Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Vi fortsätter att varje söndag inspireras av berättelser från våra medlemmar om deras möten med yoga. Hur yogan på olika sätt blivit en vägvisare och ett ljus i mörkret. Följ med längs vindlande vägar genom sorg, prestation, kamp för att hitta balans och trygghet, och inte minst finna kärlek till sig själv. I detta inlägg delar Annica Holmberg med sig av sin resa. Hur yogan sakta men säkert smög sig in i hennes liv och till slut ledde henne in mot ljusare tider. Och hur hon hittade den träningsform som passar henne allra bäst. För alla är vi ju individuella. Men vi kan alltid inspireras av andra för att hitta vår väg. ​

---

En resa från huvudet in i kroppen 

Första gången jag hörde uttrycket ”people pleasing” var det som att få ett slag i magen. Ett ögonblicks förståelse för var den avgrundsdjupa smärta och ständiga kamp jag kände inombords kom ifrån. Det här var jag. Jag var definitionen av people pleasing.

Jag hade växt upp med stor inre stress, prestationskrav och känslan av att inte vara omtyckt och tillräcklig som jag var. Jag blev den duktiga flickan som sökte beröm för att bli värd någonting. Jag gjorde allt för att passa in och uppfylla alla förväntningar. Inklusive att överge mig själv. Min självkänsla var obefintlig och min självbild negativ och destruktiv. Jag var omtyckt av alla men hatad av mig själv. Det spelade ingen roll hur många prov eller ämnen jag fick högsta betyg i eller hur många tävlingar jag vann. Jag kände mig aldrig bra nog.

Jag valde utbildning och jobb efter vad jag trodde förväntades av mig. Och för att jag skulle kunna ta hand om andra. Jag förstod inte att det var mig själv jag behövde ta hand om. Utåt gick allt bra till en början men på insidan mådde jag skit. Jag blev tröttare och tröttare och livet började kännas överväldigande och ohanterligt. Jag grät ofta på kvällen och trodde att jag skulle dö under natten när jag sov. Nu i efterhand förstår jag att det var mina första panikångestattacker.

Uteblivna wake-up-calls
En eftermiddag låg jag på soffan med hjärtklappning och yrsel. Jag var helt slut men jag tvingade mig ändå iväg till universitet och den extra kvällskurs jag läste. Det var så jag gjorde, körde på och tog mig igenom saker på ren viljestyrka. Men den här gången gick det inte och jag kom aldrig fram till kursen. Yr och utmattad ramlade jag ihop utanför universitet och blev körd med ambulans till akuten. Om ändå den händelsen hade blivit mitt wake-up-call. Om ändå jag fått insikt och hjälp då. Så mycket lidande jag sluppit. Men efter bara några veckors vila var jag tillbaka på banan igen. Det skulle krävas betydligt mer innan jag kunde förändras. Jag fick gradvisa insikter om orsaken till stressen och det dåliga måendet men min negativa självbild, prestationskrav och destruktiva mönster hindrade mig från verklig förändring. Ingenting kunde rädda mig förutom en fullständig kollaps och det skulle ta fem år till innan den kom.

Min första yogaklass hade jag tagit några år tidigare. Efteråt hade jag upplevt ett lugn som var helt nytt för mig. Mina stressade tankar lugnade ner sig och jag klarade för en liten stund av att vara i nuet. Ända sedan dess hade jag känt en dragning till yogan. Jag tror att jag instinktivt förstod att det fanns något där som jag behövde. Men det dröjde tills jag flyttade till Göteborg och ett större yogautbud innan jag kunde yoga mer ordentligt. Jag provade Iyengar och gick kurs i Kundalini men utan att riktigt fastna för det. Jag pausade med yogan och började träna på gym istället. Men en dag fick jag för mig att jag prova en yogaklass på gymmet och jag klev in på en klass med Milla Floryd. Det blev en vändpunkt och jag är sedan dess ohjälpligt förälskad i yogan.

