Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

In her pursuit of slackness and a more peaceful mind yoga teacher Frida Boström is fighting the feeling of uselessness that comes from the idea that doing nothing isn't acceptable in this world that promotes constant achievement. Maybe as humans we have an inability to tackle the idea that nothing actually needs to be done?

A mind in constant movement

It was the last morning of summer vacation, and I woke up early to the sound of wind blowing through trees and birds soaring across blue skies. I was back in town after a couple of weeks of traveling, and on the whole, it had been a good summer. As I carried my coffee cup outside, I felt fairly relaxed. My attention was resting on the surrounding sounds of nature, I was feeling free, and, you know, generally in touch with the universe. Then suddenly, without any prompting whatsoever, my mind shifted to what soon lay in front of me - i.e. regular working life - and within a second, it had entered intense planning mode. That was that. I had been up for about seven and a half minutes, and my feeling of stillness was irrevocably gone.

Like many other people I suffer from a mind that is in constant movement. There is a never-ending stream of ideas running through it, ideas of what to plan and do, things to systematize and improve. Boring stuff that requires an effort, and fun stuff that is quickly done and easily sorted out. In short, things that have the single trait in common that they keep me busy. I am also generally a slave under the impression that what needs to be done in order to achieve peace and quiet is to organize these things the most efficient way possible, then find the discipline required to get them done. For many of us, this sort of mind makes alone-time and relaxation very difficult. And even though meditation normally helps in offering some internal space and calmness, there is something odd at the bottom here that needs to be dragged up to the surface.

Is feeling content in spite of doing nothing even possible?
Beyond the fact that we live in a society that promotes constant achievement, I don't think I am alone in being gifted with the stupid - but nonetheless real - inability to tackle the idea that nothing actually needs to be done. When I try to present this simple fact to myself, it is as if my whole being screams in protest. It's a suspiciously exaggerated reaction - as if on the other side of acceptance lies something that scares me to the bone and that I try my best to avoid. It might sound like what I'm trying to steer clear of is a feeling of uselessness. That it's a matter of self-worth, associating worth with performance and trying to avoid the negative feelings that not doing would lead to. But without getting too far into details, instead what I have found after a couple of batches of therapy, is actually that I seem to be afraid of positive feelings - especially those directed towards myself. As if feeling content in spite of doing nothing would be the most frightening thought on earth. Whichever reason might be true, looking at it from some distance makes it seem rather sad. But it also prompts a new outlook on my routine habits, as well as perhaps some new definitions of progress and achievement.

Prioritize the slots in-between
To me, finding the discipline to work hard has never been an issue, quite the opposite. What this hardworking regime has led to, however, is a number of complete burnouts, which wasn't quite what I was looking for. Now, what I think I need to do instead is practice a reverse sort of discipline, one that prioritizes the slots in-between activities in my schedule. That time between waking up and going to the office in the morning. Those minutes in the shower. Time spent traveling to the studio, or those quiet moments before bed. Those empty stretches of time, I've found, are what need my real respect and consideration. I've always filled them up with doing all sorts of additional things, but managing to keep them empty will from now on be my principal challenge. And if I sometimes succeed in making these moments longer, I will not get stressed out, but instead congratulate myself for some acquired slackness.

Finally, in order to prove loyal to my new scheme, I will simply stop here and go for a break. And if this all sounds familiar to you - perhaps it´s time for you to do the same.

Video recommendations

Yogobe Video: 4s5p Yogobe Video: 5z7s

More to read

• Going outside, being lost, and staying found, by Frida Boström
• What is my path cultivating?, by Luke Bache
• I sweat my prayer, by Cecilia Gustafsson

About Frida

Frida Boström is a Vinyasa Flow and Ashtanga instructor (200 hr RYS), educated in Goa, India. She started off as an architect but after a burnout she decided to shift careers. Her first trip to an ashram in India in 2015 led to many more, and evoked her already existing curiosity about philosophy and meditation, as well as fun and physically challenging yoga. Frida teaches yoga classes, Ashtanga, Vinyasa, Rocket and Yin yoga, in Sweden and India, and assists at yoga teacher educations in both countries. Read more about Frida at her website or follow her at Instagram: @frida_bostrom

9-11 november är det åter dags för Allt för Hälsan och Sthlm Food & Wine och självklart är Yogobe på plats. I vår monter får du ta del av fina erbjudanden från oss och vår Yogatruck. Utöver det anordnar vi också en massa annat härligt under mässan. Läs mer om alla aktiviteter här nedan. Vi ses väl i november?!   

