Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

blog post thumbnail

Stolsyoga – en mjuk och tillgänglig yogaform för alla

11 mai 2026 | Av

Vad är stolsyoga och vem passar det för? I den här intervjun berättar yogaläraren Jenny Ström om fördelarna med stolsyoga och hur det kan vara hjälpsamt vid stress, stelhet eller neurologiska diagnoser.


Vad är stolsyoga, och vem passar det för?

– Stolsyoga är yoga där du använder en stol som stöd – antingen sittande eller stående med stolen som hjälp. Det gör yogan mer tillgänglig och inkluderande. Den passar egentligen alla, men är extra fin för dig som kanske har en kropp som behöver lite mer stöd just nu – vid stress, stelhet, skada, trötthet eller neurologisk diagnos. Det är yoga utan krav, där du möter kroppen precis där den är.

Vilka fördelar kan stolsyoga ha för kroppen och vårt välmående?

– Stolsyoga kan öka rörligheten, stärka musklerna och förbättra balansen – men också hjälpa nervsystemet att varva ner. Många upplever minskad stress, bättre andning och en mjukare kontakt med kroppen. Det är ett fantastiskt sätt att få in rörelse i vardagen, utan att det känns övermäktigt.

Många tänker att yoga kräver rörlighet eller erfarenhet – vad skulle du vilja säga till någon som är nyfiken men osäker på att börja?

– Jag skulle säga: du behöver inte bli vig för att börja med yoga, du börjar med yoga för att möta din kropp som den är. Det finns inget “perfekt” sätt att göra en övning på. Det viktigaste är att du dyker upp, andas och är nyfiken. Stolsyoga är en jättefin ingång just för att den tar bort mycket av prestationskraven.

Vilken är din favoritövning att göra på stol?

– Jag älskar mjuka rotationer för ryggraden i sittande, där man låter andetaget guida rörelsen. Det är något med den övningen som både väcker kroppen och samtidigt lugnar sinnet – som att skapa lite mer utrymme, både fysiskt och mentalt.

Berätta om dina stolsyoga-klasser på Yogobe!

– Mina klasser på Yogobe är skapade för att vara enkla att följa och lätta att komma tillbaka till. De är inte så långa, och du behöver ingen tidigare erfarenhet. Fokus ligger på att väcka kroppen varsamt, landa i andetaget och hitta en känsla av trygghet och närvaro. Det ska kännas som en stund för dig – inte ännu ett “måste”.

Klasserna är framtagna i samarbete med Neuro Stockholms regionförbund – hur kan klasserna vara hjälpsamma för personer med neurologisk diagnos?

– I samarbete med Neuro Stockholms regionförbund har vi haft ett extra fokus på att skapa trygga, anpassade klasser. För personer med neurologiska diagnoser kan dagsformen variera mycket, och då är det viktigt med övningar som går att justera efter energi, balans och funktion. Stolsyogan ger stöd, minskar fallrisk och gör det möjligt att träna rörlighet, styrka och kroppsmedvetenhet på ett skonsamt sätt.

Men kanske viktigast av allt – den kan ge en känsla av att “jag kan”, trots en kropp som ibland utmanar.

💡 Du hittar alla våra klasser i stolsyoga här!

Övningar online – stolsyoga

Yogobe Video: 738crb

Yogobe Video: c934rb

Yogobe Video: kp84

Yogobe Video: p2d5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Lästips

Open post
blog post thumbnail

Vad är vagusnerven – och hur kan du påverka den?

07 mai 2026 | Av
Yogobe

Vagusnerven är en viktig del av nervsystemet och spelar en central roll i hur vi hanterar stress, återhämtning och balans i vardagen. Här får du lära dig mer om vad vagusnerven är, hur den fungerar och vilka metoder som kan hjälpa kroppen att lättare hitta tillbaka till lugn.


Vad är vagusnerven?

Vagusnerven är en av kroppens längsta och viktigaste nerver. Den är en central del av det parasympatiska nervsystemet – det som hjälper kroppen att varva ner, återhämta sig och hitta tillbaka till balans. Den sträcker sig från hjärnan ner genom kroppen och har kontakt med flera av våra inre organ, som hjärta, lungor och mag-tarmkanal. På så sätt fungerar den som en viktig kommunikationsväg mellan hjärnan och resten av kroppen.

Vagusnerven är med och reglerar flera grundläggande funktioner i kroppen, bland annat:

  • hjärtfrekvens

  • andning

  • matsmältning

  • kroppens stressrespons

  • vissa delar av immunförsvaret

Den spelar också en viktig roll i kommunikationen mellan hjärnan och tarmen – något som ibland kallas för hjärn–tarm-axeln.

