden i kroppen
• Öka möjligheterna till ett mer effektivt löpsteg
• Ge dig en mer upprätt löphållning
• Minska risken att du ”faller igenom” i höften

Yoga passar både innan och efter ett löppass

Det härliga med yogan är att den kan utföras både före och efter löppasset med olika effekt. Före som en dynamisk uppvärmning och efter som ett sätt att motverka stumma ben inför nästa löppass. Under de första åren jag yogade var det som om jag höll isär min yoga och min övriga träning – mycket på grund av en inre bild om att en yogasession behövde vara 60 minuter eller mer för ”att räknas”. Vilken löjlig idé! Prova att göra några solhälsingar inför nästa löprunda och känn om det ger dig någon effekt. Antalet minuter av yoga efter löppasset kan helt och hållet styras av tillgänglig tid för dagen. Fem minuter är bättre än ingenting!

Yogavideor för dig som springer

Yogobe Video: kh36 Yogobe Video: 3c2f Yogobe Video: 84204629 Yogobe Video: e5d4

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Mer läsning om löpning för dig som yogar

• Löpning = meditation i rörelse?, av Jojo Norell
• Ut och njut!, av Monika Björn
• Yogahjulet – din nya bästis, av Milla Floryd

Can you be steady but still soft and relaxed? These are traits that really can help when you are leading, especially a group of kids. Yoga teacher and author Helen Larsson tells you more about a playful way to lead.

Lead in a steady yet playful way

I love the concept of sthira-sukham from the Yoga Sutras of Patanjali, which means steady but at ease. I also love to explore how I can take what I experience and learn on the yoga mat into everyday life. How can we be steady, focused, aware and awake in all that we do, but still be at ease, gentle, soft and relaxed.

 I like to play with this and it’s so useful.

For instance the other day, when I was riding. The horse needs you to take the lead but if you become rigid, inflexible and harsh it will protest. The other way around, if you are too soft and yielding the horse won’t listen to you at all. It’s also really helpful in my work as a kid’s yoga teacher.

When I started, more than six years ago, I wasn’t good at the sthira-part. I was way too flexible and lacked the steadiness. The kids felt that and tested me in many ways, which was a great learning ground. Children just like horses need to feel that you are the leader, but if you get rigid and too strict they will start hating yoga. They need you to be steady but in a playful, fun and relaxed way.

You can apply this to anything. To the way you walk to work, the way you clean your house, the way you speak when you have an important presentation to do, to the way you sit in front of the computer and so on and so forth.

So, will you play with me, right now, whatever you are doing? See if you can be steady but at the same time soft and relaxed. How does it feel?

 One thing that works for me when I become to rigid is smiling. And forget about perfection, it’s boring.

Videos from our library

Yogobe Video: 4hs7 Yogobe Video: fw68 Yogobe Video: at47 Yogobe Video: 25fs

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

More about Helen

Helen has practiced and studied yoga for almost 25 years. She teaches yoga for all ages and specializes in yoga for children and yoga for stress management and recovery. Helen also holds workshops and trainings in children's and teenage yoga and has written a book on children's yoga in Swedish, "Yoga with children" (Lava Publisher).

Kan vi skapa en mer varierad bild av yogis, och av världen? En där alla kroppar finns med? "Yoga är att arbeta mycket med den inre energin och mentala kraften. Man kan göra alla asanas i huvudet och med hela sin energi lyfta armarna i en solhälsning, även om de fysiska armarna bara lyfter sig några centimeter."  Här delar Pernilla Halldin, yogalärare och ledare inom Accessible Yogas internationella team, med sig av sina tankar om att yoga verkligen är för ALLA. 

Yoga är för alla

Media har ett uppdrag i vårt samhälle, att ge en bild av hur samhället ser ut samt bidra med sanningsenliga uppgifter. Det senare är ett särskilt uppdrag, speciellt idag. Som människa vill man ha tillit till vad de skriver och bilderna de ger är därför viktiga. Yogan är inget undantag. Den beskrivs överallt i vackra bilder på smala, muskulösa och extremt viga yngre kvinnor och män. Eller de lugna, fridfulla bilder på människor i skräddarställning och med rak rygg som mediterar. Jag har dem själv på min hemsida. Men jag har också andra bilder. Det behövs andra bilder. För vart vågar alla andra, de som är äldre, överviktiga, oviga, eller de som har diagnos eller funktionsnedsättning gå om de är nyfikna på yoga?

Hitta och rikta energin i varje rörelse
Yoga är till för alla, alla kan utöva yoga. Jag önskar så, att alla visste och kände hur yogan finns för just dem. Yogan är en hel verktygslåda för livet. Sutrorna, yogans filosofi, hjälper en att förstå hur man ska vara mot sig själv och andra. Andningen och meditationen leder en in till lugnet och glädjen inom sig. Yogans mantra stillar tankarna. Den fysiska yogan, hathayoga, är en så liten del av allt vad yoga har att erbjuda livet. Men den fysiska yogan är så viktig för den är nektarn som attraherar oss alla till yogan. Hathayoga gör oss starka, smidiga och fyller oss med välbehag, oavsett vår fysiska natur och den kan anpassas till varje individ.

