Vi blir ständigt försedda med tips på hur vi kan träna vår rörlighet, jag är själv en av dem som bidrar med dessa. Bilder på rörliga yogisar som sätter händerna i golvet med spikraka ben har blivit mer vanligt än ovanligt i sociala medieflöden. Och visst har väl många av oss haft tanken “jag vill ju bara kunna nåååå mina tåååår!”? Men ibland kan det vara tid för lite reflektion och självrannsakan. Vad är det vi skapar genom allt detta, vad är syftet, och framförallt vilken bild av yoga och hälsa är det vi förmedlar? Det är iallafall sånt jag klurar på då och då. Här bjuder jag på mina tankar.
Lite kring kroppsbild
Kroppsbild är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Relationen mellan hälsa och hur vi ser på, upplever och vad vi gör med vår kropp går att diskutera i dagar, månader, till och med år. Det är komplext och alldeles, alldeles underbart på en och samma gång om du frågar mig.
En läkare ser på kroppen på ett sätt, med sitt medicinska öga. En samhällsvetare ser på kroppen på ett sätt, med sitt mer sociologiska öga. En yogalärare eller tränare ser också på kroppen på ett visst sätt. Vi ingår alla i såväl samma som i olika sammanhang. Allt detta formar vår relation till kroppen. Vad som är natur och vad som är kultur, det diskuteras det hej vilt om. Det finns alltså olika sätt att närma sig kroppen, att förstå den, att prata om den och att se på den i relation till oss själva och vår omvärld.
En vanlig uppdelning när vi pratar om kropp och kroppsbild är den objektiva, den levda och den symboliska kroppen. Dessa överlappar och kan ibland vara svåra att separera från varandra. (Andreasson & Johansson, 2015)
- Den objektiva - kroppen som maskin. Denna kroppsbild definieras av kontroll, disciplin och bearbetning av kroppen på ett nästintill instrumentellt sätt. Här kan vi forma, förändra och förbättra vår kropp och dess funktioner.
- Den levda - kroppen som subjektiv. Denna kroppsbild definieras utifrån erfarenhet och upplevelser av kroppslighet. Helt enkelt hur vi lär oss saker om och via kroppen. Det kan handla om sensationer, kognition och kroppskännedom. Här vävs det kroppsliga, kognitiva och emotionella samman.
- Den symboliska - kroppen i en kulturell och social mylla. Denna kroppsbild handlar om den lärande kroppen och förståelsen kring den i relation till det kulturella och symboliska sammanhanget den befinner sig i och utgör en del av. Vilken mening, status och betydelse har kroppen.
Det finns många fler uppdelningar än dessa med fokus på vad en kropp och kroppsbild kan innebära, ofta med utgångspunkt i ett biomedicinskt alternativt ett mer sociologiskt perspektiv. Uppdelningen ovan tycker jag är lämplig när det kommer till rörelse- och hälsokultur så som exempelvis yoga, träning och hälsoindustri ser ut idag.
Kroppsbild och yoga
Det är inte bara kroppen som kan innebära många saker, även yoga kan betyda många olika saker för olika människor. Låt oss titta närmre på den fysiska yogautövning av asanas som utvecklats under de senaste 150 åren. Mark Singleton (2010) skriver i sin bok Yoga Body om hur denna utveckling skedde parallellt med idén hos både individ och samhälle kring att förbättra kroppen och dess funktion. Detta går hand i hand med den objektiva kroppsbilden beskriven ovan. Han beskriver vidare vilken symbol för styrka, uthållighet och kapacitet kroppen som objekt blir under denna tid. Utvecklandet av fotografi och teknologi har även det bidragit till en snabbt växande visuell yogakultur där “yogakroppen” har fått ta stor plats (Singleton, 2010). Både socialt och kulturellt anses kroppens utseende, funktion och kapacitet vara något nära förknippat med vår hälsa. Något som jag skulle vilja påstå än idag består. Den objektiva kroppsbilden har ett starkt fäste i vår kultur och samhälle idag. Kroppen som “projekt” och statussymbol har även blivit en symbolisk kroppsbild, om jag får lov att spekulera.
