Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Hållbar & medveten träning - Del 3

Hållbar & medveten träning - Del 3

17 april 2016 | Av

När vi nu kliver in i vecka tre av månadens tema Hållbar & medveten träning vill jag att vi börjar fundera på hur vår träning ser ut. Utmanar vi verkligen vår kropp, eller har vi fastnat i gamla mönster som känns trygga och bekväma? Det är dags att kliva ut ur bekvämlighetszonen för att bli starkare och friskare.


Detta är en del i vår temamånad Hållbar & medveten träning med PT:n Tanja Djelevic och fysioterapeuten Hillevi Borga i BEYOGA365 där vi fokuserar på att ta hand på om våra kroppar. Att genom medvetenhet och balanserad träning bygga den bas vi behöver för att må allra bäst. Läs introduktionen till månaden här!

Vecka 3 (av 4) - Kliv ut ur din bekvämlighetszon

Det här med att titta in i sin kropp, kanske in i andra delar av sig själv är ju bra. Det behöver vi på alla plan, hitta in i vår kärna, finna styrkan där. Om vi pratar fysisk träning så är det bra om vi bygger styrka inifrån och ut, såsom exempelvis i coreträning. Det är bara det att vi ibland riskerar att vara kvar just där, och stagnera litegrann.

Kanske vi gått från att ha ont, till att vara relativt smärtfri. Men var det så att vi tappade något på vägen? Rörelseglädjen, den spontana lusten att vara aktiv, känslan av att vi är kraftfulla och starka känns långt borta. Det är så lätt att hamna där och liksom krympa, kanske gilla läget och tänka ”att det hör väl till åldern” (vilken den nu än är…) ”det är naturligt att inte vara så stark längre”. Eller kanske tänker vi inte ens på att vi stagnerar, vi glider gradvis över till en mindre aktiv tillvaro. Sakta, sakta och märker inget förrän vi tycker att det faktiskt är jobbigt att resa oss ur soffan.

Så om du har kört lite grundträning och funnit något som känns bra och lite sådär lagom, eller om du faktiskt ofta tänker att du saknar den där formen du varit i tidigare. Eller känner att du helt enkelt är svag och inte orkar hänga med dina barn eller vänner så säger jag till dig:

Kliv ut ur din bekvämlighetszon!

Balansen mellan utmaning och vila
För att bli starkare måste vi faktiskt anstränga oss, sträcka oss lite längre, göra lite fler repetitioner, öka tempot och belastningen. Men det är svårt det där med att utmana sig själv. Vi har lätt att göra något vi är bra på, men det känns alltid motigt att göra något vi inte bemästrar.

Vila är jätteviktigt för att läka, för att återhämta och ibland för att lugna ner ett överbelastat system. Men var försiktig med hur mycket du vilar och vad du vilar. Det är inte nödvändigtvis så att en svag utvilad person mår jättebra. Hur står man då emot livets belastningar och krav?

Belöningen är värd din ansträngning
Det är kul och känns bra att utmana sig själv. Att gå den extra kilometern, göra några fler benböj, utföra några extra repetitioner av övningen vi tycker sämst om för att den är så jobbig. Nåväl, jag förstår att alla inte tycker att det är jättekul medan man gör det, men efteråt, när vi har klarat av det, eller när vi vaknar och har träningsvärk i ”nya” muskler. Eller när vi inte längre pustar och stånkar oss upp för rulltrappan som står still. När några löpsteg för att hinna med bussen känns bra och inte alls korkat och klumpigt och bortrationaliseras med att ”det inte är någon mening att springa efter bussen, det kommer ju en till”.

Hållbar träning är inte bara att krypa in i sitt center och vara stark där och stanna där. Utan även att tillåta sig att bli bättre och starkare, för ökad livskvalité, rörelseglädje och lite schvung i steget!

Veckans utmaning

Det är nyttigt att ibland stanna upp och betrakta hur och varför vi gör saker, i träningen, i yogapraktiken såväl som i övriga livet. Utvärdera helt enkelt. Så denna vecka är det dags för just detta!