Livsstilsmässa inom hälsa

Allt för Hälsan är Nordens största livsstilsmässa inom hälsa. På mässan kan du ta del av spännande utställare, intressanta föreläsningar, inspirerande aktiviteter och mycket, mycket mer. Stort fokus ligger på samarbete med experter, forskare, branschprofiler och författare för att du som besökare ska bli motiverad och inspirerad till att skapa en sund, frisk och välmående livsstil.

Dessutom anordnar Yogobe och Allt för Hälsan höstens yoga- och träningskonvent; Yogomove! Denna hålls inne på mässan under lördagen och söndagen.

Yogobes och Yoga Trucks monter

Kom och häng, ställ frågor eller beundra vår snygga Yoga Truck! I vår monter på Allt för Hälsans avdelning för yoga kommer du kunna handla produkter från Yogobe Store, vår webbshop, och Yoga Truck. Du kan ta del av mässerbjudanden och passa på att återvinna din gamla yogamatta - för det får ett presentkort (värde 100 SEK) hos Yogiraj. Vi på Yogobe kommer tillsammans med flera lärare och tränare från Team Yogobe vara på plats för att hänga, signera böcker, skratta och skapa magi ihop med er. 
Ni hittar oss i monter B13:46 & B15:41, precis vid Yogastudion och ingången till Yogomove.

Foto: Alexander Barrientos

Yoga- och träningskonvent

För tredje året i rad arrangerar Yogobe och Allt för Hälsan YOGOMOVE: yoga- och träningskonventet för alla. Under lördagen och söndagen ger lärare från bland annat Team Yogobe dig massvis med yoga, magi och rörelseglädje!
Biljetter till konventet säljs separat, entrébiljett till Allt för Hälsan och Sthlm Food & Wine ingår i priset. Läs mer här! 

Yogastudion

Yogastudion hittar du precis framför Yogobes monter inne på Allt för Hälsan. Här bjuds du hela helgen på kortare (gratis) klasser av lärare från bland annat Team Yogobe. Passa på att prova en ny yoga- eller träningsform! Mer info kommer inom kort.

Yogan visar vägen

Den 9 november bjuder Kroppsterapeuternas Yrkesförbund in till en hel dag om yoga  samtal och föreläsningar om yogans roll på arbetsplatsen, inom vården och i samhället i stort. Bland annat kommer Peter Munteanu, VD och grundare, Yogobe tala om hur vi kan förebygga ohälsa på arbetsplatsen? Mer information hittar du här.

Rabattkod

För Yogobemedlemmar: Ange rabattkod YOGOBE när du bokar och få din entrébiljett för 135 kr (ord. pris 165/190 SEK, beroende på när du köper biljetten).

Huvudfoto: Gustav Kaiser

Länktips

• Köp din entrébiljett här
• Läs mer om Allt för Hälsan
• Läs mer om Sthlm Food & Wine
• Få all info om och bjud in dina vänner till Yogomove
• Läs mer om våra lärare i Team Yogobe och våra ambassadörer

Therese Elgquist - kokboksförfattare, matkreatör och matskribent bjuder här på mumsiga, matiga muffins. De är perfekta att ha med på utflykten men också goda att servera till frukost eller mellanmål. Therese smaksätter muffinsen med gurkmeja som ger både en god smak och vacker gyllene färg, och kanel som passar väldigt bra ihop med gurkmejan. Receptet är hämtat från hennes senaste bok The new green protein. 