När vagusnerven aktiveras stöds kroppens förmåga till lugn, återhämtning och reglering. Det kan bidra till ökad känsla av balans – både fysiskt och mentalt.

Vagusnervens viktigaste funktioner i kroppen

Vagusnerven är en central del av kroppens återhämtningssystem och påverkar flera viktiga funktioner:

  • Hjärta och puls: Vagusnerven hjälper till att sänka pulsen och bidrar till att kroppen kan varva ner efter stress eller aktivitet.

  • Andning: Den är med och reglerar andningen och samspelar med hur vi andas – något som gör andning till ett kraftfullt verktyg för att påverka nervsystemet.

  • Matsmältning: Vagusnerven påverkar mag-tarmkanalen och är viktig för att matsmältningen ska fungera optimalt, särskilt i ett avslappnat tillstånd.

  • Stress och återhämtning: Den hjälper kroppen att reglera stress och stödjer övergången till vila och återhämtning.

  • Inflammation och immunförsvar: Vagusnerven är också involverad i kroppens reglering av inflammation och samverkar med immunförsvaret.

Vad innebär vaguston och HRV?

Vaguston används ibland för att beskriva hur aktiv vagusnerven är och hur väl kroppen kan växla mellan stress och återhämtning. Ett sätt att uppskatta detta är genom HRV (heart rate variability), alltså variationen i tid mellan hjärtslagen.

En högre HRV kopplas generellt till större flexibilitet i nervsystemet och en bättre förmåga till återhämtning. Samtidigt påverkas HRV av många faktorer, som sömn, stress, träning och allmän hälsa – och är därför bara en del av helhetsbilden.

Går det att stärka eller stimulera vagusnerven?

En av de mest välkända metoderna för att påverka vagusnerven är medveten andning. Genom diafragmans rörelse kan långsamma och djupa andetag från magen stimulera vagusnerven och hjälpa kroppen att växla från stresspåslag till återhämtning. Att regelbundet göra andningsövningar kan också bidra till att stärka kroppens egen förmåga att växla mellan stress och återhämtning över tid.

Det finns även andra metoder som ofta nämns, som du kan läsa om längre ner. Forskningen kring dessa varierar, och det är inte alltid möjligt att säga om de ger direkt påverkan på just vagusnerven – men de kan bidra till att stödja kroppens förmåga till återhämtning.

Inom medicinen används också så kallad vagusnervstimulering (VNS), en behandling där nerven stimuleras med hjälp av medicinteknik. Den används bland annat vid epilepsi och vissa former av depression.

Så kan du stärka vagusnerven

Ibland framställs det som att stimulering av vagusnerven är lösningen på allt, men kroppen är komplex och består av flera system som samverkar. Det är därför svårt att säga exakt vad som påverkar just vagusnerven – men det finns flera metoder som kan hjälpa kroppen att aktivera det parasympatiska nervsystemet och lättare hitta tillbaka till lugn och återhämtning.

Här är några exempel:

💡 Tips! Kolla in vår playlist Övningar för vagusnerven!

Övningar online – för vagusnerven

Yogobe Video: 6ws3x7

Yogobe Video: 7gh32z

Yogobe Video: pg547u

Yogobe Video: 8a46xk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Lästips

Open post
blog post thumbnail

Från insidan och ut – Josefin Wikström om yoga i anstaltsmiljö

21 april 2026 | Av

Under flera år har yogaläraren Josefin Wikström arbetat med yoga i anstaltsmiljöer, både i Sverige och internationellt. I mötet med deltagarna har metoder, insikter och berättelser vuxit fram – och nu också blivit en bok. Här berättar hon mer om arbetet, lärdomarna och tankarna bakom It’s an Inside JobFörändring från insidan och ut.


En bok som växt fram från insidan

För fem år sedan började en diskussion inne på anstalten Kumla, där deltagarna på Josefin Wikströms yogaklasser själva föreslog att samla sina frågor i en bok. Det blev utgångspunkten för It’s an Inside Job – Förändring från insidan och ut.

Boken bygger på deltagarnas egna frågor, texter och erfarenheter, tillsammans med perspektiv från arbete både i Sverige och internationellt. Den innehåller även traumateori och enkla kroppsbaserade övningar för olika behov.

Vi ställde några frågor till Josefin om boken, Prison Yoga Project och om yoga i anstaltsmiljöer.

Vad är Prison Yoga Project, och vad är syftet med arbetet?

– Prison Yoga Project är en av världens största organisationer som arbetar med traumaanpassad yoga i anstaltsmiljöer. Syftet är att erbjuda metoder som stödjer rehabilitering och som kan användas i vardagen, både under anstaltstid och efter frigivning. Arbetet handlar om att stärka individens förmåga till självreglering, stresshantering och återhämtning, med särskild hänsyn till de behov som finns i slutna miljöer.