  • Ta en ordentligt funderare på hur du tränat det senaste året. Skriv gärna ner dina tankar.
  • Känn efter! Är det något som håller dig tillbaka i träningen? Försök känna in vart detta kommer ifrån.
  • Vad är syftet? Vad vill du ha ut av din träning, vad behöver just du och din kropp? Kanske är det mer balans mellan aktivitet och vila, åt vilket håll det än må vara.
  • Trappa upp din träning - utmana din kropp med mer kraft och styrka denna vecka, utöva tre pass som du känner ger dig extra utmaning, utan att för den del ta bort medvetenheten och grunden i träningen.
  • Är du istället en person som har en tendens att utmana dig själv hela tiden så bör du kanske snarare lägga fokus på hur du tränar och varför, vad är syftet? Är min träning hållbar, eller har den lett till skador?

Videorekommendationer

Fortsätt till nästa steg i vår grundläggande coreträning. Utöva gärna Tanjas sekvens från förra veckan, Inner glow and outer strength - 10 min och se om du kan utmana dig lite extra denna vecka, kombinera med någon/några av de andra sekvenserna nedan vid ett eller fler tillfällen under veckan. Våga kliva ut i det okända! 

Lästips

Via BEYOGA365 önskar Yogobe vägleda, inspirera och motivera oss alla till regelbunden yoga och träning på mattan, yoga som förhållningssätt i vardagen och hållbar hälsa. Varje månad genom årets 365 dagar bjuder BEYOGA365 på ett nytt tema läs mer om dem här under vägledning av olika experter som du kan följa efter egen förmåga. Just denna temamånad är det Hillevi Borga och Tanja Djelevic som tillsammans med sina vänner på Yogobe guidar dig med videos, inspirerande läsning och peppar dig här i bloggen samt i våra communityn på Facebook: BEYOGA365 och YOGAMOM365

Öppna inlägget
Att bli berövad livet – och ta det tillbaka

Att bli berövad livet – och ta det tillbaka

17 april 2016 | Av

Min pappa var alkoholist och jag var tre år när han beslutade sig för att skjuta mig. Jag hade änglavakt den dagen och försöket misslyckades men åren efter skulle komma att sätta sina spår. Här berättar jag om sökandet efter bekräftelse, om rädsla, styrka och hur yogan förändrade allt. Men framförallt, att ingenting är omöjligt. Och att vi inte är ensamma. 


I hela min uppväxt har jag levt under stress eller hot. Jag hade polisövervakning på förskolan och ett ständigt vakande öga över mig av familj och vänner, för även om min så kallade pappa satt fängslad fortsatte familjen att utsättas för hot under många år. Sista gången jag hörde något från honom var jag 23 år gammal. Då fick jag ett brev i postlådan där han skrev att han skulle fullfölja det han en gång påbörjat.

Känslan av att inte räcka till, sökandet efter bekräftelse och jagandet började tidigt för mig. Detta i samklang med en fasad som byggdes upp till att bli stark nog att varken släppa in eller ut kärlek i någon form. Jag kände inte efter, kavlade upp ärmarna och utåt talade jag om mig själv som stark. 

När jag var sex år kom den andra mannen in i mitt liv. Han som under flera år antastade mig och fick mig att göra saker som var långt över gränserna. Jag sa inget till någon, jag var ju stark, fick acceptera mitt liv och bita ihop. Men livet var egentligen ett helvete. 

På grund av allt som hände under min uppväxt flyttade vi ofta. Jag fick aldrig några riktiga vänner och blev utsatt för mobbing i samtliga skolor. Klasskompisar stannade mig på vägen hem och slog mig med pinnar så hårt att jag blödde, jag minns hur rädd jag var men inte heller då sa jag något. Jag var ju stark och ville nog inte heller belasta min mamma som hade det tufft med min lillasyster som några år innan fötts med en hjärnskada och därför hade särskilda behov. Jag lade på mig ett ansvar ”att ta hand om” som inte matchade med att bli omhändertagen. 