Grundtanken när man anpassar yogans rörelser och ställningar, asanas, till olika människor är att hitta vägar att ge kroppen samma fördelar som man söker i en konventionell asana. Fördelarna av en ställning kan vara töjning av en muskel, stärka en muskel, öva på balansen men framförallt hitta och rikta den inre energin i varje rörelse. Här är det viktigt att man inte bara försöker härma hur en asana ser ut, utan verkligen hitta och känna in att ställningen ger samma verkan.

Modifiera utifrån dina förutsättningar

Ibland kan man behöva ändra riktning, istället för att kämpa i en sittande framåtfällning över benen kan man stå upp och hänga ner med överkroppen från höfterna och låta gravitationen göra arbetet.

Solhälsningen kan göras stående mot en vägg, sittande och liggande och med alla dessa varianter ge samma effekt till den utövande. Balanserande ställningar kräver både styrka och balans. De kan göras stående med stöd, liggande eller sittande. För personer med synnedsättning är balansen en utmaning. Det är med stor inspiration jag ser när den grupp av dövblinda som jag gör yoga med, har gått från att göra trädet sittande, till att stå med stöd, till att långsamt lyfta både en fot upp mot ankeln och båda armarna i luften.

Yoga är att arbeta mycket med den inre energin och mentala kraften. Man kan göra alla asanas i huvudet och med hela sin energi lyfta armarna in i en solhälsning, även om de fysiska armarna bara lyfter sig några centimeter.

Här behöver vi som yogalärare vara medvetna om hur vi ger instruktioner. Har man som utövare svårighet att lyfta sina armar föredrar man att höra, ‘lyft armarna så högt som det känns bra’ istället för ‘lyft armarna upp till huvudet’. Det är också bra att tänka på att inte insinuera att en övning är lätt eller ‘bara att göra’, utan respektera varje människas utmaning.

Se alla människor, som de är

Det är viktigt som yogalärare att se varje människa som kommer för att göra yoga. Alla vi människor har våra utmaningar, fysiska och emotionella. Vi kommer alla med ett bagage och att då bli sedd utifrån den man är, är viktigt. Yogalärare behöver inte läka sina studenter, men se dem, utan ömkan, för dem de verkligen är. Ge dem yogans verktyg att bygga och stärka sig själv.

Jag ser hur vi blir fler och fler yogalärare med passionen att nå utanför den vanliga yogamålgruppen, både i Sverige och över hela världen. 2007 grundades Accessible Yoga, en organisation som tar yogan till de grupper i samhället som av olika anledningar är exkluderade och där öka medvetenheten om yogans fördelar. Accessible Yoga stöttar yogalärare med kurser och konferenser och skapar ett internationellt nätverk.

Som ledare för det internationella teamet ser jag hur denna medvetenhet sprider sig bland yogalärare. Vi är ett litet nätverk som växer starkt genom alla fantastiska människor som delar erfarenhet och inspirerar varandra. Och kanske kan vi tillsammans ändra bilden i media, så att den blir mer inklusiv och diversifierad. Alla vackra, soldränkta, muskulösa kroppar får gärna vara kvar, bara de blandas med lika portion vackra kroppar av äldre, överviktiga, oviga, människor med diagnos och med funktionsnedsättning. Vi är alla yogisar.

Videotips

Yogobe Video: g23z Yogobe Video: 4hs7 Yogobe Video: 45ws Yogobe Video: f5g3

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Mer läsning

• Accessible Yoga for everyone, by Sam Rudra Swartz
• Att passa in med särskilda behov, av Elena Malfert
• Forskning: friskare liv med meditation

Lär dig mer om Accessible Yoga

• Anpassad yoga för alla på Facebook
• Läs mer om Accessible Yoga här!

Det finns många vinster i att kombinera den österländska läkekonsten med den västerländska. Med hjälp av ayurveda och yoga kan vi bland annat hjälpa kroppen att läka på många olika plan. Här delar jag med mig av min egen upplevelse och ger tips på övningar!

Jag vägrade ge upp

"Du kommer aldrig mer kunna gå normalt... springa och yoga kan du helt glömma", uttrycker läkaren samtidigt som han haltar fram för att visa hur du för alltid kommer släpa ditt högra ben bakom dig.

Detta skräckscenario fick jag uppleva för några år sedan. Just då kändes den grova smärtan i benet oväsentlig i jämförelse med domen. Jag som hade varvat yogiska hundar med att springa milen, och dansat så länge jag kunde minnas. Jag som varit van vid att fullständigt kunna kontrollera min kropp. Nu låg jag istället där i sjukhusets hightech-säng, instängd i ett rum utan fönster, men framförallt instängd i min egen kropp. Jag var bortom förtvivlan men vägrade tro på läkarens tunga nyheter och valde istället att djupdyka i den österländska läkekonsten. När jag blivit utskriven tog jag första planet till Indien och la in mig på ett ayurvediskt sjukhus. Där lärde jag mig att gå igen.