Det här behöver du

Cirka 12 st

• 1 dl osötad havredryck
• 2 msk chiafrön
• 2 1/2 dl havregryn
• 1 1/2 dl durramjöl
• 1 tsk aluminiumfritt bakpulver 1 tsk bikarbonat
• 1/2 tsk malen gurkmeja
• 1 tsk malen kanel
• 1 tsk oraffinerat havssalt eller bergsalt
• 2 medelstora morötter, finrivna (cirka 3 dl)
• 1/2 dl kallpressad olivolja 1 1/2 dl osötat äppelmos 1 dl frysta lingon
• 12 valnötskärnor

Så här gör du

• Värm ugnen till 175 grader.
• Värm upp hälften av havredrycken, blanda med chiafröna och låt svälla i 5 minuter.
• Blanda alla torra ingredienser (utom valnötterna) tillsammans med morötterna i en bunke.
• Vispa ihop olja, resten av havredrycken och äppelmos till en slät smet. Vänd ner i den torra blandningen tillsammans med chiablandning och lingon, och rör om till en jämn smet.
• Fördela smeten i 12 muffins- formar. Toppa varje muffin med en valnötskärna. Grädda i mitten av ugnen i 25–30 minuter, tills muffinsen rest sig och är torra när du känner med provsticka. Låt muffinsen svalna.
• Servera gärna med ett glas osötad växtdryck, växtbaserad bredbar yoghurt och extra lingon.

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Med muffins i ugnen kan du passa på att säga godmorgon till din ryggrad...

Yogobe Video: 84145107

Om Therese Elgquist

Therese är kokboksförfattare, matkreatör och matskribent som lagar växtbaserad mat med mycket smaker, texturer och färger - med fokus på näring, hälsa och matglädje istället för pekpinnar. Hon vill inspirera kring kul, spännande och opretentiös mat. Therese vill få så många människor som möjligt att se möjligheter istället för hinder med grönsaker och annat gott ifrån växtriket. I sin första bok The new green salad har hon samlat matiga och läckra allt-i-ett-sallader och i sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Mer av och om Therese på Instagram och på www.thereseelgquist.com.

Foto: Fanny Hansson

Yogaläraren och skribenten Josefine Fischer tränade hårt tills hennes kropp sa ifrån och hon helt enkelt inte orkade mer. Hon tvingades ta en paus och omvärdera sin inställning till träning. Idag har hon lärt sig att lyssna på sin kropp och vara lite snällare mot den - låta den vila och återhämta sig. Här berättar hon om hur hon lärde sig att träna på ett mer hållbart sätt.

Överträning bryter ner kroppen

Ibland får jag känslan av att välmenande träningsproffs tror att alla människor egentligen helst vill ligga på soffan och röra sig så lite som möjligt. Mycket av det som skrivs om träning handlar om hur man kommer igång, hur man hittar motivationen och behåller den, hur man hanterar svackor och så vidare. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden. Jag har aldrig hittat på ursäkter för att inte träna. Däremot har jag hittat på ursäkter för att kunna träna istället för att göra andra saker, som att gå och fika eller ha spelkväll. Jag har alltid tränat, och alltid tränat ganska hårt.

Eller ja, jag tränade hårt tills jag helt enkelt inte orkade mer. Jag hamnade i en svacka som varade i några år, där varje ansträngning kändes som att jag skulle gå sönder. En ofrivillig paus från en tid med alldeles för mycket träning. Såhär i efterhand är jag tacksam, jag har lärt mig att lyssna på min kropp, och jag har accepterat att vila är nödvändigt. Jag kan träna igen, och jag börjar komma tillbaka till min forna nivå, men skillnaden mellan hur mycket jag brukade träna och vad min kropp nu säger åt mig är lagom, är ganska stor. Den stora frågan är hur mycket som handlar om att jag behöver träna mer för att bli starkare, och hur mycket som handlar om att jag tränar så mycket att jag inte hinner återhämta mig. Överträning är ett tillstånd där resultaten av träningen uteblir för att kroppen inte får tid att återhämta sig ordentligt.

Vad är en hållbar nivå?
Om du också älskar att träna, älskar att ta ut dig till max, svettas och flåsa så att du får blodsmak i munnen, hur vet du att du tränar på en hållbar nivå, och inte riskerar att bryta ner din kropp med tiden? Träning består av fysisk ansträngning, men också av återhämtning och kost. Tänk på det som en helig treenighet där varje del är lika viktig. Att träna mer än kroppen hinner återhämta sig är lika dåligt som att bara återhämta sig och inte träna, så att säga. Knepet är att hitta sin optimala träningsmängd, där kroppen får tid att återhämta sig och bli starkare istället för att brytas ner. Så hur vet man vad som är lagom? Det är såklart individuellt, dels är det bara du som kan känna vad som är lagom för din kropp, dels är det individuellt vad som räknas som hård träning; tre kilometers löpning på 20 minuter kan vara en återhämtningsrunda för den ena, och ett riktigt mastodontpass för den andra.