Livet ställdes på sin spets
Jag var 12 år när jag fick diagnosen endometrios. Smärtorna jag upplevde fick mig att svimma flera gånger och inte så långt därefter genomgick jag min första operation, följt av många. Livet ställdes hela tiden på sin spets och det var känslan av att inte höra hemma som fick mig att hamna i gäng där droger, inbrott, våld och svek var en vardag. Ingenting var verkligt där men jag hade inte heller några krav på mig, och det fick mig att känna en falsk trygghet. Jag levde så här i några år men ett stort svek från min närmsta vän fick mig att lämna gänglivet.

Några år senare var jag 20, gravid och jävligt ensam på en stor gård i Norrköping. Jag hade lämnat släkt och vänner bakom mig, det var dags att börja om, trodde jag. På sätt och vis gjorde jag det men såren från mitt tidigare liv hade satt djupa spår och mitt beteendemönster som skapats av detta var långt ifrån sunt. Jag var sällan rädd (trodde jag), körde på och kände inte efter. Jag levde där som hans fru och mina barns mamma, men mycket mer var det inte tills jag en dag fick nog. Jag levde ett bra liv vill jag ändå tillägga, med en man som älskade mig och gjorde allt för mig och jag hade ett fint nätverk med härliga vänner. Men vad hjälpte det när mitt inre var så trasigt.

Jag tog ut skilsmässa och träffade en ny kille som var raka motsatsen till min tidigare man. Det tog ett tag innan jag insåg att han både var alkoholist och pillermissbrukare, men väl där var det för sent. Jag var ju inte typen som svek eller lämnade, jag var fröken stark och duktig, som skulle stötta och fixa som alltid. Som tur var lämnade han mig och efter sig lämnade han också yogan. Nu skulle min stora förändring komma.

/system/media_objects/images/bfc/f9a/21-/original/yogobe_ta_tillbaka_livet_emelie_steen.jpg?1460463520

Yogan gav kontakt med känslorna
Till en början fattade jag inte alls vad jag höll på med, det var mycket prestation och fokus låg på att göra coola poser. Men ju längre in i min yogapractice jag kom, desto djupare kontakt fick jag också med mina känslor. Och om livet var jobbigt förut var det inget mot hur de kommande åren skulle se ut.

Jag kämpade emot in i det sista, jag var ju stark för helvete. Så stark att jag kunde titta på alla mina känslor utan att det skulle beröra mig, trodde jag. Det blev tuffa år med olika uppvaknanden. Alla förstod nog inte mig och hur livsavgörande detta skulle bli för mig. Bästa vänner lämnade mig med orden ”du har förändrats så mycket”, jag förstod nog inte denna förändring själv då, men idag tackar jag gudarna och känner mig stolt över min resa. 

Stora delar av mitt liv har passerat som en film. Det var filmen om mitt liv som jag öppenhjärtligt kunde berätta om för alla men aldrig riktigt själv förstått budskapet av. Idag har jag kommit en bit på väg, men inser också att det kommer förbli ett livslångt kämpande för att inte falla tillbaka i gamla mönster. Jag skulle kunna säga att yogan och meditationen har räddat mitt liv. Där fick jag tid att blöda och reflektera. Det har som sagt inte varit en lätt resa, och flera gånger har jag bara velat kasta in handduken. Men jag har bestämt mig nu för att det får vara nog, jag tänker inte skämmas  eller be om ursäkt för min uppväxt, det var inte mitt fel. Och det finns ingen anledning att försköna eller släta över, det skulle vara som att begrava en stor del av mitt liv levande.

Det går alltid att göra ett val
Yoga för mig handlar inte bara om att vara eller bli glad och tacksam för allt. Den har hjälpt mig att våga vara rädd och bli förbannad. Det har liksom krävts av mig för att kunna gå vidare. Sen väljer jag att inte stanna i dessa känslor, men det finns en otrolig urstyrka i känslorna som kan vara det närmsta äkta du kan komma när man varit med om det som jag har. Kärlek har och är fortfarande inte helt självklart för mig. Det var till exempel inte längesedan jag insåg att jag aldrig på djupet tillåtit mig själv att älska mina egna barn. Förstå  sorgen och ilskan följt av det. Sådana insikter kan man omöjligt direkt omfamna med kärlek, när man dessutom vet att de är ett resultat av hur en annan människa på sätt och vis berövat dig ditt liv. Nej, man måste få bli arg och tillåta sig vara där tills det är dags att gå vidare. Du kommer finna kärlek, äkta kärlek, men detta är inget man kan stressa fram. Ge dig tid. Yoga. Meditera. Sök hjälp.