Hur kom det sig att du blev engagerad i Prison Yoga Project?

– Mitt engagemang började genom mitt arbete inom Kriminalvården i Sverige, där jag tillsammans med Eva Seiltz, grundare av Krimyoga, var med och utvecklade yogaprogram som idag finns på alla svenska anstalter. I samband med att vi arbetade med att vidareutveckla utbildningsmaterial och publicera en större forskningsstudie kring yoga i anstaltsmiljö kom vi i kontakt med James Fox, grundare av Prison Yoga Project. Jag gick hans utbildning, och det blev starten på ett långvarigt samarbete. Idag arbetar jag som europeiskt programansvarig och är involverad i utveckling av utbildningar och program internationellt.

Hur ser en typisk klass ut, och vilken typ av yoga praktiseras i den här miljön?

– I Sverige bedrivs yogan inom ramen för Krimyoga, där klasserna leds av utbildad personal och är cirka en timme långa. De innehåller enkla rörelser, andningsövningar och moment av medveten närvaro, med fokus på att möta vanliga behov inom Kriminalvården.

Internationellt, inom Prison Yoga Project, har programmen ofta en mer uttalat terapeutisk inriktning med fokus på trauma och nervsystemsreglering. Detta kan bidra till att minska stress, ångest, sömnsvårigheter och smärtproblematik.

Vilka effekter och fördelar kan yogan ha för personer på anstalt?

– Forskning, bland annat från Högskolan Väst i samarbete med professor Nóra Kerekes, visar på flera positiva effekter. Dessa inkluderar förbättrad impulskontroll, förbättrad psykisk hälsa, ökad koncentrationsförmåga, minskade smärttillstånd och förbättrad sömn. Utöver detta ser vi i praktiken att deltagare får verktyg för att hantera stress, starka känslor och kroppsliga reaktioner, vilket kan vara avgörande i en miljö som ofta präglas av hög belastning.

Du delar många berättelser från deltagare i boken – vad har varit din största lärdom från dina klasser på anstalterna?

– En av de viktigaste lärdomarna för mig är vikten av att möta varje individ med öppenhet och utan förutfattade meningar. Att vara närvarande inför den person jag har framför mig just den dagen. Jag har också sett hur ett lugnt och respektfullt bemötande kan påverka relationen i rummet. När vi får möjlighet att slappna av tillsammans skapas ofta en annan form av kontakt. Många av de personer jag möter bär på komplexa livserfarenheter, och det blir tydligt hur viktigt det är att se människan bortom tidigare handlingar.

Vad är dina förhoppningar för framtiden med Prison Yoga Project?

– I Sverige och Skandinavien hoppas jag att vi kan fortsätta bygga upp vår ideella verksamhet och få möjlighet att utveckla fler program. Ett viktigt mål är att kunna erbjuda stöd även efter frigivning, samt att nå barn och unga i utsatta miljöer i ett tidigare skede. Internationellt hoppas jag att Prison Yoga Project fortsätter att växa och att fler får tillgång till rehabiliterande insatser. För oss handlar det i grunden om social rättvisa och om att skapa förutsättningar för förändring.

“Vi önskar, vi hoppas, att du som läser boken får lika stor hjälp av de här metoderna som vi får här på insidan. Och vi hoppas att kunna sprida någonting positivt ut i samhället – särskilt till barn och ungdomar – i förebyggande syfte.” Deltagarna, Anstalten Kumla

💡 Köp boken här!
Alla intäkter från boken går oavkortat till den ideella organisation: Prison Yoga Project Skandinavien. Organisationen verkar för att erbjuda yogabaserat stöd i samband med frigivning, bland annat genom bokprogram och digitala insatser.

Övningar online – Prison Yoga

Yogobe Video: k46w

Yogobe Video: tu64

Yogobe Video: t6k8

Yogobe Video: 2t6a

För att se en hel video samt ta del av program och playlists behöver du vara inloggad som betalande medlem hos oss på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Foto: Linnea Vesterlund & Terese Sundh

Open post
blog post thumbnail

När yogan blir ett stöd för läkning – Emma Guldner om MediYoga

09 februar 2026 | Av

Efter utmattning och PTSD blev yogan en viktig del av Emma Guldners läkning. I mötet med MediYoga fann hon stillheten, tryggheten och den närvaro som kroppen längtat efter. Här berättar Emma om hur yogan kan stötta nervsystemet, varför korta stunder av medveten rörelse kan göra stor skillnad – och om sina nya klasser i MediYoga hos Yogobe.


