Yoga, training and health inspiration for you

Välkommen tillbaka till ett utforskande kring kroppsbild, rörlighet och yoga. I föregående del gick vi in i detalj kring vad kroppsbild och rörlighet kan innebära i relation till yoga och hälsa. Här kommer vi grotta vidare kring detta i relation till exempelvis yogans positioner och hypermobilitet.

Detta är del 2 på temat Kroppsbild, rörlighet och hypermobilitet, läs del 1 här!

Exempel från verkligheten
Jag deltog i en workshop nyligen där vi deltagare fick frågan: “är det någon som känner sig tight i hamstrings här?” av läraren. Upp åkte en massa händer till följd av denna fråga. Personen som till slut fick komma upp och vara demonstrationskropp ombads göra en stående framåtfällning - positionen uttanasana. Personen ifråga fällde sin överkropp framåt och placerade sina fingertoppar, ganska obesvärat om du frågar mig, på golvet nedanför. Läraren ställer några följdfrågor om hur det känns och så vidare och sedan kommer en förklaring kring vad en vanlig orsak till “tighta hamstrings” kan vara och så fortsätter vi därifrån.

Det här är bara ett exempel av många liknande jag har varit med om på workshops, utbildningar och kurser där vi tangerar kroppsbild och rörlighet. Frågan som jag ställer mig om och om igen är:

Hur kan upplevelsen vara att ha “tighta hamstrings” om du till synes enkelt kan placera händerna på golvet i uttanasana?

Som du kanske märkt hittills har jag använt citationstecken över uttrycket “tighta hamstrings”. Definitionen av “tighta hamstrings” är en lång, krokig och en helt annan diskussion, som vi förhoppningsvis kan ta en dag. Så…. tillbaka till resonemanget. Vi kommer alla uppleva ett stopp någonstans när vi fäller vår överkropp framåt i ett försök att placera händerna nedanför oss, frågan är bara vart. Det som är slående för mig i denna situation är att en person som i mina ögon är rörlig upplever sig själv, i denna situation, som relativt icke-rörlig. Denna person skulle i ett helt annat sammanhang anses vara en person med extremt stor rörlighet. Här börjar mina tankar gå igång kring yoga, kroppsbild och rörlighet.

Yogans kroppsbild och rörlighet
Vad är det yogan kräver av oss i rörlighet? Självklart beror detta på situationen och yogaläraren som lär ut en sekvens eller en position. Men om vi tittar närmre på dessa tidigare nämnda visuella “yogakroppar” och bilder som florerar (både nyare och äldre) så är ett exempel på en typ av position just framåtfällningar som uttanasana, där händerna ofta är placerade i marken eller på golvet. Eftersom yoga ofta förknippas med hälsa och vad som är hälsosamt skapar vi på så sätt även ett samband mellan dessa bilder av “hur en position ska se ut” och vad som är hälsosamt i rörlighet. För mig skapar detta lite gnissel och krångel när vi pratar om just hälsa, för vad är en hälsosam rörlighet?

Låt oss ta ett exempel på något som definieras som möjligt ohälsosamt: hypermobilitet.

Hypermobilitet
Hypermobilitet innebär en överrörlighet i kroppens leder. Det är förknippat med en ökad risk för skador och kan exempelvis vara relaterad till olika typer av sjukdomar där kollagenet i kroppens vävnader får en “förslappad” kvalité (engelskans laxity). Människor med hypermobilitetssyndrom uppger bland annat oftare problematik med åkommor i skelettmuskulaturen som är kroniska eller svåra att förklara uppkomsten kring. Det har även visat ha association till åkommor som karpaltunnelsyndrom, osteoporos, kronisk smärta och fibromyalgi. För att ta hand om och behandla hypermobilitetssyndrom används ofta styrke- och proprioceptionsträning samt olika typer av terapeutisk träning. I studier har detta visat goda effekter, dock är den forskningen så pass begränsad att det utifrån de resultaten är svårt att dra några fullständiga slutsatser. (Wolf mfl, 2011)

Ett standardiserat test för hypermobilitet som har kommit att bli ett av de mest frekvent använda är Beighton’s score (Wolf mfl, 2011). Det testar nio olika leder i rörlighet: höger och vänster lillfinger i extension, höger och vänster tumme mot underarmen med flexion i handleden, höger och vänster armbåge i extension, höger och vänster knä i extension samt flexion i höft och överkropp med raka ben. Minst fem av skalans nio kriterier ska uppfyllas för hypermobilitet. Testen används framförallt inom forskning, och anses ha hög realibilitet (Boyle mfl, 2003).

Det sistnämnda i testet för hypermobilitet är exakt samma position som vi inom yogan kallar just uttanasana. Så, i ett sammanhang förknippas detta eventuellt med hälsa och i ett annat med eventuell ohälsa och sjukdom. Det handlar om vilken bild vi har av kroppen, och det här är bara ett exempel.

Hitta gråzonerna!
Vad som anses hälsosamt och ohälsosamt, normalt och inte normalt är alltså en en definitionsfråga. Så vad innebär en hälsosam yogakropp? Hur rörlig bör jag vara?