I början kunde jag knappt utföra vissa positioner alls. Jag minns hur jag halvsatt i en väldigt konstig variant av duvan för att jag var så stel. Jag hade också så dålig kontakt med min kropp att jag inte förstod hur jag skulle få den att röra sig som jag ville. Men lite i taget blev jag mindre stel samtidigt som kontakten med kroppen ökade. Resan från huvudet till kroppen hade startat. Min yoga började med fokus på kroppen och inget fel i det men tyvärr tog jag också med prestationen in i yogasalen eftersom prestation var det ändå sättet jag visste om att göra saker på. Jag fokuserade på hur väl jag kunde eller inte kunde utföra positionerna. Jag jämförde mig med de andra deltagarna. Men så småningom började andra värden så smått smyga sig på och jag började utveckla en mer positiv relation till kroppen. Och till mig själv också för den delen. Jag blev starkare och mer balanserad och smärtan från alla spänningar minskade. Yogan hade definitivt börjat förändra mig till det bättre men tyvärr behövdes det att jag kraschade totalt för att något genomgripande skulle ske.

När det tar stopp, på riktigt
Så kom kraschen då till slut. Den berömda väggen. Allt blev kaos. Marken rycktes bort under mina fötter och jag föll fritt. Min stackars kropp som jag drivit så oerhört hårt. Som skrikit ut varningssignal efter varningssignal som jag hade ignorerat. Till slut orkade den inte längre. Till slut kom jag inte längre upp ur sängen. Kroppen tvingade mig till vila och kampen var äntligen över. Jag tvingades till det som inget eller ingen hade lyckats med – att få mig att inse att jag inte längre kunde fortsätta som jag gjort och att jag var tvungen att förändra mig i grunden om jag ville överleva.

Jag fick ta till många verktyg på den långsamma vägen vidare men yogan var och är det viktigaste. Min dagliga följeslagare. Dock inte den fysiska yoga jag utövat innan kollapsen. Den gjorde mig bara sjukare, kroppen hade inga resurser kvar för fysisk träning. Jag har fått utveckla ett nytt förhållande med yogan och lärt känna yin, restorative och nidra. Andning och meditation. Börja lyssna inåt på riktigt. Använda positionerna för att hitta in i kroppen istället för tvärtom. Bli vän med kroppen istället för att kämpa mot den. Mitt överbelastade nervsystem började snart lugna sig och jag kunde slappna av men efter ett tag började jag få ont i kroppen igen. Den hade varit inaktiv för länge och behövde stärkas upp. Hållningen hade kollapsat och nacke och axlar smärtade. Men hur skulle jag gå tillväga när jag inte orkade träna och all fysisk aktivitet gjorde mig sämre?

Att hitta det just jag behöver
Så hörde jag om en träningsmetod för utmattade som gick ut på att träna som en sprinter. En kort intensiv träningsinsats och sedan mycket vila innan nästa ansträngning. Jag tyckte det lät intressant men var ändå osäker på om det kunde fungera för mig. Jag verkade vara ovanligt fysiskt utmattad och de vanliga råden fungerade inte. Men så provade jag ändå att börja applicera principen på min yoga genom att lägga in korta yangpositioner i mina yinpass. Och det fungerade!

Jag fann att när jag först gjorde helt avslappnad yoga följt av en yangposition som hunden eller en krigare och sedan återigen slappnade av så återhämtade kroppen sig och jag kunde göra en ny position efter en stund. Jag blev inte sämre av den här träningen som jag blev av allt annat fysiskt jag gjorde. Det blev naturligtvis inte så många stärkande positioner under ett pass men de räckte för att jag skulle börja bli starkare. Den nya yogaträningen lärde mig också andra viktiga saker. När jag gick från avslappning in i ansträngning hade jag större fokus inåt, på hur positionen kändes och hur jag kunde utföra den utan att använda mer anspänning än som behövdes. Och efteråt när jag landade i avslappning kände jag hur kroppen påverkats och hur lång tid det tog innan den helt återhämtat sig. Det här var viktiga saker att lära mig och ta med även utanför yogamattan.