Hur hittade du till yogan, och vad fick dig att fastna?

Efter en lång sjukskrivning med utmattning och PTSD så hamnade jag på en donationsklass som en nära vän anordnat. Denna hölls på dåvarande MediYoga Institutet i Göteborg. För första gången på flera år var tankarna stilla, och ett lugn tog över. Jag visste att detta behöver jag ha mer av för min läkning

Vad gör du om du bara har 15 min för att yoga?

Då väljer jag enkelt och medvetet. Ofta fokuserar jag på andningen i kombination med mjuka, långsamma rörelser eller stilla positioner. Ibland räcker det med 5 minuter liggande andning och 10 minuter lugn rörelse för ryggrad, nacke och höfter. För mig handlar det inte om mängden tid, utan om kvaliteten på närvaron.

Du undervisar bland annat i MediYoga. Vad är det för yogaform och vad utmärker den?

MediYoga är en terapeutisk yogaform som även används inom vård och rehabilitering. Den är utvecklad för att stötta nervsystemet, hormonbalansen och kroppens självläkande förmåga. Övningarna är ofta mjuka men mycket effektiva, med fokus på andning, medveten rörelse och vila. Det som utmärker MediYoga är att den är tillgänglig för många – vänlig, omsorgsfull och anpassad efter din dagsform, även vid stressrelaterad ohälsa, smärta eller utmattning.

Du har egen erfarenhet av utmattning. På vilket sätt blev yogan ett stöd för dig på vägen tillbaka?

Yogan hjälpte mig att lyssna inåt istället för att pressa framåt. Genom andningen och den långsamma rytmen fick mitt nervsystem möjlighet att varva ner, och jag kunde steg för steg bygga upp en trygghet i kroppen igen. Yogan lärde mig att vila utan skuld – och att återhämtning är något man gör aktivt, inte passivt.

Vilket råd skulle du vilja ge till den som känner sig stressad eller är på väg mot utmattning?

Vänta inte till kroppen säger stopp helt. Små förändringar kan göra stor skillnad: pauser, medveten andning, mindre krav och mer självmedkänsla. Du behöver inte göra allt på en gång. Börja där du är, med det du har, och våga prioritera din återhämtning.

Berätta om dina nya klasser på Yogobe!

Mina klasser på Yogobe är skapade med fokus på stressreglering, återhämtning och nervsystemets balans. De passar både dig som är ny till yoga och dig som har erfarenhet, men som längtar efter ett mjukare och mer inkännande förhållningssätt. Här finns MediYoga, lugn yoga, andning och vila – klasser som kan bli ett stöd i vardagen och hjälpa dig att hitta tillbaka till lugn, stabilitet och energi.

Övningar online – Mediyoga med Emma Guldner

Yogobe Video: 2zx35t

Yogobe Video: dp629b

Yogobe Video: g345fu

Yogobe Video: 364bde

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Open post
blog post thumbnail

Bli vardagsstark på 45 dagar – ny tränings- & kostutmaning

03 februar 2026 | Av

Dags för en nystart? Vår onlineutmaning Vardagsstark gör det enkelt att komma igång med hälsosamma rutiner. Under 6 veckor får du klasser i träning, yoga och återhämtning – tillsammans med näringsrika, lättlagade recept från Linas Matkasse. Ett helhetskoncept som ger inspiration och vägledning för att bygga styrka som bär dig i vardagen. Läs mer här!


Onlineutmaning med kost, träning, yoga & återhämtning

Vardagsstark är utmaningen för dig som vill komma i form, känna dig starkare och få mer energi – utan att lägga ribban orimligt högt. Under 6 veckor får du varje vecka ett tydligt upplägg med korta klasser inom träning, yoga och återhämtning, samt tillgång till en receptbank med kalorismarta och lättlagade recept från Linas Matkasse. Allt samlat på ett sätt som är enkelt att följa i vardagen.

Genom varierad rörelse, näringsrik mat och pauser för återhämtning bygger du en grund som ger mer ork och gör dig redo att möta vardagens upp- och nedgångar.

Vardagsstark är för dig som vill:

  • Känna dig piggare i vardagen

  • Stärka både din fysiska och mentala hälsa

  • Få varierad träning med styrka, kondition och rörlighet

  • Upptäcka enkla verktyg för återhämtning och stresshantering

  • Få stöd och inspiration till hälsosamma matval

Kalorismarta & lättlagade recept från Linas Matkasse

I Vardagsstark får du tillgång till en receptbank med kalorismarta recept från Linas Matkasse. Recepten är goda, lättlagade och innehåller rikligt med grönsaker, samtidigt som portionerna är anpassade för att ge lagom med energi.

