Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Varför yoga & rehab? 

Varför yoga & rehab? 

08 november 2016 | Av
Yogobe

I takt med att yogan växer i popularitet så breddas också yogans användningsområden. Yogans terapeutiska egenskaper lyfts fram mer och mer, och vården har även nu öppnat upp ögonen för att se på yogan ur en mer klinisk synvinkel. I friskvården är det även allt vanligare med olika inriktningar av yogaterapi eller terapeutisk yoga. Här delar Robin Tåg, leg. fysioterapeut samt Viryayogalärare, med sig om tankar och inspiration runt rörelse för kontakt, läkning och uppbyggnad. 

Sedan en tid tillbaka har Yoga Alliance gått ut med att alla yogalärare och skolor som är registrerade inom Yoga Alliance (RYT, RYS) inte får påstå sig syssla med eller lära ut något som heter terapeutisk yoga eller yogaterapi. En stor orsak till det är faktiskt att de flesta av oss yogalärare inte är terapeuter även om de flesta av våra elever ser oss som det. Med terapeut menar jag exempelvis fysioterapeut eller psykoterapeut. Benämningen terapeutisk yoga är också rätt diffus, eftersom yogaterapin kan rikta sig både till att främja mental som fysisk hälsa. Tidigare har alltså en yogalärare utan utbildning eller erfarenhet inom klinisk vård egentligen kunnat påstå sig erbjuda terapeutisk yoga för olika psykiska och fysiska åkommor. Yoga Alliance har dragit gränsen i syfte att säkra kvaliteten internationellt bland oss yogalärare, men också som säkerhet för våra elever.

Att använda yoga för rehabilitering
Hur kan vi då erbjuda yogan som verktyg i syfte att hjälpa kropp och sinne att ta sig från sjukdom tillbaka till en fungerande vardag?

Den yoga som framförallt lyckats etablera sig inom vården i Norden är MediYogan (Medicinsk Yoga). Många läkare förespråkar och ordinerar i dagsläget MediYogan, framför allt riktat till dem som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, smärta och även på senare tid symptom vid cancer. De redskap man främst använder sig av är andnings- och mindfulnessövningar, meditation samt mantran. Yogan utförts främst sittande men blandas även med lättare fysiska rörelser. Som fysioterapeut och yogalärare med stort intresse för rörelseapparaten så har jag ett hopp om att vi även jämnsides med MediYogan, kan etablera en yoga inom vården med fokus på aktiv rörelse.

Min tro är vi på något sätt är skapta för rörelse, och att det är ett redskap som alltid ska finnas med för att hjälpa oss genom livet. När man ser på hur cellerna i kroppens vävnader kommunicerar, så är det genom belastning. Det lättaste sättet för oss att påverka cellerna är alltså genom att applicera kraft genom rörelse. Det är med rörelse vi på så vis kan påverka cellerna till läkning och uppbyggnad, till att skapa kroppslig kontakt och medvetenhet men även påverka nervsystemet till att tillåta en funktionell förändring att ta plats.

Samband mellan smärta och kroppsmedvetenhet
En vanlig orsak varför många söker sig till fysioterapi men även yoga, är någon typ av smärtproblematik. Smärta i sig är ett komplext biopsykosocialt fenomen, där kroppsliga upplevelser, relationer och arbetslivet påverkar. Det är därför svårt att påvisa endast en nämnare som orsak. Det görs dock allt mer forskning på sambandet mellan smärta och nedsatt kroppsmedvetenhet. Om det är så att nervsystemet upplever delar av kroppen som skuggsatta, kan en förvirrad reaktion på det hela faktiskt resultera i en smärtreaktion. Det finns dock numera resultat som tydligt påvisar att kroppsfokuserad mindfulnessträning är effektiv vid behandlingen av smärta.

Med fokus på stöd samt rörelseapparaten
Eftersom den medicinska yogan banat väg för yogan inom vården, så finns även nu en efterfrågan på yoga med fokus på stöd och rörelseapparaten. Det är utifrån den efterfrågan som vi på Nordiska Yogainstitutet tillsammans i ett team av olika specialkompetenser, har tagit fram Viryayoga Rehab där rörelse med en grund i beprövade metoder kan synkroniseras med andning, kroppsfokuserad mindfulness och meditation. Det är systematiserad yoga som använder sig av ett rehabiliterande tillvägagångssätt i syfte att stärka och hjälpa kroppen till att återfå fysisk funktionsförmåga.

Att arbeta utifrån ett rehabiliterande och även skadeförebyggande tillvägagångssätt är något som jag tror att vi allmänt i yogan kunde dra nytta av, trots att vi inte lider av några fysiska symptom. Ofta ligger ett stort fokus i yogan på själva slutpositionen, men både från ett rehabiliterande och skadeförebyggande perspektiv fokuserar vi istället på själva förflyttningen till och från en position och på kontrollen i själva utförandet. Vi jobbar på så sätt väldigt mycket med repetitioner för att sen lättare kunna klara av liknande rörelse i vardagen. Om en axel smärtar när du lyfter armen ovanför huvudet, så är det till stor del just den rörelsen man till en början vill bryta ned för att småningom hitta en fullt kontrollerad och smärtfri rörelse.

Variation förnöjer
Att närma sig yogan från ett rehabiliterande tillvägagångssätt väcker förstås en del frågor. Vi gör mycket i yogan som vi sist och slutligen kanske inte har så stor nytta av i vardagen. Det behöver inte betyda att plötsligt undvika en grupp av vanliga yogapositioner, men istället fråga sig hur de kan genomföras på ett sätt som stärker och gynnar personen i fråga. Vi ska också komma ihåg att kroppen i slutändan blir bra på det som vi gör mycket av. Om vi alltid bara står i samma yogapositioner gång på gång, kommer vi småningom att bemästra just dem, men nödvändigtvis inte så mycket annat.

Vardagen är fylld av förflyttningar, och det är oftast i samband med dem en skada uppstår. Därför kan det vara en idé att jobba med en yoga där fokus ligger på kontrollen under förflyttning till en position, och även ur den.  Om yoga utifrån ett rehabiliterande perspektiv når vården och friskvården fullt ut är fortfarande ett pågående projekt. I slutändan handlar det om att göra yogan tillgänglig och fungera så ändamålsenligt som möjligt, vare sig vi är terapeuter eller inte.

Varma hälsningar,
Robin

Lästips

Om Robin Tåg

Robin är leg. fysioterapeut, cert. Viryayogalärare (ERYT 200) och cert. FRC™ Mobility Specialist. Han arbetar till stor del med aktiv rörelse som redskap i rehabiliterande och skadeförebyggande syfte, med fokus på ledhälsa samt funktionell rörlighet och styrka. Robin håller regelbundet yogaklasser och workshops i Stockholm och runt om i Sverige. Han är en av huvudlärarna och delägarna på Nordiska Yogainstitutet där han undervisar i asana, biomekanik och anatomi samt arbetar med Viryayogans konceptutveckling. Läs mer om Robin på hans hemsida, och här kan du läsa mer om Nordiska Yogainstitutet och Viryayoga!

Foto: Malin Wittig

Öppna inlägget
Motverka smärta & värk i vardagen

Motverka smärta & värk i vardagen

26 oktober 2016 | Av
Yogobe

Alla får vi ont i kroppen någon gång under livet. Ibland återkommande smärta i samma kroppsdel, ibland enstaka gånger i olika delar av kroppen. Orsakerna till denna smärta är självklart helt olika och skiljer sig från individ till individ. Här berättar naprapaten Rebecca Carlowitz om vad smärta och värk oftast beror på och vad man kan göra åt det.


I dagens 24-timmarssamhälle är en av de vanligaste orsakerna till smärta statiska sittställningar i våra arbeten. Smärtan kan vara övergående, men nästan lika ofta kan den vara seg, ihållande och till och med bli kronisk. De vanligaste smärtorna jag möter finns i nacke, ländrygg, axlar och huvud. Hur jag behandlar dessa i mitt arbete som naprapat är en sak, men det jag vill trycka på är varför patienten har ont! Samt vad vi själva kan göra för att undvika smärta, eller bryta en redan uppkommen smärta.

Det finns alltid en orsak till smärta i kroppen
När smärta i kroppen uppkommer behandlar vi den på olika sätt. Med smärtstillande tabletter, med vila, med manuella behandlingar, med träning, med yoga och så vidare. Men många blir frustrerade av sin smärta då den inte släpper. Förutom min manuella behandling försöker jag även få personen att inse och förstå vad som föranlett smärtan. Det kan vara ett enstaka tillfälle som utlöst den, men oftast är det statiska, repetitiva, ergonomiska ställningar i arbetet som leder till smärta i kroppen.

Hur gör man för att minska smärta?
Ofta är svaret enkelt; rör på dig, kom ur det statiska, inse vilken träning din kropp behöver, se mönstret i dina rörelser och anpassa arbetsplatsen och rörelser efter dina behov. Det kan även vara bra att göra en kroppsanalys, en arbetsplatsanalys, anlita en personlig tränare samt skaffa sig nya rutiner. Det låter kanske lätt, men det är det inte alltid. Det gäller att hitta något man gillar att göra, det gäller att hitta kontinuitet, det gäller att bryta gamla osunda vanor och hitta goda nya. Det kan krävas en hel del ambition och hängivenhet.

Frälst i yoga och pilates
Som en kroppsmedveten naprapat som tränat hela mitt vuxna liv har jag haft svackor, hittat nya vägar och nya träningsformer, allt för att undvika smärta som i mitt fall suttit i ländryggen och ena axeln. Jag har testat det mesta, från löpning, olika gruppträningsklasser, crossfit till klassisk styrketräning. Sedan några år är jag helt frälst i yoga och pilates. Dessa träningsformer kompletterar varandra enligt mig. Olika typer av människor behöver olika mycket av dessa.