Nej, du behöver inte kunna sätta händerna på golvet nedanför dig med spikraka ben. Låt oss bredda bilden av vad yoga, rörlighet och hälsa har gemensamt. Dessa frågor bör alltid besvaras i relation till en uppgift eller ett syfte. Vad vill du kunna göra med din kropp i din vardag, på ditt jobb, i din hobby och så vidare. Sedan handlar det om att skapa den rörligheten och att ta kontroll över den. Det handlar om att äga sin rörlighet och bli stark i de rörelser och positioner du vill bemästra, oavsett om det är att kunna leka med barnen eller göra en full split på yogamattan.

Rörlighet i sig är ingenting att eftersträva om du inte kan använda den till något som för dig är meningsfullt. Jag skulle vilja se fler på yogamattan som jobbar med mindre rörelseomfång, men med större medvetenhet och i relation till ett syfte. Utforska gråzonerna i kroppen och sinnet.

Summering
Jag vill ännu en gång slå ett slag för att yogans fysiska positioner är till för individen som utför dem och inte tvärtom. Vi har alla olika idéer kring kroppen och vi upplever vår kropp på olika sätt.

Det jag har beskrivit i dessa två delar på det här temat är utifrån mina perspektiv. Vilket perspektiv har du och vad är dina upplevelser av detta? Jag skulle vilja se en större diskussion kring hur vi definierar, värderar och tänker kring våra kropp och dess kvalitéer. Att allt inte är svart eller vitt, att det finns nyanser.

Varma hälsningar,
Sara

Läs & träna vidare

• Yoga för överrörlighet och skador, av Rebecca Carlowitz

• Funktionell träning för alla motionärer, av Robert Kronberg

• Läs mer om styrka och stabiliseringsträning - vikten av att skapa en stark och stabil kropp

• Temamånad: Hållbar och medveten träning - följ fysioterapeuten Hillevi Borga och personliga tränaren Tanja Djelevics temamånad där du under fyra veckor får fokusera på att ta hand om din kropp inifrån och ut. (Att bara läsa inläggen ger också rejält med inspiration.)

Referenser
Boyle KL, Witt P, Riegger-Krugh C. (2003). Intrarater and interrater reliability of the Beighton and Horan Joint Mobility Index. Journal of Athletic Training 2003;38(4):281-285.

Wolf JM, Cameron KL, Owens BO. (2011). Impact of Joint Laxity and Hypermobility on the Musculoskeletal System. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons. 2011;19: 463-471

Foto: Malin Wittig

Vi blir ständigt försedda med tips på hur vi kan träna vår rörlighet, jag är själv en av dem som bidrar med dessa. Bilder på rörliga yogisar som sätter händerna i golvet med spikraka ben har blivit mer vanligt än ovanligt i sociala medieflöden. Och visst har väl många av oss haft tanken “jag vill ju bara kunna nåååå mina tåååår!”? Men ibland kan det vara tid för lite reflektion och självrannsakan. Vad är det vi skapar genom allt detta, vad är syftet, och framförallt vilken bild av yoga och hälsa är det vi förmedlar? Det är iallafall sånt jag klurar på då och då. Här bjuder jag på mina tankar.

Lite kring kroppsbild
Kroppsbild är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Relationen mellan hälsa och hur vi ser på, upplever och vad vi gör med vår kropp går att diskutera i dagar, månader, till och med år. Det är komplext och alldeles, alldeles underbart på en och samma gång om du frågar mig.

En läkare ser på kroppen på ett sätt, med sitt medicinska öga. En samhällsvetare ser på kroppen på ett sätt, med sitt mer sociologiska öga. En yogalärare eller tränare ser också på kroppen på ett visst sätt. Vi ingår alla i såväl samma som i olika sammanhang. Allt detta formar vår relation till kroppen. Vad som är natur och vad som är kultur, det diskuteras det hej vilt om. Det finns alltså olika sätt att närma sig kroppen, att förstå den, att prata om den och att se på den i relation till oss själva och vår omvärld.

En vanlig uppdelning när vi pratar om kropp och kroppsbild är den objektiva, den levda och den symboliska kroppen. Dessa överlappar och kan ibland vara svåra att separera från varandra. (Andreasson & Johansson, 2015)

• Den objektiva - kroppen som maskin. Denna kroppsbild definieras av kontroll, disciplin och bearbetning av kroppen på ett nästintill instrumentellt sätt. Här kan vi forma, förändra och förbättra vår kropp och dess funktioner.

• Den levda - kroppen som subjektiv. Denna kroppsbild definieras utifrån erfarenhet och upplevelser av kroppslighet. Helt enkelt hur vi lär oss saker om och via kroppen. Det kan handla om sensationer, kognition och kroppskännedom. Här vävs det kroppsliga, kognitiva och emotionella samman.

• Den symboliska - kroppen i en kulturell och social mylla. Denna kroppsbild handlar om den lärande kroppen och förståelsen kring den i relation till det kulturella och symboliska sammanhanget den befinner sig i och utgör en del av. Vilken mening, status och betydelse har kroppen.

Det finns många fler uppdelningar än dessa med fokus på vad en kropp och kroppsbild kan innebära, ofta med utgångspunkt i ett biomedicinskt alternativt ett mer sociologiskt perspektiv. Uppdelningen ovan tycker jag är lämplig när det kommer till rörelse- och hälsokultur så som exempelvis yoga, träning och hälsoindustri ser ut idag.