Testa själv, slut dina ögon och föreställ dig först en “hälsosam kropp” och sedan en “ohälsosam kropp” så som du definierar dessa två. Överensstämmer din “hälsosamma kropp” med bilden ovan? Eller utgår du mer från hur kroppen upplevs? Kanske har du mer av en subjektiv kroppsbild. Oavsett vilken bild som kommer upp för dina ögon ställ dig själv frågan: utifrån vad värderar du din kropp och din hälsa?
Vi formar och skapar sanningar för hur kropp och hälsa hänger ihop, både som individer och som samhälle. Det är ingen kritik bakom detta påstående från min sida, bara mer av ett reflekterande. Jag skulle gärna se en mer utvecklad diskussion kring detta inom just yoga och träning.
Nu kanske du undrar vad allt detta har med rörlighet att göra? Låt mig förklara...
Rörlighet
Begrepp som flexibilitet, mobilitet, rörlighet med flera har lyfts upp mycket de senaste åren inom de flesta rörelseskolorna, inte bara yoga. Men vad innebär de? Det är svårt att hitta definitioner kring dessa begrepp då många använder sig av lite varierande sådana. Flera menar att flexibilitet handlar om mjukvävnad och att mobilitet har mer fokus på leder. En del menar att flexibilitet är av mer passiv karaktär och att mobilitet är mer av aktiv karaktär. Själv skulle jag säga att flexibilitet handlar om hur mycket ett material kan tänjas eller böjas och mobilitet handlar om rörelseomfånget över en eller flera leder. Så när jag pratar om rörlighet är det förmågan till rörelseomfång över en eller flera leder som inkluderar alla kroppens vävnaders förmåga att följa med i dessa rörelser.
Kroppsbild och rörlighet
Oavsett om du är den som förbannar stretchingens uppkomst eller om du hör till dem som gärna utsätter dig för mer vigorösa yogapositioner och rörelser har dem flesta av oss nån idé eller tanke kring om detta är bra för vår kropp eller inte. Hur vi ser på rörlighet har att göra med vår bild av kroppen, och ofta även vår idé kring rörlighet i relation till hälsa. Spana in rapporten Yoga in America 2016 (Yoga Journal & Yoga Alliance, 2016) om du inte redan gjort det. Precis som förgående rapport ligger flexibilitet på första plats som anledning för de som praktiserar yoga. Även om få slutsatser kan dras utifrån det så visar den iallafall att rörlighet värderas högt inom yogans community och också då är relevant att titta närmre på.
Alltså, hur vi värderar rörlighet och dess befintlighet eller icke-befintlighet kommer att vara förknippat med det vi gör med våra kroppar. Därför har kroppsbild och rörlighet med varandra att göra. Detta inlägg kanske skapade fler frågor än svar, det var iallafall min tanke att det skulle göra. Som sagt, ibland behövs lite reflektion och självrannsakan. Det tror jag.
Mer läsning i del 2
I del 2, fortsätter jag mina tankar och resonemang kring yoga, rörlighet och just hypermobilitet. Ta del av konkreta exempel på yogapositioners koppling till hälsa (och självklart kroppsbild).
Varma hälsningar,
Sara
Videorekommendationer
Kika gärna på sekvenserna nedan, men även detta träningsprogram för ökad rörlighet: Mobilitet & Stabilitet med Matthew Griffiths.
Meditera with
Too often are we living life out of touch with the body so let's visit every little corner of our bodies in this meditation with Simon Krohn.
Träna with
Inifrån och ut - hitta det djupa stödet i buken och kring ryggraden via andningen och ryggliggande rörelser med Hillevi Borga.
Mer läsning med olika inriktningar kring kroppsbild
- I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
- Yogis and yoginis - let's get lost together, av Simon Krohn
- Vår dagliga rutin påverkar kroppen, av Magnus Ringberg
- Increased performance with mobility practice, av Matthew Griffiths
Referenser
Andreasson J & Johansson T. (2015). Fitnessrevolutionen: Kropp, Hälsa och Gymkulturens Globalisering. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Singleton M. (2010). Yoga Body: The Origins of Modern Posture Practice. New York: Oxford University Press.
Yoga Journal & Yoga Alliance. (2016). Yoga in America 2016 - Study conducted by Yoga Journal & Yoga Alliance. Publicerad den 13 januari 2016.
Foto: Mailin Wittig