Det viktigaste är därför att lära sig känna igen signalerna som säger att kroppen behöver vila, och att faktiskt tillåta sig att vila när det behövs. Om kroppen känns tung, du är tröttare än vanligt eller har träningsvärk som inte gå över lika fort som den brukar så behöver du vila. Likaså om du har varit förkyld, eller om du har mycket på gång i livet i stort, ta det lugnare med träningen.

Varför tränar du?
Ställ dig också frågan om varför du tränar. När jag tränade som mest var det dels för att jag ville bli smalare, fast jag redan var normalviktig, dels för att träningen hjälpte mot min ångest och min konstanta känsla av stress. Det var bara efter ett riktigt hårt pass som jag verkligen mådde bra och kunde slappna av. En effektiv medicin om något, men tyvärr med biverkningen att min kropp blev svagare. Det finns mer konstruktiva sätt att bli lycklig på. Får du en lätt panikkänsla av tanken på att byta ut HIIT-passet mot yinyoga? Om det är så kanske träningen fyller en funktion i ditt liv som egentligen skulle kunna fyllas av något annat? Fundera på det.

Skillnad på träning och motion
En annan viktig sak är skillnaden på träning och motion. Träning är aktiviteter som bryter ner kroppen och kräver återhämtning. Alltså aktiviteter som gör att du på sikt får bättre fysik. Motion är att röra på sig utan att ta ut sig, som att gå en promenad. Ett bra sätt att ge kroppen mer tid för återhämtning är att byta ut en del träning mot motion. Jag har många gånger tänt att det inte räknas om jag inte blir blöt av svett, men det gör det ju. Det är bra att röra på sig och en promenad istället för en springtur är inte bortkastad tid.

Och slutligen, om du är en person som älskar träning och en dag inser att du inte alls känner för det, gör det inte. Lägg dig på soffan och ät något gott istället.

Om Josefine Fischer

Josefine är yogalärare, skribent, och doktor i forskningspolitik, och har ett stort intresse för hälsa och kunskapsfilosofi. Hon rör sig helst i spänningsfältet mellan det som är vetenskapligt och det som vetenskapen ännu inte kan förklara. Där kan hon hitta nya synvinklar och förgivettaganden att inspektera. Josefine har livserfarenhet av utmattning, ångest, och tillfredsställelsen i att uppnå frihet och lycka. Josefine ger privata yogalektioner och coaching inom kost och hälsa, i Malmö och online, samt håller yogaklasser för företag. Läs mer om Josefine och hennes arbete på www.josefinefischer.se. 

Det är lätt att tro att livet måste vara på ett visst sätt hela tiden. Men livet är en enda berg-och-dal-bana där vi behöver hitta det som passar oss, i situationen vi befinner oss i för tillfället. Här delar jag med mig av mina tankar om vår egen, inre och yttre, infrastruktur och hur vi kan skapa vanor som håller genom att släppa "allt eller inget"-tänket. 

---

Vår inre och yttre infrastruktur

Ibland pratar vi om länder och hur utvecklade de är (och hälsosamma eller säkra att vistas i) beroende av deras infrastruktur. Hur utvecklade deras vägar, sjukvård, vatten- och avloppsverk och så vidare är. Om du klickar dig in på Wikipedia beskrivs infrastruktur så här: “Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället.” Infrastruktur handlar alltså med andra ord om nödvändiga stödjande strukturer för att något skall fungera. 

Hur är det med vår egen infrastruktur? Vilka stödjande strukturer behöver vi som människor för vår hälsa?

Balans mellan aktivitet och återhämtning
Först tror jag att vi måste släppa tanken på att något ska vara i ett och samma läge hela tiden. På samma sätt är det med vår hälsa och vår kropp. Saker går i perioder, och det är precis så det ska vara. Atleter lägger upp sin träning i perioder, vissa som är mer intensiva och vissa som är lugnare. Det gäller att hitta en hållbar cykel med jobb, fysisk aktivitet och vardagens sysslor. Bli en livsatlet.