Jag vill förmedla att ingenting är omöjligt. Det gör ont, tar tid (kanske hela livet) men någonstans går det alltid att göra ett val och om ens en liten, liten förändring. Alla steg i rätt riktning har betydelse. Jag har kämpat för att vara där jag är idag, och jag hoppas att jag på något vis kan inspirera andra till att våga och vilja ta tag i de där delarna i livet som inte alltid är så fantastiska. Jag tycker också det är viktigt att dela och synliggöra för att hjälpa och undvika att andra hamnar i liknande situationer. Vi är sällan ensamma. 

Videorekommendationer
 

Yogobe Video: 3rdg Yogobe Video: zms2

Lästips

Öppna inlägget
NYHET: yogasmycken i Yogobes Webshop

NYHET: yogasmycken i Yogobes Webshop

17 april 2016 | Av
Yogobe

Bland smycken som Mantraband och malas i Yogobes webshop hittar du nu även inspirerande yogasmycken i silver från Om Shanti Silver. Dessa smycken finns både som örhängen och halssmycken i form av olika yogapositioner såväl som AUM-tecknet. Läs mer och hitta dina favoriter här! 


Om Shanti Silver
Om Shanti Silver grundades och drivs av Pia Bohlin. Pia har arbetat med smycken i över 30 år och har hämtat mycket inspiration från sina resor i framförallt Asien. Under en av dessa resor kom hon i kontakt med fantastiska konstnärer och silversmeder i Indien, Bali samt Thailand, och med vilka hon inledde ett långvarigt samarbete.

Det var även på denna resa som Pia mötte yogan. På en strand i Goa väcktes intresset som efter en rundresa i Asien ledde till ett månadslångt besök på ett indiskt ashram. Yogan och meditationen har sedan dess varit ett dagligt inslag i Pias liv och hon arbetar numera även som yogalärare. Och det är just yogan som inspirerat henne till de vackra Om Shanti-smyckena i renaste silver som nu finns i Yogobes Webshop.  Så här säger Pia om yogan och sina smycken: 

”Jag har alltid trott på kärlekens kraft, den enda sanna ursprungskraften. Därigenom har mina yogainspirerade smycken kommit till. De har kommit till av kärlek och jag vill inspirera till en mer kärleksfull värld. En värld med mer medkänsla och kärlek. Yogan är verkligen en väg dit.”

Klicka in i webshopen på en gång och hitta dina favoriter bland alla vackra smycken! 

I vår webshop finner du även produkter och tjänster inom yoga och träning – allt som du kan behöva när du yogar och tränar hemma.

/system/media_objects/images/e7f/907/21-/original/aum_tecken_om_hsanti_silver_yoga_yogobe.jpg?1460546026

Öppna inlägget
Frihet i ett osynligt handikapp

Frihet i ett osynligt handikapp

14 april 2016 | Av
Yogobe

Det är knappast meningen att vi kvinnor ska lida i tysthet. Att vi inte ska kunna prata öppet om allt som händer kroppen naturligt, efter graviditet och barnafödande. "Kvinnor är ett tåligt släkte", skriver Lotta Williams på Wundies. Men tålighet behöver inte vara en motsats till att våga prata om saker och ting. Läs mer om det tabubelagda ämnet inkontinens här!


Dagar av oro
Vi får mens när vi är unga och lär oss leva med oron att fläckar skall uppstå på de mest pinsamma ställen under de mest viktiga av ögonblick. När vi väl fått ordning på det, vilket kan ta år, och hanterar denna månadshändelse så föder vi barn och kan drabbas av nya läckage. För en del går det aldrig tillbaka till ett helt tätt liv. 

Så står man inför nya dagar med oro över att omgivningen skall se att man läckt. Pinsamma fläckar igen men denna gång i helt oväntade situationer – en nysning, ett gott skratt eller en ansträngande övning på ditt gympass. 