Kroppsbild och yoga
Det är inte bara kroppen som kan innebära många saker, även yoga kan betyda många olika saker för olika människor. Låt oss titta närmre på den fysiska yogautövning av asanas som utvecklats under de senaste 150 åren. Mark Singleton (2010) skriver i sin bok Yoga Body om hur denna utveckling skedde parallellt med idén hos både individ och samhälle kring att förbättra kroppen och dess funktion. Detta går hand i hand med den objektiva kroppsbilden beskriven ovan. Han beskriver vidare vilken symbol för styrka, uthållighet och kapacitet kroppen som objekt blir under denna tid. Utvecklandet av fotografi och teknologi har även det bidragit till en snabbt växande visuell yogakultur där “yogakroppen” har fått ta stor plats (Singleton, 2010). Både socialt och kulturellt anses kroppens utseende, funktion och kapacitet vara något nära förknippat med vår hälsa. Något som jag skulle vilja påstå än idag består. Den objektiva kroppsbilden har ett starkt fäste i vår kultur och samhälle idag. Kroppen som “projekt” och statussymbol har även blivit en symbolisk kroppsbild, om jag får lov att spekulera.

Testa själv, slut dina ögon och föreställ dig först en “hälsosam kropp” och sedan en “ohälsosam kropp” så som du definierar dessa två. Överensstämmer din “hälsosamma kropp” med bilden ovan? Eller utgår du mer från hur kroppen upplevs? Kanske har du mer av en subjektiv kroppsbild. Oavsett vilken bild som kommer upp för dina ögon ställ dig själv frågan: utifrån vad värderar du din kropp och din hälsa?

Vi formar och skapar sanningar för hur kropp och hälsa hänger ihop, både som individer och som samhälle. Det är ingen kritik bakom detta påstående från min sida, bara mer av ett reflekterande. Jag skulle gärna se en mer utvecklad diskussion kring detta inom just yoga och träning.

Nu kanske du undrar vad allt detta har med rörlighet att göra? Låt mig förklara...

Rörlighet
Begrepp som flexibilitet, mobilitet, rörlighet med flera har lyfts upp mycket de senaste åren inom de flesta rörelseskolorna, inte bara yoga. Men vad innebär de? Det är svårt att hitta definitioner kring dessa begrepp då många använder sig av lite varierande sådana. Flera menar att flexibilitet handlar om mjukvävnad och att mobilitet har mer fokus på leder. En del menar att flexibilitet är av mer passiv karaktär och att mobilitet är mer av aktiv karaktär. Själv skulle jag säga att flexibilitet handlar om hur mycket ett material kan tänjas eller böjas och mobilitet handlar om rörelseomfånget över en eller flera leder. Så när jag pratar om rörlighet är det förmågan till rörelseomfång över en eller flera leder som inkluderar alla kroppens vävnaders förmåga att följa med i dessa rörelser.

Kroppsbild och rörlighet
Oavsett om du är den som förbannar stretchingens uppkomst eller om du hör till dem som gärna utsätter dig för mer vigorösa yogapositioner och rörelser har dem flesta av oss nån idé eller tanke kring om detta är bra för vår kropp eller inte. Hur vi ser på rörlighet har att göra med vår bild av kroppen, och ofta även vår idé kring rörlighet i relation till hälsa. Spana in rapporten Yoga in America 2016 (Yoga Journal & Yoga Alliance, 2016) om du inte redan gjort det. Precis som förgående rapport ligger flexibilitet på första plats som anledning för de som praktiserar yoga. Även om få slutsatser kan dras utifrån det så visar den iallafall att rörlighet värderas högt inom yogans community och också då är relevant att titta närmre på.

Alltså, hur vi värderar rörlighet och dess befintlighet eller icke-befintlighet kommer att vara förknippat med det vi gör med våra kroppar. Därför har kroppsbild och rörlighet med varandra att göra. Detta inlägg kanske skapade fler frågor än svar, det var iallafall min tanke att det skulle göra. Som sagt, ibland behövs lite reflektion och självrannsakan. Det tror jag.

Mer läsning i del 2
I del 2, fortsätter jag mina tankar och resonemang kring yoga, rörlighet och just hypermobilitet. Ta del av konkreta exempel på yogapositioners koppling till hälsa (och självklart kroppsbild).

Varma hälsningar,
Sara

Videorekommendationer

Kika gärna på sekvenserna nedan, men även detta träningsprogram för ökad rörlighet: Mobilitet & Stabilitet med Matthew Griffiths.

Yogobe Video: 3u4g Yogobe Video: yj4y

Mer läsning med olika inriktningar kring kroppsbild

• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
• Yogis and yoginis - let's get lost together, av Simon Krohn
• Vår dagliga rutin påverkar kroppen, av Magnus Ringberg
• Increased performance with mobility practice, av Matthew Griffiths

Referenser
Andreasson J & Johansson T. (2015). Fitnessrevolutionen: Kropp, Hälsa och Gymkulturens Globalisering. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Singleton M. (2010). Yoga Body: The Origins of Modern Posture Practice. New York: Oxford University Press.

Yoga Journal & Yoga Alliance. (2016). Yoga in America 2016 - Study conducted by Yoga Journal & Yoga Alliance. Publicerad den 13 januari 2016.