Små steg är stora steg
En annan vanlig sak är att vi ger oss själva (jag säger vi för jag är en riktigt baddare på detta) för stora uppgifter direkt. Från en till fem dagars träning i veckan, inget godis alls istället för varje dag, och allt annat i “nu-jäklar-anda”. Listan kan göras lång. Och visst är jäklar anamma bra i många lägen, men ibland kan det vara bra att hitta nyanserna.

Ta små steg och uppmärksamma om det blir några förändringar. Öka upp till två träningsdagar i veckan, ät godis hälften av dagarna i veckan istället. Det kanske låter klyschigt, men så sant. Om du gör en liten förändring i veckan är det 52 på ett år och en per dag är 365. Det kommer du långt på. Att renovera ett helt hus på en gång är klurigt, och inte minst tids- och resurskrävande. Ta ett rum i taget.

Själv har jag märkt stor skillnad i kroppen och på min energinivå när jag gått från att jobba mest fysiskt hela dagarna till att plugga igen (vilket innebär sittande stora delar av dagen). Så ser ju mångas vardag ut, just sittande. Men det är inte alltid att vi lägger märke till att något förändras om det inte innebär lika stora kontraster som min situation. Min lösning på det hela är att jag går till cafét nära där jag bor som har höga bord som jag kan stå vid (stället är FYN i Malmö, übermysigt om du är i stan). Det har i nuläget räddat min rygg. En liten beteendeförändring, en stor hälso- och upplevelseförändring. Visst står jag inte hela dagen, men iallafall hälften. 

Inre infrastruktur
Hur fungerar din inre tågtrafik, är det ofta stopp på linjen mellan två olika destinationer? Våra kroppsliga, mentala och sinnliga system behöver också underhållsarbete för att hålla år ut och år in. Vi kan tänka oss vår hälsa i många delar, du har säkert hört talas om och upplevt dem. De fysiska, psykiska, sociala, emotionella och existentiella aspekterna av vår hälsa. Vi ska ändå leva med vår kropp och knopp ett tag på den här jorden, så varför inte göra den resan så njutbar som möjligt. 

Känn din kropp när du rör på den. Rörelse är som “superfood” för kroppen, oavsett om det betyder en promenad, påta i trädgården eller gå på en fysisk yogaklass. Gör något kul och njut av samvaron med andra. Fyll på med fina och positiva tankar och känslor så ofta du får möjlighet.

Yttre infrastruktur
Hur ser de miljöer ut där du vistas större delen av dina dagar? Vår yttre miljö är något av de faktorer som påverkar oss mest, både den fysiska och sociala. Om du måste ställa dig upp och gå en bit på kontoret när du ska kopiera eller på toaletten är det toppen. Peppa en kollega att följa med dig ut för en 15 minuters (mer eller mindre) promenad på lunchen. De vanor människor omkring har påverkar ofta även dig. Börja lägg märke till hur du reagerar och agerar som respons på din omgivning. Om du känner ett behov av en mer stöttade omgivning för det “infrastruktursbygge” du tänkt utföra, se om du kan leta upp en grupp, kompis som är intresserad av att göra samma sak eller signa upp på en kurs och träffa likasinnade.

Fråga dig själv vad du mår bra av. Ställ dig sedan frågorna: Vad vill du fortsätta göra? Vad vill du sluta göra? Vad vill du börja göra?

Investera i dina inre och yttre anläggningar. Bygg dig en hälsosam och stark infrastruktur - både på utsidan och på insidan.

Varma hälsningar,
Sara

Videotips

Yogobe Video: cz64 Yogobe Video: 3at4 Yogobe Video: 26we Yogobe Video: eg75

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 7 dagar, utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Lästips

• Konsten att etablera goda vanor, av Kitty Strand
• Är det viktigt för dig? av Milla Floryd
• Power för inre och yttre styrka, av Kitty Strand

Foto: Michael Hoy

Semestern är slut sedan en tid, kanske dröjer sig sommaren och friheten som kommer med den kvar i kropp och sinne. Samtidigt har jobb, skola och rutiner tagit över allt mer och det ser ut som om pusslandet för att få livet att gå ihop verkar infinna sig även denna höst. Eller? Kan den här hösten bli annorlunda? Ungefär nu tänker jag att det kan vara lagom att påminna om eller i alla fall prata lite om att sätta gränser. Och hur yogan kan hjälpa oss med detta.