Lever med ett osynligt handikapp
Kvinnor är ett tåligt släkte men vi är bra på att hitta lösningar som hjälper. Och vi blir bättre på att ställa högre krav på produkterna som formges. Det är bra. Man har rätt att våga säga att man vill få känna sig både trygg och snygg även om man lider av inkontinens.

Jag märker att många är ledsna, en del förtvivlade och andra har fortfarande hopp om att kunna hitta en ny tillvaro där de lever med sitt osynliga handikapp. 

Att jobba med en funktionsprodukt gör att människor vågar öppna sig och prata om saker de inte kan prata med andra om. Det är en sådan glädje att samtala om ett ämne som är bland det mest tabubelagda.

/Lotta

Videorekommendation
 

Yogobe Video: 65490777 Yogobe Video: 7rb3


Länktips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Öppna inlägget
Vad är smärta?

Vad är smärta?

13 april 2016 | Av
Yogobe

Läkaren och yogaläraren Erik Myrberg berättar här om smärta, hur det kan kännas och vad som händer i kroppen när vi upplever att det gör ont. 


Vad är smärta?

Några av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till yogan är smärta och stress. Jag har tidigare skrivit om problem i nacke och rygg, men tänkte nu att jag skulle dela med mig lite mer om smärta i allmänhet, och dess koppling till psykiskt mående i synnerhet.

För självhjälp vid smärta, har vi flera föreläsningar, klasser och övningar för olika behov, som kan lindra, hjälpa dig hantera och ibland bli fri från din värk.

De allra flesta människor har ont regelbundet och hälften av alla vuxna har någon typ av långvariga smärtor. Jag försöker undvika att använda ordet kroniskt, för att inte få människor att ge upp hoppet, och kanske få mer ont. De flesta tror nog att smärtor beror på något fel ute i kroppen, som man känner som smärta. Sanningen är dock mycket mer komplicerad än så.

Det finns ett extremt sällsynt tillstånd som gör att människor inte alls kan känna smärta. De brukar skada sig i väldigt stor utsträckning, särskilt som barn, och riskerar hemska olyckor, eller att inte märka när de är sjuka. Smärta är alltså en viktig funktion i sinnet hos människan, och ibland ett tecken på att något är fel. Det är dock jätteviktigt att veta att det inte alltid betyder att något är skadat eller sjukt i kroppen.

Den gamla synen på smärta

När smärtreceptorer ute i kroppen stimuleras av exempelvis en skada går en elektrisk impuls upp genom nervcellen. Till exempel om du skär dig i foten stimuleras den sortens nervceller som är smärtreceptorer vid skadan. Nervcellen är jättelång, går till bakre delen av ryggmärgen, och signalen kopplas om till en annan nervcell där. Impulsen går upp till hjärnan och hjärnan märker att vi har ont. Man kan blockera signalen med exempelvis lokalbedövning, eller om man har en skada på nerven. Då kan inte smärtsignalen passera, och hjärnan märker inte - du märker inte - att något är skadat.

Den här enklare synen på smärta är inte fel. Den förklarar mycket men stämmer inte alltid. Det är mer komplicerat än så!

Den nya synen på smärta

I ryggmärgen där signalen passerar från en cell till en annan finns också andra nervceller. Det är nervceller som styrs uppifrån hjärnan och som kan dämpa signaler på väg upp från kroppen till hjärnan. De kan aktiveras exempelvis av att vi mår bra, är lugna, tänker på annat eller av känselimpulser från andra områden. Det är anledningen att många spontant nyper, gnider eller masserar sig själva när de har ont. Samma sak händer i hjärnan. När du är distraherad, väldigt motiverad eller bara mår väldigt bra uppfattar inte hjärnan smärtimpulsen utifrån kroppen lika tydligt. Det här är så effektivt att personer trots en skada kanske inte alls upplever smärta. Det finns kända videoklipp exempelvis på idrottsmän som bryter ett ben men först inte märker det, för att de en liten stund är helt fokuserade på annat.