Är du nybörjare till yoga?
Då är mitt tips att du går igenom tekniken och grunderna, kanske till och med tittar igenom en film innan du väljer att följa passet. Hasta inte till de svåra och tuffaste passen. Ett steg i taget. Känns det konstigt, pausa, backa och gör igen. Det kan kännas ovant och obekvämt samt jobbigt, men aldrig göra ont!

Videorekommendationer för att få igång kroppen 
 

https://yogobe.com/se/videos/8et7

https://yogobe.com/se/videos/5h7t

https://yogobe.com/se/videos/yj4y|Hillevi Borga|Fysioterapiträning - Stärk din kärna 1: Stärk upp kroppen på djupet genom att lära dig basen i core-neutral ryggrad.

https://yogobe.com/se/videos/27bz

https://yogobe.com/se/videos/w2p7

https://yogobe.com/se/videos/79108477

Varma hälsningar,
Rebecca Carlowitz

Vill du veta mer om mig som naprapat? Besök gärna min hemsida.

Lästips om smärta

Om du inte är inloggad kommer du bara kunna se en minut av våra videos. Har du redan medlem hos Yogobe? Logga in. Annars kan du enkelt och lätt skapa ett konto hos oss och utforska tjänsten helt gratis under 3 dagar utan bindningstid.

Öppna inlägget
Symmetriska rörelser för friska leder

Symmetriska rörelser för friska leder

15 september 2016 | Av
Yogobe

Har du olyckliga, stela höfter? Är din ljumske grinig i vissa positioner? Känner du smärta i dina knän? Dessa symptom kan vara kopplade till en dysfunktion i SI-lederna som fäster överkroppen till underkroppen. Här berättar naprapaten och yoginin Rebecca Carlowitz om de viktiga SI-lederna – så du kan lära dig mer om benen du sitter på och allt det fantastiska arbete de gör.


Hur ser anatomin ut? Vad är det som gör detta område så sårbart? Sacroiliacaleden, eller SI-leden, sitter vid sidan av korsbenet som länkar benen, vid botten av ryggraden strax ovanför svanskotan, till bäckenet. Funktionen är att kompensera den tunga lasten från bålen ut i benen och att fästa överkroppen till underkroppen. SI-lederna har ett mycket begränsat rörelseomfång och ett stort nätverk av ligament och muskler arbetar tillsammans för att hålla lederna och bäckenet stabilt.​

Vanliga orsaker till skador till SI-lederna
Eftersom SI-leden är smärtkänslig kan ny eller annan smärta manifesteras i flera andra områden på en gång. Smärtan projiceras. Detta gör det svårt att hitta den exakta orsaken till smärtan. Men har man haft en traumatisk skada, artros, graviditet och i viss mån även ärvd problematik kan detta ge sig till känna långt innan du började din yoga, och har du det måste du utöva yoga med stor medvetenhet.

Yogis hittar ständigt nya och spännande sätt att sträcka och tänja sina kroppar på. Emellertid kan den absolut överrörligaste av kroppar ha svårt att urskilja när den INTE ska tänja på gränserna för flexibilitet och när man i stället bör undersöka värdet av gränserna, jorda sin kropp och bygga styrka.

Vissa kroppar kan lätt sträcka sig förbi punkten för säkerhet (muskelspänning, muskelaktivitet) och in i riskområdet för att bryta ner bindväv (ligament). Dessa områden med många blodkärl bryts då ned, läker inte lika lätt som muskler gör; istället förlorar de elasticitet – vilket resulterar i mindre stabilitet eller ännu värre, återkommande skador.

Checklista för frisk yoga
Det som kan läka kan också göra ont i det här fallet. Asymmetriska former och vändningar kan ge lindring och förebygga framtida SI-ledsproblem, men just dessa former kan också orsaka skada eller förvärra redan existerande situationer.

Här är en snabb checklista för att hålla din yoga frisk och optimal för SI-lederna:

  • Värm upp innan du gör djupa framåtfällningar, vridningar eller bakåtböjningar
  • Våga testa modifieringar såsom att mikroböja knäna i framåtfällningar eller att sitta på block/filt i sittande framåtfällningar.
  • Gör alternativa asymmetriska positioner ofta, balansera höger och vänster sida ofta. Din ryggrad längtar efter symmetri. Detta gäller såväl framför skrivbordet när du vanemässigt korsar benen varje gång du sitter, eller när du slänger upp väskan på samma axel varje gång.
  • Undvik att hålla andan under asanas eftersom det begränsar tillgång till de nödvändiga coremusklerna i transversus abdominis, de tvärgående bukmusklerna, som behövs för att stabilisera korsbenet.
  • Håll bäckenet i friläge under vändningar, håll höfterna i kvadrat när du står och känn båda sittbenen när du sitter.
  • Kom ihåg SI-ledernas dubbla behov av både utrymme och rörelse, även om rörelsen är relativt liten.

Utforska din naturliga rörelseförmåga och låt andningen guida dig in och ut ur varje kroppshållning. Tillåt ingen att pressa in dig i former din kropp känner sig obekväm med. Tänk på att när kroppen signalerar med smärta, då pratar den med dig på sitt språk – den ber dig att lyssna och backa.

Många utövare söker hjälp för problem i SI-leden när den manifesterar problem eller smärta, men kom ihåg, kunskap är makt i det här fallet, vi kan alla lära av varandra. Var rädd om ditt bäcken, dina viktbärande leder mellan korsben och höftben, lyssna på just dina begränsningar, pressa inte din kropp till något den strukturellt inte är kapabel till.

Oavsett om du lider av någon skada/smärta eller om du är smärtfri i din yogaresa, ge lite extra uppmärksamhet till det viktiga korsbenet, lederna som omgärdar det mot höftbenen och mot din ryggrads justering.

Varma hälsningar,
​Rebecca

Videorekommendationer

Yogobe Video: ceyh Yogobe Video: ym3b

Yogobe Video: 8m8b Yogobe Video: 5h7t

Lästips

Vill du veta mer om Rebecca som naprapat? Läs mer på hennes hemsida.

Öppna inlägget
I huvudet på en yogalärare: Happy hips - på riktigt, del 2

I huvudet på en yogalärare: Happy hips - på riktigt, del 2

03 augusti 2016 | Av

Förra veckan fick ni följa med mig in i mina funderingar runt vad höftöppnare egentligen är och hur vi bör börja fundera på hur vi faktiskt jobbar med våra höfter i vår yogapraktik. I denna andra del på temat så vill jag ta dig med på en djupdykning in i höftens anatomi, biomekanik och hur höften fungerar utifrån detta perspektiv. Dessutom kikar vi närmare på positionen Duvan, och hur vi kan jobba med våra höfter på mest skonsamma och effektiva sätt i denna position. Häng på och utforska dina höfter, på riktigt! 


Detta är andra delen av två på temat Happy Hips - på riktigt, läs del 1 här! 

Höftens anatomi
Anatomi handlar om läran om kroppens strukturer med utgångspunkt i dissektion och separation av delar. Vi kan titta på kroppens anatomi utifrån en generell bild, men vi ska också komma ihåg att vi alla har skillnader och individuella anatomiska förutsättningar som också kan förändras över tid. Exempelvis har vi olika former och storlekar på vårt bäcken samt höftleden som har olika djup vid ledpanna och insättning. Det ger oss olika förutsättningar för rörelse.

Området kring våra höfter består av vårt bäcken (höftbenen och korsryggen) och våra lårben som fäster in mot varandra och skapar tillsammans höftleden. En höftled ska kunna böja sig framåt, bakåt, lyfta ut åt sidan och in mot mitten samt rotera både inåt och utåt. Tillsammans med resterande bindvävsstrukturer, muskler och så vidare är höften en stabil och stark kroppslig struktur. 

Höfternas rörelser är i sin enkelhet smått magiska. Det är de som tar oss framåt, då höfterna fungerar som kroppens motor i rörelse. Att vi kan böja och sträcka i höften är ett av de mest grundläggande rörelsemönster vi har. Eftersom höfternas rörelse är så central i våra kroppar är de även tydligt kopplade till vad vi har för tendenser i andra delar av kroppen.

Biomekaniken
Biomekanik handlar om läran om hur krafter påverkar biologiska system som exempelvis den mänskliga kroppen. I kontexten yoga och rörelse handlar det därför om hur mekaniska krafter påverkar struktur, funktion och rörelse i kroppen.

Exempelvis vill jag påstå att höfterna är ett viktigt centrum för rörelse på grund av sin placering mellan ryggrad och ben. Benen fungerar som en hävarm från ryggraden och höften blir den centrala brytpunkten för vridmomentet. Därför är en stark, stabil och effektiv höft viktigt i kraftutvecklingen vid exempelvis gång och löpning. 

Krafter och dess riktningar
Det finns olika typer av krafter: Tyngdkraft, muskelkraft och extern kraft som exempelvis en yttre vikt. Dessa krafter kan belasta kroppens strukturer i olika riktningar.

Belasta kroppen och dess strukturer i alla riktningar för att vara stark i alla riktningar eftersom de anpassar sig efter vad som efterfrågas av dem. Det handlar bara om hur. Då kommer även faktorer som mängd, plats, duration, frekvens och hastighet ha inverkan. Du kan jobba med muskelstyrka både excentriskt (från mittpunkten), koncentriskt (mot mittpunkten) och isometriskt (statiskt). 

Överbelastning
De kroppsliga vävnadernas beteenden är beroende av stress (belastning) och deformation (riktning och hur vävnaden formas av belastning) samt tid. Om jag ska definiera stretch så handlar det om en struktur där kraften drar två punkter ifrån varandra (så kallad tensile load) vilket är vanligt att göra i mjuka vävnader inom yogans asanapraktik. Dock vill jag här referera till vad som kallas “progressive overload”, principen för överbelastning. Den innebär att du måste överbelasta en struktur för att den ska anpassa sig till den nya kraften och bli starkare. Om du underbelastar kommer strukturen bli svagare och om du överbelastar för mycket kommer du skada strukturen.