Varje vecka får du förslag på tre recept som vi valt ut som inspiration, men du har möjlighet att själv välja bland upp till 15 olika alternativ utifrån vad du tycker om och vad som passar just dig. Receptutbudet uppdateras löpande, vilket innebär att variationen kan skifta över tid – men du har alltid tillgång till liknande rätter i Linas Matkasses receptbank.

Som deltagare i Vardagsstark får du även ta del av ett erbjudande från Linas Matkasse – 35% rabatt på din första matkasse och 20% rabatt på din andra och tredje matkasse.

💡 Läs mer och anmäl dig till Vardagsstark här!

Open post
blog post thumbnail

”Yoga är inte något man tror på – det är något man upplever”

20 januar 2026 | Av

Efter många år av brottning och styrketräning sökte Sam Aziz större frihet i kroppen. Det han fann genom yogan var inte bara ökad rörlighet – utan också stillhet, närvaro och ökat lugn. I intervjun nedan berättar Sam om sin relation till yoga, vikten av att bygga stabilitet och sin morgon- och kvällsrutin!

Hur hittade du till yogan och vad fick dig att fastna?

Min väg in i yogan började med en stark längtan efter att känna mig friare i kroppen. Efter många år av brottning och styrketräning hade jag byggt upp en hel del stelhet, och yogan blev först ett sätt att hitta tillbaka till smidighet och balans. Men det jag inte var beredd på var den enorma påverkan yogan skulle ha på mitt inre.

Kroppen visade snabbt att yogan var något den behövde, men sinnet svarade ännu starkare. Den första glimten av stillhet, närvaro och lugn var överraskande – och samtidigt helt ljuvlig. Det var den upplevelsen som gjorde att jag verkligen fastnade. Med tiden blev yogan inte bara en fysisk praktik utan en väg till självinsikt, stabilitet och en djupare kontakt med livet.

Vad gör du om du bara har 15 minuter för att yoga?

När jag har kort om tid väljer jag en sekvens som väcker kroppen och samtidigt förbereder mig för mental klarhet: mjuka katt–ko-rörelser, nedåtgående hund, några solhälsningar, olika variationer av triangelpositioner, hjälten, duvan, brygga, skulderstående och en stunds vila.

Det viktigaste för mig – och något jag gärna lär ut – är att lyssna inåt. Vad behöver kroppen idag? Vad behöver sinnet? Ibland behövs mer kraft, ibland mer mjukhet. Och ibland räcker det med tre andetag för att återställa närvaron.

Du fokuserar på stabilitet snarare än mobilitet i dina yogaklasser. Berätta varför?

Under mina år som yogalärare har jag sett hur många upplever sig som ”stela”, när det i själva verket ofta är stabilitet som saknas. Brist på stabilitet kan kännas som stelhet, vilket gör att många tror att lösningen är att stretcha mer – när de egentligen behöver stärka, grunda och skapa trygghet i kroppen.

Mitt fokus ligger därför inte på att välja mobilitet eller stabilitet, utan på att hjälpa varje elev att förstå vad deras kropp faktiskt längtar efter. Yogan är inte ett färdigt paket – den är ett hantverk, en levande process som behöver anpassar efter varje individ för att uppleva balans i kroppen & knoppen.

Och just den individualiseringen, den lyhördheten, är för mig själva kärnan i att undervisa yoga.

Hur ser din morgon- och kvällsrutin ut?

Mina rutiner varierar, men det finns några återkommande element som hjälper mig att landa – både i början och slutet av dagen:

  • Yoga och meditation

  • Nauli kriya

  • Ljummet vatten med honung, citron och ingefära

  • Nässköljning

  • Oil pulling

De här rutinerna är inte krav, utan små gåvor jag ger mig själv. De hjälper mig att skapa närvaro, klarhet och en mjukare övergång mellan dagens olika skeden.

På kvällen handlar rutinen mer om att släppa taget om dagen och bjuda in återhämtning. Då brukar jag:

  • Fokusera på långsam andning

  • Minska intryck: dämpat ljus, mobilfritt, tystnad

  • Avsluta med en kort meditation eller kroppsscanning

Kvällsrutinen hjälper mig att ”landa om” och möta sömnen med ett lugnt nervsystem. För mig är det ett sätt att hedra dagens slut, på samma sätt som morgonen hedrar dagens början.

Finns det någon myt om yoga som du vill slå hål på?

Absolut! Två myter dyker upp om och om igen:

1. ”Jag är för stel för yoga.”

Den här missuppfattningen är så vanlig – och så komiskt onödig. stelhet är ofta bara ett tecken på att yogan faktiskt vore en fantastisk gåva.

2. ”Yoga är flummigt.”