Foto: Mailin Wittig

För en tid sedan läste jag i en studie från Indiana University i USA att sannolikheten att du når dina mål, vare sig det handlar om att föra dagbok, börja träna eller gå och lägga sin innan ett visst klockslag är tre gånger större om du har satt upp dem tillsammans med en vän. Det kallas för “The buddy system” och spontant känner jag att detta är en toppensak att belysa och uppmana att vi tar med oss in i vardagen.

Den bästa träningen är den som blir av brukar Magnus Ringberg säga så börja med att fokusera på regelbundenhet i början. Att dela målen med någon hjälper disciplinen. Studien visade att bara 8 % av dem som anmält sig till ett träningsprogram tillsammans med en partner hoppar av, jämfört med 50 % bland dem som går med helt på egen hand. De har också sett att resultaten ser liknande ut vare sig du sätter dessa mål tillsammans med en partner, vän eller i grupp.

Sätt upp realistiska och specifika mål. Ställ inte förväntningar på dig själv som du inte kommer uppnå!

Allt vi kan göra för att sänka tröskeln för dem som är nya till och nyfikna på yoga är enligt min mening fina initiativ. När man går runt och tänker “det där hade jag nog mått bra av” så ska det inte få finnas ursäkter eller anledningar till att inte testa tycker jag. Med Yogobe som streamingtjänst kan du yoga var och när du vill.

Det är alltid gratis att testa Yogobe i tre dagar om man inte redan har skapat ett konto hos oss. Något jag tycker att du skall informera dina vänner om.

Om det finns något jag eller mina kollegor kan hjälpa dig med, tveka inte att kontakta oss på [email protected].

Lästips

• Yoga och ha kul tillsammans, läs om Paryoga och Acroyoga!
• Gör det enkelt för dig att nå dina mål!
• Forskning visar att ensamhet påverkar hjärnan.

En härlig stund på mattan tillsammans

Yogobe Video: zj7s Yogobe Video: v73h Yogobe Video: 5mwq Yogobe Video: 65404470

Yoga med flygande drakar och Ferraris? Inga konstigheter. Elena Malfert är grundskoleläraren och barnyogaläraren som möter barn och tonåringar där de är. Hon testar sig fram med hjälp av yogans redskapslåda och kör både Pokémon- och bilyoga. Häng med och inspireras av yogan som anpassas efter varje barn och behov!

Jag yogar i och utanför skolan. Jag yogar med barn och deras föräldrar. Jag yogar med enskilda barn. Jag yogar med barn och deras familjer på Ronald McDonalds hus. Jag yogar med tonåringar och jag har en grupp för endast tonårstjejer. Det ger mig möjlighet att testa mig fram och se vad som kan fungera i olika situationer och med olika personer. Det är väldigt spännande! Där ser jag verkligen vilken enormt stor redskapslåda yogan är.

Man behöver inte gräva alltför djupt för att hitta något som passar. Som nu när Pokémon Go kom. Jag var väl inte helt förtjust i ännu ett spel. Visst, barnen går ut mer, de rör på sig. Men det är ändå ett spel, och jag är lite allergisk mot spel, i mitt hem fungerar det inte särskilt väl. Men i vilket fall som helst har jag ju som ambition att sprida yogan till varenda barn i Sverige, så jag hoppade på Pokémontåget och skapade ett Pokémonpass. Det var verkligen inga problem att få med mig tonårssonen på att skapa ett pass tillsammans. Det visade sig att han minsann kan många asanas, även fast han låtsats vara en motståndare till yoga (han gör solhälsningen nästan varje dag, i smyg). Vi hittade tolv Pokémons som lätt gick att skapa en varsin asana till.

Fokusera och meditera med Pokémons
Jag blev så glad för det visade sig att flera Pokémons hade så fina egenskaper, fina yogiska egenskaper. Det finns till exempel en Pokémon som heter Meditite. Hans egenskap är att han är så duktig på att meditera att han kan lyfta från marken. Det finns en annan som heter Abra som sätter sig ner och fokuserar, då kan han känna fara och läsa andras tankar. Charizard är en drake som är perfekt att köra drakens position till så att vi får ut andningen ordentligt, ända från magen, sträcka ut våra vingar och kasta eldklot omkring oss.

Som du nog förstår får vi röra oss ordentligt med Pokémons och även ta det lugnt och varva ner. Men Snorlax är den som alltid avslutar mina pass, han är bra på att äta och framför allt sova. Perfekt att ha en savasana som Snorlax.

Skapar glimrande barnaögon
För en tid sedan yogade jag på Ronald McDonalds hus. Där fanns en pojke som bott där i flera veckor för sin behandling. Jag kom dit och startade upp med mina Pokémons. Jag var inte helt säker på om han kände till dem eftersom han inte var så gammal, men jag så hur det glimrade till i både hans och föräldrarnas ögon. De var experter! De hade aldrig yogat med pojken förut men nu tyckte han att det var väldigt kul och hela familjen kunde utöka sitt Pokémonintresse till att få in vila och lek med yogan. Ännu en stund som kommer att sparas i min minnesbank av hjärtevärmande stunder. Det bästa med Pokémons är att de är många, väldigt många. Och de utvecklar sig. Alltså kan man fortsätta att skapa asanas till nya figurer och kanske skapa lite kompisyoga också.