Viskoelasticitet
När du jobbar med stretch i mjuka vävnader som har viskoelasticitet finns det en sak att ta hänsyn till, nämligen att tidsaspekten inte är linjär. Det vill säga om du belastar något med viskoelasticitet kommer den, precis som en utdragen godisskumbjörn, fortsätta ge med sig hela tiden du belastar. Även om belastningen hela tiden är densamma. 

Stärk dina höftstrukturer i yogan
Alltså kort och gott, vi vill stärka höftens strukturer. Då måste vi jobba med en väl avvägd belastning (progressive overload) i alla riktningar och ta hänsyn till tid. Problematiken i yogan är att vi gärna snöar in på en kraftriktning, nämligen stretch (tensile load). Men för en stark höft behöver vi fousera på alla riktningar. Utmaningen är att med den kroppsegna muskelkraften och tyngdkraften också jobba med de andra riktningarna och vinklarna. Det går, du måste bara klura lite. 

Ett vanligt exempel

Duvan - Pigeon pose - Eka Pada Rajakapotasana

/system/media_objects/images/cf3/e34/01-/original/Poses_1200x600_0000s_0062_DSC_2203.jpg?1464263225

Denna position är en vanlig företeelse under benämningen “höftöppnare”. För det första skulle jag vilja påstå att det även är en bakåtböjning som konsekvens av den stora bakåtsträckning (extension) som krävs i höften på bakbenets sida. Den främre benets höft är i en utåtrotation, lyft åt sidan (abduktion) och böjd framåt (flexion).

Vanliga situationer på yogamattan vid denna position:

  1. De flesta av oss kommer inte ha den rörligheten i bakbenets höft och därför tar vi vanligen ut rörligheten i ländryggen istället och komprimerar denna del. Det gör att du går miste om möjligheten att skapa en mer funktionell och stark höft för fokus hamnar annanstans.
  2. En annan vanlig variant är att lägga sig ned med överkroppen i en framåtstupa position och slappna av. Det innebär att positionen bli passiv. Genom att göra den passiv kommer vi gå miste om möjligheten att stärka höftens strukturer som vi gör genom muskelkraft. Det innebär också att de mjuka vävnaderna och dess viskoelasticitet pushas beroende på tid du är i positionen. Det behöver inte innebära någon fara i sig. Men frågan är vad det ger dig? Personligen ser jag inte någon fördel i att placera hela sin överkropps vikt på en avslappnad led. Det som det möjligen kan skapa är en ökad flexibilitet i höftleden. Men om du inte aktivt kan använda den rörligheten skulle jag vilja påstå att den är onödig då du inte “äger” den.

/system/media_objects/images/b9c/d99/e7-/original/Poses_1200x600_0000s_0061_DSC_2206.jpg?1464263264

Hur kan du göra istället:

  1. Luta överkroppen framåt en aning för att minska utsträckningen (extensionen) i benet bakåt. Du kan exempelvis hålla händerna på klossar eller placera överkroppen mot en stol. Behåll kroppen aktiv.
  2. Börja aktivera strukturerna i området kring höften. Du kan exempelvis använda golvet som motkraft och pressa benen lätt mot golvet för att få ett lyft uppåt.  Att jobba dynamiskt är också ett bra alternativ.
  3. Välj ett alternativ med mindre belastning. Exempelvis lägg dig på rygg och efterlikna frambenets position och jobba aktivt med muskelkraft.

“Balanced range”
Alla behöver inte vara tokmobila för att kunna leva hälsosamt med sin kropp i sin vardag. Om du är ballerina eller gymnastyogi kan det definitvt finnas en vits med att stärka kroppen samt pusha dess ytterlägen. Men om du inte siktar mot det, ja då kan du helt enkelt nöja dig med en mer balanserad mobilitet och mindre ROM i dina leder (range of motion). Träna då mobilitet i mindre omfång för ledhälsans skull. 

Anatomi och Biomekanik 2.0
Kunskaperna inom både anatomi och biomekanik med sina förgrenade kunskapsfält är under utveckling och mycket har hänt på sistone. Framförallt kommer mycket hända framöver. Det ser jag fram emot. 

Jag skulle kunna inkludera ännu fler perspektiv i detta inlägg, men detta får räcka för denna gång. Och jag vill påminna om att jag här har utgått ifrån ett anatomiskt och biomekaniskt perspektiv, så mycket vi vet hittills. Ibland upplever jag att vi tror oss veta mycket om kroppen och dess mekanismer, men egentligen vet vi ganska lite. Utifrån det, menar jag, att vi bör förhålla oss till kroppen och kunskap med ödmjukhet. Med kunskapens utveckling kommer vi göra nya upptäckter som kompletterar det vi redan vet men som också utmanar. Sällan sker paradigmskiften, det mer troliga är att vi bygger på de modeller vi redan påbörjat. Men vem vet, om några år kanske vi säger något helt annat. 

Lästips

Videorekommendationer

Yogobe Video: 87gs Yogobe Video: 7rb3 Yogobe Video: 1na4

Foto, huvudbild: Malin Wittig

Öppna inlägget
Vad är smärta?

Vad är smärta?

13 april 2016 | Av
Yogobe

Läkaren och yogaläraren Erik Myrberg berättar här om smärta, hur det kan kännas och vad som händer i kroppen när vi upplever att det gör ont. 


Vad är smärta?

Några av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till yogan är smärta och stress. Jag har tidigare skrivit om problem i nacke och rygg, men tänkte nu att jag skulle dela med mig lite mer om smärta i allmänhet, och dess koppling till psykiskt mående i synnerhet.

För självhjälp vid smärta, har vi flera föreläsningar, klasser och övningar för olika behov, som kan lindra, hjälpa dig hantera och ibland bli fri från din värk.

De allra flesta människor har ont regelbundet och hälften av alla vuxna har någon typ av långvariga smärtor. Jag försöker undvika att använda ordet kroniskt, för att inte få människor att ge upp hoppet, och kanske få mer ont. De flesta tror nog att smärtor beror på något fel ute i kroppen, som man känner som smärta. Sanningen är dock mycket mer komplicerad än så.

Det finns ett extremt sällsynt tillstånd som gör att människor inte alls kan känna smärta. De brukar skada sig i väldigt stor utsträckning, särskilt som barn, och riskerar hemska olyckor, eller att inte märka när de är sjuka. Smärta är alltså en viktig funktion i sinnet hos människan, och ibland ett tecken på att något är fel. Det är dock jätteviktigt att veta att det inte alltid betyder att något är skadat eller sjukt i kroppen.

Den gamla synen på smärta

När smärtreceptorer ute i kroppen stimuleras av exempelvis en skada går en elektrisk impuls upp genom nervcellen. Till exempel om du skär dig i foten stimuleras den sortens nervceller som är smärtreceptorer vid skadan. Nervcellen är jättelång, går till bakre delen av ryggmärgen, och signalen kopplas om till en annan nervcell där. Impulsen går upp till hjärnan och hjärnan märker att vi har ont. Man kan blockera signalen med exempelvis lokalbedövning, eller om man har en skada på nerven. Då kan inte smärtsignalen passera, och hjärnan märker inte - du märker inte - att något är skadat.

Den här enklare synen på smärta är inte fel. Den förklarar mycket men stämmer inte alltid. Det är mer komplicerat än så!

Den nya synen på smärta

I ryggmärgen där signalen passerar från en cell till en annan finns också andra nervceller. Det är nervceller som styrs uppifrån hjärnan och som kan dämpa signaler på väg upp från kroppen till hjärnan. De kan aktiveras exempelvis av att vi mår bra, är lugna, tänker på annat eller av känselimpulser från andra områden. Det är anledningen att många spontant nyper, gnider eller masserar sig själva när de har ont. Samma sak händer i hjärnan. När du är distraherad, väldigt motiverad eller bara mår väldigt bra uppfattar inte hjärnan smärtimpulsen utifrån kroppen lika tydligt. Det här är så effektivt att personer trots en skada kanske inte alls upplever smärta. Det finns kända videoklipp exempelvis på idrottsmän som bryter ett ben men först inte märker det, för att de en liten stund är helt fokuserade på annat.

Smärta är en funktion i hjärnan

Exemplen ovan är bara några få som visar att smärta är något komplicerat. Det är inte så enkelt att en skada i kroppen ger upphov till att du känner smärta. Smärta är något som uppstår i ett samspel mellan hur din kropp och din hjärna mår. Om du är glad eller ledsen, fokuserad på smärtan eller distraherad, om du är rädd för att smärtan är farlig eller inte, allt spelar roll! Smärta är alltså något som involverar såväl din kropp som dina känslor och tankar. Det är särskilt viktigt att veta om du har, eller jobbar med personer som har långvarig smärta. Det kan vara extra intressant vid exempelvis whiplash-händelser, huvudvärk eller fibromyalgi. Här är yogan guld värd. Yogan kan ge en djup kroppskännedom, och kombinationen av rörelse, nedvarvning, andning och meditation kan vara fantastiskt effektiv.

Lästips runt smärta

Övningar för att hantera smärta

I våret videobibliotek finns flera föreläsningar, klasser och övningar som hjälper dig hantera olika typer av smärta och ibland bli fri från den.

Yogobe Video: b92c Yogobe Video: 8ur3 Yogobe Video: 7w2u Yogobe Video: 8ge7 Yogobe Video: f6w4 Yogobe Video: c4g7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Om Erik Myrberg

Erik Myrberg har praktiserat yoga sedan tonåren, och undervisat sedan 2007. Han är läkare och arbetar med reumatologi - immunförsvar, inflammation och ledsjukdomar. Erik är en de få i Sverige som är utbildade som Anusarainspirerade (™) yogalärare, men är också intresserad av Jivamukti (™) och studerar just nu Embodied Flow (™). Han undervisar på flera medicinska utbildningar, är lärare i anatomi på yogalärarutbildningar, och svarar på frågor om yoga och medicinsk vetenskap på Yogobe.