Kärleksfulla nej

“Nej är en hel mening i sig” var det en av mina mentorer som sa en gång. Först fattade jag ingenting, men efter att ha blinkat mina ögon och ruskat om huvudet (jag gjorde faktiskt det) trillade poletten ner. Det var en tillåtelse till mig själv, för mig själv, att säga nej utan att behöva förklara mig. Utan restprodukter som skuld eller dåligt samvete. Herregud får man verkligen bara säga “nej tack”, “nej tack jag kan inte” eller “nej tack det fungerar inte för mig” och sen punkt??? Tydligen. Gud så skönt! Fast också svårt att direkt börja implementera såklart. Ett tips på vägen för dig som är som jag och behöver tid för att uttrycka ett sansat nej är att istället säga “tack va fint att du tänkte på mig, jag ska fundera, när senast behöver du svar?” eller “tack för frågan, jag behöver fundera på vad det innebär för mig, jag återkommer inom kort” Ja ni förstår principen.

Meningsfulla ja

Ofta säger vi ja utan att tänka på att ett ja i en ände innebär ett nej i en annan. Vi har, oavsett vad vi kan tänkas tro för stunden, begränsat med både energi och tid.

Om jag säger ja till det här, vad är det som istället får ett nej?

En annan av mina mentorer sa en gång ​“over generosity comes from a lack of self-worth ” Alltså att ge mer än man har hänger ihop med bristande känsla av egenvärde. En rädsla för att inte räcka till, inte vara nog.

När du är på väg att säga ett ja som du egentligen vet att du inte vill säga, fråga dig själv vem det är som vill att du ska säga ja? Vilken del av dig känner sig eventuellt otillräcklig? Och kan du tillfredsställa den aspekten av dig själv på ett hälsosammare sätt?

Yoga som övning

När vi yogar kan vi öva på att lyssna in, känna in och tona in det som är. Och stå upp för det vi hittar. På mattan är vi trygga att uttrycka våra nej kärleksfullt och använda våra ja meningsfullt. När vi gör det ger vi samtidigt, medvetet eller omedvetet, andra utrymme att göra detsamma.

“Ja jag behöver ett block att vila fingertopparna på när golvet känns för långt borta. Nej jag kan inte pressa mitt knä mellan andra tån och tredje tån på främre foten i krigare två, mina höfter tillåter inte det. Ja jag behöver vila några andetag i barnet fast ingen annan gör det. Nej jag väljer att inte lägga till fler ord och mer mening till tankar om vad jag kan eller inte kan”

När du har sagt ja till en gräns i en yogaställning som ännu inte är din att säga ja till, hur har det känts då? Har det blivit nej till något annat, i en annan ände istället? Ett knä som börjat krångla? En klass som du slutat gå på för att du känner dig otillräcklig? Yogan utvecklar vår omdömesförmåga, vår möjlighet att urskilja vad som är bra för oss och att börja definiera våra gränser.

Med det sagt​, ​hur vill du säga ja till livet i höst? Vad behöver du för att kunna säga ja till det som gynnar dig? Vilket är det nej du behöver säga för att allt ska förändras? Och kan du ge dig själv tillåtelse att uttrycka det?

Lycka till! Leila

Foto: Malin Wittig

Lästips

• Ge hjärnan fokus, av Eva Hamboldt
• Vilka tillstånd vill du hamna i under hösten?, av Maria Bergmark
• 15 minuter med Annika Sjöö

Den här soppan är enkel att göra, grönsakerna sjuds kort så att de fortfarande har tuggmotstånd kvar, den lätt heta smaken kommer från färdig röd currypasta och tofubitarna fräser du snabbt. Vildriset innehåller snälla kolhydrater. Receptet kommer från kokboksförfattaren Therese Elgquist. I sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Det här behöver du

• 1 förpackning ekologiskt naturell fast tofu
• 1/2 dl tamari
• 1 msk kallpressad sesamolja
• 2 vitlöksklyftor, finhackade
• 1 knippe salladslök, strimlad
• 1 msk kallpressad kokosolja
• 1 citrongräs
• 2 msk riven ingefära
• 2 msk sockerfri röd currypasta
• 4 morötter, skrubbade och slantade
• 1 broccolistånd i buketter
• 6 dl vatten
• 4 dl kokosmjölk
• 1 ekologisk lime, saften
• Oraffinerat havs- eller bergsalt