Att leva och vara yoga
Nu är det 2,5 år sedan jag brände ut mig. Jag utövar yoga hela tiden - i hur jag andas, hur jag förhåller mig och bemöter mig själv och andra. Nästan varje dag gör jag också något av mina egenskapade pass med växlingen mellan yin och yang. Eller så gör jag rena yin- eller restoritivepass när det är det jag behöver. Jag har lärt mig lyssna på vad jag behöver, tycka om och ta hand om mig själv och agera kärleksfullt. Jag styrs av kärlek och tillit istället för rädsla. Jag känner naturligtvis rädslor ibland, eller till och med ofta, men skillnaden är att jag inte längre styrs av dem. Jag är inte helt frisk än men jag är på rätt väg och jag mår bra under tiden och jag tror inte att det hade varit möjligt utan yogan. Eller så hade det i alla fall tagit väldigt mycket längre tid. Att behöva gå igenom den här utmattningen är det svåraste jag gjort. Det värsta jag varit med om men också det bästa. Det var min läxa, min lektion av livet för att lära mig leva. 

Med värme, 
Annica Holmberg

Fler berättelser - Här kan du ta del av samtliga inlägg under Mitt möte med yoga. 

Övriga lästips

• Läs mer om Yoga Nidra här!
• Läs mer om Yinyoga här!

Videorekommendationer

• Video: Calming and Grounding Yoga Nidra Practice, Mona Anand - 15 min
• Audio: Calming and Grounding Yoga Nidra Practice, Mona Anand - 15 min
• Yinyogapass med fokus på rotation, Viktor Frih - 45 min

Vill du dela din berättelse?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till linda@yogobe.com så sprider vi mer inspiration till fler.

Under ett antal söndagar delar några av Yogobe's fantastiska medlemmar öppenhjärtligt med sig av sina resor. Resor genom livet och hur de mött yogan. Resor fyllda av smärta och sorg, men också kärlek, inspiration och värme. Resor där livet fått en ny riktning i livet, där motgångar blivit till lärdomar. Där kärleken till livet fått födas, och där sorg fått bearbetas. Att möta yoga är ett kapitel i vårt liv och idag berättar Carolina Molse om hur hennes möte med yogan blivit hennes ljus i mörkret efter att ha förlorat sin dotter i cancer. 

---

Med yogan genom förlust och sorg

Mitt första möte med yoga skedde av en slump i januari 2013. Ett gäng trevliga högpresterande småbarnsmammor drog igång en klass i Ashtangayoga för nybörjare innan jobbet.

Fyra månader senare dog min 6-åriga dotter i den cancersjukdom som hon kämpat mot sedan hösten 2011.

Som tonåring tränade jag löpning och har egentligen alltid sprungit. Under Anna Sofias sjukdomstid tränade jag för att orka. Det blev många lopp med fokus på att hela tiden bli snabbare. Efter Annas död sprang jag både Lidingöloppet på rekordtid och två månader senare mitt första maraton. Jag sprang för att överleva och för att hitta tillbaka till den jag en gång var. Jag styrketränade för att kroppen skulle hålla. En stark kropp bar en själ tyngd av sorg och saknad, och under en period fungerade det, men glädjen försvann och min kropp blev trött och tog stryk. När livets fundament vacklade sökte jag tryggheten i att uppmärksammas för mina prestationer. Så fel ute jag var. Den personen som jag försökte springa ikapp fanns inte längre.

Möta styrkor och svagheter på mattan
Däremot fanns yogan hela tiden i bakgrunden. Och det är på yogamattan som jag möter mig själv på riktigt. Att praktisera Ashtangayoga är för mig en livslång resa som täcker in så många aspekter av livet själv. I början var det mycket sorg som kom ut. Men också en klarsynthet, som jag efter att ha mött livets absolut värsta tragedi, famlade efter.