Eriks undervisning präglas av humor och värme, och han brinner för att förmedla sin kunskap på ett lättillgängligt sätt. Han är en andlig yogi som vet att yoga kan vara meningsfull på djupet, utan att för den sakens skull präglas av myter och pseudovetenskap. Han hoppas och tror att meditation och yoga inte behöver utesluta kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt. Bland hans främsta lärare är Anja Bergh, Tara Judelle, Sianna Sherman och Cat Alip Douglas.

Erik har öppna yogaklasser på Endorfin i Lerum, och om du vill komma i kontakt mer Erik som föreläsare eller för en utbildning, kontakta honom per mail.

Öppna inlägget
Fråga Yogobes expert: Svar om rygg- & nackproblem

Fråga Yogobes expert: Svar om rygg- & nackproblem

01 mars 2016 | Av
Yogobe

Nyligen fick ni som medlemmar möjligheten att ställa frågor om nack- och ryggproblem till vår expert Erik Myrberg – läkare och yogalärare. Detta är en del av vår serie Fråga Yogobes expert där vi vill ge stöd och råd för ett mer hållbart liv. Här berättar Erik mer om olika problem och skador som kan uppstå i nacke och rygg, självklart svarar han även på era frågor.  


Smärta i nacken och ryggen är vanligt

Smärta i nacken och framför allt i ryggen är extremt vanligt.  I tonåren har många ont i ryggen, därefter kommer ett litet fritt intervall i äldre tonåren och i tjugoårsåldern när folk brukar vara besvärsfria. Sedan när människor är trettio, fyrtio och uppåt blir ryggsmärtor vanligare igen. Det hänger mycket ihop med stillasittande och verkar oftast uppstå i något slags samspel mellan ligament, muskler och nervsystemet. 

Kortvariga besvär – ryggskott och nackspärr
Plötslig skarp smärta i ryggen eller nacken kallas ofta ryggskott eller nackspärr. Jag har hört kollegor skämtsamt föreslå att nackspärr ska heta nackskott eftersom tillstånden är så lika, men det låter ju fruktansvärt! Kanske vore det bättre att kalla ryggskott för ryggspärr istället? Fastän smärtan är så skarp att man tror att den sitter i skelettet sitter den i musklerna. Det brukar försvinna på någon vecka men kan bli bättre snabbare av att röra sig mycket. Gör försiktiga små rörelser, ganska långsamt, till smärtgränsen. Utmana smärtgränsen allt eftersom med många repetitioner. Gör det i några minuter varje timme. Receptfria smärtstillande är bra för att de hjälper en att röra sig mer naturligt. 

Utredningar och behandling av besvär
Vanlig röntgen hjälper sällan särskilt mycket för att ställa diagnos vid ryggsmärtor, om man inte tror att någon har benskörhet och att det blivit en fraktur i en ryggkota. Det heter kotkompression och drabbar mest äldre, framför allt kvinnor, och kroniskt sjuka. Smärtor som blir sämre av vila, bättre av rörelse och väcker en på natten kan tyda på reumatiska ryggsjukdomar med inflammation. Smärtor som strålar ner i något ben – ischias – kan tyda på diskbråck. Om man har domningar i underlivet, eller svårt att kissa etc måste man absolut söka till akuten, då kan ryggmärgen vara påverkad. Annars kan man söka en läkare eller fysioterapeut=sjukgymnast. Det behövs ingen remiss dit och det kostar 80 kr. 

Diskbråck
Lösningen på diskbråck är oftast sjukgymnastik, och på 6 veckor har de flesta blivit mycket bättre. Operation behövs sällan. Bland medelålders och äldre har oerhört många diskbråck, och om man gör magnetkameraundersökningar (MR) på äldre utan ryggsmärta har jättemånga diskbråck. MR är alltså inte någon perfekt undersökning, och det är främst något man gör inför operation. Det är alltså – hur konstigt det än låter – inte alls säkert att det man ser på MR-bilderna har något samband med smärtan. 

Skolios
Att ha en sned rygg  (skolios) är inte farligt om det inte är väldigt uttalat. Personer med lite eller måttlig skolios har inte mer ont i ryggen än andra. Det är okej att vara sned, och vi människor är olika – även på insidan. I några av frågorna nedan nämns MacKenzie-övningen som ofta är fantastisk vid diskbråck. Det finns även lite information om spinal stenos, och jag tror att många kan ha nytta av att läsa frågorna och känna igen sig!

Yoga - Grundläggande teknik för nackens och ryggens hållning
För att yoga ska vara bra för ryggen och nacken gäller att hålla en bra hållning och teknik. Det är svårt att säga vilka ställningar som är bra för vem, och det viktigaste är inte vad du gör utan hur du gör det. Bra grundteknik betyder oftast att du ska hålla ryggraden i en bra position i alla övningar. Tadasana – stående i bergets position – är den grundställning som du kan försöka härma även i andra ställningar.

Andas in och förläng sidorna av kroppen. Hitta en lagom svank, genom att tippa bäckenet lagom mycket. För många innebär det att dra svanskotan lite ner. Dra magen/sidan midjan bak och förläng nedre delen av ryggen för lite mindre svank. Håll det när du lyfter bröstet, flyttar axlarna bak och stabiliserar skulderbladen. Flytta bak halsen och öronen så att öronen är ungefär rakt ovanför axlarna. Sänk hakan aningen för att hålla nacken lång. Det här gäller i olika hög grad i alla positioner, men några av läsarna kommer behöva göra tvärtom! Experimentera dig fram med en bra lärare, och lycka till!

Hälsningar,
Erik Myrberg, Yogalärare & legitimerad läkare
 

/system/media_objects/images/ed9/074/bb-/original/Erik_myrberg_atros_yoga_yogobe.jpg?1456761304

Eriks svar på era frågor om nack- & ryggproblem

Fråga
För 16 år sedan tog krafterna slut och jag blev sjukskriven för utbrändhet och lättare depression, då tappade jag allt med träning och rörelse. Har en lätt skolios i nedre delen av bröstkotorna som gör att vänster ryggsida är starkare, bäckenet drar lite snett, har under åren försökt komma igång med träning igen men det resulterar oftast i spänningar i ryggen, särskilt mellan skulderbladen som resulterar i migränliknande huvudvärk. Lättare, lugna pass på Yogobe har gått bra. Hur gör jag för att komma vidare, vill gärna komma igång med lite mer fysisk träning då jag tappat all muskelstyrka (även mycket i vikt under dessa år). Ska jag stå ut med migränen och fortsätta ändå? Tack för ett bra forum och Yogobe! Med vänlig hälsning, Anette 

Svar
Hej! Kul att du vill börja träna. Det är nog precis det som behövs. Jag tror inte att det kan hända någonting farligt med tanke på de problem du beskriver. Många patienter berättar om att de är ojämna, sneda osv, men det har ofta ingenting alls att göra med att de har ont. Ofta är det svårt att veta orsaken till smärta. Särskilt skolios, sned ryggrad, är ett bra exempel. Vi människor är olika på insidan också, och de som har lite skolios har inte mer ont än de med rak ryggrad! Antagligen betyder din skolios ingenting särskilt. Det man kan veta säkert är dock att styrketräning och träning av kroppsmedvetenheten är fantastiskt effektivt mot smärta. Antagligen skulle du ha nytta av att lära dig bra styrketräning från grunden. Kanske med hjälp av en fysioterapeut (sjukgymnast) eller personlig tränare?
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Har ont i nedre delen av ryggen, kiropraktorn kallar punkten för piriformis. Han "knäcker" och det känns bra, två dagar senare är det tillbaka. Hur blir jag av med smärtan för gott? Har letat, men hittar ingen övning som hjälper mig. Mvh Cina

Svar
Hej! Piriformis är en muskel som sitter under sätesmuskeln, och bland annat har med rotation av lårbenet att göra. Den sitter inte i nedre ryggen. Piriformissyndrom kallas ibland falsk ischias, och kan ge utstrålande nervsmärta på utsida lår och i underbenet. Sjukgymnastik funkar ofta, och vissa behöver mer av töjningar, vissa behöver bli starkare i sätesmuskulaturen och lår. Jag har skrivit allmänt om rygg- och nacksmärta och förklarat varför knäckningar av en kiropraktor inte är en bra långtidslösning. Särskilt som kiropraktorn inte verkar ha förklarat för dig så bra vad det rör sig om. Detta tror jag att du skulle ha nytta av att läsa, och ditt fall är ett bra exempel för alla som vill lära sig mer. Hitta någon annan som kan hjälpa dig!
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag älskar att yoga men känner att min rygg tyvärr inte mår bra av det. Jag har en buktande disk mellan den nedersta kotan och har en slags överrörlighet i samma område, enligt min sjukgymnast. Min ischiasnerv värker också, mest på morgonen direkt efter att jag vaknat och gått bra. Jag bör därför inte göra djupa framåtböjningar. Tänka på att inte vara i ytterlägen utan att böja/ stretcha lugnt och lagom säger hon. Jag har provat detta men tycker ändå att jag får ont. Jag har oxå börjat stärka upp muskulaturen så att den blir mer liksidig. Det är så tråkigt att jag får ont eftersom jag verkligen gillar yoga och har tränat det cirka fem år. Har du något tips till mig om hur jag ska fortsätta med yogan? Bästa hälsningar Ulrika 

Svar
Hej! Jag tror att du skulle ha nytta av att lära dig mer om ländryggens position. När man står upp hamnar ländryggen hos de allra flesta i en liten svank. Att dra ner svanskotan, eller dra in magen kan ge ett stöd och göra den kurvan längre och mjukare. Det är för att få mer neutral rygghållning exempelvis i bakåtböjar. I framåtfällningar är dock tendensen hos de flesta att man hamnar i en kurva i ländryggen, så kallad kyfos. Då putar nedre delen av ryggen ut mycket. Anledningen till det är bland annat att hamstrings, musklerna på baksida lår drar i bäckenet och tippar bäckenet bakåt. Det är ofta inte bra vid buktande diskar. 