Jag tycker inte att vi ska borste från modern forskning, skippa att gå till läkaren eller sluta ta våra mediciner – men vi kan plocka russin ur olika kakor. Numera tror jag att ett samspel mellan österlandets uråldriga medicin och västerlandets moderna tekniker ger den ultimata läkningsprocessen.

Här nedan hittar du två övningar som sedan urminnes tider har använts av indierna för att läka skador och sjukdomar.

Lektid för läkning

När kroppen är sjuk eller skadad ser jag det som ett sätt för den att skrika ”Lyssna på mig!”. Oberoende av vilken åkomma vi lider av tror jag att det viktigaste för läkningen är just att föra uppmärksamheten ner i kroppen. Att ägna en stund till att faktiskt stämma av hur olika kroppsdelar känns och mår. Jag brukar börja varje morgon med en sådan avstämning, som jag kallar lektid – en stund när jag tillåter kroppen att röra sig precis som den vill, där jag släpper hur kroppen ser ut på utsidan och istället helt känner hur den känns på insidan. För mig är det läkning på djupaste nivå.

Gör så här:

1. Sätt gärna på en härlig och avslappnande låt att lyssna på.
2. Slut ögonen och ta tre djupa andetag, sucka ut genom munnen på utandningen.
3. Låt uppmärksamheten landa på insidan av kroppen.
4. Börja sedan att lyssna på och stämma av med varje kroppsdel genom att röra den. För att inte missa någon kan du exempelvis börja uppifrån och skapa rörelse i ansiktet, nacken, halsen för att sedan fortsätta rörelsen neråt, hela vägen till tårna. Till slut blir det nästan som en långsam och inkännande dans.
5. Har du en skada eller om du hittar en spänning någonstans på vägen, ge gärna det området lite extra uppmärksamhet och rörelse. Hur känns det här på insidan? Varmt, kallt? Hur hänger den här delen av kroppen samman med andra delar?
6. Låt andetaget vara naturligt och försök att verkligen ha uppmärksamheten i kroppen. När tankarna ger sig iväg någon annanstans, se om du kan komma tillbaka till rörelsen och till stunden.

Liggande vridning- som en multivitamin

Vridningar är som medicin för kroppen! De sträcker inte bara ut sätet, ryggen och nacken utan är också perfekta att göra om du har ont i magen, eftersom de stimulerar tarmarna och på så vis förbättrar matsmältningen. Jag brukar ofta lägga mig ner i en härlig vridning efter maten.

Gör så här:

1. Ställ din timer på 3–5 minuter.
2. Lägg dig på rygg och böj knäna mot bröstet ungefär i linje med naveln. Låt sedan knäna falla över åt ena sidan.
3. Prova att föra knäna lite uppåt eller neråt, och fötterna lite framåt eller bakåt, för att hitta ett läge där du kan slappna av.
4. Prova dig fram till en position som känns bekväm för armarna: lägg dem längs med kroppen, åt sidan eller för den ena armen ovanför huvudet. Se till att båda axlarna kan vila mot mattan.
5. Om knäna eller axlarna inte når mattan, lägg en kudde eller filt under.
6. Andas ner i magen och tillåt hela kroppen att slappna av.
7. När timern ringer, kom sakta ut ur positionen och gör övningen på motsatt sida.

De här övningarna kommer från min bok Yoga och meditation: lär dig lyssna på din kropp. Är du nyfiken på boken kika in på Yogobe Store!

Videor för läkning

Yogobe Video: 7p5q Yogobe Video: f38k Yogobe Video: 4ge7 Yogobe Video: 67hu

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14  dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Intressant läsning för dig

• Yoga och artros, med Rebecca Carlowitz
• Yoga utan att belasta händerna, av Milla Floryd
• Jag och min migrän, av Per Söder

Ett obearbetat trauma kan hindra oss från att leva våra liv fullt ut. Vi kan inte trycka undan och gömma det mörka vi bär på för alltid, till slut kommer det att komma upp till ytan i form av värk, ångest eller sjukdom. Yoga kan vara en del av ett helande, och vi kan hjälpa varandra att våga öppna upp.

Viktigt att hitta sätt att bryta tystnaden

Läs gärna del ett och del två i denna serie!

Vid en traumatisk situation kan det hända att talcentrum stängs ner, vilket kan vara ett skäl till att den som blivit utsatt har svårt att återge vad som hänt i ord. Terapi som enbart bygger på tal kan därför vara otillräckligt, och då kan kroppsterapier som yoga vara ett mycket bra komplement. När vi börjar med mjuka rörelser hjälper vi kroppen att låsa upp nedtryckta känslor. Om det känns svårt att prata kan man börja med att skriva.

Jag minns att jag inte fick fram ett ord vare sig under eller efter traumat. Jag ville egentligen skrika, berätta, få ur mig allt. Men det fanns ingen kontakt mellan viljan och mitt tal. I flera år led jag av denna tystnad. När jag sedan började i terapi, stockade sig ofta orden och jag hade svårt att göra mig förstådd. Jag var även rädd för att dela med mig av mitt trauma och blotta mig själv. När jag senare började med yoga och övningar i medveten närvaro kom jag fram till att det var okej att känna alla slags känslor, även att vara rädd. När jag kunde släppa ut traumat ur kroppen förlorade det också sin intensitet, och ju mer jag delade med mig desto mindre kände jag mig som ett offer.