En pojke jag yogar med gillar bilar (riktiga lyxbilar) och vi har tillsammans skapat ett Bilpass. Det var väldigt roligt att testa olika asanas och se om vi såg ut som Ferrari och Koenigsegg. Jag får med andra ord lära mig mycket om sådant som jag inte kan något av. Jag vet inte hur vi ska skapa passande asanas, men plötsligt är vi där, vi har skapat ett helt pass. Det gör mig lika lycklig varje gång. Jag har tillsammans med barnet haft det roligt och vi har yogat. Jag har kunnat anpassa mig efter just det barnets behov och intresse. Det är en fantastisk känsla!

Lästips

• Läs Elena Malferts första text om Yoga för barn med särskilda behov!
• Ayurvedatips för energi i höstmörkret, av Eva Forsberg Schinkler.
• När flyger tiden? Få en spark i baken och lev ut din passion, av Bianca Barck.

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Yoga har många hälsofördelar, bland annat sägs det kunna ge förbättrad fertilitet, hjälpa kroppen att förbereda sig för graviditet och att bli gravid. Fertilitetsyoga ger många hälsofördelar när du förbereder dig för befruktning och passar allra bäst som komplement till andra fertilitetsprogram. Här berättar jag mer! 

Hur går det till?
Vid yoga för högre fertilitet använder man specifika yogaställningar som har positiva effekter på den reproduktiva hälsan och har en stödjande, vårdande och stärkande effekt på fortplantningsorganen och det endokrina systemet – vårt hormonella högkvarter. Det endokrina systemet är avgörande för att hålla en korrekt hormonbalans. 

Hur sägs det påverka kroppen?
Fertilitetsyoga ger ger kroppen många olika fördelar. Genom att göra dessa positioner bidrar du till att öka energiflödet genom kroppen, som i sin tur kan förbättra funktionen av det endokrina och det reproduktiva systemet. Fertilitetsyoga, i själva verket all yoga, hjälper kroppen att upprätthålla homeostas, vilket är nödvändigt för att kroppen ska kunna fungera ordentligt och på bästa sätt. Yoga hjälper även till att förbereda kroppen för graviditet genom att göra den smidigare och kan minska risken för komplikationer. Genom att utföra yoga, stärks de muskler som används under graviditet och förlossning, vilket är till stor fördel för de kvinnor som vill bli gravida.

Några av dess fördelar

• Kan öka cirkulationen i hela kroppen, och därmed även reproduktionssystemet.
• Stödjer ett friskt immunsystem.
• Kan höja din vitalitet.
• Skapar en känsla av lugn, klarhet och minskar stress.

Ett bra komplement
Det allra bästa är att kombinera fertilitetsyogan med andra fertilitetsbehandlingsprogram, såsom exempelvis fertilitetsrensning, fertilitetsmassage, medicinsk fertilitetsbehandling och/eller en hälsosam diet som gynnar fertilitet. Alla dessa behandlingar hjälper dig inte bara att öka chansen till fertilitet utan även förbättra din hälsa rent allmänt, du får ny energi som kommer att förbättra varje aspekt av ditt liv.

Ny onlineklass – fertilitetsyoga

Yogobe Video: 65sh

Lästips

• 10 yogapositioner för fertilitet, av Jennie Liljefors
• Träning & yoga vid graviditet - do's & don'ts, av Sara Ström
• Stoppa tiden - eller njuta av den, av Bianca Barck

Vill du som mamma eller blivande mamma få mer inspiration?

Vår Facebookcommunity YOGAMOM365 riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa med och genom yoga, meditation, kosttips och träning. Här kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, byta tankar och tips, inte minst med många experter i Team Yogobe. Inspirera och inspireras! Löpande genom året tar vi upp teman och inspiration till prestationslös och glad träning för kropp, sinne och själ med aktiviteter för dig som ämnar skaffa eller redan har barn. Läs mer om YOGAMOM här.

Sometimes we all tend to get lost in ourselves, in playing roles that isn't really who we are deep inside. So how come we keep falling into these patterns, over and over again? Here invite you on a journey to discover how yoga can be the tool that sets us free and open us up towards ourselves and the world around us.
Also, I would like to invite you to Yoga Games Stockholm February 10-12, 2017, come practice with me there! 

---

When playing a role and not being me

I get so tired of myself sometimes. I should know better, and sometimes I actually know better, but still I do it any way. With a great distaste I watch myself repeat the same foolish pattern that I know so well. The pattern is clear. I play a role instead of being myself. I play the role of the yoga teacher, who enters the yoga studio. I walk a bit slowly. Not so slow that I look like a freak, but slow enough to appear peaceful and calm. I smile. Not because I just thought of something funny, but because a yoga teacher should be happy. I try to hide that my lower back hurts. Back pain is not part of the role. I feel shameful about it and routinely I go through the stories of how I did something cool to hurt my back. “I played wildly with my little daughter. Yes, that will do.” Playing wildly with children is good and fitting for a yoga teacher. It is not a lie, and it is a much better version of the story than the one, where I am overworked and have neglected to do my back exercises for several weeks. 