Övning: Stå i en stående framåtfällning med händerna på klossar och böjda knän. Lyft axlarna, titta snett fram och puta upp med rumpan så mycket du kan. Då hamnar nedre ryggen mer i neutral hållning, vilket inte trycker ut din disk. Det är guld exempelvis i framåtfällning och stående hund.
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag är en 48-årig tjej som har förslitningar i nacke och höger axel. Lider av stelhet och tinnitus. Finns det några speciella övningar som du tror kan hjälpa mig? Med vänlig hälsning, Marianne 

Svar
Hej! Jag vet tyvärr för lite om din axel och nacke för att kunna ge dig några råd. Läs gärna artikeln om artros, där jag förklarar varför det finns en del nackdelar med att kalla artros för förslitning. Bland annat att man lätt blir alltför rädd för att röra sig om man använder det ordet. Tinnitus har väldigt mycket med stress att göra, men det finns lite ovanliga sjukdomar som också kan ge tinnitus. Tinnitus ska man söka läkare för om det kommer plötsligt, eller om man samtidigt har yrsel eller svårt att höra. Oftast fungerar dock avslappning, eller i mer allvarliga fall kognitiv beteendeterapi (KBT) eller antidepressiv medicin. Yoga och KBT har mycket gemensamt, och om du vill läsa om hur meditation, KBT och yoga hänger ihop har Josephine Selander skrivit en superbra bok - Yoga och ACT.
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag har haft besvär med min rygg i 18 år och det är en nerv som sitter i kläm och det börjar kännas att myror som kryper på axeln och lite neråt, eller börjar med magont, sedan går till nederdelen av ryggen och sitter på en punkt. Det varierar från sida till sida och när jag rör mig gör det jätteont. Det är fruktansvärt och ibland tar det några veckor innan jag känner mig lite bättre. Jag tar mycket medicin och använder olika salvor men det hjälper inte alls. I många år har jag gjort många olika övningar för att slippa denna ryggvärk men det är meningslöst och jag blir himla tacksam om jag får hjälp av er. Tacksam än en gång! Med vänlig hälsning, Laili 

Svar
Hej! Jag förstår verkligen att du har mycket besvär när jag läser det här! Jag har svårt att förstå utifrån din fråga om du fått detta utrett på något sätt, eller om man behöver göra några undersökningar. Vad gäller långvarig smärta är det verkligen besvärligt, och det är ibland omöjligt att veta var orsaken till problemet sitter. Kroppen och själen hänger ihop, och smärta och psykiskt illabefinnande är väldigt nära varandra. Jag menar absolut inte att du inbillar dig, det du känner är ju det du känner. Yogisk filosofi utvecklades under en tid när världen var full av lidande, och handlar i hög utsträckning om hur man kan hantera smärta och svårigheter. Psykologisk behandling och yogisk filosofi ligger också ganska nära varandra, och det handlar mycket om att inte bli ett med sitt problem. Personer som klarat sig ur långvarig smärta berättar ofta om hur smärtan inte försvann, men att de lärde sig hantera den och att smärtan liksom inte kändes lika nära då. Det handlar om att skapa lite distans mellan sitt Jag och kroppen, tankar osv - att förstå att smärtimpulserna är något du känner, och inte allt du är. 

Jag rekommenderar att du hittar en sjukgymnast eller läkare som är duktig på smärta. Det finns till och med sjukgymnaster som är utbildade i KBT, kognitiv beteendeterapi. Du behöver nog hjälp både för kroppen och ditt psykiska mående. Lycka till!
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag har fått diagnos artros i ländryggen mellan 3 kotor. Vilka yogaövningar kan hjälpa mig? Kan stress förvärra smärtan från artrosen? Med vänlig hälsning, Lotta

Svar
Hej! Mellan ryggens kotor finns facettleder som rör sig när man böjer, sträcker, sidoböjer och roterar ryggen. Där kan man få artros, och det känns ofta som ganska skarp och lokaliserad smärta vid vissa rörelser. På så sätt skiljer det sig från ryggskott, inflammation i muskler, diskbråck, inflammation i ryggradens leder osv. Om du vill veta mer om artros så har jag skrivit en liten text om det tidigare. Det är svårt att veta på förväg vilka övningar som kommer hjälpa, och jag tror att det handlar mer om hur du gör ställningarna än om vilka du gör. Var väldigt uppmärksam på precis vilken del av ryggen som rör sig när du praktiserar, och i vilken hållning du håller ryggen. Experimentera med att svanka mer eller mindre, magstöd, rotlås (udhyana och mula bandha), och hur du placerar övre delen av ryggen, axlar och nacke. 

Som svar på din andra fråga är svaret tveklöst ja! Samtidigt kan det vara så att det är skönt att hålla sig upptagen med arbete, sociala aktiviteter och annat som gör att du inte har tid att fokusera så mycket på smärtan. Balans mellan utmaningar och vila är som du så klart vet bra för kropp och själ!
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag har långvarig svår smärta och värk i nacke (axlar) och rygg (höfter) från whiplashskada. Blev lite bättre av yin och restorative yoga. Fysisk yoga går inte. Problemet är att jag inte kan göra övningar som låg kobra t.ex. då den hjälper bra för ryggen men då ger den spänningar i nacke skuldror axlar och jag blir sämre där. Gjorde MR nyligen och den visade förslitningsskador i nacke och rygg. I ryggen även en disk som buktar ut och på ett annat ställe begynnande diskbråck. Vad kan jag göra för yogaövningar som kan hjälpa? Känns hopplöst just nu för det känns som att jag inte kan göra några alls nästan. Sitta i meditationsställning förvärrar. Kan ens en utbuktande disk- och förslitningsskador läka? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Helena

Svar
Hej! Tråkigt att höra om hur mycket besvär du har! Jag blir dock lite trött och upprörd över att du har fått höra att du har förslitningsskador, när de borde använt ordet artros. Jag förstår att sjukvårdspersonal vill använda vardagssvenska för att förklara saker, men risken när man översätter artros till förslitning är att det är lätt att tro att något är utslitet - vilket bara delvis är sant - och att rörelse och träning förstör det ännu mer. Läs gärna min tidigare text om artros!

En annan sak som är viktig för dig att veta är att utbuktande diskar och större diskbråck absolut kan läka. Jag är dessutom inte alls säker på att den buktande disken har någonting att göra med dina smärtor, och varför förklarar jag i den längre texten den här veckan. Det betyder att det finns allt hopp i världen om att du ska få bra hjälp mot dina bekymmer! Gå till en sjukgymnast. Skaffa en bra yogalärare, och ta gärna privatklasser så kan du experimentera dig fram till vad som fungerar. Det finns inget som säger att du måste sitta i “meditationsställning” för att meditera. Lycka till!
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Min mamma fick för ett år sedan diagnosen Spinal Stenos. Hon har även förskjutning av kota 4 och 5 och artros. För ett år sedan hade hon även diskbråck, vilket jag misstänker har läkt av sig själv, eftersom hon idag inte har någon akut smärta (inte dagligen i alla fall). Hon har levt ett aktivt liv och motionerar med PT och spinning totalt två gånger i veckan samt joggar i grupp cirka 40 minuter i veckan. Mamma känner ofta att benen känns tunga och har blivit avrådd från yoga vilket jag själv är övertygad om är fel och snarare handlar om att hitta en yogaform som PASSAR. Att utesluta ALL yoga tror jag bara är dumt. Hon har dock slutat med yoga för något år sedan och vill nu inte börja igen, med rädsla för att förvärra ryggvärken hon känner emellanåt. Hon har blivit avrådd från sin sjukgymnast att göra 'bakåtrörelser' och vara försiktig med löpning. Stämmer detta? Vilken typ av yoga är bra vid dessa diagnoser och besvär? Ibland känner hon av ryggsmärtor dagen efter joggingen men tycker att det är värt det eftersom det är så skönt när hon väl rör på sig. Kan detta förvärra spinal stenos? Frågan är; vad bör mamma undvika och vad kan hon göra för att förhindra att symptomen blir värre? STORT tack på förhand.

Svar
Hej! Först och främst vill jag säga att jag tycker att det är underbart för alla andra läsare att få höra att ett diskbråck läkte ut, för det är nämligen det de brukar göra. Spinal stenos är ett tillstånd där nervernas utgångar från ryggmärgen mellan ryggkotorna är trånga. Nerverna går ut på sidan av ryggen och bakom kotornas stora runda bitar  - “kotkroppen”. Det betyder att om man gör bakåtböjar blir utrymmet trängre och man kan få mer ont. Patienter med spinal stenos börjar ofta kuta/krumma ryggen, och det avlastar. Gör en bildsökning och titta på hur det ser ut! Du kan lita på sjukgymnasten. Det är alltid svårt att säga något definitivt om olika yogaformer då det finns tusentals yogalärare som hittat på sin egen yogaform, och det är omöjligt att hålla reda på dem. Jag rekommenderar istället att hon tar privatlektioner med en duktig lärare och berättar vilka tips hon fått av sjukgymnasten. Hon ska gå till en lärare som har ett absolut minimum på en 200-timmars utbildning. 