På yogamattan möter jag mina styrkor och svagheter. Jag utmanas i att fokusera på mig själv och att inte snegla på grannens prestationer, jag försöker lyssna på min kropp och kärleksfullt, inte prestationsinriktat, utmana den. Det är inte en slump att jag fastnade för Ashtangayoga som är en fysiskt utmanande form av yoga. Jag älskar dess meditativa flöde där rörelser och andning sker i harmoni. Jag tilltalas av att den enklaste rörelse kan förfinas i all oändlighet samtidigt som den ena positionen kan läggas till den andra när jag väl är redo. Jag fylls av förundran över att jag, när jag vissa gånger är någon annanstans mentalt, har en kropp som visar vägen till stabilitet. Andra gånger, när jag känner mig hur fysiskt instabil som helst, gör Ashtangayogans meditativa flöde med förutsägbara positioner att kroppen ändå bär.

På yogamattan investerar jag kärlek i en kropp som ska hålla så länge jag får förmånen att finns i den här världen. Det är svårt att förklara men att se en liten flickkropp tyna bort i cancer får mig att inse vikten av att vara rädd om min kropp, att stärka den på rätt sätt och att bygga upp en kroppslig styrka som går hand i hand med hur själen mår.

Yoga och meditation är kärlek
Jag är inne på tredje året utan min älskade mellanflicka och det är först nu, tack vare daglig meditation och yoga, som jag börjar hitta fram till den människa jag vill vara. Sorgen och saknaden efter Anna gör att jag ibland går vilse i mig själv och det jag en gång trott på. Genom att prioritera stillhet får jag lättare att hitta hem. I stunder av tvivel och hopplöshet brukar jag tänka på min Anna. Kärlek är ordet som då kommer till mig och som jag låter bli mitt inre kompass. Yoga och meditation är för mig kärlek.

I dagarna väntar jag mitt fjärde barn och jag har praktiserat Ashtangayoga under större delar av graviditeten. En underbar gåva som har skänkt mig en stor dos av kärlek men också ödmjukhet inför min kropp - en växande mage sätter begränsningar som gör det omöjligt att inte lyssna på den.

​Varma hälsningar,
Carolina 

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Lästips

Här kan du läsa fler berättelser om medlemmars möte med yogan:

• Mitt möte med yoga: Att finna sin barndom av Anja Åkesson.
• Mitt möte med yoga: Läs flera berättelser om hur yoga förändrat livet.

Vill du dela med dig?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till linda@yogobe.com så sprider vi mer till fler.

​
Du vet väl att du i våra Facebookcommunityn BEYOGA365 och YOGAMOM365 kan ta del av kunskap samt både inspirera och inspireras av tusentals yogisar!? Låt oss tillsammans sprida mer värme, kärlek och yoga. 

Att möta yogan innebär så många saker för så många människor. Berättelserna är många och fyllda av en uppsjö av känslor. Så många mår så otroligt dåligt. Men så många har också vänt blad i livet tack vare bland annat yogan. Därför vill vi på Yogobe sprida några av dessa berättelser, för att inspirera och förhoppningsvis hjälpa andra hitta vägen till ett friare, gladare, friskare och härligare liv. Under ett antal söndagar framöver kommer några av våra vackra och modiga medlemmar dela med sig av sin resa. Det är berättelser från hjärtat, fyllda av både sorg och glädje. Men med en röd tråd. Hur yogan och meditationen har bidragit till så mycket värme och kärlek, och blivit ljuset som lett dem alla rätt. I detta första inlägg delar Anja Åkesson med sig av sin historia och hur hon börjat hitta sin yin efter år fylld av bara yang. 

---

Att finna sin barndom

Jag hade en härlig barndom med mycket mycket aktiviteter såsom friidrott, truppgymnastik, simning och jazzdans. Jag var sprallig, glad och framåt. När jag skulle börja gymnasiet hade drömde jag om att bli guide och reseledare. Vi närmade oss julen när jag en tisdag kom hem och fick besked av mina föräldrar att mamma hade cancer, leukemi, och skulle in till sjukhuset för att påbörja sin behandling.

Min mamma gick bort på tre dagar.
Jag tappade mina rötter, alla runtomkring blev ledsna och jag gick in i en arg bubbla. Jag bet ihop och tog hand om min familj. Blev en arg tonåring och skolkade så mycket jag kunde. Hamnade inte alltid med de bästa kompisarna men höll mig mycket för mig själv och var bara, ja arg på allt och alla.