According to Indian philosophy I am not alone in this. In fact, it is considered to be the most fundamental cause of suffering for human beings, and we can rightly see it as the starting point of the whole yoga tradition. The ancient yogis saw how we humans identify ourselves so much with our roles that we get lost from ourselves, and when this happens we get so occupied with the mental constructions that we get out of harmony with reality. This never has a peaceful flavor. 

A battle against ourselves
The discrepancy between the static, ideal role and the ever-changing reality of things, keeps us busy like little bees. We constantly try to protect our story by seeking and holding on to anything that supports it, and by trying to avoid, suppress or hide anything that does not fit in. This is hard and anxious work. Often times we don’t even realize what is going on. We believe so strongly in our own roles, that we don’t even see them as roles, and the fear of loosing face is so fundamental, that often times it goes completely under the radar. The only thing we might feel is a sense of unease.

In yoga philosophy this existential feeling of unease is called tṛṣṇā. Literally it means thirst, and just like thirst for water, it is an existential unease that holds a promise of release. If only you get that promotion. If only you pass that exam. If only you get a boyfriend. If only people will sign up for my yoga workshop. Then I can relax. Then I will be good enough. 

This creates a vicious circle called saṃsāra. As long as you over-identify yourself with a particular role, then there will be a feeling that something is off, and that you are not complete. This feeling will motivate you to seek for fulfillment, but naturally you will seek this fulfillment in the role, where you identify yourself, and so the wheel keeps spinning. It is really simple. As long as you look for yourself in external circumstances you will remain lost from yourself, and tṛṣṇā will keep troubling you like a stone in your shoe. 

This is exactly what happens again and again, when I find myself acting out the idea of a yoga teacher instead of being honest to myself and others. And when I do my “yoga teacher act”, I am not only getting out of touch with myself, I also separate myself from others. Whenever I put on a show, inevitably I reduce others to be my audience, and this is probably the worst thing for me about this pattern. From the deep fear of losing face in other people’s eyes, I create a fundamental separation, which feels poor and lonely. It is not a surprise that this state of being is often called the “the separate self”, and as long as we are firmly focused on the stories about ourselves, we will experience a fundamental sense of separation and loneliness.

The goal of yoga
Yoga was traditionally developed and practiced as a way to liberate ourselves from saṃsāra. Different systems of yoga advocate different strategies. Some schools suggest that we retreat from society, some will tell you to surrender to God, some schools will tell you to try and still your mind, and some will tell you to stretch your body. However different these traditional strategies are, the goal is almost a 100 % identical: Liberation from the neurotic engagement in saṃsāra. This is the traditional goal of yoga, and if you turn it around, you could also say that any practice could be called yoga, which helps you free yourself from the bondage of neurotic playacting and lead to more connection and less separation.

The good news is that yoga works!! The techniques have the potential to help us let go and surrender to the reality of things. Yoga can set us free and open us up towards ourselves and the world around us, but only when we do not get lost in the role of the yogi or yoga teacher. The thing is, we will get lost again and again, and this is where we need to help each other. I have seen it again and again in teacher trainings and retreats. As soon as we dare being honest about how we get lost, then the shame and fear dissolves, and we actually help each other to get back on the (yoga) track.

Yoga Games Stockholm – February 10-12, 2017

For the second third time, Yoga Games will take place at Münchenbryggeriet in Stockholm. Three days of workshops and classes with inspiring teachers from around the world. Yogobe will of course be there as an exhibitor at the health exhibition, see you there!

Discount for Yogobe members - get a SEK 300 discount when booking both Saturday and Sunday, use the code: YOGOBE
Book your tickets here!

Simons classes at Yoga Games

Saturday:

• Grow longer Wings
  Most people think they know how long their arms are. Most people are wrong. If you know how you to work the biomechanics of your shoulders, you can create a radical reach that feels great and adds fireworks to the poses. Let us explore together.

Sunday:

• Yoga in Life
  What does it actually mean to be good at yoga? Traditionally it had nothing to do with extreme poses. In this lecture Simon will explain how yoga is a way to learn to navigate in your own thoughts, emotions and impulses, and how it is a practice to make friends with yourself and the world around you.

• Exploring Partner Yoga
  Practicing yoga alone in a mountain cave is ‘so last year’. Partner yoga is not only a lot of fun acrobatics. In this class we shall explore the power of supporting and being supported. Be prepared for a fun and touching class. The class will be suitable for all levels, and you do not need to come with a partner.

Links 

• Prāna - does it really exist? By Simon Krohn
• Byt perspektiv - gör en segerlista, av Emma Öberg
• Läs om chakrasystemet och låt denna kunskap hjälpa dig hitta hem i dig själv!

I takt med att yogan växer i popularitet så breddas också yogans användningsområden. Yogans terapeutiska egenskaper lyfts fram mer och mer, och vården har även nu öppnat upp ögonen för att se på yogan ur en mer klinisk synvinkel. I friskvården är det även allt vanligare med olika inriktningar av yogaterapi eller terapeutisk yoga. Här delar Robin Tåg, leg. fysioterapeut samt Viryayogalärare, med sig om tankar och inspiration runt rörelse för kontakt, läkning och uppbyggnad. 