Det finns välgjorda vetenskapliga studier som visar att patienter med spinal stenos blir bättre av cykling, och vad gäller löpning får hon känna sig fram. Ofta är löpning på asfalt det första en människa inte klarar när hon får rygg- eller ledproblem, men man får pröva kortare distanser och se hur det går. Cykling är nog dock ett mycket bättre alternativ, delvis eftersom det blir mindre stötar, delvis pga den framåtlutade ställningen.
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag har i flera veckors tid haft en ömhet/smärta i nacken. Jag får ont när jag tittar upp och kan nästan inte slappna av alls p.g.a. smärtan. Titta åt höger går bättre än åt vänster och neråt gör inte alls ont. Massage hjälper för stunden och träna kan jag ganska obehindrat, men stretcha musklerna verkar inte heller hjälpa. Det är svårt att sova bra då alla ställningar utom ryggliggande gör ont (sover alltid på mage eller sidan annars). Jag har ofta muskelknutar mellan skulderbladen och ryggraden men den här nacksmärtan som är så öm hela tiden är ny. Tacksam för hjälp. Mvh Rebecka  

Svar
Hej! Det här kan jag absolut inte svara på i text. Gå till en läkare, eller kanske ännu hellre till en sjukgymnast. Du behöver inte remiss till sjukgymnasten och det kostar 80 kronor.
Varma hälsningar, Erik

Fråga
När jag böjer nacken bakåt i t.ex. kamelen eller fisken blir jag alltid väldigt illamående. Fick höra av en yogalärare att det kan bero på en förträngning (?) mellan två kotor i nacken. Då jag böjer nacken bakåt skulle då detta förvärras och därför ge upphov till illamåendet. Stämmer det? Och finns det i så fall något att göra för att "öppna upp”? För jag tror inte på att det beror på obearbetade konflikter i det förflutna. ;) Allt gott! Vänligen, Sanna 

Svar
Hej! Jag tror inte heller att det har med obearbetade konflikter att göra! Det är inte omöjligt att det har med någon förträngning att göra, men det är svårt att svara på utan mer frågor och undersökning. 
De flesta människor böjer bakåt nästan enbart i översta leden i nacken i de här ställningarna. Jag tror att du skulle ha stor användning av två hållningsprinciper som finns i många olika tekniska/ergonomiska yogaformer. I Anusarayogans hållningsprinciper kallas för skulderloop/axel-loop och skall-loop. För att inte bara ta bakåtböjen längst upp i nacken, sänk hakan lite närmre halsen, flytta öronen och halsen rakt bak och sänk skulderbladen. Lyft sedan bröstet, också kan du göra om rörelsen igen. Hals och huvud bak,  skulderbladen ner och in mot mittlinjen, bröstet upp. På så sätt blir bakåtböjen mer av en kurva genom hela nacken än som en vikning längst upp. Det är mycket vackrare, huvudet blir mer som en naturlig förlängning på ryggraden, och det känns fantastiskt!
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Känns som jag behöver hänga ut nacken åt olika håll med huvudets tyngd. Om jag lyckas så känns en lättnad och jag känner mig mycket piggare...Skulle nog behöva veta hur jag bäst gör det plus att nog hela ryggraden skulle behöva sträckas ut. Tacksam för idéer om hur åstadkomma detta på bästa sätt! Tack på förhand! /Lena

Svar
Hej! Jag tycker att det låter som att du redan är på rätt spår. Du kan nog ha stor nytt av att jobba med andningen och flytta andningsrörelserna till den delen av bröstet där stelheten känns. Gör det som känns skönt, och pröva några av de nackvideos som finns på Yogobe. Milla Floryd har ett superbra axelpass där jag är med på ett hörn, och Magnus Ringberg har också flera för nacke och rygg, för att nämna några.
Varma hälsningar, Erik

Fråga

Jag kan få huvudvärk som inte huvudvärkstabletter rår på. Jag har kopplat ihop det med att jag spänner nacken i vissa övningar eller om jag sitter lite kallt (drar upp axlarna...?). Samt att det verkar sitta under skulderbladen. Finns det övningar jag kan förebygga detta med? Med vänliga hälsningar, Katarina

Svar
Hej! Spänningshuvudvärk är en av de vanligaste formerna av huvudvärk. Den skiljer sig från migrän på så sätt att det gör ont på båda sidor, och vissa beskriver det som ett band, eller ett tryck. Det finns många orsaker, som tandgnissling på natten, sömnapné, synfel utan korrigering, stress osv. Ett besök hos läkare eller sjukgymnast kan behövas om du har mycket problem. En bra start för övningarna, är att göra alla övningar med en hållning med en lagom kurva i nacken, och öronen placerade ovanför axlarna. En dålig hållning kan nog leda till spänningar i fel muskler. Stretch av nacken, såväl som träning av skulderbladsmuskulaturen är nog en bra idé! Min egen favorit är delfinen, och att sedan trycka mig upp och ner ett antal repetitioner. Vi kallar det symaskinen. 

Fråga
Jag är ganska nybliven yogautövare, och tyvärr också ganska nybliven rygg/nackbesvärad... Inte så att jag tror att det har ett samband, utan besvären kommer snarare från stress. Men frågan, vad ska jag som nybörjaryogi främst tänka på vad gäller teknik i yogan, för att inte riskera att skapa spänningar och besvär i nacke och skuldror? Hälsningar Anna

Svar
Hitta en neutral hållning, där öronen är rakt ovanför axlarna, skulderbladen lite ned och lite dragna mot varandra ifall det behövs. Generellt sätt är det här svårt att förklara i ord, och som alla hållningsprinciper gäller det att inte ta i för mycket med varje enskild instruktion. Jag rekommenderar att du tar någon sammanhållen kurs, videoserie, eller live-lektioner. Kanske privat. 
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag har tidigare tränat pilates och det var mycket bra för ex skoliosrygg. Nu undrar jag hur yoga anses vara bra/ mindre bra för skoliosrygg rygg? Pilates är ju mer core än yoga, jag kör då hathayoga. Min rygg blir tröttare med yogan. Skulle vara intressant med en återkoppling kring detta. Vänligen, Susanne

Svar
Hej! Personer med lätt eller måttlig skolios har inte mer ont än andra. Det som gäller din rygg är antagligen samma råd som gäller alla ryggar. Experimentera med vad som är lagom svank och muskulärt stöd enligt texten ovan. De råden är bra för alla!

Fråga
Jag har sedan flera år tillbaka Ulcerös Colit samt problem med smärta från ländryggen ner i höger ben. Jag blir ”trött” i ryggen. Har lätt artros och hade ett diskbråck utan nervpåverkan år 2010. Jag är väldigt aktiv och tränar både styrka samt yoga. Har dock fått lägga jogging samt krävande pass med tex hopp åt sidan pga ryggen. Det går alldeles utmärkt att träna de passen men jag får så förbenat ont efteråt. Nu har detta problem eskalerat och jag kan vakna på nätterna av smärta i ryggen/höger sida ner i benet när jag vänder mig i sömnen. När jag är ute och går så känns benet trött. Jag har även en medfödd liten kotförskjutning i min rygg. Egentligen så är hela höger sida från axel ner till armbåge samt höger sida i obalans. Jag har testat naprapat, sjukgymnast, nålar och allt. Var till läkare i fredags som sa att man får ont med åldern och ” Alla går vi mot döden”. Väldigt uppmuntrande. Ska göra en slätröntgen imorgon. Ville ha en MRT. Att yoga funkar till viss gräns. För många framåtfällningar gör ont. Marklyft fungerar inte i styrketräning men frontböj och vanlig benböj funkar. MacKenzies stretch är fantastiskt för min rygg. Tips på bra övningar i yogan som stärker eller i styrketräningen (Jag tränar mycket bål). Tips på vad jag kan göra för att lindra smärtan (inga piller). För jag vägrar tro på att jag som är 53 år ska gå omkring och ha ont resten av livet. Och stillasittande är rakt inget för mig. Vänliga hälsningar, Anne 

Svar
Hej! Det är tråkigt att du behövt sluta med vissa typer av träning, men glädjande att det fungerar att göra andra saker. Nu skriver du att du har så uttalade besvär att du vaknar av smärta, och det är ju verkligen besvärligt. Anledningen att läkaren inte beställde en MR-undersökning är antagligen för att det inte säger så mycket, eftersom det inte är aktuellt med operation, åtminstone inte just nu. Jag tror att du har besvarat din egen fråga vad gäller övningarna. MacKenzies stretch är för er som inte redan vet det en bakåtböj som påminner om en slarvig kobra-bujangasana. MacKenzie ser ut ungefär som de varianter av kobraställning som folk gör när de yogar efter en video utan hållningsinstruktioner, eller går på någon gruppklass med en dålig instruktör på ett gym. Skillnaden är att vid MacKenzie ska man slappna av i magen, inte dra svanskotan mot hälarna osv, så att baksidan av ländryggen förkortas/komprimeras aningen. Det gör att diskens utbuktning trycks tillbaka. Var försiktig med övningar där ländryggens svank - ländlordosen - helt försvinner. Om du gör framåtfällningar, håll benen såpass böjda och rumpan så mycket lyft bakåt att du håller lite svank så kan de flesta övningar fungera. Men var beredd på att du behöver göra dem i modifierad form. 
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag har i mer än ett års tid haft problem med kraftig kronisk daglig huvudvärk, öm i hårbotten och bruxism. Allt farligt utrett och uteslutet. Även fått tinnitus och ont i höger öra. Har även jätteont i nacken, allra värst längst upp i nackrosetten på höger sida. Jag har gjort migränyoga, Pär Söders program lilla ryggpasset i princip dagligen i cirka ett års tid. Inte upplevt någon lindring. Rekommenderar du några andra övningar? Tacksam för svar! Vänligen, Britta 

Svar
Hej! Det låter som att du prövat dig fram mellan olika fysiska övningar. Jag tror att det är dags för andningsövningar och meditation. Det är ju yogans verkliga skattkammare, bortom alla akrobatiska övningar och stretchövningar. 
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag är i 60 årsåldern och har fått ryggskott 4 gånger det senaste året. Det har kommit  efter att ha skottat snö och trädgårdsarbete när jag böjer mig upp och ner mycket. Jag tränar aktivt, cyklar till jobbet varje dag och gymmar 2-3 gånger i veckan. Vad kan detta bero på? Finns det några bra övningar jag kan göra för att förebygga detta? /Tommy

Svar
Jag undrar om du har varit hos en sjukgymnast. Jag undrar också om du tränar någon rörlighet/stretch. Du skriver inte heller om du tänker på hur du tränar när du tränar. Är det någon bålstabilitetsträning med i ditt program? Det är svårt att i förväg veta vilka övningar som kommer fungera för att förebygga ryggskott, så det bästa alternativet är att chansa, och göra träningen mer allsidig. 
Varma hälsningar, Erik

Fråga
Jag var hos sjukgymnasten genom vår företagshälsovård igår. Har haft smärta i ländryggen och en känsla (ej smärta eller pirrningar) i mitt högra ben, ända ner till foten. En känsla som sagt. Haft problem med mina höfter tidigare (för mycket vätska i höftleden som barn). Och har alltid känt mig allmänt stel. Men yogan känner jag hjälper super! Sjukgymnasten konstaterade/tror att jag har en irriterad disk mellan sista kotorna och sacrum. Rekommenderad att göra uppåtgående hund (men med höften kvar i mattan), 10x3 varannan timma till på tisdag då vi ska ses igen. Inga framåtfällningar. Inga tunga lyft (har en son på 15kg). Och här kommer min fråga in, framåtfällningarna. Ska jag helt låta bli det? Solhälsningen? Som jag känner ger mig en skön energi när det behövs. Mvh, Ida

Svar
Hej! Jag håller med sjukgymnasten. Gör som sjukgymnasten säger! Du kommer inte behöva undvika framåtfällningar hela livet. När du börjar med framåtfällningarna, modifiera dem som jag beskrivit i svaret till Annes fråga ovan. Om du är en van yogi med bra teknik kan du säkert göra solhälsningar redan nu där du modifierarframåtfällningen och stående hund, men det låter inte i din fråga som att är så van. Börja öva försiktigt när du blivit bra i ryggen med tekniktipsen jag nämnt tidigare. 