Med hjälp av yoga kom jag närmare mitt hjärta och kunde odla mitt mod och när jag blev modigare släppte rädslan. Jag kände hur bokstäverna började ringla sig ur musklerna, bildade stavelser som etsade sig fast och släppte ut ord efter ord. Till slut kunde jag börja prata om mitt trauma, vilket var en fantastisk befrielse.

Du är inte ensam

Jag tror att vi överlag måste bli bättre på att hjälpa varandra genom att dels våga öppna upp och prata, men också genom att lyssna på vad andra har att berätta utan att döma. En annan viktig del i traumabearbetning är att vi måste lägga undan tanken på att vi är ensamma med det vi varit med om. Det finns ofta någon som har varit utsatt för liknande händelser. Vi kan även tänka att genom att dela med oss av våra historier kan vår börda delas och därmed bli mindre tung samt att vi med våra berättelser faktiskt också kan hjälpa andra.

Normala reaktioner vid trauma

Om vi lider av PTSD måste vi ha tålamod med våra känslor. Det kan hjälpa att tänka att känslorna vi har och har haft är normala reaktioner på en onormal situation, inte tvärtom. Rädslan är vår vän, den håller oss tillbaka så vi inte gör något förhastat och dumdristigt. Vi måste bara lära oss att bli bättre på att vara rädda; lyssna in för att avgöra när rädslan är befogad och när vi kan ta tag i den och bearbeta den så att vi kan skjuta den åt sidan.

Hur påverkas hjärnan vid PTSD?

Det är först de senaste 50 åren som man har börjat forska på trauma och även uppmärksamma PTSD inom vården och upptäckt att det är ett vanligt förekommande syndrom. Forskare har med scanning kunnat se vad som fysiskt händer med hjärnan vid ett trauma och kan idag förklara hur amygdalan och hippocampus påverkas, det vill säga de delar av det limbiska systemet i vår hjärna som styr över vår överlevnadsinstinkt.

Amygdalan är den del av hjärnan som blixtsnabbt och utan att vi är medvetna om det ger direktiv till vårt känslosystem. Amygdalans val är inte rationellt, dess jobb är att sända sin information via stresshormoner direkt ut till musklerna så att kroppen kan bestämma sig för att fäkta, fly eller bli orörlig – en överlevnadsinstinkt.

Hippocampus är den del av hjärnan som lagrar fakta om vad som hänt. Vid livsfara och hot kan den bli överväldigad av det stora adrenalinpåslag som triggas igång, och dess funktion kommer ur balans. Hippocampus kan då inte ta emot eller sända information om att faran väl upphört och det leder till att tidsuppfattningen sätts ur spel vilket leder till flashbacks samt att man får svårt att återge vad som hänt.


Att lära sig mer om våra försvarssystem och hur hjärnan fungerar var avgörande information för mig i min läkningsprocess. Från att ha nedvärderat mig själv under många år för att jag inte agerat vid traumat förstod jag att min reaktion både under och efter var en följd av mina inre försvarssystem.

Om du varit med om en traumatisk situation kan du börja med att tänka att du faktiskt inte hade något val – din hjärna och kropp reagerade för dig. För att lugna ner oss, stilla flashbacks och lära oss att skilja på dåtid och nutid hjälper övningar i yoga och medveten närvaro.

Ha tålamod i din läkningsprocess

När det gäller vårt tillfrisknande i emotionell hälsa mäts det i hur vi klarar stress som uppstår i en situation eller vid en flashback, och hur snabbt vi återgår till normalt läge. För att läka måste vi ta ett litet steg i taget. Vi måste bygga upp självförtroende och självkänsla så att vi kan gå djupare in i healingen. Att sakta ner sig själv eller den man hjälper i processen är mycket viktigt och lönar sig i längden. Vi måste först fokusera på att bearbeta stressen. Yoga lärde mig att ha tålamod i min traumabearbetning och utveckling. Med yoga som verktyg kommer man att bli påmind om sitt trauma, och det är det vi vill - att sakta möta våra minnen och känslor istället för att döva och trycka ner dem.

Konsten är att låta sig triggas mindre och mindre, återhämta sig snabbare och till slut lära sig leva med det man varit med om. Mycket av traumahealingen kan man göra själv, men det är viktigt att man får stöd från omgivningen. Man kan också bestämma sig för att lägga sitt trauma bakom sig, det är inte samma sak som att glömma utan man fokuserar framåt. För vissa kan detta vara den enda utvägen.

Behandling av PTSD

Människan har en fantastisk förmåga till återhämtning, men känner man att man har svårt att få sitt liv att fungera på grund av påträngande minnen, mardrömmar och rädsla kan man ha drabbats av PTSD. Man bör då söka råd och hjälp. Hur lång tid det tar att bota PTSD är mycket individuellt.