Smärta är en funktion i hjärnan

Exemplen ovan är bara några få som visar att smärta är något komplicerat. Det är inte så enkelt att en skada i kroppen ger upphov till att du känner smärta. Smärta är något som uppstår i ett samspel mellan hur din kropp och din hjärna mår. Om du är glad eller ledsen, fokuserad på smärtan eller distraherad, om du är rädd för att smärtan är farlig eller inte, allt spelar roll! Smärta är alltså något som involverar såväl din kropp som dina känslor och tankar. Det är särskilt viktigt att veta om du har, eller jobbar med personer som har långvarig smärta. Det kan vara extra intressant vid exempelvis whiplash-händelser, huvudvärk eller fibromyalgi. Här är yogan guld värd. Yogan kan ge en djup kroppskännedom, och kombinationen av rörelse, nedvarvning, andning och meditation kan vara fantastiskt effektiv.

Lästips runt smärta

Övningar för att hantera smärta

I våret videobibliotek finns flera föreläsningar, klasser och övningar som hjälper dig hantera olika typer av smärta och ibland bli fri från den.

Yogobe Video: b92c Yogobe Video: 8ur3 Yogobe Video: 7w2u Yogobe Video: 8ge7 Yogobe Video: f6w4 Yogobe Video: c4g7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Om Erik Myrberg

Erik Myrberg har praktiserat yoga sedan tonåren, och undervisat sedan 2007. Han är läkare och arbetar med reumatologi - immunförsvar, inflammation och ledsjukdomar. Erik är en de få i Sverige som är utbildade som Anusarainspirerade (™) yogalärare, men är också intresserad av Jivamukti (™) och studerar just nu Embodied Flow (™). Han undervisar på flera medicinska utbildningar, är lärare i anatomi på yogalärarutbildningar, och svarar på frågor om yoga och medicinsk vetenskap på Yogobe.

Eriks undervisning präglas av humor och värme, och han brinner för att förmedla sin kunskap på ett lättillgängligt sätt. Han är en andlig yogi som vet att yoga kan vara meningsfull på djupet, utan att för den sakens skull präglas av myter och pseudovetenskap. Han hoppas och tror att meditation och yoga inte behöver utesluta kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt. Bland hans främsta lärare är Anja Bergh, Tara Judelle, Sianna Sherman och Cat Alip Douglas.

Erik har öppna yogaklasser på Endorfin i Lerum, och om du vill komma i kontakt mer Erik som föreläsare eller för en utbildning, kontakta honom per mail.

Öppna inlägget
Hållbar & medveten träning - Del 2

Hållbar & medveten träning - Del 2

10 april 2016 | Av

Under denna temamånads andra vecka är det jag, Tanja Djelevic, som vill inspirera dig att bli medveten om hur du tränar. Jag vill lyfta vikten av att skapa en stabil grund att utgå från och uppmuntrar dig till att bredda ditt perspektiv och kliva utanför den bekväma boxen vi lätt hamnar i.


Detta är en del i vår temamånad Hållbar & medveten träning med PT:n Tanja Djelevic och fysioterapeuten Hillevi Borga i BEYOGA365 där vi fokuserar på att ta hand på om våra kroppar. Att genom medvetenhet och balanserad träning bygga den bas vi behöver för att må allra bäst. Läs introduktionen till månaden här!

Vecka 2 av 4 - Att bygga för framtiden

Grattis, du ska få bygga ditt drömhus! Du har ju faktisk aldrig varit gladare än just idag. Det ska vara golvvärme, och stora franska fönster, sexigt trägolv och du kanske får plats med en liten bastu i badrummet. Tänk vad underbart! Om du skulle bygga det här huset från grunden upp, så hade det aldrig, även med noll erfarenhet av husbygge, slagit dig att bygga på kvicksand. Du hade sett till att grunden var stabil, fast, pålitlig, välgjuten och robust. Så varför är detta en så svår filosofi att hålla sig till vad gäller att bygga sin hälsa och sin egen nivå av fysisk fitness? 