Jag glömde under många år vem jag var, vad jag ville och vilka mål jag hade i livet. Till slut körde in i den berömda väggen. När jag mådde som sämst tyckte min man att jag skulle resa på en träningsresa till Portugal. Jösses, jag själv? Men jag gjorde det och mådde som en prinsessa efter detta men föll snabbt in i min vardag igen. Men i Portugal träffade jag en kvinna, Cecilia Gustavsson. För över ett år sedan såg jag att hon hade startat en kurs på nätet, Holistic training. Jag antog utmaningen och körde på. Testade allt hon hade meditation, afrikans dans, soma move och mental träning. Och här fann jag yoga.

Yin är också träning
Jag har idag min familj, barnens aktiviteter, tränar enduro och njuter av goa  vänner. Många blir trötta bara av att följa mitt liv som går i toppfart. Men jag trivs väldigt bra med detta och mitt liv.

Men det jag har kommit på sista året är att jag ska hitta min yin. Jag har mycket yang i mitt liv. Jag behöver lära mig meditera, slappna av i savasana och även föra in detta lugn i hela min tillvaro. Jag har äntligen fattat att det är träning det också.

Jag har ett gott självförtroende och har alltid haft men glömt bort min självkänsla. Jag är mitt uppe i allt detta men jobbar på att se det lilla. Se molnens figurer, lyssna på bladen i vinden och se alla färger som finns runtomkring.

Jag lyckas inte alltid få in fysisk träning i mitt liv men med  Yogobe  har jag lärt mig att våga nya saker hemma, psykiskt träning, och upptäckt att det passar mig även om omgivningen ibland tycker att jag blivit flummig. Då vill jag vara flummig för jag mår bättre och bättre men jobbar på det. Cecilia sa i en meditation som fastnat.  ”Långsamt kommer vi längst”. Livet är en ständig resa.

Vänner! Ni har ett liv och en kropp. Ta hand om den. ❤️
Vi hjälps åt.

Varma hälsningar,
Anja

Sekvenser för mer yin och återhämtning: 

• SomaMind® - Funktionell stillhet, en inre uppmärksamhet, Cecilia Gustafsson - 45 min.
• En skön Yinyogaklass för ländryggen, Ulrica Norberg - 30 min.
• Calming and Grounding Yoga Nidra Practice, Mona Anand, 15 min.

Vill du dela med dig?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till linda@yogobe.com så sprider vi mer till fler.

Du vet väl att du i våra Facebookcommunityn BEYOGA365 och YOGAMOM365 kan ta del av kunskap samt både inspirera och inspireras av tusentals yogisar!? Låt oss tillsammans sprida mer värme, kärlek och yoga.

"Läkarna påstod att det inte var något fel på mig, så jag tvingades att hitta egna lösningar för att kunna hantera den fysiska smärtan." Det berättar Peter Munteanu, VD och medgrundare till Yogobe, i detta inlägg om hans resa från utbränd och sjuk till att skapa Nordens största plattform för yoga, träning och hållbar hälsa. 

---

För sex år sedan sprang Peter Munteanu genom tillvaron. Som marknadschef på Bidster.com hade han varit med och skapat ett nytt onlinebaserat auktionskoncept. På bara tre år hade företaget vuxit från att vara fyra personer till 46 anställda i tio olika länder.
– Jag jobbade extremt mycket. Vi byggde ett bolag som växte så att det knakade. Jag upplevde att jag såg mycket nytt, växte och utvecklades, på det hela kändes det som en fantastisk dimension att leva i. Men nu i efterhand förstår jag att det var mycket jag missade också, säger Peter Munteanu.

Han berättar att hela hans liv hade kretsat kring prestation. Han hade alltid varit väldigt prestationsdriven men också lidit av ett stort bekräftelsebehov.
– Om man springer väldigt fort och hela tiden förväntar sig bekräftelse av andra människor, och den inte kommer, så tar bränslet så småningom slut.