Yogan kan vara djup, filosofisk och spirituell – men flummig behöver den inte vara. I grunden är yoga ett kraftfullt verktyg för att förstå kroppen, sinnet, andningen och din existens. Det är en praktik i självreglering, styrka och närvaro. När du får uppleva det försvinner ofta alla förutfattade meningar.

Det jag brukar säga är att: yoga är inte något man tror på – det är något man upplever.

Vilka är dina bästa tips för den som har yogat ett tag och vill fördjupa sin praktik?

Meditation! För många blir det en naturlig nästa fas i yogaresan. Yogan förbereder kroppen och sinnet på ett vackert sätt som gör meditation mer tillgängligt och mindre av en kamp.

Det kan också vara fint att påminna sig om att yogan inte är en destination. Det finns inget ”färdigt”. Praktiken är en resa som fördjupas genom närvaro, nyfikenhet och vilja att lära känna sig själv lite mer – varje dag, varje andetag.

För den som redan har en grundad regelbunden praktik med god koncentration kan det vara värdefullt att bjuda in mer stillhet och mjukhet såsom meditation. Det är ofta där de största skiftena sker.

Övningar online – yoga med Sam Aziz

Du hittar alla klasser med Sam här!

Yogobe Video: u8t2a3Yogobe Video: ap4f89Yogobe Video: 6d32pgYogobe Video: b9c2a4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Open post
blog post thumbnail

Träning & yoga som stöd under cancerbehandling – intervju med Sara Aryal

08 januar 2026 | Av

Rörelse kan göra stor skillnad under och efter en cancerbehandling – både fysiskt och mentalt. I Yogobes cancerrehabprojekt leder instruktören och yogaläraren Sara Aryal träning, yoga och lymfmassage för personer som genomgår eller har genomgått behandling. I intervjun här berättar hon mer!

Vad väckte ditt engagemang för att arbeta med träning för personer som genomgår cancerbehandling?

År 2015 var jag mitt i min utbildning i terapeutisk yoga i New York där vi fick lära oss att jobba med allt från yoga för någon som har knäproblem till personer som ex har Parkinson, är rörelsehindrad och sitter i rullstol eller har genomgått cancerbehandling. Samtidigt blev min dåvarande sambo diagnostiserad med cancer, som han sedan även blev förlamad av. Jag använde mig mycket av det jag lärt mig för att hjälpa honom (och mig själv), allt från rörelser och övningar för hans fysiska kropp till guidad avslappning och visualiseringar för all stress, oro och ångest som vi båda upplevde.

I en väldigt maktlös situation kände jag att jag i alla fall kunde göra något genom att få honom att må lite bättre och hantera det han genomgick. Jag kände väldigt starkt att jag ville använda de kunskaper och erfarenheter jag fått, genom utbildningen och att ha levt som närstående, till att hjälpa andra i liknande situation. Jag gick en vidareutbildning i Yoga for cancer och har jobbat med yoga för cancerpatienter och anhöriga sedan år 2018. Därifrån kom det sedan naturligt att även lägga fokus på träning då det tillför ytterligare en dimension av fördelar.

Jag utbildade mig dessutom till lymfmassör/lymfterapeut vilket är min huvudsyssla idag. Många av mina behandlingskunder har haft cancer där jag hjälper dem med biverkningar som svullnad, stelhet och begränsad rörlighet, smärta osv.

Vilken roll kan rörelse spela under och efter en cancerbehandling, både fysiskt och mentalt?

Rörelse och fysisk aktivitet är en av de bästa sakerna du kan göra för dig själv efter en cancerdiagnos! Man har vetat länge att träning under cancerbehandling förbättrar patienternas livskvalitet och lindrar biverkningar som illamående, fatigue och smärta - och bara det är fantastiskt! I år kom den första globala studien som visar att träning faktiskt förbättrar överlevnad och minskar risken för återfall vid cancer avsevärt. Författarna till studien, som varat under 17 år för tjocktarmscancerpatienter, menar att träning inte bara bör ses som något som ökar livskvaliteten utan som en behandlingsmetod – som dessutom inte har en massa biverkningar!

Jag ser också så fina effekter av rörelse på patienters mentala mående. Många känner sig gladare och mer kapabla. Mindre oro, eller bättre på att hantera sin oro. De känner sig mer delaktiga i sin behandlingsprocess, att de bidrar till sitt tillfrisknande och sitt välmående. Saker som att lära känna sin kropp igen, att få känna att man blir starkare, att känna sig hemma och trygg i sin kropp är också viktiga upplevelser som rörelse bidrar med.

Snart startar den fjärde omgången av projektet – vilka lärdomar bär du med dig från tidigare omgångar?