Alldeles för ofta ser jag hur quickfixen, att bli "stor" att bli "smal" att hitta genvägar till hälsa, tar över förståndet. När jag ser kollegor som inte bryr sig om att skapa en bra grund till den hårdare träning de vill utsätta sina kunder för så funderar jag på hur detta kan skada kunden istället för att hjälpa i det långa loppet. Kroppen behöver en rejäl, stabil, pålitlig grund som bas, och det krävs att man jobbar med grundtekniker för bålen, rörlighet, proprioception (kroppskännedom) och bindvävsträning. Har man en kund med skolios, så är det första han INTE ska göra crossfit. Han ska göra allt annat för att stärka och bygga upp inifrån och ut, innan den andra träningen blir introducerad.  

Vad behöver du?
Förra veckan pratade Hillevi om hur viktigt det är att skapa rätt kontroll av bålen innan man börjar att exempelvis höja intensiteten av bålträningen. Samma sak gäller snabbdieterna, juicingen och reduktionsdieterna. Att lära sig vad som fungerar för sin egen kropp, och vad som INTE funkar, tar tid och närvaro. Att försöka sig på kraschdieter som inte tar oss någonstans i det långa loppet är återigen att bygga på kvicksand. Vid något tillfälle i framtiden så kommer huset sjunka så långt ner i sörjan att man inte kan gräva upp det igen. Frihet finns i att lära sig om de bästa sätten att tillföra god, bra och potent näring, och skapa ett förhållande till maten som funkar för en själv och ens unika genetik!  

Sök din egen individualitet
Sist men inte minst, den här ständiga sprinten efter perfektion. Att söka perfektion, söka att radera sina egna underbart vackra speciella kvalitéer, kommer alltid att vara ett hus på kvicksand. Vinnaren här är att istället aktivt vara intresserad i det som gör just dig unik. Träffa, lyfta upp och acceptera nörden (eller vad det nu är, hos mig är det nörden) inombords. Finna stolthet och styrka i att bygga på just den individ man är. För vissa är detta en självklarhet, men för att frångå att peka med hela handen, så får jag det bevisat för mig varje dag att detta är en kamp som alla är berörda av. Det som är käckt med att alla är påverkade, är att alla också kan dra sitt strå till stacken, och börja med sig själv.

Ni vet att jag är en förespråkare för att individualiteten är viktigast i en gruppsituation. Att vara sin egen unika länk, finna sin styrka, och med styrka som betonggrund vara en unik länk i den starkaste kedjan som är vårt liv med andra. Pay it forward. Skicka vidare. 

Summa summarum: Om vi inte har så bråttom så kan vi få fantastiska och hållbara resultat med det mesta, om man bara tänker på att inte bygga hus på kvicksand!   

Lev Högljutt! 

Veckans utmaning

För att skapa en bra kommunikation mellan dig och din fantastiska kropp, så testa det här under din träning:  

  • Sudda ut allt annat som pågår i knoppen (skola, barn, tvätten, jobbet).
  • Visualisera dig själv genomföra träningspasset stark, svettig och glad.
  • Gå igenom passet och ha fullt fokus på utförandet av rörelsen, andning och skapa en känsla av power.
  • Lägg märke till hur annorlunda din träningsstund blir!

Videorekommendationer

Fortsätt gärna med Hillevis coresekvens Stärk din kärna - 1 från förra veckan och lägg till ett eller flera av dessa videos för att få med även resten av kroppen i träningen. Och du, glöm inte återhämtningen! 

 

Lästips

Via BEYOGA365 önskar Yogobe vägleda, inspirera och motivera oss alla till regelbunden yoga och träning på mattan, yoga som förhållningssätt i vardagen och hållbar hälsa. Varje månad genom årets 365 dagar bjuder BEYOGA365 på ett nytt tema läs mer om dem här under vägledning av olika experter som du kan följa efter egen förmåga. Just denna temamånad är det Hillevi Borga och Tanja Djelevic som tillsammans med sina vänner på Yogobe guidar dig med videos, inspirerande läsning och peppar dig här i bloggen samt i våra communityn på Facebook: BEYOGA365 och YOGAMOM365.

Öppna inlägget
Långsamhetens lov

Långsamhetens lov

10 april 2016 | Av

Långsamhetens lov, en vacker och poetisk tanke. Och för tillfället som ett skämt. Tiden går så fort att det varje gång som jag tittar ut genom fönstret verkar vara en helt ny årstid sedan jag sist såg ut. Men jag är inte helt säker, för man kan bara spå tidens växlingar på bakgården genom att tyda ljuset eller se om det är snö på taken. För här finns inga träd som håller på och avslöjar sig med olika lövutseenden.