Och det var precis vad som hände Peter. En dag i augusti 2008 ramlade han ihop och tappade känseln i sina ben. Det gick några ögonblick, sen exploderade en smärta i ländryggen och känseln kröp tillbaka, hela vägen ut i tårna.
– Under sex månader hade jag jättesvårt att gå och mina ben vek sig under mig. Jag fick kraftig nackspärr, hade konstant mycket hög smärta i kroppen, drabbades av allergier och intoleranser och hade svårt att ta upp näring, berättar Peter.

Det blev omöjligt att sköta det krävande arbetet på Bidster, och istället tvingades han stanna upp och ägna alla sina krafter till att bli bättre.
– Läkarna påstod att det inte var något fel på mig, så jag tvingades att hitta egna lösningar för att kunna hantera den fysiska smärtan, den mentala vilsenheten och den själsliga obalansen. Jag träffade naprapater, osteopater, homeopater, ja alla pater jag kunde hitta…

Mötet med yoga
Till slut träffade han Linda, en massageterapeut som också var yogainstruktör. Med massage och akupunktur fick hon igång cirkulationen i Peters kropp, vilket gav honom viss energi och bättre sömn.
– Men det var verkligen ett heltidsjobb att få ordning på hälsan. Jag hade många låsningar i kroppen och Linda hjälpte mig att stretcha. Hon föreslog att jag skulle testa yoga, men jag hade testat det en gång tolv år tidigare, och sa att det bestämt inte var något för mig.

Linda svarade att de kunde skippa yogan men att de måste fortsätta med stretchen. Efter ett par månader föreslog hon att de även skulle ”stretcha insidan” med hjälp av djupandning.
– En tid senare ser jag min spegelbild i fönstret och inser att jag står och stretchar i Krigaren. Jag tittar på Linda och hon ler. ’Jag yogar, eller hur?’ frågade jag. Hon svarade: ’Du har yogat varje dag i fyra månader’. Vi satte oss ner på mitt vardagsrumsgolv och hon berättade vad yoga handlar om, att det är ett förhållningssätt, inte bara något man gör, utan något man är. Jag blev med andra ord inlurad på yoga.

Det blev början på en lång resa där Peter genom ayurveda, terapisessioner och yoga sakta började må bättre, både fysiskt och psykiskt.
– Det tog flera år att ändra min livsstil. Ayurveda fungerade, och därför bestämde jag mig för att åka på ett ayurvedaretreat i Indien. Det var en tuff och blottande behandling där jag ställdes inför väldigt många stora livsfrågor. Men det är det bästa jag gjort i hela mitt liv.

Efter en tid i Indien fick dock Peter yrselanfall och ont i nacken, och till slut var han tröttare och sjukare än när han kom dit. Han åkte till ett privat sjukhus för att göra magnetröntgen.
– De svenska läkarna lät mig bara göra skiktröntgen, men i Indien fick jag göra magnetröntgen. Det visade sig att jag har buktningar i nacken och en skiftande disk i ländryggen. De frågade om jag varit med om en bilolycka, och det hade jag, två år innan jag ramlade ihop.

Läkarna menade att det mycket väl kunde vara olyckan som utlöste Peters utmattning. Han blev vidareskickad till ett ayurvedacenter som fokuserar på just ryggradssmärtor.
– Jag kom hem från Indien med en helt ny verktygslåda, med kunskap om hur jag skulle äta och vilka andnings- och yogaövningar jag mår bra av. Jag var svag i kroppen och kände mig sårbar men hade rensat min kropp och visste att jag nu hade förutsättningar för att komma tillbaka, och bygga ett långsiktigt liv för mig själv, mentalt, fysiskt och själsligt.

Ett frö såddes
Några veckor efter att Peter återvänt till Sverige kände han att han behövde vägledning i sin yoga. Så han ringde till Linda, men hon hade flyttat till Norge och då han kände sig för svag för att öppna sig för en ny människa började han istället googla efter asanas.
– Men jag hittade ingen kvalitativ guidning. Jag försökte finna bra videovägledning, men det fanns inte. Jag tänkte att jag inte kan vara den enda människan i Sverige som vill ha hjälp med yogaövningar och vägledning mot balans i livet. Då föddes idén om en videotjänst på nätet.