Till servering

• 2 dl okokt vildris
• 1 kruka koriander
• Limeklyftor
• Naturella cashew- eller jordnötter

Så här gör du

• Börja med att koka vildriset enligt instruktionerna på förpackningen.
• Häll av tofun och pressa ut väts- kan mellan händerna. Skär tofun i tärningar och marinera i tamari och sesamolja i 15 minuter.
• Fräs tofubitarna i stekpanna på medelvärme tills de får en lätt gyllene yta.
• Fräs vitlök och salladslök mjuk i kokosolja i en kastrull.
• Banka sönder citrongräset. Tillsätt ingefära, citrongräs och röd currypasta till lökfräset. Låt fräsa i ett par minuter.
• Tillsätt morötter och broccoli tillsammans med vatten och kokosmjölk. Låt sjuda tills grönsakerna mjuknat. Ta upp citrongräset, pressa i lime och smaka av med salt.
• Servera soppan tillsammans med vildriset, toppad med tofu, koriander, limeklyftor och nötter.

Tips – egen currypasta

Gör egen currypasta av 3 röda chilifrukter (ta bort fröna för en mildare smak), 2 schalottenlökar, 2 vitlöksklyftor, 2 msk riven ingefära, 1 citrongrässtjälk, 1 msk malen korian- der, 1 tsk malen spiskummin, 1/2 tsk oraffinerat havssalt eller bergsalt och 1/2 tsk nymalen svartpeppar. Mixa till en slät pasta.

Förvara i en burk med tätslutande lock i kylen i upp till 1 vecka. Går också bra att frysa, förslagsvis i istärningsfack för käcka portionsbitar!

Foto: Fanny Hansson

Full av kraft kan nu påbörja en förändring...

Yogobe Video: 84378302

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Om Therese Elgquist

Therese är kokboksförfattare, matkreatör och matskribent som lagar växtbaserad mat med mycket smaker, texturer och färger - med fokus på näring, hälsa och matglädje istället för pekpinnar. Hon vill inspirera kring kul, spännande och opretentiös mat. Therese vill få så många människor som möjligt att se möjligheter istället för hinder med grönsaker och annat gott ifrån växtriket. I sin första bok The new green salad har hon samlat matiga och läckra allt-i-ett-sallader och i sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Mer av och om Therese på Instagram och på www.thereseelgquist.com.

En av de vanligaste frågorna matkreatören och kokboksförfattaren Therese Elgquist får när hon pratar om växtbaserad mat är, “hur blir det då med proteinet? Klarar du dig utan kött?”. Här benar hon ut hur det egentligen ligger till med den frågan och berättar även om sin stora passion för växtbaserad mat. 

En skön grön värld

Jag heter Therese, kallas för Thess, och jag älskar växtbaserad mat. Att laga mat, äta mat, skriva om mat, prata om mat och att fota mat. Jag fascineras över hur mat kan hjälpa oss att må bättre, både fysiskt och psykiskt - och inte minst vilken fantastisk källa till njutning det kan vara. Jag vill bjuda med dig att dyka ner i växtrikets underbara värd. Och att upptäcka allt det underbara som finns där - få dig att känna dig trygg i att allt din kropp behöver, både näringsmässigt och smakmässigt, finns där bland grönsaker, rotsaker, baljväxter, fröer, nötter, sädesslag och örter.

Denna tanke var grunden och drivkraften när jag skrev de första (ända fram till de sista!) raderna i min andra kokbok The new green protein, en bok fylld av både kunskap kring växtbaserat protein (men även kunskaper om alla de andra livsviktiga näringsämnen maten vi äter innehåller) och ett stort gäng (närmare bestämt 60!) härliga recept.

Inte sällan verkar det finnas en missuppfattning om att protein är lika med muskler, och att vi behöver otroliga mängder protein för att bli mätta och må bra. Det finns viss sanning i det (det, som i att protein är viktigt), men någonstans mellan proteinberikad glass och proteinberikat bröd blev det hela lite förvridet. Så, nu tar vi lite snabbt och benar ut det här med protein - och växtbaserat protein specifikt - en gång för alla.