Ofta handlar terapi om att tala om minnen från traumat, tankar och drömmar. Dock är ord bara ord och ibland räcker det inte att bara att prata utan vi måste också känna. Det är då yoga bli viktigt eftersom teknikerna hjälper till att komma åt den fysiska kroppen. Yoga kan användas som hjälp till läkning, för sig eller som komplement till annan terapiform. Flera studier i traumabearbetning har visat att terapiformen KBT (kognitiv beteendeterapi) tillsammans med yoga och övningar i medveten närvaro hjälper människor med PTSD.

Nästa vecka skriver jag om hur man kan komma igång med sin yoga praktik eller hjälpa andra.

Varm kram

Foto: Paulina Westerlind

Videotips

Yogobe Video: w62c Yogobe Video: b4w8 Yogobe Video: 67hu Yogobe Video: g69c

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Läs mer

• Läkning genom yoga - del 1, av Jennie Liljefors
• Läkning genom yoga - del 2, av Jennie Liljefors
• Managing hardship through connection, av Eleonora Ramsby Herrera

Yoga har effekt. Den kan få dig att må bättre, få ökad kroppsmedvetenhet och kontroll samt troligen både förebygga och till viss del även behandla depression, negativ stress, smärta och sjukdomar i hjärta-kärl. Här berättar jag mer om yoga utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

Forskning visar på ett flertal positiva effekter av yoga

När jag sitter och skriver det här i slutet av februari 2019 får jag upp 4 806 artiklar på den vetenskapliga databasen PubMed. Det enda jag gjort är att skriva in ordet yoga i sökfältet och klickat på knappen sök. Artiklar kring yoga fullkomligt exploderar och har gjort det under de senaste 10-20 åren. Likaså gör de hälsopåståenden som yoga marknadsförs med. Allt det du läst om vad yoga är bra för och vad det hjälper mot. Det som även bör lyftas fram är att trots explosionen av nya artiklar är forskningen kring yoga fortfarande i sin linda. Om jag gör samma sökning på orden fysisk aktivitet får jag upp 526 595 artiklar.

Personligen har jag många positiva erfarenheter av hur yoga fått mig att må bättre. Troligen har även du som nu läser erfarenheter av hur yogan har stärkt och stöttat när det behövts. Utifrån ett vetenskapligt perspektiv kan det dock finnas många orsaker till att yoga fungerat för just dig och mig. Det innebär inte att det fungerar för alla. Vetenskap handlar bland annat om att på ett strukturellt sätt studera något med så få mätfel som möjligt, där slumpen styr i minsta möjliga mån. Så vilket stöd för yoga finns det inom forskningen?

Forskning visar att yoga kan ha positiv effekt på både högt blodtryck, höga blodfetter och stress – några av de största bovarna bakom de livsstilssjukdomar vi är drabbade av idag. Yogans rörelser är en trolig bidragande orsak till dess fördelar. Yoga kan göra både din kropp och ditt sinne mer uthålliga. Absolut på grund av att den innehåller fysisk aktivitet men också för att den rymmer återhämtning vilket bidrar till stressreducering och mental effektivitet.

Redan från första stund skapar yogan en kaskad av positiva fysiologiska reaktioner i kroppen. Under de första långa djupa andetagen sjunker stressnivån i kroppen. Musklerna slappnar av och hjärtat börjar slå långsammare vilket sänker pulsen. När du värmer upp kroppen med hjälp av yogans rörelser, vilka steg för steg blir mer ansträngande, kommer blodtrycket och pulsen att öka igen. I den avslutande vilan sätter ditt lugn- och rosystem igång och gör gott för återhämtningen. Oavsett om du är en van motionär eller sällan är i rörelse finns effekten av ett yogapass kvar långt efter att det är slut. Och det är inte bara något du känner – vetenskapen ger dig rätt.

I boken 'Yoga, vetenskap och fakta - därför fungerar det' (Bonnier Fakta) presenterar jag, förutom vetenskapen som finns bakom yogan, även praktiska tips på enkla yogaövningar och strategier som du kan använda dig av för att uppnå en hållbar hälsa och för att förebygga vanliga sjukdomar.

Varför en bok om yoga och vetenskap?

Gränslandet mellan forskningens värld och yogamattan är både ett spännande men också delvis klurigt område. Den innebär å ena sidan förenklingar och inspirerande förklaringsmodeller för att motivera till att praktisera yoga och å andra sidan ett kritiskt förhållningssätt till hur yoga definieras och mäts. Även om uppgiften är stor, är det mycket roligt att försöka utröna vad i yogan som troligen har störst effekt och vad vi inte vet särskilt mycket om än. Min upplevelse är att den här boken behövs för att i så stor utsträckning (som jag förmått) sondera terrängen i vilken vi just nu står kring yoga och vetenskap i populärvetenskaplig anda. Någonstans måste vi börja, och startskottet går nu.