Fråga
Jag har haft värk i min ländrygg och i höfterna sedan juni månad. Det värsta var i september månad då jag uppsökte läkare som skickade mig på skiktröntgen. Det visade ingen diskbråck eller något annat fel. Jag gick till en sjukgymnast och hon misstänker att jag har någon av dom 500 reumatism. Sjukgymnasten rekommenderarade mig att röra på mig hela tiden. Jag har ett stillasittande jobb. Jag alternerar att både sitta och stå upp. När jag sitter för länge så värker och det låser sig när jag ska resa mig upp. Om jag står och går för länge så värker det i ländryggen, blir trött där. Jag har aldrig haft detta problem i hela mitt liv och detta kom i somras när jag kom hem från en resa i Portugal. Bar tunga resväskor men det har jag gjort förr. Jag kan göra krigaren och många övningar men det värker och ibland har det gjort mera ont efter ett yogapass. Vad rekommenderar du mig att göra för yogaövningar? Vad är bra och mindre bra? Mvh Fausta

Svar
Hej! Först och främst tycker jag att du ska gå till läkaren och fråga om du har någon typ av reumatisk ryggsjukdom. Inflammatorisk ryggsmärta kännetecknas av att det blir bättre av rörelse, att man kan vakna på slutet av natten av smärta, och att antiinflammatoriska mediciner exempelvis Ibuprofen och Naproxen fungerar väldigt bra. Det kanske inte låter helt typiskt för dig, men fråga en läkare som kan undersöka dig. Du frågar vilka övningar du ska göra. Jag tror att det beror mer på hur du gör övningarna än vilka övningar du gör. Jobba med att hitta lagom svank, experimentera med olika tippning av bäckenet, stöd i benen, aktivering av skinkmusklerna och att hålla in magen. 
Varma hälsningar, Erik

Fråga
När jag gör framåtböjningen i solhälsningen tar det 1-2 minuter för mig innan ryggen slappnar av så jag "mjukt faller" ned med huvudet mot golvet. När jag börjar rörelsen har jag svårt att ens nå till knäna med mina händer. När vi kommer till samma position lite senare i solhälsningen är det samma sak, jag har svårt att böja mig framåt och först efter en god stund slappnar ryggen av. Om jag snabbt böjer mig framåt med händerna utsträckta så viker sig benen som en skyddsreflex (väldigt opraktistk). Det gäller de flesta rörelser som innefattar ryggen (framåt/bakåt/sidan). Känner du igen detta? Ska jag fortsätta yoga och hitta tillbaka till rörligheten eller retar jag upp kroppen?

Ryggproblem: ländryggen, strålar ut i vänster lår (över framsidan, ej som ischias). Har blivit svagare i vänsterbenet på sistone. Jag har aldrig varit vig, men ryggproblemen har gjort mig stel i baksida lår, höfter och allt som har anknytning till ryggen. Är gammal gymnast, friidrottare, löpare och har alltid varit aktiv. Tacksam för hjälp. /Anna

Svar
Hej! Det låter som att du kan ha diskbråck. Gå till en läkare eller en sjukgymnast, som gör en ordentlig undersökning. Antagligen upptäcker hen ingenting alarmerande, och då behövs ingen röntgen. Då blir du antagligen bättre av sjukgymnastik. Gör inga framåtböjar just nu.


Lästips

Om Erik Myrberg 

Erik Myrberg har praktiserat yoga sedan tonåren, och undervisat sedan 2007. Han är läkare och arbetar med reumatologi - immunförsvar, inflammation och ledsjukdomar. Erik är en de få i Sverige som är utbildade som Anusara inspirerade (™) yogalärare, men är också intresserad av Jivamukti (™) och studerar just nu Embodied Flow (™). Han undervisar på flera medicinska utbildningar, är lärare i anatomi på yogalärarutbildningar, och svarar på frågor om yoga och medicinsk vetenskap på Yogobe.

Eriks undervisning präglas av humor och värme, och han brinner för att förmedla sin kunskap på ett lättillgängligt sätt. Han är en andlig yogi som vet att yoga kan vara meningsfull på djupet, utan att för den sakens skull präglas av myter och pseudovetenskap. Han hoppas och tror att meditation och yoga inte behöver utesluta kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt. Bland hans främsta lärare är Anja Bergh, Tara Judelle, Sianna Sherman och Cat Alip Douglas.

Erik har öppna yogaklasser på Endorfin i Lerum, och om du vill komma i kontakt mer Erik som föreläsare eller för en utbildning, kontakta honom per mail

Lär dig mer om smärta

Om du är intresserad av att lära dig mer om smärta kommer Erik Myrberg hålla en föreläsning på Yoga Games i Göteborg som går av stapeln den 22-24 april. Med rabattkoden Erikyoga får du 300 kr rabatt på en helgbiljett. Läs mer om föreläsningen och boka din biljett här! 

Öppna inlägget
Du yogar ju, hur kan du vara skadad?

Du yogar ju, hur kan du vara skadad?

16 december 2015 | Av
Linda Åslev

Många har bilden av att vi som yogis aldrig blir stressade, alltid är lugna samt att vi är immuna mot skador. Men faktum är att det är så många fler än man kan tro som skadar sig. Ibland enbart genom yogan, ibland i kombination med exempelvis annan träning. Så varför hamnar vi där? Och hur kan vi undvika det? 


Så olika
Vi glömmer så lätt att vi är alla olika. Vi har olika fysiska förutsättningar, ingen kropp är den andra lik. Hur lårbenet fäster i höften skiljer sig helt och hållet från person till person, precis som skelettets delar kan vara otroligt olika mellan en person och en annan. Det innebär att det inte bara är skador som kan påverka hur vi kan använda vår kropp och vilket rörelseomfång vi har.

Så vad kan vi lära oss av detta? Jo, ingen yogaposition kommer att se exakt likadan ut från en person till en annan. Och den ska inte göra det. För medan en person hur lätt som helst får ner sina knän till golvet i baddha konasana, så kommer vissa kanske aldrig någonsin komma dit, för deras höft är inte byggd så. Att då pressa på knän eller lår för att komma djupare gör att vi istället lägger ett tryck på knäleden. Då knäleden är en gångjärnsled som bara kan böjas fram och tillbaks, precis som ett gångjärn, och inte sidled, så innebär det att vi riskerar att skada knät allvarligt med ett tryck i den riktning som leden inte är byggd för att röra sig. Tyvärr sker det i bland annat denna position otroligt mycket skador på grund av okunskap.

Och varför ska vi prompt dit? Egentligen? Vart kommer det ifrån? Det är kanske där vi ska börja.
Känna efter och fundera på varför. Det handlar om vårt mindset. Att skruva lite och hitta rätt frekvens, där vi kan observera utan att dras in i hur det "bör vara", hur det "ska se ut". Att se alla bilder i instagramflödet som något vackert, och inte något som får oss att känna att vi måste pressa oss själva. 

Du yogar ju, hur kan du vara skadad?
Ja, den frågan är vi nog många som hört. Och jag tyckte själv att det var lite skamfyllt till en början, för hur kan jag skada mig när jag yogar egentligen? Att höra ortopeden säga: Du anar inte hur många yogatjejer med trasiga höfter jag får hit...  Say what?! Men, det är ju yoga, hur går det ihop?

Det är faktiskt inte så svårt. Inte svårt alls. Ganska så enkelt faktiskt. För egentligen är det inte alls yoga längre. Att inte lyssna på sin kropp, att vilja bli starkare och vigare, att vilja släppa på spänningar och därför pressa på mer och mer i positionerna, utan en tanke på att jag först bör stabilisera exempelvis en led genom alignment, genom kraft och muskelaktivering eller arbeta in mot mitt center, istället för bort, bort, bort från det. Och att tappa bort all övrig stabiliserande träning. Att inte alls förstå att det fysiska bara är toppen av isberget, att yoga är så ofantligt mycket mer. 

Ord på vägen
Ortopedens ord ringer fortfarande i mina öron. Och fler liknande fraser från fysioterapeuter och yogalärare. Det har gjort mig till lite av en teknikfascist. Något av en tjattant när det kommer till just detta. För jag blir så ledsen att vi ska tvinga in oss i det där. I skador och prestationshets, i stress av både kropp och själ. Så jag lever efter några ledord, som hjälpt min, och andras kroppar. 

  • Alignment, alignment, alignment - hållningsprinciper för att skydda leder.
  • Root to rise. Kraft nedifrån och upp. Genom hela kroppen.
  • Stabilisera.
  • Och viktigast av allt: Känn in! Lyssna på din kropp!