Vad är protein?
Protein är kroppens byggstenar och har som främsta uppgift att reparera och bygga upp celler (och som du kanske vet består hela vi av olika celler, som bygger upp allt från hud till organ), ett arbete som ständigt sker i hela kroppen. Dessutom ingår protein i hormonsystem, enzymer och viktiga delar av immunförsvaret. Protein har många viktiga och till och med livsavgörande funktioner i kroppen, fler än att bara ge oss synliga muskler.

Protein finns i olika stor mängd i mer eller mindre allt vi äter. Proteinet byggs upp av 20 olika så kallade aminosyror (tänk dig som bokstäver som bygger upp ett ord). 9 av de här 20 aminosyrorna kan våra kroppar inte skapa själva och vi måste därför få i oss dem via maten vi äter. Dessa 9 kallas för essentiella aminosyror.

I animaliskt protein hittar vi de 9 essentiella aminosyrorna som vi måste få i oss genom maten, man brukar då prata om fullvärdigt protein.

Växtbaserat protein
I vegetabilier finns, med vissa undantag, samtliga 9 essentiella aminosyror inte i tillräckligt stor mängd i ett och samma protein. Samtliga 9 finns dock fördelade i olika vegetabilier, och eftersom att 1+1 = 2 kan samtliga livsnödvändiga aminosyror “samlas ihop” genom ett varierat intag av olika vegetabilier, med olika typer av proteiner. På så vis kan även protein från växtbaserade källor bli fullvärdigt. Det finns en hel värld av växtbaserade och naturliga livsmedel som innehåller allt protein vi behöver!

Läs mer om växtbaserat protein (hur mycket du behöver för att kroppen ska kunna använda proteinet som byggstenar, vart de bästa källorna finns och mycket mer) och andra viktiga beståndsdelar (fetter, kolhydrater, vitaminer och mineraler) i maten du äter i min bok The new green protein. 

Thess 5 växtbaserade favoritproteinkällor

Bovete
Hela blötlagda korn blir goda både att mixa till en kall bovetegröt, att mixa ner i en smoothie eller att koka med havregryn till en värmande gröt. Dessutom blir de perfekta att använda i rawfood-bakning. En annan favorit är att rosta kornen tills de blir krispiga, perfekt salladstopping!

Quinoa
Kokad quinoa är den perfekta räddaren i de flesta lägen! Med lite kokt quinoa i kylen har du en bra och mättande proteinrik bas till sallader, biffar, bollar, topping till soppor eller bas i en matig gröt.

Kikärtor
Jag har alltid ett förråd av förkokta kikärtor hemma. Perfekta att rosta som snacks, toppa en soppa med, blanda ner i en sallad eller mixa till en hummus - smaksatta med vad jag är sugen på för dagen!

Jordnötter
De allra flesta nötter och fröer har ett bra innehåll av protein. Så förutom att de - om man är tokig i alla typer av rostade nötter/fröer och nötsmör som jag själv - smakar väldigt gott och ger en fin textur ger nötter och fröer även ett bra proteintillskott. Lägg en klick på gröten, mixa ner i en smoothie, toppa våfflan med eller mixa ihop till en enkel och krämig dressing!

Raw kakao
Tro det eller ej - men kakao är en riktig proteinhjälte! Förvisso äter vi kanske inte så stora mängder åt gången, men oj vad det finns mycket gott att göra med kakao. Tänker framför allt på alla godsaker som går att baka med kakao…

Håll utkik imorgon då vi presenterar ett av Therese många härliga recept här i bloggen!

Fotograf: Fanny Hansson

Om Therese Elgquist

Therese är kokboksförfattare, matkreatör och matskribent som lagar växtbaserad mat med mycket smaker, texturer och färger - med fokus på näring, hälsa och matglädje istället för pekpinnar. Hon vill inspirera kring kul, spännande och opretentiös mat. Therese vill få så många människor som möjligt att se möjligheter istället för hinder med grönsaker och annat gott ifrån växtriket. I sin första bok The new green salad har hon samlat matiga och läckra allt-i-ett-sallader och i sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Mer av och om Therese på instagram och www.thereseelgquist.com.