Följ med in i framtiden
Än så länge står vi på frontlinjen av forskningen kring yoga. Vi har bara börjat nosa på vad yoga kan och inte kan göra för oss utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Jag ser med nyfikenhet på framtiden inom detta ämne. Jag vill bjuda in dig till att stå där på frontlinjen med mig – genom att läsa, delta och bidra till yogans utveckling och väg framåt.

Fotograf: Malin Wittig, copyright Bonnier Fakta

• Playlist Yoga & vetenskap, videosekvenser med Sara Hoy.

• Är du nyfiken på att läsa mer? Boken "Yoga, vetenskap och fakta - därför fungerar det" går att köpa i Yogobe Store.

• Gå en 15 timmars fördjupningskurs i Yoga & Vetenskap med Sara! Mer info här.

Yoga med Sara på Yogobe

Yogobe Video: sc62 Yogobe Video: 47ha Yogobe Video: 7g4f Yogobe Video: pf54

För att kunna se hela sekvenserna behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, registrera dig här!

Mer spännande läsning

• Forskning: Medicin mot stillasittande – en timmes träning
• Infrastruktur för din hälsa, av Sara Hoy

Kanske har du eller någon i din närhet varit med om trauma och lider av PTSD. För att kunna hjälpa sig själv eller någon annan är det värdefullt att lära sig vad som händer med kroppen vid och efter ett trauma. För mig var kunskap inom ämnet en mycket viktig del i läkningsprocessen. Denna vecka skriver jag om hur posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, påverkar oss samt om vad som händer i vår hjärna och kropp vid en traumatisk situation.

Här kan du läsa del ett i denna serie.

Trauman lämnar spår

Ett obearbetat trauma, vad det än kan vara, kan hindra oss från att leva våra liv fullt ut. Vi kan inte trycka undan och gömma det mörka vi bär på för alltid, till slut kommer det att komma upp till ytan i form av värk, ångest eller sjukdom. Vi kan då använda yoga som en läkande kraft. Med hjälp av yoga behöver vi inte fokusera på traumat eller det negativa i sig, utan på de effekter det lämnat i kroppen såsom spänningar, värk och andningssvårigheter. Yoga kan hjälpa oss att hela vår kropp och vårt sinne och få tillbaka kontrollen över våra liv.

Vad är trauma?

Trauma är en eller en serie incidenter, fysiska eller psykiska, som vi drabbas av när vi inte har något val. Det kan vara en händelse som innebär livsfara eller som vi tror innebär livsfara, en allvarlig kränkning av vår integritet eller om vi tvingats att handa mot vår vilja. När vi utsätts för trauma slås vår känsla av säkerhet ut. Vår viljekraft till att leva byts ut mot överlevnadskraft. Ingen människa är immun mot traumatiska upplevelser, och man kan inte se om någon har varit eller är med om ett trauma. Men vi kan läka, och yoga kan vara till stor hjälp.

Vad är PTSD?

PTSD, posttraumatisk stressyndrom, utvecklas som ett resultat av ett trauma, den blir posttraumatisk då den posttraumatiska stressen håller i sig längre tid efter det att traumat faktiskt är över. Den stressen är till en början positiv, en överlevnadsinstinkt, det är när stressen inte får utlopp och trycks ner som den växer till ett problem och PTSD utvecklas.

Våra försvarssystem

När vi i en traumatisk situation blir skräckslagna händer mycket i kroppen. Stresshormonet adrenalin rusar för att få oss i rörelse, vårt inre försvarssystem, det så kallade fly eller fäkta-systemet, triggas igång. (Detta är ett arv från tiden när vi levde närmare naturen med faror som ständigt lurade.) Andra påföljder är att hjärtat slår snabbare, pulsen höjs, andningen blir häftigare och musklerna aktiveras. Det kan också kännas som att vi hamnar utanför vår kropp då delar av hjärnas funktioner påverkas.

Vid forskning på trauma har man jämfört mänskliga beteenden med djur som hamnar i fara och blir attackerade. Djuret får en "superkraft" för att fly eller fäkta. Om den lyckas komma undan söker den skydd och frigör kvarstående energi genom skakningar och spasmer. Därefter lugnar djuret ner sig och återgår till normalt beteende. Om den istället märker att den inte har någon chans att fly kan ett annat försvarssystem slås på, djuret blir orörligt, ett sätt att spela död. Ett dött byte är både oattraktivt och ohälsosamt och kan därmed kanske bli lämnat ifred. Om djuret klarar sig med hjälp av sin spela-död-reflex kan man se att den följer samma mönster för att frigöra energi.

Vi människor reagerar i mångt och mycket likadant. Om vårt fly eller fäkta-system triggas igång som försvar vid hot, och sedan inte får neutraliseras på grund av ett trauma, finns en enorm mängd explosiv frigjord energi kvar. Om även vårt spela-död system då triggas igång kan vi fastna i ett tillstånd där det naturliga flödet vänds i rädsla och terror. Energin kapslas in i vår kropp vilket ger spänningar, oro, värk och spasmer, vilka alla är symptom på PTSD. Kroppen samlar på så sätt på sig traumat och håller kvar minnet av det.