Stabilisering och styrka
Som med all träning är det lätt att yogapraktiken blir ensidig. Att få in lite styrka och inte minst stabilitet mår kroppen finfint av. Och kommer hjälpa oss i vår vardag såväl som vår yogapraktik. Lär känna din kropp och bli kompis med den. Tänk på att våra muskler mår bra av att stärkas upp, och ibland räcker inte enbart flowklasser, vi behöver lägga till lite mer stabiliserande och stärkande övningar. Exempelvis kan lite ryggövningar med exempelvis gummiband vara mumma för såväl axelstabilitet som trötta skulderblad. 

Jaha, men ska man inte kunna yoga nu heller?
Det är ju lätt att få den känslan. Att allt är farligt. Men ingen fara på taket, yoga på kära du! Om du inte redan är där, kanske är det dags att låta det vara just yoga. Utan prestationshets, med kärlek till oss själva. De där galet avancerade, och ofta otroligt vackra, positionerna ser många gånger ut just så för att det är en person som har arbetat otroligt mycket med sin kropp, kanske är dansare, gymnast, eller bara väldigt, väldigt rörlig av naturen. Du är så himla vacker i den posen du utför, oavsett om du modifierar den eller måste utföra en annan, utifrån dina förutsättningar.

Sätt mål! Men låt resan dit vara det bästa av allt. Njut av att testa dig fram, modifiera, och hitta in i en position, steg för steg.

Mitt i alltihop, glöm för allt i världen inte: HA KUL!
Le och skratta, trilla och testa igen. Dansa loss efter en tuff, hård träning, och avsluta med avslappning, perfekt! 

Lästips

Videorekommendationer

Yogobe Video: ceyh Yogobe Video: h6k4 Yogobe Video: o3p5 Yogobe Video: hg68

Stabilisering & styrka:

Yogobe Video: yj4y Yogobe Video: ro8n
Öppna inlägget
Diskbråck, skador och Yoga

Diskbråck, skador och Yoga

03 december 2015 | Av
Yogobe

Hur mår din rygg och dina diskar? Hur hjälper du ryggen istället för att stjälpa den? Här skriver yoginin och naprapaten Rebecca Carlowitz om diskbråck, diskproblematik och hur vi kan tänka och yoga för att förebygga skador. Lär dig mer om hur din rygg fungerar och vad som är viktigt att tänka på i såväl din träning som din vardag.


Ta hand om din rygg – yoga & stretch vid ryggproblem

Sitter du framåtböjd större delen av dagen? Stretchar och töjer du olika delar av kroppen ambitiöst – men har ändå ryggsmärta? Det ironiska är att vissa typer av stretching faktiskt kan förvärra vissa ryggproblem.
Yoga som lägger alltför stor vikt vid framåtböjningar kan vara riskabelt, särskilt om den praktiserande eleven har korta hamstrings och en uträtad kurvatur i nedre delen av ryggen. En väl utövad yogarutin kan vara ett utmärkt sätt att lära sig att sträcka utan att skapa eller förvärra ryggvärk. Det kan även vara en chans att öva god anpassning och bra rörelsemönster som hjälper till att skydda och förhindra skador i ryggen.

Friska diskar fungerar som stötdämpare. Varje disk består av två delar: den inre kärnan, tillverkad av en stötdämpande geléliknande substans, och den yttre ringen: ligament som omger och stödjer mitten.
En elev med mindre diskproblematik kan känna molande värk djupt i sätet, kanske bara i böjning framåt eller vid långvarigt sittande. En elev med en svår diskproblematik kommer sannolikt att känna skarp smärta, stickningar eller domningar hela vägen från sätet ner i låret och vaden till foten, även under enkla rörelser. I allvarliga fall kan nervskador också orsaka svaghet i benmuskler, såsom hamstrings eller smalbenets muskler som böjer foten uppåt vid fotleden.

Hur uppkommer ett diskbråck?

Dessa symptom orsakas av trycket på spinalnervernas rötter där de lämnar ryggraden. Trycket kan komma från utbuktande disk, diskbråck, eller ett sänkt diskutrymme. En normal ländrygg har en mild kurvatur som fördelar vikten jämnt över varje disk. När du gör en framåtböjning, böjs nedre delen av ryggen, du förlorar din normala kurvatur och mer vikt läggs på framsidan av diskarna. De geléliknande kärnorna på diskarna skjuts då bakåt, in i det stöttande ligamentet längst ryggraden. Detta kan hända även om personen har en normal ländryggskurva eftersom ryggen blir tillplattad i framåtböjningen.

Den geléliknande inre kärnan kan läcka ut, vilket kan resultera i ett diskbråck. Utbuktningen eller diskbråcket kan orsaka smärta i nedre ryggen eller om det trycker på en intilliggande nerv, smärta som projiceras ut i höft och ben. Utbuktning och diskbråck kan behandlas konservativt, med sjukgymnastik, naprapati, motion och andra icke-invasiva behandlingar och på sikt läker de ut. MEN ett akut diskbråck eller smärta som aldrig klingar av är ett allvarligt medicinskt problem som kan kräva operation och en lång återhämtningsperiod.
Även om tunga lyft är det man kanske främst förknippar med ryggskador, så kan diskskador lika ofta bero på mindre men repetitiva framåtböjningar, rörelser vi gör under dagliga aktiviteter på arbetet och hemma. För de flesta av oss, är hälften av vår kroppsvikt ovanför midjan/höfterna. Och vår egen överkroppsvikt blir större och lägger större kraft på disken när vi böjer oss fram. Det blir då även en ökad belastning på stöttande ligament vilket ger en grogrund för skador.

Ryggont – några orsaker

I vårt moderna samhälle är upprepade framåtböjningar vardagsmat för ryggen: på kontoret, i hushållsarbetet, i barnomsorgen och sittandes i soffan. Alltså är även stillasittande arbete belastning på nedre delen av ryggen när man kanske tror att ryggen vilar.

Repetitiva framåtböjningar förekommer som du läst och själv kanske erfarit mycket inom yoga. Dessa böjningar kan vara särskilt påfrestande för personer med korta hamstrings. Korta hamstrings påverkar hållning och konditionen av den nedre delen av ryggen genom att utöva ett konstant drag på sittbenen. Bäckenet tippas bakåt och rätar ut normalkurvaturen i ländryggen. Alltför starka eller strama magmuskler kan också bidra till en uträtad ländrygg. Strama magmuskler kan dra blygdbenet uppåt, återigen lutar då bäckenet bakåt, i synnerhet om vi även har snäva hamstrings. Det blir en kronisk påfrestning inte bara på diskar utan även på de nedre ryggmusklerna.

Många som lider av smärta i nedre ryggen har hört eller läst att starka magmuskler är nyckeln till smärtlindring. Det är sant att magmuskler är viktiga stödmuskler för nedre delen av ryggen. Problem uppstår dock när magen stärks med regelbundna övningar som sit-ups eller crunches, och den normala svanken/kurvaturen ignoreras.

Med tiden utvecklas en muskelobalans: Magen blir starkare och hårdare, medan den bakre muskulaturen i ryggen relativt blir svagare och överbelastad. Tyvärr har många aktuella träningsrutiner vikt på bukens förstärkning. Slutresultatet efter av år av denna typ av träning kan att bli en rundad hållning med en svag och sårbar nedre del av ryggen. Vikten för stabiliserande träning ska ligga runtom hela bålen. Och på det djupare planet. Core – din kärna – din balans – din grund i mycket.

Yoga vid diskbråck – var aktsam, medveten och lyhörd

När man i yogan står inför utmanande positioner, faller man gärna tillbaka på välbekanta positioner och muskelmönster. Och om din vanliga hållning är framåtroterad med en tillplattad ländrygg med bakåttippat bäcken och snäva hamstrings, så är du i riskzonen för ryggskador och/eller smärtor i framåtfällningar och behöver vara särskilt aktsam när du förbereder dig för dem och övar på dem. Målet är att kunna sträcka hamstrings utan att en bakåtrotation av bäckenet sker.

Ibland är kroppen inte redo för vad som händer och vi vill undvika skador i yogan. När vi utför yoga med medvetenhet, utvecklar vi en förståelse för vår egen kropp. Den hjälper oss också att räkna ut olika sätt för att undvika dåliga arbetsställningar och arbetsvanor som leder till onödig stress och belastning på ryggraden. Vi kan bana in vårt rörelsemönster för att sitta och gå med en god hållning och hitta en lyhördhet i våra asanas för att skydda ryggen, lederna och vår kropp.


Tips för yoga vid diskbråck
 

  • Överskrid inte din tröskel
    Hur vet du att du överskrider din tröskel? Om du måste öppna munnen för att andas har du gått över gränsen. All yogaandning ska ske genom näsan. Om du skakar okontrollerat och inte kan stoppa skakningarna genom att fokusera på kroppshållning, på andning eller genom att ta hjälpmedel – då har du passerat din tröskel. En annan indikation är om någon del av din kropp krampar. Skarp smärta är också en indikation på att du gått för långt. Det bör aldrig någonsin finnas skarp smärta i en led eller någon annanstans i kroppen i yogapositioner.
  • Lär dig din personliga form
    Yoga är personligt. Yogapositionen ska egentligen inte vara målet, det är upplevelsen som är målet. Om din inställning till ditt utövande är sann och ärlig för din kropp, kan den vara fel för någon annan. Vissa människor har begränsningar i leder och muskler eller mentala och känslomässiga begränsningar, alla dessa måste beaktas.
  • Välj klasser utifrån din egen förmåga
    Tyvärr har många människor tendenser att se sig själva som mer avancerade än vad de egentligen är. Lyssna till din kropp. Och skynda långsamt, låt det ta tid att stärka och mjuka upp kroppen.
  • Hitta en yogalärare i stället för en klassledare
    Många klasser är bara ledda klasser, inte undervisande klasser och det är en enorm skillnad. Så hitta rätt lärare för dig!

Lästips

Yoga hemma online – bra klasser vid diskbråck

Yogobe Video: ym3b Yogobe Video: 25kt Yogobe Video: gz7c Yogobe Video: 8et7 Yogobe Video: yj4y
Öppna inlägget

Sok

Kategorier