Sedan en tid tillbaka har Yoga Alliance gått ut med att alla yogalärare och skolor som är registrerade inom Yoga Alliance (RYT, RYS) inte får påstå sig syssla med eller lära ut något som heter terapeutisk yoga eller yogaterapi. En stor orsak till det är faktiskt att de flesta av oss yogalärare inte är terapeuter även om de flesta av våra elever ser oss som det. Med terapeut menar jag exempelvis fysioterapeut eller psykoterapeut. Benämningen terapeutisk yoga är också rätt diffus, eftersom yogaterapin kan rikta sig både till att främja mental som fysisk hälsa. Tidigare har alltså en yogalärare utan utbildning eller erfarenhet inom klinisk vård egentligen kunnat påstå sig erbjuda terapeutisk yoga för olika psykiska och fysiska åkommor. Yoga Alliance har dragit gränsen i syfte att säkra kvaliteten internationellt bland oss yogalärare, men också som säkerhet för våra elever.

Att använda yoga för rehabilitering
Hur kan vi då erbjuda yogan som verktyg i syfte att hjälpa kropp och sinne att ta sig från sjukdom tillbaka till en fungerande vardag?

Den yoga som framförallt lyckats etablera sig inom vården i Norden är MediYogan (Medicinsk Yoga). Många läkare förespråkar och ordinerar i dagsläget MediYogan, framför allt riktat till dem som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, smärta och även på senare tid symptom vid cancer. De redskap man främst använder sig av är andnings- och mindfulnessövningar, meditation samt mantran. Yogan utförts främst sittande men blandas även med lättare fysiska rörelser. Som fysioterapeut och yogalärare med stort intresse för rörelseapparaten så har jag ett hopp om att vi även jämnsides med MediYogan, kan etablera en yoga inom vården med fokus på aktiv rörelse.

Min tro är vi på något sätt är skapta för rörelse, och att det är ett redskap som alltid ska finnas med för att hjälpa oss genom livet. När man ser på hur cellerna i kroppens vävnader kommunicerar, så är det genom belastning. Det lättaste sättet för oss att påverka cellerna är alltså genom att applicera kraft genom rörelse. Det är med rörelse vi på så vis kan påverka cellerna till läkning och uppbyggnad, till att skapa kroppslig kontakt och medvetenhet men även påverka nervsystemet till att tillåta en funktionell förändring att ta plats.

Samband mellan smärta och kroppsmedvetenhet
En vanlig orsak varför många söker sig till fysioterapi men även yoga, är någon typ av smärtproblematik. Smärta i sig är ett komplext biopsykosocialt fenomen, där kroppsliga upplevelser, relationer och arbetslivet påverkar. Det är därför svårt att påvisa endast en nämnare som orsak. Det görs dock allt mer forskning på sambandet mellan smärta och nedsatt kroppsmedvetenhet. Om det är så att nervsystemet upplever delar av kroppen som skuggsatta, kan en förvirrad reaktion på det hela faktiskt resultera i en smärtreaktion. Det finns dock numera resultat som tydligt påvisar att kroppsfokuserad mindfulnessträning är effektiv vid behandlingen av smärta.

Med fokus på stöd samt rörelseapparaten
Eftersom den medicinska yogan banat väg för yogan inom vården, så finns även nu en efterfrågan på yoga med fokus på stöd och rörelseapparaten. Det är utifrån den efterfrågan som vi på Nordiska Yogainstitutet tillsammans i ett team av olika specialkompetenser, har tagit fram Viryayoga Rehab där rörelse med en grund i beprövade metoder kan synkroniseras med andning, kroppsfokuserad mindfulness och meditation. Det är systematiserad yoga som använder sig av ett rehabiliterande tillvägagångssätt i syfte att stärka och hjälpa kroppen till att återfå fysisk funktionsförmåga.

Att arbeta utifrån ett rehabiliterande och även skadeförebyggande tillvägagångssätt är något som jag tror att vi allmänt i yogan kunde dra nytta av, trots att vi inte lider av några fysiska symptom. Ofta ligger ett stort fokus i yogan på själva slutpositionen, men både från ett rehabiliterande och skadeförebyggande perspektiv fokuserar vi istället på själva förflyttningen till och från en position och på kontrollen i själva utförandet. Vi jobbar på så sätt väldigt mycket med repetitioner för att sen lättare kunna klara av liknande rörelse i vardagen. Om en axel smärtar när du lyfter armen ovanför huvudet, så är det till stor del just den rörelsen man till en början vill bryta ned för att småningom hitta en fullt kontrollerad och smärtfri rörelse.

Variation förnöjer
Att närma sig yogan från ett rehabiliterande tillvägagångssätt väcker förstås en del frågor. Vi gör mycket i yogan som vi sist och slutligen kanske inte har så stor nytta av i vardagen. Det behöver inte betyda att plötsligt undvika en grupp av vanliga yogapositioner, men istället fråga sig hur de kan genomföras på ett sätt som stärker och gynnar personen i fråga. Vi ska också komma ihåg att kroppen i slutändan blir bra på det som vi gör mycket av. Om vi alltid bara står i samma yogapositioner gång på gång, kommer vi småningom att bemästra just dem, men nödvändigtvis inte så mycket annat.