Man kan få PTSD om man har drabbats av sexuella övergrepp, misshandel, olycka
, sorg, svåra upplevelser under intensivvård, infertilitet, svår förlossning, 
rån, krigshändelse, tortyr, flykt eller  naturkatastrof.

Vanliga symtom vid PTSD

Man har vid forskning inte kunnat hitta någon entydig orsak till hur symtomen av PTSD drabbar den utsatta. Men man har upptäckt att de flesta upplever sina första symtom kort efter att traumat inträffat. För ungefär hälften av dessa personer minskar symtomen av sig själva inom några månader medan de för andra kvarstår i åratal. Vissa får inga symtom förrän en tid efter händelsen, ibland flera år. I andra fall kan man vara omedveten om att man befinner sig mitt i ett trauma då man har blivit manipulerad.

Man kan även leva i en familj där någon varit med om ett trauma som inte lösts upp, det kanske inte pratas om det, men man har en känsla att något inte står rätt till. En hel familj kan påverkas av detta, det kan bli som en tidsinställd bomb. Att hålla inne med trauma och leva med effekten av det kan bli ett mönster som ärvs vidare i generationer.

Symtom på PTSD kan göra att:

• Man har återkommande minnesbilder, så kallade flashbacks.
• Man inte vågar berätta vad som hänt utan isolerar sig.
• Man känner av fysisk stress som värk, spänningar, tryck över hjärtat, magplågor.
• Livsrytmen blir påverkad av störd sömn, mardrömmar, koncentrationssvårigheter.
• Man känner av minnesförlust tiden före, under eller efter traumat.

Flashbacks

Så länge man har ett obearbetat trauma kan sådant som påminner om händelsen, till exempel en doft, ett ljud eller en färg röra upp känslor vilket gör att stresshormoner på nytt triggas igång och våra försvarssystem aktiveras, vi gör oss redo för attack. Vi får en så kallad flashback och luras tro att vi är i fara. Detta kan komma när man minst anar det, både i vaket och sovande tillstånd. Vid varje flashback är det som att bli kidnappad av sig själv, tillbaka till traumat.

Om man lider av flashbacks gör det även att man lever med en inre stress om att en flashback ska komma vilket gör att man ständigt är på sin vakt. Att leva med PTSD kan därför göra att man känner sig utmattad, osäker, stressad och håglös. Vissa kan försöka döva det för att stänga av sina känslor genom att arbeta för hårt, missbruka alkohol eller droger eller behandla sin kropp illa på olika sätt. Dessa beteenden kan även utvecklas till beroenden. Det är därför mycket viktigt i traumabearbetning att bli medveten om att vi överlevt traumat och att de flashbacks vi upplever endast är intensiva minnen.

Om man konfronteras med någon som får en flashback eller om man drabbas själv, finns det några sätt att dämpa den:

• Under flashbacken - prata högt till personen eller till dig själv i dåtid, såsom ”de kom då”, ”han/ hon var i rummet”.
• värdera vad som händer runtomkring. Be personen se sig om eller se till att du själv ser dig om och säg högt vad man/du ser. Man blir då medveten om att man inte är inne i själva traumat utan i ett minne.

• Ha ett mantra till hands som exempelvis ”Detta är en flashback, detta är inte traumat”, ”Jag ser mig omkring och jag ser ingen fara”. Om man inte klarar av det under själva flashbacken kan man upprepa mantrat efteråt för att lugna ner sig.

Övningar i medveten närvaro kan hjälpa dig att inse att traumat har skett i dåtid. Denna process kan dock vara svår. För mig var det en sorg att inse att jag i åratal lidit mer än jag behövt, att det varit flashbacks som fått mig att återuppleva traumat och därmed må dåligt. Det gjorde mig till en början skamsen, men jag kände också att jag var på rätt väg. Vi måste komma ihåg att vi alla har vår rätt att vara på här jorden<3

Nästa vecka fortsätter jag att berätta mer om trauma, vilka reaktioner PTSD kan leda till samt hur vi arbetar med vår läkning.

Varm kram,

Jennie Liljefors

Foto: Paulina Westerlind

Läs mer

• Läkning genom yoga - del 1, av Jennie Liljefors
• Andningsövning för gravida, av Jennie Liljefors
• Andas bort ångest och oro, med Emma Öberg

Healingyoga med Jennie

Yogobe Video: x27g Yogobe Video: pd46 Yogobe Video: g5f3 Yogobe Video: 7fc5

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Har du testat att ljuda under din yoga? Röstyoga kan hjälpa dig att öppna upp energikanaler och ge en känsla av befrielse. Holi Vocal Salutation bygger på solhälsningen som grund och är ett enkelt, befriande och roligt koncept för att gå på djupet i dina energikanaler, kroppen och framför för allt för att befria rösten. 

Solhälsning med rösten i röstyogan

Många känner till yogans solhälsningar som finns i otaliga varianter, en del har kanske också provat att utöva någon solhälsning med ljud. Kanske ljud som harmoniserar med de chakran som berörs mest i de olika positionerna, eller någon annan spännande variant. Det finns som sagt många varianter och eftersom HoliYoga Röst är en metod där vi använder rösten nästan hela tiden till olika asanas och positioner, så används även solhälsningen i kombination med ljud.