Främst att ha några äss i rockärmen och vara beredd att ändra övningar vid behov. Deltagarna har olika diagnoser och biverkningar och är olika långt i sina behandlingar så att det är viktigt att göra pass som fungerar för alla. Jag vill skapa en stämning där alla deltagare känner att de kan vara med och få ut något av passen oavsett om man är full av energi eller om man känner sig som en urvriden disktrasa eller har restriktioner efter någon behandling. Därför gör jag mitt bästa för att erbjuda olika sätt att variera träningen så att deltagaren kan göra den personlig även om jag leder en grupp.

Sedan brukar jag lite skämtsamt säga att man får lov att ha mer än ett problem samtidigt. Ibland är det inget som har med cancern att göra som kräver ett annat alternativ, det kan vara ett ont knä eller artros som ställer till det. Så jag ser alltid till att ha varianter och alternativ att ta till om någon uttrycker att en övning inte fungerar för dem.

En nyhet för i år är att träningsklasserna varvas med klasser i yoga och lymfmassage. Berätta mer!

Åh, det ska bli så kul! Jag har tidigare vävt in andningsövningar och avslappning i uppvärmingen och nedvarvningen i träningsklasserna för att jag tycker att det är viktigt. Det känns fint att få dela med mig av mer kring detta och även kunna ge djupare fokus på kroppskännedom och rörlighet som kan hjälpa enormt efter att man genomgått operation och strålning. Och så förstås kunskap och övningar för lymfsystemet som är viktiga att känna till som cancerpatient och som ligger mig så varmt om hjärtat.

Finns det något särskilt man behöver ta hänsyn till när man tränar under pågående behandling? Vad är viktigt att tänka på?

Om man har fått restriktioner av sin läkare eller fysioterapeut ska man självklart följa dem, t ex om man nyligen blivit opererad. Om man har en piccline eller subkutan venport/port-a-cath behöver man läka enligt rekommendationerna efter insättning innan man tränar. Utöver det kan man träna efter dagsform. Man får komma ihåg att känna in kroppen och vara ödmjuk för att träningen kan behöva anpassas vecka till vecka beroende på var i behandlingen man är. Är du osäker på något så fråga gärna mig, och om det är något jag inte kan svara på så fråga din läkare eller fysioterapeut så att du känner dig trygg när du tränar.

Träning, yoga & lymfhälsa för dig med cancerdiagnos

Nästa gruppstart för Yogobes tränings-& yogaklasser för personer som har genomgått eller genomgår en cancerbehandling är preliminärt i april 2026.

Detta ingår:

💪🏼 LIVE-online med instruktören & yogaläraren Sara Aryal på veckobasis under 8 veckor – varannan vecka träning – varannan vecka yoga & lymfmassage
💦 Förinspelade klasser med muskelstärkande och pulshöjande träning
🧘🏾 Klasser som syftar till att stötta det mentala måendet under och efter en cancerrehabiliteringsresa
🩵 Tillgång till hela Yogobe Play under 8 veckor

Låter det som något för dig eller någon du känner?
Kontakta då Elin Karnstedt, projektledare, på [email protected] för att veta mer.

Läs mer här! 

Open post
blog post thumbnail

Tips för att hitta tillbaka till yogamattan

04 januar 2026 | Av

Hur hittar vi tillbaka till yogan när livet kommer emellan? Här delar yogaläraren Sandra Adrian med sig av sina egna erfarenheter av att pausa och återvända till yogan, och ger tips på hur du kommer igång med yoga igen och bygger en praktik som håller över tid.

Att återvända, inte börja om

Vad innebär det att ha en yogapraktik, och måste den se ut på ett särskilt vis? Konceptet bra eller dålig yogi finns inte. I yogafilosofin finns idén om att du aldrig lämnar yogan – ibland kliver du bara bort från mattan. När du återvänder är du inte “sämre” än tidigare, utan annorlunda.

Under mina 20 år med yogan har den fysiska praktiken alltid funnits som en bakgrundsfond, men den har också fått lov att komma och gå, skifta och vara mer eller mindre omfattande. I perioder har den upphört nästan helt. Jag minns att jag frågade min meditationslärare för ett antal år sedan om hur jag ska se på detta, och beskrev mitt liv just där och då. Jag befann mig i en smärtsam separation, tog hand om mina två barn, min pappa var i slutskedet av cancer samtidigt som min mamma fick ett cancerbesked, jag hade ådragit mig ett diskbråck i nacken och jag arbetade både heltid samt drev mitt eget företag.