Peter började undersöka intresset och träffade samtidigt massor av människor som led av olika fysiska och mentala obalanser, ångest och depressioner.
– Jag insåg att det fanns ett stort behov men att de flesta inte har samma möjlighet att fokusera på sig själva under en så pass lång tid som jag själv hade gjort. Jag kände att det var något jag ville arbeta med.

Han berättade om sin idé för Anna Reynold, som är vd och grundare på en reklambyrå i Göteborg.
– Tanken var att ta fram ett kvalitativt verktyg som alla kan tillgå, inte bara de som har mycket tid över eller bor i storstan. Vi bollade idéer med varandra och ur detta föddes sedan Yogobe.

Idag kan Yogobes medlemmar ta del av över 350 instruktionsvideos (denna siffra uppdaterad i september 2014) med några av Nordens främsta yogalärare. Men Peter har större visioner än så.
– Vi märkte snabbt att förutom att vara ett komplement till dem som redan yogar på studio eller träningsanläggning så finns det många som börjar yoga hemma och de vill söka sig vidare. Vi rekommenderar resor, studios och events genom Yogobe More, där vi samlar härliga initiativ från aktörer som delar vår vision, att skapa förutsättningar för bättre hälsa och livsbalans. Vi vill skapa möten och få människor att korsa broar, vi vill skapa en folkrörelse genom yoga och vårt community Beyoga 365.

En månads medlemskap på Yogobe, som ger obegränsad tillgång till alla filmer, kostar 189 kronor – tre gånger så mycket som My Yoga Online, som är Kanadas största site för yogainstruktionsfilmer (på engelska).
– En vanlig yogaklass på studio kostar oftast 150 till 200 kronor. För samma peng kan du yoga hur mycket du vill i 30 dagar med några av Nordens främsta instruktörer på svenska och norska, få tillgång till vårt community och allt som Yogobe är utöver biblioteket av videor. Vi vägleder och guidar människor till yoga på mattan och i vardagen, förklarar

Han menar att Yogobe har ett bredare koncept än konkurrenterna, men att det framför allt är kvaliteten och den lokala förankringen som motiverar det högre priset hos Yogobe.
– Vårt team av instruktörer är några av de främsta i Norden och vi filmar alla våra klasser i en filmstudio med ett professionellt produktionsbolag. Vi investerar för att kunna ta fram ett så bra material det bara går. Idag finns det hur mycket kvantitativ info som helst på nätet, med till exempel gratisfilmer på Youtube. Vi samlar kvalitet. Hos oss ska man känna att man är en del av ett community, där man får den bästa tänkbara vägledningen i sin utövning. Min ambition är att allas första möte med yogan ska vara fantastiskt.

• Yogobe drivs av att allas första möte med yogan ska vara ”fantastiskt”. I linje med denna ambition vill man samarbeta med de främsta yogalärarna, och andra aktörer inom yoga, som man anser har kvalitativa tjänster att erbjuda.
• Flera av de mer namnkunniga yogalärarna är anslutna till Yogobe, men det är inte ekonomisk vinning som är starkaste drivkraften för dem. – Vi har en inställning att om du ger får du tillbaka. Idag får de anslutna lärarna del av intäkterna, vilket nu i början inte är stora summor. Det är klart vi hoppas att det med tiden blir en hållbar affär för alla som engagerar sig, annars har vi inte möjlighet att fortsätta. Det är många yogalärare som hör av sig till oss och vill marknadsföra sig genom oss, säger han.

Länktips:

• Möt Peter och många likasinnade i Yogobe's community BEYOGA365 på Facebook.
• Läs om Yogobe's guide för yoga och hemmaträning.

Text: Tomas Tirén, Yoga för dig
Foto: Linnea Bengtsson
​
Denna artikel publicerades i tidiningen Yoga för dig 2014 2, samt på tidningens hemsida.