I Holi Vocal Salutation andas, rör vi oss och låter på särskilda sätt. Ljudet får flöda på luftströmmen och vi håller halsen öppen utan att pressa fram rösten. KOM IHÅG att det inte spelar någon roll HUR du låter, det är inte SÅNG vi gör och det är ingen som bedömer dig. Däremot kan din röst ibland bli mer flexibel och klangrik genom denna träning, men det ska inte bevisas under själva utövandet. Lägg ner prestationen alltså!

Stretcha lungorna med röstyoga

En viktig del i röstyogan är att stretcha ut lungorna. Ibland har du kanske upplevt att det känns som att det är för trångt i lungorna eller att bröstet inte kan ge det utrymme som behövs för att lungorna ska kunna fyllas i alla vrår och riktningar. Det kan vara en befrielse att sedan plötsligt få till ett andetag som fyller lungorna så att det känns som att lungspetsarna går hela vägen ner i bäckenet och är välfyllda.

Visst vet vi att lungorna inte går ner i bäckenet, men liksom med all HoliYoga är intentionen oerhört viktig och kraftfull och den hjälper ofta kroppen att förstå och öppna sig. Men, vi är alla olika och om hör du till dem som mer blir störd av intention än hjälpt, ska du förstås hitta ditt sätt att nå kraften i övningarna. Vi gör en "lungstretch" i själva solhälsningen, men även som förberedelse för att mjuka upp och stretcha lungorna med hjälp av olika balanspunkter och positioner. Det här är övningar som den med astma eller liknande blockeringar i andningsflödet kan ha glädje av men intentionen är att fördjupa andningen för alla.

Det är förstås alltid din egen upplevelse av något så diffust som lungstretch som räknas. Hur känns det för dig?

Få ner rösten i kroppen och fördjupa relationen till din röst

Tänk om det var så att lungorna faktiskt gick hela vägen ner i bäckenet? Wow! Man brukar säga att ”Rösten sjunker dit ditt andetag för dig”. Det vill säga att dit ditt andetag tar sig, där startar rösten och ljudet sin resa ut. Många rösttraditioner vill få ner rösten i rotchakrat, i bäckenbotten, i svanskotan och många har på sånglektioner fått höra: ”sjung med könet”!

HoliYoga Röst är ingen sångteknik men många sångare och röstanvändare har stor nytta av teknikerna och fördjupar relationen till sin röst. Bland annat utforskas just att låta intention och andetag ta sig till olika delar av kroppen och energisystemet, ta kontakt med olika typer av känslor, olika aspekter av oss själva; vår sårbarhet, vår kraft, vår energi, vår trötthet, vår sanning och så vidare. Så, kan vi stretcha lungorna på olika sätt kan vi också låta rösten starta inom oss på olika ställen och se hur det påverkar oss och rösten.

Andas ner i lungspetsarna i bäckenet, fyll och vidga området och låt rösten mjukt, men med kraft röra sig på luftströmmen nerifrån din stabilitet och grund ut, prova att uppleva att ljudet kommer från ditt underliv/kön bara för att utforska. Låt tonen ta sig upp genom kroppen, genom din öppna hals utan spänning eller mål och känn och hör hur du släpper iväg exempelvis ett AH, utan ansträngning på din egen luftström.

Använd rösten och yoga för att släppa spänningar

Det är förstås väsentligt att på många olika sätt arbeta upp kontakten med andningsmusklerna, både primära och sekundära, men först brukar jag börja med att hitta andningsmusklerna i magen och sedan låta ljudet flöda på luftströmmen med mjuk och öppen hals. Det många gör när rösten inte känns bärig eller man är osäker, är att man tar rösten och kraften direkt från halsen, vilket kan göra rösten trött, skarp, eller vi tappar vårt naturliga register och pressar oss. Efter hand kan vi få problem med harklingar, heshet och även en spegling i en trög kropp på olika sätt.

Rösten är en spegling av vår kropp och tvärtom. Det hörs på din röst hur din kropp mår och pressar du din röst, finns det alltid reflektioner av dessa spänningar på andra ställen i kroppen, ofta i bäckenets område eller övre magen. Holi Vocal Salutation är ett bra piller mot detta och ett verktyg som med träning även kan påverka din rösts klang och register. I Vocal Salutation letar vi rätt på de viktiga andningsmusklerna i magen och verkligen förstår kopplingen.

Videotips med röstyoga online

Nedan finns några av Ulricas röstyogasekvenser. I videobiblioteket hittar du ännu fler sekvenser med HoliYoga Röst, HoliYoga och HoliYoga Hormon.

Yogobe Video: 87sk Yogobe Video: f5k4 Yogobe Video: a4d3 Yogobe Video: f4b6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt här!

Lästips om röst, andning och yoga

• Hur mår din röst? Del 1, av Ulrica Liavor fd. Gulz
• Andas för prana godness!, av Milla Floryd
• Yoga mot fibromyalgi – Del 1, av Ulrica Liavor fd. Gulz