Den lilla tid och energi jag lyckades uppbåda lades inte på yogamattan, det fanns inte på kartan. En dag när jag kom hem från jobbet var jag så utmattad att jag inte kom ihåg min egen portkod. Av någon anledning kände jag mig som en dålig yogini, jag blev dömande och kritiserande mot mig själv, vilket naturligtvis inte hjälpte någonting alls utan bara tog mig längre bort från den sanna yogan.

Min lärare sa då till mig: Sandra, du har praktiserat så länge, så yogan lämnar inte dig och du lämnar inte yogan. Fråga dig istället vad du faktiskt gör? Jag insåg att jag hade yogan med mig ändå. De medvetna andetagen som fick infinna sig, praktiken av kärleksfull vänlighet, mina mantran, pranayama, acceptans om livets alla skeenden, tacksamhetspraktik och framför allt: insikten om att behöva släppa prestationen! Förvänta dig inte alltid att kroppen ska göra det den gjorde förr. Att hålla fast vid gamla bilder skapar lidande. Möt livet såsom det är idag.

Livet behöver inte alltid vara så dramatiskt som allt jag beskrev ovan, ibland är vi helt enkelt bara trötta, bortresta, distraherade eller råkar bli sjuka.

Så vad gör vi då för att komma hem till mattan igen?

Sätt en intention

Börja med att sätta en intention, inte en hård disciplin. I yogan och meditationspraktiken kallar vi det för sankalpa – ett syfte så att vi vet varför vi gör det vi gör. Utan ett syfte blir det helt enkelt meningslöst för oss. Fråga dig, med en hand på hjärtat: varför längtar jag till yogan? Vad behöver jag just nu? Låt intentionen vara viktigare än hur ofta eller hur “bra” du gör asanas.

Kom ihåg – yoga är en plats för tillåtelse

Har du varit borta från praktiken på grund av smärta, skador, sjukdom eller utmattning kan det i början räcka med att sitta, andas, göra yinyoga eller restorative yoga, lyssna på en yoga nidra eller ligga i savasana. Yoga är närvaro och uppmärksamhet, inte rörelse. När du praktiserar yoga kombinerar du kropp, sinne och ett andligt perspektiv, vilket gör att det som sker på mattan alltid har något att erbjuda.

Mitt personliga perspektiv är att yoga handlar om transformation, självkännedom och helande. Vi får känna allt vi känner, sitta med det. Rulla ut mattan utan krav på att “göra” något. Kroppen minns trygghet snabbare än styrka.

Sänk tröskeln

Forskning om vanor och nervsystemet visar att återgång fungerar bäst när den är enkel, konsekvent och belönande. Så sänk tröskeln och bygg upp steg för steg. Allt eftersom det känns okej gör vi mer, går längre, stannar längre. Bestäm dig för 10 minuter yoga, inte 60. Jag kan ibland tänka "vad sjutton, jag gör bara några solhälsningar". Men det blir i stort sett alltid mer, kanske några twistar, några höftöppnare eller några stående fundamentala positioner.

Börja varsamt

Efter ett uppehåll kan kroppen uppfatta träning som stress. Stunden på din matta kanske känns som ytterligare en grej på en redan lång att-göra-lista. Så var varsam med dig själv om du är ny till mer dynamisk praktik. Lugn yoga, andning och långsamma flöden aktiverar det parasympatiska nervsystemet, vilket ökar chansen att du vill komma tillbaka.

Vill vs Måste

Forskningen visar också att identitet är viktigare än motivation – eller som en god vän uttryckte saken: VILL slår MÅSTE alla dagar i veckan. Istället för att tänka “jag borde yoga”, kan du öva på att se dig själv som en person som rullar ut mattan när kroppen behöver rörelse. När en vana kopplas till identitet, och gärna till samma tid och plats, blir den lättare att hålla över tid.

Belöning efteråt

Innan du avslutar praktiken, lägg märke till hur andningen känns, hur axlarna sjunker, hur humöret och dina känslor kanske förändrats. Det är en magisk alkemi, den där yogiska transformationen vi skapar. Integrera och befäst känslan genom att säga tyst till dig själv: “Det här är varför jag gör yoga.”

Kom ihåg att din närvaro är viktigare än prestation. Din närvaro, att just DU dyker upp igen och igen, det är det viktiga. Din yogapraktik är värdefull och spelar roll, för det är startknappen till en starkare och friskare kropp, och samtidigt en väg till självkännedom och mod att möta alla delar av dig själv. När det sker ser vi helheten av praktiken där vi bär vårt kollektiva ansvar för att integrera yoga bortom mattan – ut i livet och i världen.

Övningar online – mjuk yoga

Yogobe Video: e596ptYogobe Video: ap4f89Yogobe Video: 8a46xkYogobe Video: 9gc7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Open post

Search

Categories