Inte mycket där jag bor skvallrar om tiden. Trottoarernas, gatornas och tunnelbanans utseende skiftar en smula utefter dygnets och årets växlingar, men i princip kan man tryggt ila fram och inbilla sig att tiden står stilla. Det ger en känsla av lugn. Ett annorlunda lugn. Det är som en kokong där man närsomhelst kan köpa sin trygghetsskapande kaffe i mugg.

Men ibland undrar jag om det här är helt hälsosamt.

Nej, jag vet naturligtvis att det inte är det.

Det är ju inte alls bra att ha så mycket att göra att man inte lägger märke till vad som pågår runt omkring en eller ens vilken årstid det är.

Men när jag mitt i stormens öga, häromdagen hittade en glipa i tiden för att träffa min snart 90-åriga pappa, var det som att kliva ut ur den mystiska tidskokongen. Egentligen hade jag inte alls tid, men en timme skulle väl gå att klämma in.

Efter lunchen satt vi i vardagsrummet och surplade kaffe. Jag sneglade på klockan, väl medveten om att det var dags att gå, då pappa sa: ”Jag tycker du har tappat greppet om tiden”. Jag hajade till. ”Du jobbar för mycket och du måste tänka på vart du är på väg.” Han tystnade och jag hörde den antika klockan på byrån ticka. Det var som om jag kom ifatt tiden. Och i fas. Jag såg eftermiddagsljuset falla in över orkidén och såg att det ju faktiskt var ett omisskännligt vårljus.

Pappa har inte bråttom längre. Han har ett annat perspektiv på tiden. Han vet att det snart tar slut. Han behöver inte stressa. Och när jag ett par timmar, och många bra tankeutbyten senare, kom ut på gatan såg jag ett träd som jag tidigare inte lagt märke till. Det var i full blom.

När jag kom hem lade jag mig på soffan och glodde ut genom fönstret. Visst gick det att skönja vårens avtryck på hustaken. Jag hörde en unge skratta på gatan och en kyrkklocka slå på avstånd.

Jag slöt ögonen och prisade långsamhetens lov.

Lugna, långsamma söndagssekvenser
 

Yogobe Video: 65542989 Yogobe Video: 1na4 Yogobe Video: 84378302 Yogobe Video: 65402850

Lästips

Öppna inlägget
Goji Granola

Goji Granola

08 april 2016 | Av
Yogobe

Börja dagen med egengjord granola och en doft av kanel, fullproppad med bovete, fägglada gojibär och krispiga kokoschips. Vackert för ögat och gott för både smaklökar och kroppen. Lätt som en plätt är det att göra också! 


Det här receptet passar även fint för känsliga magar och allergiker, det är fritt från gluten, mejeri, raffinerat socker, animaliska produkter och soja.

 

Det här behöver du

1 stor glasburk

  • 3 dl groddad bovete
  • 2 dl glutenfri havre
  • 1/2 dl Supernature gojibär
  • 1/2 dl kokoschips
  • 1 msk smält kokosolja
  • 1 stor tsk kanel
  • 1/2 kardemumma
  • 5 stycken hackade dadlar (ta ut kärnorna)

Så här gör du

  • Sätt ugnen på 185 grader.
  • Blanda ner bovete (som du tidigare blötlagt och groddat), havre, dadlar, kanel och kardemumma.  
  • Blanda ner 1 msk kokosolja och ställ in i ugnen.
  • Grädda i cirka 20 minuter.
  • Rör till sist ner både gojibär och kokoschips – låt det svalna och strö på smoothien eller youghurten!

Medan granolan är i ugnen

Passa på att ge dig själv lite kärlek tillsammans med Stine Rosén medan granolan gottar till sig i ugnen: 

Yogobe Video: 94u9

Det här receptet är skrivet av Sassa Asli från healthyliving.se. Läs mer och få inspiration här!

Öppna inlägget

Sok

Kategorier