Vardagen är fylld av förflyttningar, och det är oftast i samband med dem en skada uppstår. Därför kan det vara en idé att jobba med en yoga där fokus ligger på kontrollen under förflyttning till en position, och även ur den.  Om yoga utifrån ett rehabiliterande perspektiv når vården och friskvården fullt ut är fortfarande ett pågående projekt. I slutändan handlar det om att göra yogan tillgänglig och fungera så ändamålsenligt som möjligt, vare sig vi är terapeuter eller inte.

Varma hälsningar,
Robin

Lästips

• Vad är smärta? Av Erik Myrberg
• I huvudet på en yogalärare: Happy hips - på riktigt, av Sara Ström
• Du yogar ju, hur kan du vara skadad? av Linda Åslev

Om Robin Tåg

Robin är leg. fysioterapeut, cert. Viryayogalärare (ERYT 200) och cert. FRC™ Mobility Specialist. Han arbetar till stor del med aktiv rörelse som redskap i rehabiliterande och skadeförebyggande syfte, med fokus på ledhälsa samt funktionell rörlighet och styrka. Robin håller regelbundet yogaklasser och workshops i Stockholm och runt om i Sverige. Han är en av huvudlärarna och delägarna på Nordiska Yogainstitutet där han undervisar i asana, biomekanik och anatomi samt arbetar med Viryayogans konceptutveckling. Läs mer om Robin på hans hemsida, och här kan du läsa mer om Nordiska Yogainstitutet och Viryayoga!

Foto: Malin Wittig

Allt vi har är till låns. Livets storhet ligger någonstans i att vi får uppleva såväl upp- som nedgångar. Vi kan längta efter något som kanske inte alls blir av, men det kan istället leda till något annat stort och vackert. Carolina Molse, en av våra uppskattade gästbloggare, skriver som alltid rakt in i hjärtat. Här funderar hon runt förgänglighet och allt det fantastiska och tunga som livet består av. 

Allt är till låns

Jag har inget speciellt för mig, kanske är jag lite rastlös, eventuellt lite uttråkad. Jag scrollar ner i mitt Facebookflöde. Jag vet inte vad jag är ute efter, kanske är det bara några minuters distraktion, eller i bästa fall, lite inspiration. Jag stannar vid en artikel om japanska ord som inte finner sin direkta översättning i engelska. Ordens innebörd är så vackra, och fotona som illustrerar dess mening träffande. Ett ord fastnar. Mono no aware. Dess innebörd, en medvetenhet om tingens förgänglighet. En ödmjuk förståelse för att ingenting varar för evigt, en ömsint sorg och ett vemod över alltings rörelse.

Min livshistoria har lärt mig att inte ta något för givet, jag försöker leva med handflatorna uppåtvända. Min dotter Anna dog i cancer medan hon fortfarande var ett barn. Hennes död har fått mig att inse att jag varken kunde göra anspråk på hennes liv och därför inte heller på mina andra barns liv. Mina barn är bara ett lån, som just jag har välsignats med. Trots att jag älskar dem mer än livet självt och vill utgöra deras fasta punkt i tillvaron nu och för evigt kan jag inte låta deras existens bära min mening i livet. Insikten har fött en ödmjukhet inför livet, dess storhet men också dess förgänglighet.

En resa kan ge något annat - livets storhet
Härom veckan blev jag medbjuden på en kvällspaddling i mareld. Jag förälskar mig i innebörden. Vi ger oss ut, vi är alldeles ensamma på havet i varsin kajak. Vinden som varit ljummen under kvällen börjar bli kylig. När det blir mörkt är det läge att hålla utkik. Husen och träden vid stranden avtecknar sig som mörka siluetter. Trots vår förhoppning blir det ingen mareld den här lördagskvällen. Men däremot mängder av kammaneter som lyser när paddeln snuddar vid dem för att sedan slockna igen.

Jag tänker att livet är som att paddla i mareld. Längtan, förhoppningar som ibland uppfylls men som andra gånger grusas, magiska stunder och också en sorg över tingens förgänglighet. Och i det ligger kanske också livets storhet. Inget varar för evigt och om morgondagen vet vi intet.

När jag mediterar tillåter jag mitt sinne att vandra fritt. Ord, tankar, känslor och möten kommer upp. Jag låter dessa varsamt passera för att ibland, och ganska ofta, kunna lyssna till min djupaste röst som letar sig fram bland allt brus. Först då kan jag stå fast när tillvaron omkring mig flyter.

Carolina

Lästips & inspiration till meditation

• Läs mer om meditation - detta fantastiska verktyg för vår hälsa!
• Hela dig själv för att kunna hjälpa andra, av Pål Dobrin
• Bron mellan meditation & rörelse - inspirerande om att hitta sin väg av Anja Bergh.

Yogobe Video: g7a8 Yogobe Video: x67g

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Carolina är numera en återkommande och uppskattad gästbloggare här på Yogobe, hennes vackra inlägg går alltid rakt in i hjärtat. Här kan du läsa hennes tidigare inlägg:

• Mitt möte med yoga: Genom sorgen & saknaden - Carolinas fina inlägg om hur yogan hjälpt henne genom sorgen i och med dotterns bortgång.
• När var du senast ödmjuk mot dig själv? Om att titta inåt och ge sig själv kärlek.
• Att hitta vägar genom sorgen - om att hitta sin egen väg för att hantera sorg.
• Livets ändlighet - om att vi bör våga prata om döden - för att själva också kunna få ut så mycket som möjligt av vårt liv.